Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
42 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vilka två typer av receptorer verkar ACh på? |
Muskarina (mACHR) och nikotinerga (nAChR) |
|
|
Vart sitter de Muskarina receptorerna? |
Är "siste-receptorerna" i delar av det sympatiska nervsystemet och stora delar av det parasymatiska |
|
|
Vart sitter de Nikotinerga receptoerna? Vilka undantag och vad innebär det? |
Är mellan receptorer i stora delar av både det parasympatiska och sympatiska nervsystemet. Vilket ger att om de muskrina blockeras av Atropin och man sedan tillsätter ACh så kommer alla autonoma ganglion stimuleras, skelettmuskler kan röra sig samt adrenalin insöndras från binjuren. |
|
|
ACh livscykel (syntes, frisättning, återupptag etc.) |
Syntetiseras från kolin och tas upp från blodbanan till nervceller av en speciell transportör. Fritt kolin kommer acetyleras i nervcellen av Cholin acetyltransferase och bli till ACh. Majoriteten av ACh kommer packas in i vesiklar som lagras i presynaptiska nervterminalen, dock kommer en del att hydroliseras av cholinestrase och resyntetiseras. Frisättningen sker via exocytos, som stimuleras av stigande Ca i cellen. Efter frisättningen binder ACh till sin receptor, släpper dock fort och hydroliseras där efter, vilket medför att den postsynaptiska cellen kan ta emot signaler och förmedla dessa i en hög frekvens. ca 50% av det fria kolinet tas upp i cellen igen. |
|
|
Pre- och postsynaptisk modulering av frisättningen av ACh? |
Vid den neuromuskulära synapsen så stimulerar presynaptiska nAChR frisättning av ACh, dvs. en positiv feedback loop. I hjärnan så återfinns också presynpatiska nAChR,dessa inhiberar och stimulerar primärt frisättningen av andra mediatorer ex. glutamat och dopamin. |
|
|
Subkategorierna för Muskarina receptrorer. |
Alla är GPCR M1: Nerual - CNS, ganglier, parietalceller M2: Kardiella - hjärtat samt presynpatiskt i neuron M3: Körtel - Exokrina körtlar, Glattmuskulatur, vaskulärt, endotel |
|
|
Subkategorier för Nikotinerga receptorer |
Ligandstyrda jonkanaler Muskeltyp: Skelettmuskler (post) Gangliontyp: Autonoma ganglion (post) CNS-typ: Stora delar av CNS (pre- och post) |
|
|
Vad är en depolariseringsblockad? |
Uppstår då nAChRs är aktiverade upprepade gånger, då kan inte en depolariseringsvåg propageras (vandrar, de som varit aktiva kommer bli inaktiva). Beror primärt på att Na-kanalerna är i sitt inaktiverade tillstånd, dvs. nervcellen är i refraktärperiod. Enda som kommer strömma in med Na är själva AChR - aktiv så länge som ACh sitter där. Resterande kommer inte kunna så länge de befinner sig i sitt inaktiva tillstånd. Finns även icke-depolarisationsblock |
|
|
Vad är icke-Depolarisations block? |
Kan uppstå då en postsynaptisk nAChR har varit aktiv i flera minuter. Kan även vara så att en kompetitiv antagonist binder till ACh-receptorn och på så sätt hindrar ACh från att binda in. |
|
|
Vilka är de primära sätten man kan påverka receptortyperna nACHr och mAChR? |
Via agonister, antagonister och via tillsättning av droger som hämmar acetylkolinestaras --> ökard effekt av ACh-signalering. |
|
|
mAChR-agonister Exempel på administrering och använding |
Ögondroppar. För glaukom, ska ge minskad tonus, glatt muskulatur --> ökat dränage via Schlemms kanal. |
|
|
mAChR-antagonister. |
Injektion - Hypersekration Ögondroppar - Pupillvidgande, ciliarispares Inhalation - Astma/KOL Oral - Inkontinens |
|
|
nAChR-agonister |
