Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
71 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad är autoimmunitet? |
ett kroniskt sjukdomstillstånd där immuntoleransen är bruten. Till följd av autoimmunitet så angriper immunsystmet kroppens egna vävnad och substanser --> lokala eller systemiska skador. Könsfördelningen är til stor övervikt för tjejer. |
|
|
Klassificering autoimmuna sjukdomar |
1. Systemiska - är då icke organ specifika. Ex. SLE och Sjögrens 2. Organ specifika sjukdomar, ex. Hashimoto och Graves |
|
|
Vad gör autoantikroppar och varför? |
Går mot det kroppsegna och epitoper Beror på: -autoantigendriven produktion - strukturella likheter; molecular mimicry - Defekt apoptos |
|
|
Vad är autoantikroppar ett tecken på? |
Är inte definition av autoimmunitet. 10-15% av alla friska har dessa och är helt symtomfria. Är enbart diagnostiskt om det uppkommer i kombo med andra specifika kliniska symtom och fynd. |
|
|
Definition av immunotolerans? |
Definieras som frånvaro av immunrespons mot den kroppsegna vävnaden. Mer precis definition är: vilken som helst immunologisk mekanism som kan: - Stoppa - Nedreglera - Omvandla - Ett potentiellt farligt immunsvar till ett ofarligt sådant. - Tolerans är en aktiv immunologisk process, som medieras av flera olika mekanismer |
|
|
Hur medieras immunotolerans? |
av centrala mekanismer i thymus och perifera mekanismer i slemhinnorna. Positiv och negativ selektion i Thymus. |
|
|
Fakta om selektering, positiv och negativ selektion. Perifer selektion, T-reg etc etc. |
läs på i sammanfattning! |
|
|
Oral tolerans - vad är det och hur fungerar det? |
Immunlogiska svaret i tarmslemhinnan är orienterad mot tolerans gentemot födoämnen och mikroflora. Oral tolerans är immunsystemets förmåga att förbli inhert mot antigen administrerade orala vägen. Utvecklingen av oral tolerans pågår konstant i tarmslemhinnan men är maximal direkt efter födsel. |
|
|
Vad är GALT och vad är det inblandat i? |
Inblandat i utveckling av oral tolerans. Båda induktionsvägarna för oral tolerans börjar med oral induktion av antigenet som går till GALT. |
|
|
Oral tolerans två induktionsvägar? |
Börjar med oral induktion av antigenet som går till GALT: 1. Låg antigen dos som presenteras upprepade gånger --> induktion av adaptiva T-reg och sekretion av IL-10 och TGF-Beta --> aktiv suppression 2. Hög antigen dos som presenteras en gång --> Th-cells kloner avlägsnas eller tystas --> klonal deletion eller klonal anergi. |
|
|
Autoimmunitets etiologi är multifaktoriell, och till största del okänd. Finns dock exempel på orsaker, nämn några: |
- Genetiska faktorer associerat med HLA-klass. Beroende på gropen på MHC så vill antigen binda på olika sätt. Ser att autoimmuna sjukdomar ofta finns i släktträden - Infektiösa korsreaktioner, polyklonal aktivering av lymfocyter och moleylär mimicry - Förstörda barriärer - förbjudna antigener exponeras - Miljöfaktorer; rökning, kemikalier, droger, UV-ljus, diet etc. Setts på tvillingstudier - Hormoner - kraftig kvinnodominans på sjukdomarna och graviditet påverkar sjukdomarna. |
|
|
Hur påverkar Graviditet SLE och RA? |
RA förbättras SLE försämras Har att göra med Th1(IL-2 och IL-3) och Th2 cellerna, enförskjutning från Th1- till Th2 reaktioner.Th2 stimulerar ett B-cells svar och man får AB. |
|
|
Uppdelning av allergireaktioner |
