Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
248 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vilka är de 3 delarna som örat är konstruerat av samt deras huvudsakliga funktion? |
Ytterörat - mottagare Mellanörat - mekanisk transformator Innerörat - frekvensanalysator och transducer |
|
|
Vilka två delar består ytterörat av? |
Pinna (musslan) och hörselgången |
|
|
|
|
|
Vad har pinna för funktion? |
Ljudlokalisation, skilja på ljud framifrån och bakifrån, amplifiera ljud |
|
|
Vad har hörselgången för funktion? |
Amplifiera ljud |
|
|
|
|
|
Vad har mellanörat för funktion? |
Att överleda signalen från luft till vätska. Detta kräver amplifiering då vatten är ett mycket tätare medium. Detta möjliggörs genom att trumhinnan har en 17 gånger större yta än ovala fönstret, vilket betyder att signalen blir 17 gånger större. |
|
|
Vilka 3 delar byggs innerörat upp av? |
Balansorganet Endolymfatiska säcken och dess gång Hörselsnäckan |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vad skiljer endo och perilymfa åt? |
Endolymfa - högt kalium lågt natrium Perilymfa - högt natrium lågt kalium |
|
|
Vilken roll spelar den inre hårcellen? Hur stor del av den afferenta innerveringen går från dessa? Hur många finns det? |
Den överför ljud från en mekanisk våg i cochlea till en elektrisk signal i hjärnan ca 95% Ca 3400 |
|
|
Vilken roll spelar den yttre hårcellen? Hur många finns det? |
Amplifiering av ljud genom att kontrahera med samma frekvens som stimuli Ca 12500 |
|
|
Hur stort är bortfallet av inre och yttre hårceller vid 70 års ålder? Vart sker bortfallet för respektive celltyp? |
25 % av de inre, enbart basalt (höga toner) 50 av de yttre, över hela cochlea |
|
|
Vilka mediciner kan orsaka bortfall av hårceller? (ototoxiska) |
Antibiotika (aminoglykosider) Diuretika (loop) Kemoterapi (platinum innehållande) |
|
|
Vad är akut mediaotit? Vilka drabbar det? Vad är orsaken? |
Infektion i mellanörat Barn mellan 0-2 år 80 % bakteriell 20 % virus |
|
|
Incidens för akut mediaotit? |
ca 70% har haft infektionen åtminstone en gång före 2 års ålder 500 000 - 700 000 per år |
|
|
Vilka är de vanligaste patogenerna vid akut mediaotit? |
Pneumokocker 30-50 %, hemophilus influenzae 15-30%, moraxella 1-9 %, GAS 2-5 % |
|
|
Vilka kliniska fynd som talar för akut mediaotit vid otoskopi? |
Säker AOM: purulent sekretion, perforerad trummhinna. färgförändrad, orörlig, förtjockad, buktande trummhinna. Osäker AOM: ogenomskinlig, färgförändrad, orörlig men ej buktande trummhinna eller trummhinna som ej går att identifiera. |
|
|
Vad talar för akut mediaotit i sjukhistoria? |
ÖLI -> öronsmärta med intervall karaktär skrikighet, feber, nedsatt aptit/aktivitet/sömn |
|
|
Diff diagnoser till akut mediaotit? |
Myringit, extern otit |
|
|
Vilka behandlas för akut mediaotit? |
Smärtstillande Barn <1 eller 12> : behandlas. Barn 1-12 år Ingen antibiotika. Barn <2 år med bilateral AOM behandlas. Om besvär efter tvådygn ny kontakt med läkare. Alltid antibiotika om perforation eller allmänpåverkan |
|
|
Vad är behandlingen för akut mediaotit? |
Barn 25 mg/kg x3/dag kåvepenin i 5 dagar Vuxna 1,6 g x 3/dag kåvepening i 5 dagar Vid PC-allergi erytromycin Paracetamol eller ipren som smärstillande |
|
|
Komplikationer till akut mediaotit? |
Terapisvikt - byt till amoxicillin och NPH-odla, om betalaktamas producerande HI byt till spektramox Recidiv inom en månad - ge ny PC kur i 10 dagar Otosalpingit (sektretorisk mediaotit)- vätska kvarstående bakom trumhinnan, om >3 mån remiss ÖnH, insättning av rör Kvarstående perforation - >3 mån, remiss ÖnH, operation Mastodit - akut remiss ÖnH Labyrintit - akut remiss ÖnH Meningit, Abscesser, Facialispares |
|
|
Förebyggande behandling för akut mediaotit? |
Vaccination mot pneumocoker Transmyringealt dränage Abrasio epipharyngis |
|
|
Vad är sektretorisk mediaotit (otosalpingit)? |
Ökad vätske retention i mellanörat pga hämmat upptag/avflöde. Vanligen barn i förskoleåldern. Kan vara ensidig eller bilateral (ensidig upptäcks ofta senare, tex under rutinundersökning) |
|
|
Fynd vid sektretorisk mediaotit? vad är viktigt att utesluta? |
Oftast lätt till måttlig hörselnedsättning med en indragen trummhinna med minskad rörlighet (bilden vid otoskopi kan variera massivt) En tumör i tubaostium, kolla med spegel i epifarynx |
|
|
Behandling vid sekretorisk mediaotit? |
Valsalva manöver Om duration >3 mån, inläggning av transmyringealt dränag (ett plast rör) |
|
|
Vilka är diffdiagnoserna vid otalgi? |
Akut mediaotit, infektioner i ytterörat, tonsilit, maligniteter, parotit |
|
|
Vilka är diffdiagnoserna vid rinnande öra? |
Perforerad akut mediaotit, kronisk otit, infektioner i ytterörat |
|
|
Vad är kronisk otit? |
Ett samlingsnamn för flera separata sjukdomar som har gemensamt att de är uppträder som komplikationer efter infektion eller inflammation |
|
|
Hur delas kroniska otiter in? |
Torra och rinnande |
|
|
Exempel på torra kroniska otiter? |
Kronisk trummhinne perforation Kolesteatom Trummhinne retraktion Avbrott i hörselbenskedjan Adhesiv otit Tympanoskleros |
|
|
Vad är rinnande (suppurativ) kronisk otit? |
Kronisk infektion som resulterar i en konstant rinnande flytning Finns i konstanta eller intermittenta former Ofta komplikation från akut mediaotit Ofta trumhinnedefekter |
|
|
Hur behandlas kronisk otit? |