Tuggummi/plåster - rökavvänjning Injektion (siccinylkolin) - muskelavslappnande (depolarisationsblock) Succinylkolin stimulerar motorändplattorna och depolariserar muskeln - ger dock en längre depolaristation än acetylkolin. Den långa kraftiga depolariseringen kopplat med att Succinylkolin inte bryts ned av AChE(estras) gör att muskeln hamnar i en konstant refraktärperiod --> depolarisationsblock. |
|
|
nAChR-antagonister |
Injektion (pankuron) - Muskelavslappnande (icke-depolaristaionsblock) Pankuron är en kompetitiv antagonist till ACh. Pga. att ett väldigt överskott av ACh utsöndras vid stimulering så måste 70-80% av receptorerna blockeras för att effekt skall uppnås. Lång verkningstid på dessa läkemedel. |
|
|
Botulintoxin - vad är det och vad kan det göra för ACh? |
Botulinum är ett A-B Toxin som tar sig in i nervceller och bryter där ned proteiner som är nödvändiga för exocytosen. Därav kommer insöndringen av ACh inhiberas, med en fterföljande pares, synproblem, andingspares etc. |
|
|
AChE - vad är det? Kan det hämmas? |
AChE - Acetylkolinestras Kan hämmas av olika läkemedel för att förlänga den kolinerga signalen. Läkemedlen kan vara reversibla eller irreversibla - vilket ger dom olika verkningstid. De kan även skapa depolariseringsblockader vid tillräckligt höga doser - ACh bryts inte ned och försvinner inte från AChR. |
|
|
Vad är Ganglieblockad? |
Ganglieblockad är idag en kliniskt föråldrad behandling som sällan/aldrig används pga biverkningarna. De slår på nAChR av antigen gangliontyp eller CNS-typ. Mekanismen går ut på tre principiellt olika orsaker: - Hindra ACh-insöndring - Icke-depolarisationsblock m.h.a. nikotin eller inhibera AChE. - Direkt blockera de postsynaptiska nAChRs eller dess jonkanaler |
|
|
Vad är neuromuskulär blockad? |
De klassiska - Depolarisationsblock och icke-depolarisationsblock. |
|
|
Vilka är de naturligt förekommande katekolaminerna i kroppen? |
Noradrenalin - syntetiseras och frisätts av sympatiska nervterminaler Adrenalin - insöndras från binjuremärgen från chromaffincellerna. Dopamin - viktig transmittorsubstans i CNS, men även biologisk grundsubstans för Adrenalin och NA |
|
|
Syntesen av de naturligt förekommande katekolminerna. |
Tyrosin --> hydroxylering m.h.a. tyrosinhydroxylas (hastighetsbestämmande, inhiberas av NA/adrenalin) --> DOPA --> Dopamin --> NA --> Adrenalin |
|
|
Hur lagras NA? |
I veskilar tillsammans med ATP och chromogranin A. ATP har en transmittorfunktion i sammanhanget. Transportören som sköter inlagringen heter VMAT |
|
|
Frisättning av NA - beroende av vad? |
Frisättningen är beroende av Ca-influx --> depolarisering. Dock så regleras frisättningen av en mängd substanser, ex. ACh, angiotensin II, etc, vilket verkar på presynaptiska receptorer och presynaptiska terminaler (presynaptisk modulering). Utöver det så kan NA själv reglera sin frisättning via presynaptiska alfa2-receptorer vilka inhibeeerar frisättning (inhiberande feedbackloop) och beta2-receptorer som stimulerar frisättning. |
|
|
Upptaget av NA - hur går det till? |
75% av NA tas upp av nervcellen och resterande 25% av omkringliggande vävnad ex. muskelvävnad, endotel, etc. Upptagen är beroende av två olika transportörer - NET och EMT NET- Norepinephrine Transporter: sköter neuronala upptaget. Låg kapacitet men hög affinitet för NA, specifikt för NA. Essentiell för att hålla normala nivåer av NA. Är företrädesvis detta upptag som används vid låga koncentrationer av NA som kommit ut --> går tillbaka och återanvänds. Dessa är också selektiva, NA som använts flera gånger kommer inte vara intressant för dessa längre - ett aktivt system för att sortera bort det "dåliga" EMT - Extraneuronal Monoamine Transporter: lägre affinitet för NA men en högra transportkapacitet. Har även affinitet för adrenalin och isoprenalin, ej specifikt för NA. Vid höga koncentrationer NA så är det främst detta upptag som sker. Antagonister till dessa är av stor vikt i kliniken. T.ex. är kokain en inhibitor till NET. |