Humorlat - Th-2 celler --> IL-4 och IL-5 --> B-celler--> plasmacller --> AB Cellmedierat - Th-1 celler --> makrofager, CTL och NK-celler |
|
|
Osteoartrit -vad är det? |
Är inte en primär inflammatorisk sjukdom, utan är resultat av biokemiska förändringar i ledbrosket. Sjukdomen uppkommer pga. att kondrocyterna skadas --> omsättning av brosket --> inflammatoriska cytokiner sänds ut --> minskar kondrocyternas funktion och proliferation. Till slut så degenererar ledbrosket fullständigt och rent ben utgör ledytan. Skador i benet --> synovialvätska läcker in --> cystor formas med fibrösa väggar i benet. |
|
|
Osteoartrit - vilka drabbas, symtom? |
Drabbar äldre över 50, kan dock hittas hos unga men kongenitalt avvikande leder eller hos de som har systemisk sjukdom ex. diabetes eller fetma --> sekundär osteoartrit. Symtom: Styvhet, knakningar, rörlighetsnedsättning och värk i lederna. Stelhet som väst på morgonen. Finns ingen känd behandling. |
|
|
Reumatoid Artrit = RA Vad är det? |
Systemisk inflammatorisk sjukdom som leder till kronisk polyartrit som ofta är symmetrisk och bilateral. Inflammationen som uppkommer i lederna gör att brosket tillslut degenererar. |
|
|
Hur tror man RA kan uppkomma? |
Man tror att en infektion från P. Gingivalis där PAD kommer till cirkulationen blir citrulerade , det vill säga PAD gör att arginin blir till aa citrulin som normalt inte finns. Kommer genom humoral immunitet bildas AB mot citrulinet. Det pågår samtidigt en inflammation i led, som utsöndrar PAD den med vilket gör att humana proteiner kommer att citruleras och även de attackeras av AB gjorde --> autoimmun reaktion. Dessa immunkomplex kommer ge en ytterligare inflammation i leden som kommer att börja utsöndra cytokiner och liknande --> destruktion av leden. |
|
|
Vad är ankylos? |
Då det till en början har bildats en fibrös förbindelse mellan två ledytor som sedan tillslut kalcificerat --> benen mer eller mindre har växt ihop till ett. |
|
|
Vad är RF? |
IgM antikroppar mot Fc-domänen på IgG. De formar antikroppskomplex i serum och synoivalvätskan. Förekomsten i cirkulationen är knuten till aktiviteten hos sjukdomen - dock troligen inte iblandad i dess uppkomst |
|
|
Anti-CCP (cyclic citrulinated Peptid - ACPA)- vad är det? |
Antikroppar som finns hos 75-80% av RA patienterna. Har en 98% specificitet --> ersätter mer och mer RF i diagnostik. CCP bildas vid en annan inflammation |
|
|
Analyser för RA |
CRP och SR ska vara förhöjda TPK ska vara förhöjt Ska finnas tecken på sekundär anemi Analys av synoivalvätska för förekomst av nuetrofiler, tyder på inflammatorisk ledsjukdom. Dock ospecifik - RF positivt - CCP positivt i 70-80% av fallen |
|
|
Hur görs diagnostik av autoimmuna sjukdomar främst? |
Indirekt Immunofloroscense går även via ELISA, RIA, Hemaagglutination, Immunodiffusion och Wester blot |
|
|
Vad är Immunofloroscense? |
Då man har en primär AB från patientens serum och en sekundär AB som är FITCH konjugerad anti-human IgG. Undersöks i UV-mikroskop. Provet går till så att man har vävnad dit patientens serum tillsätts, kan binda om det har AB mot dessa epitoper, tillsätter sedan specifikt anti-human IgG som är konjugerat --> kan binda till AB. Måste ha blockeringsserum från samma djur som det konjugerade så att det inte binder in till vävnaden med. |
|
|
ANA diagnostik |