Kirurgi och rengöring Syftet med kirurgi beror på problemet men oftast att få ett vattentåligt och infektionsfritt öra ibland för att förbättre hörsel |
|
|
Ge några exempel på infektioner i ytterörat |
Impetigo, erysipelas, perikondrit, borrelia, zoster oticus, extern otit, hörselgångsfurunkel, malign extern otit |
|
|
Vad innebär perikondrit? |
Infektion i öronbrosket, kan bli komplicerat då brosk inte regenererar, kräver remiss till ÖnH |
|
|
Vad innebär extern otit? Vilka typer kan den delas in i? |
Inflammation i hörselgången Eksematör extern otit Infektiös extern otit Cirkumskript extern otit |
|
|
Vad innebär eksematös extern otit? |
Klåda och inflammation i hörselgången, ofta underliggande hudsjukdom tex psoriasis eller atopisk dermatit |
|
|
Vad innebär infektiöst extern otit? |
Infektion i hörselgången ofta efter bad, vanligaste patogenerna är psedomonas och SA |
|
|
Vad innebär cirkumskript extern otit? |
furunkel eller folikulit i hörselgången |
|
|
Vad finns det för riskfaktorer för vaxpropp? |
Överdriven renlighet, tättslutande hörapparater eller in ear headphones, användning av bullerskydd |
|
|
Symtom på vaxpropp? |
Lockkänsla, hörsel nedsättning, fyllnadskänsla |
|
|
Hur behandlas vaxpropp? |
Egen behandling med vaxlösande (vaxol) Avlägsning av läkare, tex aspirera eller tång |
|
|
Hur behandlas extern otit? |
Eksematös - remiss till dermatolog, kortison kräm Infektiös, cirkumskript - tamponad med alsol sprit, lokalt antibiotikum om påverkad I.V antibiotika Smärtstillande |
|
|
Varningstecken vid otit? som innebär akutremiss till ÖnH |
Påverkat allmäntillstånd (slöhet, dålig emotionell kontakt, irritabilitet) Minsta tecken till mastoidit (retroaurikulär rodnad, svullnad, ömhet eller utstående öra) Nackstelhet Facialispares |
|
|
Vad är zoster oticus (Ramsay Hunts syndrom)? |
Varicella zoster med blåsor i hörselgången, facialis pares, hörsel påverkan, otalgi |
|
|
Hur behandlas zoster oticus? |
Valaciklovir 1g x 3 i 7 dagar p.o med eller utan steroider |
|
|
Vad är Dix-hallpikes mannöver? |
Undersöker posteriora semicirkulära kanalen för kristallsjukan |
|
|
När genomgår barn hörselkontroller? |
Nyfödda (ca 3 dygn), 4 år samt 6 år |
|
|
Vad innebär tinnitus? |
Ljud perception utan yttre källa |
|
|
Hur många lider av tinnitus? |
ca 10 %, 1 % har uttalade besvär |
|
|
Orsaker till tinnitus? |
Sensorineural hörselnedsättning - tex åldrande Akustiskt trauma - tex buller Vestibularisschwannom Läkemedel - tex ASA eller cyto Mellanöreinflammation Mellanörats muskler - spänningar Patologiskt blodflöde - pulserande tinnitus, AV-fistel eller vaskulär tumör |
|
|
Vad bör man misstänka vid ensidig tinnitus? |
Vestibularisschwannom |
|
|
Hur behandlas tinnitus? |
Team arbete är centralt Hörapparat - många har tinnitus på grund av dålig hörsel Behandla depression Behandla spänningsproblematik - bettfysiologi, sjukgymnast KBT |
|
|
Symtom på hörselnedsättning |
Trötthet, ljudkänslig, huvudvärk, ingen riktningskänsel, yrsel, tinnitus, ensam, tolkas som dum |
|
|
Vilka olika typer av hörselnedsättning finns det? |
Ledningshinder, sensorineural, central, funktionell/psykogen hörselnedsättning |
|
|
Vad innebär ett ledningshinder? |
Skadan sitter i ytterörat eller i mellan örat |
|
|
Vilka typer av sensorineural hörselnedsättning finns det? |
kokleär eller retrokokleär |
|
|
Exempel på ledningshinder |
Otoskleros, kronisk otit, vaxpropp, permanent perforation av trumhinnan, trauma |
|
|
Vad skiljer ett lednings hinder från sensorineural hörselnedsättning på status/symtom? |
Ett ledningshinder innebär ingen kvalitativ nedsättning utan bara en skillnad i volym. Medans en sensorineural nedsättning oftast leder till en nedsatt kvalité och en ljuddistortion |
|
|
Hur skiljer sig symtom/status vid de olika sensorineurala hörselnedsättningarna? |
Problem att uppfatta tal är oftast mest uttalat vid en retrokokleär hörselnedsättning En kokleär hörselnedsättning leder oftast till "recruitment of loudness", en ökad ljudkänslighet |
|
|
Exempel på retrokokleära hörselnedsättningar |
Vestibularisschwannom |
|
|
Exempel på kokleära hörselnedsättningar |
Presbycusis (åldersrelaterad hörselnedsättning), bullerskada, méniéres sjukdom |
|
|
Vad innebär central hörselnedsättning? |
Skador i hjärnan |
|
|
Vad är typiskt för central hörselnedsättning? |
Ingen hjälp av hörapparat, normalt tonaudiogram, riktningshörsel är störd |
|
|
Mellan vilka frekvenser kan vi uppfatta ljud? |
20 - 20 000 Hz |
|
|
Hur mäts ljudstyrka? |
dB, en ökning med 20 dB innbär en ökning i ljudstyrka med 10 gånger |
|
|
Upplevs ljudstyrka över hela frekvensspektrumet lika? |
Nej, lågt i registret är känslighet för ljud mycket lägre. En styrka på 80 dB vid 100 hz upplevs mycket lägre än 80 dB vid 2 kHz |
|
|
Vad innebär Rhinnes prov? |
En ljudande stämgaffel förs mot mastoiden bakom örat, när patienten inte kan uppfatta ljudet så förs stämgaffeln till utanför örat. Om ljudet fortfarande uppfattas så är provet positivt. Om ljudet inte uppfattas så är provet negativt. |
|
|
Vad innebär positivt Rhinnes prov? |
Tyder på normal hörsel eller central/sensorineural nedsättning |
|
|
Vad innebär negativt Rhinnes prov? |
Ett ledningshinder i hörselgång eller mellanörat |
|
|
Vad innebär Webers prov? |