|
|
Vilka enzymer är det som primärt metaboliserar NA? |
MAO - Monoamine oxidase. Kan metabolisera andra saker med, ex. Dopamin. Återfinns primärt i neuron och därmed även i CNS. (men finns i alla celler förutom RBC). Dess uppgift är att oxidera monoaminer till aldehyder som vidare tas omhand --> blir av med biologisk aktivitet. COMT - Catechol-Omethyl Transferase. Återfinns i binjuremärgen. Inne i effektor organet så finns COMT - vilket metylliserar kateklominer genom att tillsätta en metylgupp på katekol delen. MAO är ett enzym som många antidepressiva slår emot. |
|
|
Adrenoreceptorernas indelning, deras primära vävnad och effekt? |
Alfa1: - Glatt muskulatur: Endotel - konstriktion, Bronker - konstriktion, GI - relaxation - Hjärta: Ingen påverkan - Lever: Glykogenes - Fett: ingen påverkan - Pankreas: Ingen påverkan - Andrenerga neuron: Ingen påverkan Alfa2: - Glatt muskulatur: Endotel - båda, Bronker - ingen påverkan, GI - relaxation - Hjärta: Ingen påverkan - Lever: ingen påverkan - Fett: ingen påverkan - Pankreas: sänkt insulinfrisättning - Andrenerga neuron: sänkt NA-frisättning Beta1: - Glatt muskulatur: Ingen påverkan - Hjärta: Frekvens - ökad, Kontraktionskraft - ökad - Lever: ingen påverkan - Fett: ingen påverkan - Pankreas: Ingen påverkan - Andrenerga neuron: Ingen påverkan Beta 2: - Glatt muskulatur: Endotel - dilation, Bronker - dilation, GI - relaxation - Hjärta: Frekvens - ökad, Kontraktionskraft - ökad - Lever: Glykogenes - Fett: ingen påverkan - Pankreas: Ingen påverkan - Andrenerga neuron: Ökad NA-frisättning Beta 3: - Glatt muskulatur: Ingen påverkan - Hjärta: Ingen påverkan - Lever: ingen påverkan - Fett: lipolys - Pankreas: Ingen påverkan - Andrenerga neuron: Ingen påverkan |
|
|
vilket resultat (behandling) agonister och antagonister har för Beta och Alfa adrenreceptorerna |
Beta1-antagonister: Behandling av hypertoni, angina pectoris och migrän (profylax) Alfa1 - antagonist: Behandling av hypertoni, intial behandling av BPH Beta2 - agonister: Behandling av astma Alfa2-agonist: Behandling av hypertoni (nettoeffekt är sänkt NA-frisättning.) |
|
|
En NET/MAO-hämmare, vilket resultat/behandling ger dom? |
Antidepressivum |
|
|
Amfetamin-inducerad frisättning - i vilket behandlingssyfte/resultat används det? |
Hyperaktiva barn, sömnsjuka. |
|
|
Hur bildas Eicosanoider? |
Från cellmembranets fosfolipider så klyvs fosfolipider av Fosfolipas A2 till Arakidonsyra som sedan kan göras om till en mängd olika eicosanoider. Vilken Eicosanoid som produceras beror på vilket enzym som är aktivt i cellen i fråga. |
|
|
Vilka enzymer bildar vilka Eicosanoider och vilken effekt har dom? |
Cox1/2 skapar: - TXA2: vasokonstriktor, trombocytaggregation - PGI2 (en prostacyklin): vasodilator, hindrar trombocytaggregation - PGF2a: Bronkokonstriktor, myometriekontraktion - PGD2: Vasodilator, hindrar trombocytaggregation - PGE2: Håller Ductus Arteriosus öppen, myometriekontraktion Lipoxygenas - LTC4: Bronkokonstriktion, ökad vaskulär permeabiliteet, kemotaxi - LTD4: Bronkokonstriktion, ökad vaskulär permeabilitet, kemotaxi - LTE4: Bronkokonstriktion, ökad vaskulär permeabilitet, kemotaxi |
|
|
Cox1 och Cox 2, var finns de? vad har de för uppgift? |
Cox1 återfinns nästan i alla celler i hela kroppen kontinuerligt. Cox2 induceras vid en inflammation. |
|
|
Vilka är de två stora grupper av viktiga inflammatoriska mediatorer utöver eicosanoider? |
Cytokiner - polypeptider eller proteiner som syntetiseras av cellen. En stor grupp inflammatoriska mediatorer som inkluderar subgrupperna, Interleukiner, kemokiner och interferoner. Histamin är en amin som också syntetiseras av celler, har sin primära verkan i olika allergiska reaktioner såsom astma. |
|
|
Vilken är den grundläggande verkningsmekanismen för NSAID-läkemedel? Undantag? |
Grundläggande verkningsmekanismen är inhibition av Cox1 och Cox2 genom en kompetetiv reversibel inhibition. NSAID:s binder in i den hydrofoba kanalen på Cox-enzymerna, vilket resulterar i att arakidonsyran inte kan binda in till enzymet. Minimal skillnad i aminosyrasekvensen av kanalen leder till de strukturella skillnaderna mellan Cox 1 och Cox 2 (Cox 2 får "sidoficka"), vilket kan förklara varför vissa NSAID:s har högre affinitet för Cox 2. Aspirin är ett undantag från detta och binder och acetylerar enzymet irreversibelt, vilket förklarar aspirins långvariga verkan på trombocyter. |
|
|
Vilka är de primära kliniska önskvärda effekterna av NSAID:s? |
Febernedsättning, anti-inflammatorisk effekt och smärtlindring. Allt detta genom minskade syntesen av eicosanoider till följd av hämningen av Cox1 och Cox2. |
|
|
Vilka är de icke önskvärda biverkningarna av NSAIDs? Vilken mekanism som ligger bakom dom |
GI-störningar: Hämmad prostagalndinsyntes i GI, som skyddar slemhinnan. Hudreaktioner - okända Renala påverkningar: 1) I vissa individer (nyfödda, äldre, hjärtsjuka) så är prostaglandiner/cykliner nödvändiga för att upprätthålla renalt blodflöde. 2) Analgesic nephropathy (yttrar sig som kronisk nefrit och njurbäckennekros) till följd av kronisk användning. Kardiovaskulära biverkningar: Hypertension till följd av Cox-inhibition i njuren. NSAIDs med hög affinitet för Cox2. Obalans kan uppstå mellan TXA2 och PGI2, med hypertoni och proppar som följd. Dock omdiskuterat Ductus Arteriosus: Prostaglandiner krävs för att hålla den öppen. Således skapar en inhiberad syntes ett problem --> slutning Förlossning: Prostaglandiner stimulerar kontraktioner i uterus. Hämmad syntes gör förlossningen svårare och längre. Aspirin-induced Asthma: Teoretiska mekanismen är att den överflödiga arakidonsyran från inhiberad Cox görs om till leukotriner som stimulerar bronkospasm. Astmatiker har känslgare lungor och därmed högre risk. Ålder och en inaktiv virusinfektion spelar in. Reyes Syndrom: Oklar mekanism, hepatisk encefalopati. Kan fås av ASA. Leversvikt: Paracetamol kan orsaka leversvikt till följd av en ansamling av en toxisk metabolit. Markant ökad risk vid samtidig konsumtion av en substans som inducerar nedbrytningsenzymen för paracetamol, såsom etanol. |
|
|
Vilken är den vanligaste NSAID? Hur används den? |
ASA (Acetylsalicylsyra). Används vid höga doser (500mg) för febernedsättning och smärtlindring och i lägre doser (75mg) som profylax till hjärtinfarkt. Denna dynamik uppstår till följd av farmakokinetiken. ASA har en halveringstid på ~30min och metaboliseras i levern, vilket ger den en dålig biotillgänglighet. ASA klyvs till Salicylsyra, som har en markant längre halveringstid ~3h. ASA är mer selektiv för Cox1 och irreversibel, medan salicylsyra har affinintet för Cox1 och Cox2 samt reversibel. REsultatet blir att en liten dos ASA har sin primära verkan i portavenen - begränsar där produktionen av TXA2 i trombocyterna, men metaboliseras sedan i levern i så stor utsträckning att systemisk effekt uteblir. |