Utförs vid assymetriskt hörselproblem En lågfrekvent stämgaffel (128 Hz) förs till skallen i medellinjen på patienten. Tonen kan upplevas som starkast i det sämre eller bättre örat. Om tonen upplevs som starkast i det sämre örat så tyder det på ett ledningshinder i det örat. Om tonen upplevs som starkast i det bättre örat så tyder det på en sensorineural hörselnedsättning i det sämre örat. |
|
|
Vad innebär tonaudiometri? |
Att patienten för lyssna till rena toner med olika frekvens. Styrkan av tonerna sänks till man titrerar ut lägsta hörbara ljud vid varje frekvens. Den åtgår från 1 kHz och går sedan 3 oktaver uppåt och nedåt (2, 4, 8 kHz respektive 500, 250, 125 kHz) Man kan testa öronen separat och benöverledning. Man kan även lägga till brus som distraktion. |
|
|
Vad innebär tympanometri? |
Ledningsförmågan hos trumhinnan och hörselben undersöks fysiskt. En ljudtät sond placeras på trumhinnan. Sonden har en mikrofon och högtalare. Högtalaren sänder ut en lågfrekvent ton som sedan mäts av mikrofonen. Om rörligheten är god så förstonen vidare in i mellanörat och till koklea och enbart en låg ton studsar tillbaka och uppfattas av mikrofonen. Det motsatta är sant om trumhinnan är stel eller benen sammanväxta. |
|
|
Hur handläggs patient med hörselnedsättning? |
Försöka bestämma orsak/lokalisation av skadan så gott det går i primärvård sedan remiss till ÖnH för vidare udnersökning med tonaudiometri. |
|
|
Hur behandlas hörselnedsättning? |
Kirurgi (ibland möjligt vid ledningshinder) Hörapparat Kokleaimplantat |
|
|
Vilka system styr balansen? |
Balansorganet, proprioception och syn De skickar information till CNS om läget på kroppen och huvudet i relation till gravitation. |
|
|
Vad beror oftast yrsel på? |
Oftast sitter skadan i balansorganet eller dess banor till CNS |
|
|
Vad är typiska symtom på yrsel? |
Illamånde, kräkningar, balanssvårigheter, rotationskänsla, annan slags rörelsekänsla - t.ex. linjär gungnings- eller flytningskänsla. |
|
|
Om patienten har omfattande balanssvårigheter utan illamående eller kräkningar så är det ett tecken på |
Lillhjärnsskada |
|
|
Vad menas med perifier vestibularisskada? |
Skada i balansorganet eller vestibularisnerven |
|
|
Vad menas med en central vestibularisskada? |
Skada i hjärnstammen, lillhjärnan eller koppligen mellan dem |
|
|
Hur kan man generellt sätt skilja en skada i PICA från AICA? |
AICA - bilaterala symtom PICA - ipsilaterala syndrom |
|
|
Vilka statusmoment/undersökningar är viktiga vid utredning av yrsel? |
Öronstatus (otoskopi och stämgaffelprov) Kranialnervstatus Nystagmus Lägesprov (lägenystagmus, Dix-Hallpike) Vestibulärt impulstest Audiogram (ton- och tal) VNG/ENG (kaloriskt prov) MR |
|
|
Vad innebär impuls test? |
Patientens bes fixera blicken på undersökarens näsa. Patientens huvud förs snabbt i sidled (5-10 grader) ett antal gånger, samma sida testas som vridningen Pupillerna observeras under undersökningen, vid normal undersökning så lyckas patienten fixera blicken på undersökarens näsa. Annars ses en eftersläpning (positivt test). |
|
|
Vad testar impulstest? |
Vestibula okulära reflexen (VOR) |
|
|
Vad talar ett positivt impulstest för vid undersökning av patient med akut yrsel? |
Perifier yrsel (vestibularis neurit/vestibulär skada) |
|
|
Vad är principen för ett kaloriskt prov? |
Varm/kall luft eller vätska förs in i hörselgången vilket orsakar en rörelse i endolymfa, detta leder till en nystagmus. Sidoskillnader registreras där den sjuka sidan är nedsatt/upphävd funktion. |
|
|
Vad innebär VNG (kortfattat)? |
Videonystagmografi Modern undersökning som mäter ögonrörelser med infrarött ljus under en serie av tester. Kombinerar rörelse provokation av nystagmus, kaloriskt prov och ögonrörelser. Kan skilja på bilaterala eller unilaterala skador samt identifiera om sjukdomen sitter i balansorganet (vilken båggång) eller centralt. |
|
|
Vilka diagnoser kan misstänkas vid perifier yrsel? |
Vestibularisneurit, migrän, kristallsjukan, aukustikusneurom, Méniéres sjukdom, iatrogenskada, vaskulär yrsel, |
|
|
Vad är symtomen på Méniéres sjukdom? |
Huvudsymtom (kommer i attacker): yrsel (rotatorisk och/eller sekundsnabba anfall), tinnitus, tryckkänsla i örat, hörselnedsättning (basfrekvenserna först), lockkänsla. Associerade symtom: huvudvärk, gångsvårigheter, hyperacusis, trötthet, isolering |
|
|
Hur länge brukar anfallen vara vid méniéres sjukdom? |
4-5 timmar kan vara kortare och upp till ett dygn |
|
|
Hur behandlas méniéres sjukdom? |
Behandlingstrappa. 1. Information, kontinuitet 2. Aktiv exspektans 3. Saltreducerad kost 4. Diuretika, antiemetika 5. Betahistin 6. Lokal tryckbehandling, mellanöra 7. Gentamicin intratympanalt 8. Vestibularisnervavskärning, destruktion av innerörat symtom |
|
|
Vilka är fynden som talar för méniéres sjukdom? |
Dålig hörsel under anfall annars normalt Normal MR Kaloriskt prov ofta normalt tidigt i sjukdomen |
|
|
Vad är vestibularisneurit? Vilka drabbar det? |
Benign plötslig yrsel, okänd etiologi Kan drabba i alla åldrar, lite ovanligare hos barn |
|
|
Vilka är symtomen på vestibularisneurit? hur ser normalförloppet ut? |
Plötslig kraftig rotatorisk yrsel, illamående och kräkningar, ångest och vasovagalasymtom. Oftast ingen hörselnedsättning. Varar i dagar till veckor, spontan läker och samma patient drabbas i regel aldrig igen |
|
|
Fynd vid utredning av vestibularisneurit?
|
Ensidig nedsatt vestibulärfunktion, nedsatt eller helt upphävd kalorisk funktion, positivt impulstest |
|
|
Hur behandlas patienter med vestibularisneurit? |
De behöver ingen specifik behandling för sjukdomen utan läggs ofta in för nutrition I.V pga av kräkningar Antimetikum, kortison (?) |
|
|
Vad är Benign paroxysmal positionell vertigo, BPPV (kristallsjukan) ? |
Lösryckta otitkristaller rullar fram och tillbaka i båggången (oftast den posteriora) vid förändring av huvudets position. Kan vara orsakat av trauma. |
|
|
Typiska fynd vid BPPV? |
Plötslig rotatorisk yrsel som börjar några sekunder efter att huvudet placerats i ett visst läge. Börjar efter 5 - 15 sek och håller i sig i cirka 1 minut. Positivt dix-hallpikes test Normal hörsel Normalt kaloriskt prov |
|
|
Hur behandlas BPPV? |
Epleys |
|
|
Vad är ett Vestibularisschwannom (aukustikusneurom)? |
Benign tumör (schwannom) som utgår från n.vestibularis Tumören växer sakta och trycker allt mer på n.vestibularis och n.koklearis Debuterar oftast i medelåldern |
|
|
Vilka är fynden/symtomen på Vestibularisschwannom? |
Gradvis ökande ensidig hörselnedsättning med tinnitus och eventuellt yrsel Ingen spontannystagmus Kan ibland akut försämras om det blir en blödning i tumören. |
|
|
Hur behandlas Vestibularisschwannom? |
Expektans med MRT varje år Om försämring så kan kirurgi tillämpas finns både hörselsparande och dövhetsorsakande operationer |
|
|
Vilka är differntialdiagnoserna vid unilateral facialispares? |
Bells pares (70-75 %), varicella-zostervirus, borreliainfektion, akut och kronisk media otit, trauma, tumör i temporal ben eller parotis Syndrom - Ramsayhunt, melkersson rosenthal, Heerfordt |
|
|
Diffdiagnoser vid bilateral facialispares? |
Borrelia Guillain-Barrés syndrom Sarkoidos Immunsjukdom Malignitet |
|
|
Symtom på facialispares? |
svaghet i mungipan, långsam blinkning, svaghet i pannan Kan vara partiell eller total Unilateral eller bilateral |
|
|
Hur ställs diagnosen Bells pares? |
Uteslutningsdiagnos Nivåbestäm och gradera skadan Serologi för virus, status för att utesluta media otit, anamnes på trauma |
|
|
Hur nivåbestäms skada på facialis? |
|
|
|
Hur behandlas Bells pares? |
Viktigt med ögondroppar/eventuellt ögonkammare Om tidigt i skedet (<3 dagar helst, upp till 10 dagar kan prövas) så ska kortison behandling initieras |
|
|
Vad otoaukustiska emissioner? |
Ett samlingsnamn på ljudsignaler som alstras vid ljudstimulering av innerörat De skapas av en kort stimulering av örat med ljud som sedan amplifieras av de yttre hårcellerna och ekar ut i hörselgången igen |
|
|
Hur utnyttjas otoaukustiska emissioner? |
screening metod, OAE uppstår inte hos patienter med hörseltrösklar under 30-40 dB |
|
|
|
|
|
Hur ser näsans anatomi ut radiologiskt (sagitalt snitt)? |
|
|
|
Vad har näsan för funktioner? |
Känna lukt, fukta och rena inandningsluften |
|
|
Vilka frågor i anamnesen är viktiga vid patient som beskriver problem med näsan? |
Ensidiga symtom, blödningar, snuva, täppa, skretion, klåda, trauma Permanenta eller intermitenta besvär Om patienten har någon allergi Utlösande faktorer, samsjuklighet, årtider, dyngsvariation Annan medicinering |
|
|
Vad bör man tänka på vid undersökning av näsan? Vilka redskap kan användas? |
Att använda avsvällande + smärtstillande läkemedel (tex bomullstuss med adrenalin och lidocain), ha patientens huvud fixerat Nässpekulum, stela och flexibla skop |
|
|
Vad innebär näscykeln? vad är mekanismen? |
Vilotonus i den sympatiska innerveringen till de venösa sinusoiderna varierar mellan de två näskaviteterna. Detta i cykler om 2-4 timmar, luftflödet skiftar alltså från den ena till den andra kaviteten. |
|
|
Hur kan man undersöka sinusar? hur fungerar det? |
Sinuskopi, ett stelt skop förs in i sinusarna Kan vara både diagnostiskt och terapeutiskt |
|
|
Vad är symtomen på allergisk rinnit? |
Nästäppa, vattnig snuva, klåda öga näsa svalg, nysningar systemiska symtom: sömnstörningar, nedsatt livskvalite, nedsatt prestationsförmåga |
|
|
Vad skiljer intermitent från persisterande allergisk rinnit? |
<4 veckor och <4 dagar per vecka = intermitent, orsakande agens oftast pollen, period oftast mars-sept >4 veckor och >4 dagar per vecka = persisterande, orsakande agens oftast damm, pälsdjur, kvalster, mögel |
|
|
Hur utreds allergisk rinnit? |
Anamnes: Hereditet? atopi? årtids och dyngsvariation? astma? boendemiljö? yrkesmiljö? kost? Klinisk undersökning: näsa, ögon, lungaskultation Allergi: Pricktest |
|
|
Hur behandlas Allergisk rinnit? |
Elimination av orsakande agens om möjligt Antihistamin, nasal steroid, perorala steroider, koksalt sköljning i näsan Immunterapi, tex desentitisering |
|
|
Andra former av rinnit (förutom allergisk)? |
idiopatisk rinnit kolinerg rinnit rhinitis sicca anterior graviditets nästäppa |
|
|