|
|
Paracetamol - hur fungerar det? |
Paracetamol fungerar annorlunda jmf. med andra NSAIDs (ex. ASA). Har liten till ingen anti-inflammatorisk verkan och vissa kallar inte ens paracetamol ett NSAID. Finns två hypoteser på mekanismen - Cox-enzymerna behöver för sin reaktion föra en fri radikal mellan sina två aktiva delar, cyclocoxygenas-enheten och peroxidas-enheten. För att göra detta så reducerar peroxidasenheten Fe4 --> Fe3. Paracetamol blockerar Cox:s förmåga att utföra denna reaktion, vilket gör att Cox kan fortsätta att fungera. Vilket skulle förklara varför inte paracetamol påverkar trombocyter. - Paracetamol agerar centralt. Finns hypotes att de stimulerar descenderande seratonerga nervbanorna. |
|
|
Hur bryts paracetamol ned? |
Finns 3 vägar. Denena är katalyserad av P450-enzymer. Det är just den vägen som nyttjar detta enzym som kommer producera den toxiska metaboliten. Den kommer att tas om hand via GSH-cykeln, men då den överbelastas så ansamlas toxiska metaboliten. |
|
|
Vad är lokalbedövningsmedel? Hur fungerar de? Vart har de sin primära verkan? |
Lokalbedövningsmedel är svaga baser, med ett pKa mellan 8-9, vilket är av betydelse för deras inträde i cellen, då utsidan av cellen har ett pH under 8, vilket gör att lokalbedövningsmedel som primärt befinner sig i den joniserade formen inte kan ta sig över membranet. Då dessa läkemedel har sin primära verkan på utsidan av membranet så spelar detta inte så stor roll. Väl inne i cellen så blockerar läkemedlet de spänningskänsliga Na-kanalerna genom att plugga igen själva kanalen. |
|
|
Lokalbedövningsmedel har sämre verkan i inflammerade områden, varför? |
Inflammerade områden är surare miljöer, vilket ger den sämre påverkan eftersom större delen av läkemedlet befinner sig i sin joniserade form. Dock så är det viktigt att notera att den joniserade formen är den form som primärt blockerar jonkanalerna. |
|
|
Use dependence - vad är det? Koppling till lokalbedövningsmedel |
Innebär att olika läkemedel som skall binda in till en receptor/kanal har en högre affinitet för ett specifikt stadie. Just gällande lokalbedövningsmedel så har det en högre affinitet för den inaktiva kanalen, vilket innebär att läkemedlet är som mest aktivt på de kanaler som aktiveras och kan övergå i inaktivt tillstånd (use dependence) eftersom aktiveringen av kanalerna genererar läkemedels-känsliga kanaler (de inaktiva) Stabiliseringen av receptorn i inaktivt tillstånd hjälper till att förhindra en ny aktionspotential. Vilket också innebär att läkemedlet har två vägar in i cellen. genom aktiv kanal (hydrofil väg) och genom membranet (hydrofob väg) |
|
|
Vilken farmakokinetisk nackdel har lokalbedövningsmedel och hur motverkar man detta? |
Lokalbedövningsmedel har en farmakokinetisk nackdel i att de orsakar en lokal vasodilation, vilket påskyndar deras spridning till det systemiska kretsloppet, vilket begränsar den lokala bedövningen och ökar risken för systemisk biverkan. För att motverka detta så används ofta adrenalin eller felypressin, för att ska lokal vasokonstriktion. Felypressin är en ADH-analog som binder till V1-receptorer och stimulerar glattmuskelkontraktion i kärlet. |