Vad är rhinitis sicca anterior? |
Rinnit som beror på inandning av torr luft eller näspetning Torr krustbelagd yta på septums främredelar ses Blödningar från septums slemhinna Kan i vissa fall leda till septum nekros och perforation Behandlas med sköljning och mjukgörande, kan ibland kräva kirurgi |
|
|
Vad är näspolyper? Vad kan bidra till deras utveckling? vilken är typ patienten? |
De är utväxter av bindväv täckta med respiratoriskt epitel, oftast belägna i mellersta meatus. Smal stjälk och hänger som ett "päron på en gren" Infektion i avstängd bihåla Medelålder män |
|
|
Vad talar för en näspolyp? hur behandlas den? |
Täppa, sekretion, nedsatt luktsinne, dålig sömn, dagtrötthet, nedsatt prestationsförmåga Kan stänga av ostier och orsaka kronisk sinuit Kan visualiseras under undersökning eller med CT Behandlas med nasala steroider, om det fungerar bra så kan man skjuta upp operation tills den blir mer symtom givande. Sedan opereras bort, oftast räcker det med en slynga. |
|
|
Vad tyder på främmande kropp i näsan? |
Patienten är ofta ett litet barn eller förståndshandikappad Ensidig snuva som debuterar fort och efter en tid så blir den starkt illaluktande Brukar inte ha värk eller andra obehag |
|
|
Hur behandlas främmande kropp? |
Viktigt med rensköljning och avsvällande/smärtstillande inför behandling. Sedan försöka avlägsna föremålet |
|
|
Vad är adenoidhypertrofi? |
Förstorad körtel som innehåller lymfatiskvävnad och sitter i epifarynx |
|
|
Vilken är typ patienten? Vilka är symtomen? hur behandlas det? |
Adenoiden växer med åldern och blir som störst vid 7-8 års ålder för att sedan minska i storlek. Kroniska sinuiter och AOM är vanligt. nästäppa, nasalt tal, ständig munandning, snarkningar och andningsuppehåll under sömn, dagtrötthet och minskad längd. Kan oftast visualiseras med spegel i svalget. Skrapas bort med ringkniv, kan behöva upprepas. |
|
|
Vad kan vara genesen till nästäppa? |
1. Slemhinnesvullnad - Infektioner, inflammationer, allergier, hyperreaktivitet, hormonella 2. Anatomiska avvikelser - sned ytternäsa, alarinsufficiens, septumdeviation 3. Traumatiska skador - näsfrakturer, septum luxation, septum hematom 4. Rumsinskränkande tillstånd - Näspolyper, papilom, fibrom, gliom osv... , cancer, främmandekropp |
|
|
Olika tidsaspekter på nästäppa inom grupperna? |
Grupp 1: har variation mer årstid, visa läkemedel eller infektioner Grupp 2: har alltid funnits hos patienten Grupp 3: I relation till olycksfall Grupp 4: Diskretasymtom som eskalerat med tiden |
|
|
Vad talar ensidig respektive bilateral nästäppa för? |
Ensidig grupp 2-4 Bilat grupp 1 |
|
|
Vad kan orsaka en näsblödning? |
Trauma, förändringar i slemhinnan, försämrad hemostas, defekter i blodkärlsväggen |
|
|
Vad startar oftast blödningar i näsan? |
Locus kiesselbachi |
|
|
Hur behandlas en näsblödning i hemmet? |
Knipa näsvingarna under 10 minuter (locus kiesselbachi) Stoppa in en bomullstuss indränkt med kärlkontraherande nässdroppar (tex otrivin) och näsolja (eller matolja) för att tussen inte ska fastna. Kyl ansiktet eller pannan för att sympatiskt påslag |
|
|
När bör man söka sjukvård för en blödning som inte stoppar? |
40 minuter |
|
|
Hur behandlas en näsblödning hos läkare? |
Sväll av och bedöva nässlemhinnan Lokalisera blödningen med otoskop och sug. Sedan skiljer sig behandling beroende på lokalisation. |
|
|
Hur behandlas en blödning från synligt kärl? |
Kärlet etsas med kromsyra som sedan neutraliseras med NaCl |
|
|
Hur behandlas en diffus blödning i näsan? |
Spongostan indränkt i cyklokapron |
|
|
Hur behandlas en blödning från bakre delen av halsen? |
Foleykateter nr 12 placeras i näsan och ballong 8-10 ml NaCl när den är på plats i epifarynx. Den tillåter sedan tamponader att packas för att stoppa blödningen och utövar själv ett tryck. Snippen på katetern ska klippas bort (delen bortom balongen). |
|
|
Hur behandlas blödningar från övre näsan? |
Gasvävstamponader indränkta med terracortil trycks in så att de utövar ett mottryck. |
|
|
Vad är en näsfurunkel? |
Det är en staphylokock infektion i en hårfollikel i vestibulum nasi. |
|
|
Vilka är symtomen på en näsfurunkel? |
Röd svullen och ömmande näsa. Ibland så ses funkeln i vestibulum eller på näsvingarna. Starka smärtor, feber och allmämpåverkan. |
|
|
Behandling av näsfurunkel? |
Kräver antibiotika i höga doser tex klindamycin Om allmänpåverkad så inläggning |
|
|
Vad är rhinosinuit (nytt ord för sinuit)? |
Inflammation i en eller flera bihålor |
|
|
Vilka tre grupper kan rhinosinuiter delas in i? |
Icke bakteriella Bakteriella med avflöde Bakteriella utan avflöde |
|
|
Vilken bihåla är vanligast att den drabbas? |
Snius maxillaris sedan sinus frontalis |
|
|
Vilka fynd/symtom talar för bakteriell rhinosinuit? |
Nyligen genomgången tandinfektion eller ÖLI "dubbel insjuknande" (först dålig en gång, bättre, sedan värre) Ensidiga symtom med värk, nästäppa och purulent sekretion Dålig lukt (kakosomi) i näsan talar starkt för diagnosen |
|
|
Hur behandlas maxillar sinuit (alla 3 varianter)? |
Icke bakteriell med ospecifika åtgärder som näsdroppar, högläge, vila och analgetika. Bakteriell med avflöde, som ovan + antibiotika (kåvepenin 1,6 g x3 i 10 dagar) Utan avflöde som ovan + dränage och spolningar |
|
|
Vilka är varningstecken/komplikationer vid rhinosinuit? |
Periorbitalt ödem, dubbelseende, ögonmuskel påverkan, neurologisk påverkan, allmänpåverkan Meningit, tromb i sinus cavernousus, orbital abcess |
|
|
Vad kallas operationsmetoden som kan krävas vid problematisk sinuit? |
Transnasal funktionell endoskopisk sinuskirurgi |
|
|
Hur behandlas frontal sinuit? |
Polikliniskt med samma åtgärder som maxillar och antibiotika. Om kraftig frontal huvudvärk eller allmänpåverkad -> ÖnH |
|
|
Vad är etmoidal sinuit? hur behandlas det? |
Variant av sinuit som enbart drabbar etmoidala sinus, kraftigt insjuknande med hög feber och värk Drabbar barn i föreskoleålder Akutremiss till ÖnH, slemhinneavsvällande och antibiotika (I.V eller P.O beroende på grad) |
|
|
Hur behandlas kronisk sinuit? |
Avsvällande nässpray med kortison, eventuellt per orala steroid kurer (max 3 per år) |
|
|
Vad är viktigt vid dentalsinuit? |
Dentalsinuit uppstår när bakterier tar sig från tandroten in i maxillarsinus Denna kommunikation måste slutas |
|
|
|
|
|
Vad innebär faryngit? vilka är symtomen? hur behandlas det? |
Infektion i svalget som oftast har viral genes med i 30% av fallen kan bakterier påvisas. Ofta del av en ÖLI. |
|
|
Vilka är symtomen på faryngit? |
Symtomen är: sveda i halsen, svälgningssmärta, hosta, snuva och heshet. I svalget så är slemhinnor rodnade och beläggning kan finnas på gombågar och svalgvägg. |
|
|
Hur behandlas faryngit? |
Läkaroftast spontant på 2 veckor, om bakterier påvisas så ges antibiotika. |
|
|
Vad är en tonsilit?
|
300 000 fall per år i sverige! Infektion i tonsiller som orsakas av GAS i 30-50 % av fallen och virus i 10-20 % |
|
|
Vilka är symtomen/fynd på tonsilit? |
Feber, hals- och sväljningssmärtor, sjukdomskönsla, trötthet Svullna röda tonsiller, svullna och ömmande lymfkörtlar i halsregionen |
|
|
Vad talar för en bakteriell tonsilit? |
Smultron tunga, petekier i munnen, hudfjällning och impetigo |
|
|
Hur ställs diagnosen tonsilit? |
Centorkriterierna tillämpas
Feber > 38,5 °C Ömmande lymfkörtlar i käkvinkeln Beläggningar på tonsillerna (sällan hos barn 3-6 år utan bara rodnad och svullnad) Frånvaro av hosta Om 0-2 poäng inget antibiotika eller snabbtest Om 3-4 poäng snabbtest -snabbtest positivt -> antibiotika -snabbtest negativt -> avvakta Grupp C och G kan dock inte påvisas med snabbtest så odling vid stark misstanke om bakteriell tonsilit trots negativt snabbtest |
|
|
Hur behandlas tonsilit? |
Kåvepenin 1g x3 i 10 dagar |
|
|
Vad är otoskleros? |
Vanligaste orsaken till progredierande ledningshinder hos vuxna, debuterar oftast i 20-30 årsåldern Bennybildning i labyrintkapseln |
|
|
Vad är symtomen på otoskleros? |
Progredierande hörselnedsättning av ledningshinders typ Tinnitus, obalanskänsla |
|
|
Hur kan man behandla otoskleros? |
Kirurgi och hörapparat |
|
|
Vad innebär sudden deafness? |
Plötslig sensorineural hörselnedsättning, okänd etiologi |
|
|
Hur handläggs traumatiska läpp och gingivaskador? |
Viktigt att anpassa det lättröda, sår i slemhinnan <2 cm spontanläker oftast Om större skador leta efter tandskador och främmande kroppar. Suturera muskler och hud separat. |
|
|
Vad är viktigt att tänka på vid tungskador? |
Stoppa blödning, leta främmande kropp, testa känsel |
|
|
När ska man suturera vid tungskador? |
Om det inte går att blodstilla eller om såret glipar även om tungan inte sträcks ut |
|
|
Hur handläggs misstänkta skador på n.facialis? |
Om posteriort om linjen alltid exploration och nervsutur om skada (inom 72 timmar) Om anteriort inte måste utan beroende på symtom |
|
|
Vad är en allvarlig komplikation vid trauma mot örat? |
Othematom, blodsamling mellan pericondrium och brosk. Risk för nybildning av brosk och "blomkålsöron" |
|
|
Hur behandlas othematom? |
Tömmas med grovnål, sedan tryckförband. Om såret var kontaminerat - antibiotika profylax |
|
|
Tecken på kärlskada vid trauma mot halsen? |
Pulserande hematom, frånvaro av pulsar, blåsljud, stor blodförlust, pågående yttreblödning, afasi, hemiplegi |
|
|
Tecken på esofagus perforation? Oftast extern eller internt våld? |
subkutant emfysem, pneumomediastinum, smärtor i buk eller thorax 10 % extern trauma |
|
|
Vilka tre zoner delas halsen in i med tanke på trauma? |
|
|
|
Vilka strukturer finns i zon 1? |
Stora halskärlen A o V subclavia Trachea Esofagus Pleurakupoler Ryggmärg N. recurrens |
|
|
Hur handläggs skador inom zon 1? |
Handläggs med thorax kirurg, exploration kan medföra stor morbiditet så misstanke måste vara stor för ingrepp |
|
|
Strukturer i zon 2? |
Carotider Vertebralartärer V. jugularis int och ext Tungbas Farynx Larynx och trachea Esofagus Halsryggrad - ryggmärg |
|
|
Vad är viktigt att tänka på vid skador i zon 2? |
De upptäcks oftast vid klinisk undersökning oftast ej occulta. Ingen vidare utredning (evetuellt esofagus röntgen) |
|
|
Strukturer i zon 3? |
Spottkörtlar Hypofarynx Trachea Halsryggrad Carotider V jugularis intoch ext Kranialnerver |
|
|
Viktigt att tänka med vid trauma i zon 3? |
Svårt att blodstilla och exploration kan medföra nervskador angiografi och embolisering bättre strategi |
|
|
Vad är viktigt att tänka på vid trauma mot näsan? |
Nässeptum hematom Undersök snedhet efter det svällt av, reposition inom 7-10 dagar Om klinik talar för isolerad näsfraktur ej nödvändigt med röntgen |
|
|
Hur defineras snarkningar? |
ett inspiratoriskt oljud orsakat av partiell obstruktion av de övre luftvägarna |
|
|
Hur defineras hypopné? |
minst 50 % reduktion men inte totalt bortfall av luftflödet över näsan och munnen |
|
|
Hur defineras Apné? |
Bortfall av luftflöde över näsa och mun ≥ 10 sek |
|
|
Vilka två typer av apné finns det? |
Obstruktiva och centrala |
|
|
Vad inne bär OSA (obstruktiv sömnapné)? |
minst 5 apnér per timme under 6 timmarssömn Apnér ska vara i minst 10 sek och leda till en sänkning av SO2 med 4 % |
|
|
Orsaker till OSA? |
Anatomisk/strukturell och/eller funktionellförsnävning i övre luftvägarna: övervikt, tonsillhypertrofi/adenoid, nedhängandegombågar, stor uvula, försämrad näspassage (septumdeviation,polypos, rhinit, rökning) Ovanligare: acromegali, muskelslapphet (alkohol, sedativa), hypotyreos |
|
|
Om OSA föreligger samtidigt som dagtidssymtom (trötthet) är diagnosen? |
OSAS (obstruktivt sömnapnésyndrom) |
|
|
Vad är prevalensen av OSAS hos 50-60 åringar? |
2 % hos kvinnor, 4 % hos män |
|
|
Vad är symtomen på OSAS? |
snarkning, andningsuppehåll, orolig sömn, uppvaknanden, dagsömnighet, huvudvärk koncentrationssvårigheter, irritabilitetminnesstörning, depression, impotens, nykturi |
|
|
Vilka är riskerna med obehandlad OSAS? |
sociala konsekvenser ↑ risk för olyckor ↑ risk utveckla hypertoni ↑ risk för stroke, angina pectoris,hjärtinfarkt ↑ risk för diabetes |
|
|
Vilka är diffdiagnoserna till OSAS? |
Acromegali, hypothyreos, restless leg syndrom, andra sömn störningar |
|
|
Hur utreds OSAS patienter? |
Anamnes, status (fokus på ÖnH), sömnutredning med registrering |
|
|
Vad registreras vid en sömn registrering? |
luftflöde genom näsa/mun saturation bröstkorgsrörelser hjärtfrekvens sovposition snarkljud + ibland EEG, EKG |
|
|
Behandling OSAS? |
viktnedgång undvika ryggläge minska rökning, alkohol förbättra näspassagen CPAP Kirurgi |
|
|
Vilka är alternativen för kirurgi vid OSAS? |
Tonsillektomi svalgplastik näskirurgi framflyttning av madibeln tracheostomi |
|
|
Vad är orsaken och behandlingen för OSAS hos barn? |
Adenoidhyperplasi, tonsillhypertrofi Kirurgi |
|
|
Vad är oral candidos? |
Oppertunistisk svampinfektion, infektion sker vid lokal eller generell immundefekt |
|
|
Vilka är symtomen på oral candidos (torsk)? |
Diskreta symtom Sveda, förändringar i uppfattning av smak |
|
|
Hur behandlas oral candidos? |
Munhygien Om det ej fungerar, nystatinmixtur eller amfotericin B i form av sugtabletter under minst 4 veckor |
|
Vilken är diagnosen? |
Leukoplaki |
|
|
Hur behandlas leukoplaki? Vad är det? |
Ingen effektiv behandling, kan försöka behandla med laser eller kirurgi Idiopatisk uteslutningsdiagnos |
|
|
Vilka är de tre stora spottkörtlarna i ÖnH området? Vart mynnar respektive körtel? Vilken typ av körtlar är de? |
Glandula parotis - serös - vid den andra premolaren Glandula submandibularis - seromukös - under tungan Glandula sublingualis - seromukösa - samma gång som submandibularis (ingen isolerade körtel utan flera småkörtlar i anslutning till submandibularis utförsgång) |
|
|
Hur mycket saliv produceras per dygn? Vad har den för funktion? |
ca 1 L (45% från parotis, 45% från submandibularis) Antibakteriell, skydd för slemmhinnan, fuktar födan |
|
|
Vilka sjukdommar kan drabba spottkörtlarna? |
Infektioner Immunsjukdommar Tumörer |
|
|
Vilka infektioner kan drabba spottkörtlarna? |
Virus - Parotitvirus (påssjukan), herpes, coxsackie Akut purulent parotit Kronisk recidiverande parotit |
|
|
Vilka är symtomen på akut purulent parotit, hur behandlas det? |
Kraftig ensidig ömmande svullnad, äldre patienter, feber, pus i utförgången som kan pressas fram I.V antibiotika och vätska |
|
|
Vilka är symtomen på kronisk recidiverande parotit? hur behandlas det? |
Oftast ensidig, mindre uttalade symtom, klinisk diagnos P.O antibiotika |
|
|
Vilka immunsjukdomar kan drabba spottkörtlarna? |
Sarkoidos (Heerfordts syndrom), sjögrenssyndrom |
|
|
Vilka tumörsjukdomar kan drabba spottkörtlarna? |
Benigna tumörer - adenom (vanligast i parotis) Maligna tumörer - (mukoepidermoid cancer, adenoidcystisk cancer, acinic cell cancer, adenocarcinom, cancer i pleomorft adenom, lymfom, metastaser, odifferentierad cancer) |
|
|
Hur utreds tumörer i spottkörtlar? |
Biopsi (cyto eller mellannål), CT, ultraljud |
|
|
Hur behandlas tumörer i spottkörtlarna? |
Om benigna, kirurgisk excision Om maligna, kirurgisk excision och strålning, 50-70 % 5 års överlevnad |
|
|
Vad är spottstenar vanligen lokaliserade? Vart är tumörer vanligen lokaliserade? |
Submandibularis - spottstenar Parotis - tumörer |
|
|
Vad är symtomen på spottsten? |
Svullnad och värk kring körteln i samband med måltid, infektionsbenägenhet |
|
|
Hur diagnostiseras spottstenar? |
CT, ultraljud |
|
|
Hur behandlas spottstenar? |
Öppnar upp gången och tar bort stenen via sialendoskopi |
|
|
Hur vanligt är cancer inom ÖnH regionen? vilka är de tre vanligaste typerna? |
<3 % Tonsillcancer, larynxcancer, tungcancer |
|
|
Etiologiska faktorer till cancer inom ÖnH regionen? |
Rökning, alkohol, HPV |
|
|
Symtom på ÖnH tumörer? När bör de utredas? |
Alla symtom som kvarstår mer än tre veckor och inte uppenbart beror på infektion •Knöl på halsen, i munnen, ansiktet ellerandra partier i huvudet • Sväljningsbesvär eller sväljningssmärtor,särskilt ensidiga • Heshet • Sår eller småblödningar i munhålan • Försämrad protesanpassning • Värk/smärtor i munhålan eller svalg medutstrålning mot ena örat • Ensidig nästäppa eller blodstrimmig snuva • Ensidig SOM hos tidigare öronfrisk vuxenpatient • Sår på tungan |
|
|
Hur utreds tumörer inom ÖnH området? |
Klinisk undersökning Om nödvändigt endoskopi i narkos Px, finnåls punktion eller kirurgisk Radiologiskutredning, CT, MRT, PET |
|
|
Hur behandlas tumörer inom ÖnH området? |
Beror på typ, utbredning och lokal Resektion, strålning, brachyterapi, kemoterapi |
|
|
Hur behandlas vanligen Tungrandscancer? |
Kirurgi - hemiglossectomi Strålning |
|
|
Hur behandlas stämbandscancer? |
Strålining så långt det går Sedan laryngectomi vid recidiv eller stor tumör |
|
|
Vart metastaserar oftast ÖnH cancer? |
Cervikala lymfkörtelstationer |
|
|
Vad är viktigt att tänka på vid behandling av ÖnH cancer? |
Livskavlite, i ÖnH regionen sitter många funktioner som kan bli skadade vid terapi Tex. sväljning, tal, andning, smak, mimik |
|
|
Vad är samter's triad? |
ASA-intolerans, näspolyper och astma ASA-intolerans kan märkas som intolerans för hjortron-sylt |
|
|
Vad innebär panskopi? |
Skopi av alla rum i halsen och näsan |
|
|
Hur behandlas en perforation av trummhinnan (traumatisk)? |
Terracortil för att förebygga infektion och återbesök om 1 månad Inget vatten eller pillande i örat |
|
|
I vilken kvadrant är det vanligast med perforation av trummhinnan? |
|
|
|
Vilket öra har vilken färg på tonaudiogram? |
Right is Red" rött höger, blått vänster |
|
|
Vilka är komplikationerna till en tonsillit? |
Peritonsillär abcess (peritonsillit), sepsis, reumatisk feber (ovanligt nu) |
|
|
Hur behandlas en peritonsillär abcess (peritonsillit)? |
incideras och tömmas Ingreppet utförs i lokalbedövning av ÖnH speciallist |
|
|
Indikationer för tonsillektomi? |
Fler än 3 tonsiliter/år (4 på 2 år) 2 eller fler peritonsilliter Symtomgivande tonsillhypertrofi Misstanke om malignitet Allvarlig följdsjukdom till tonsilit |
|
|
Tecken på högt luftvägshinder? |
Inspiratoriska stridor, indragningar, sväljningssvårigheter, talsvårigheter |
|
|
Exempel på övre luftvägshinder? |
Främmande kropp, trauma, malignitet, angioödem, epiglottit, mononukleos, |
|
|
Vilken är typ patienten för akut epiglottit? vilka är symtomen? |
Sedan H.I vaccination hos barn ses det framförallt hos vuxna Halssmärtor, sväljningssvårigheter, stridor vid in och ut andning |
|
|
Hur utreds akut epiglottit? vilka är fynden? |
Larynxspegling Fiberskopi |
|
|
Hur behandlas akut epigottit? |
Akut remiss till ÖnH och inläggning, tillkalla narkos Evetuellt intensivvård och intubering, Cefotaxim 2g x 3 |
|
|
Hur skiljs epiglottit från pseudokrupp (akut subglottisk laryngit)? |
akut epiglottit har alltid hög feber och sväljnings/hals smärtor, de blir även allmänpåverkade Pseudokrupp har istället symtom triaden av hosta, heshet och inspiratoriska stridor |
|
|
Vad är frenzel glasögon? När används de? |
glasögon med +20 och upplysning + magnifiering av patientens ögon. För att provocera nystagmus placeras patienten I ett mörkt rum och observeras genom glasen. Eftersom synskärpan kommer vara 0 kan inte patienten fokusera på något för att undertrycka sin nystagmus. |
|
|
Vad innebär Heerfordt's syndrom? |
Sarkoidos manifestation med uveit och svullnad av parotis. Även kronisk feber och ofta facialis pares. |