Görs på indirekt immunofloroscense Vid ANA negativt --> svar till läkare Vid ANA positivt --> kvantifiering om det är stark, medel eller svag floroscense, samt mönster. kollar även om det finns dsDNA antikroppar. Screenar för SM, SS-A, SS-B, RNP, u-RNP, Jo-1 och scleroderma-70. |
|
|
Vilka ANA mönster finns det? |
- Homogen kärnfloroscense/kromosom positiv: Typiskt för SLE, har dsDNA AB. - Kornig kärnfloroscense/kromosom negativ: Ses vid SLE, sklerodermi och mixed tissue. - Nukleärt kärnfloroscense: Ses vid SLE, har engagemang av levern. -Centromerer: miladre form av sklerodermi eller mixed connective tissue disease. God prognos. - Multiple nukleär dots: Ses vid leverengagemang - Membranös kärnfloroscense: Ses vid SLE med leverengagemang Sedan finns det blandningar av de ovan! |
|
|
Uppföljning av Kornig floroscense / kromosom negativ |
Kollar på anti-extraherbara antigen ENA SM - vid positivt --> tyder på SLE, ej säkert dock RNP - tyda på sklerodermi SS-A/Ro och SS-B/La - ses oftast vid SLE SCL-70 - syns vid sklerodermi |
|
|
Association mellan autoantikroppar och kliniska fynd |
- Anti-dsDNA; SLE innehas! -Anti-SS-A/Ro; lymfopeni, trombocytopeni, interstitiell pneumoni, kongenitalt hjärtblock, neonatal lupus dermatit. - Antifosfolipid AB - kan ge trombosemboli, recidiverande aborter pga trombbildning i placentan. - Anti-SM; isolerad CNS lupus, kan ge epilepsi - Anti-RNP; kan ge myosit, Raynauds fenomen sklerodaktyli |
|
|
SLE patient med SS-A positivt och gravid? |
Ska kontrolleras över vilken proteinstorlek de har, är det 52kD så finns det risk för fostret att utveckla kongenitalt hjärtblock. Ska opereras direkt efter kejsarsnitt! |
|
|
Diagnostik vid RA - de specifika |
Anti-CCP RF |
|
|
Diagnostik vid SLE |
ANA dsDNA ENA Anti-fosfolipid AB |
|
|
Diagnostik vid Systemisk skleros/sklerodermi |
Anti-SCL-70 AB Anti-RNP AB Anti-centromer AB |
|
|
Diagnostik vid Sjögrens |
Anti-SS-A/Ro AB Anti-SS-B/La AB Anti-SS/Ro AB ANA negativt |
|
|
Diagnostik vid polymyosit |
Anti-SS-A/Ro eller Anti-SS-B/la AB diagnostiseras dock mest på symtom, syns inte alltid AB |
|
|
Diagnostik autoimmuna vaskuliter |
kollar efter ANCA. Diagnostiseras med ELISA. Enda akuta provet som finns, då dessa ofta har kraftiga njursjukdomar då se söker. |
|
|
Vad är vaskulit? |
inflammation och nekros av blodkärl, inkluderat artärer, venerr och kapillärer. Kan ge en lång rad effekter och symtom beroende på vilka kärl som drabbas. Viktigt att skilja på icke-infektiösa och infektiösa vaskuliter då antiinflammatorisk behandling går att sätta in på den ena. |
|
|
Vaskuliter vid SLE |
Är en icke infektiös vaskulit, beror på immunkomplex upplagring |
|
|
Vad är Pannus? |
Pannus är ett abnormalt lager av fibrovaskulär vävnad eller granulations vävnad. Pannus processen leder till: 1. Tror att individ med genetiska förutsättningar att utveckla RA gör det då den exponerats för visst antigen --> initierar kroniska inflammationen --> proliferation och synovialceller 2. Ger förtjockning och synovialcells hyperplasi + ökad angiogenes och infiltration av fibrin och inflammatoriska celler. 3. Immunceller kan bilda folliklar i Pannus och mediera ytterligare destruktion genom utsöndring av cytokiner 4. Pannus tränger in i ledbrosket. Samt ger destruktion av omgivande benvävnad pga att brosket har svårare att få nutrition nu då kärlen är längre från varandra 5. Omfattande leddestruktion och bindvävsrik ledyta som ser musäten ut. Ju mer bendväd --> stelare led --> ankylos. |
|
|
Sondyloartheropatier - kortfattat |
Ledsjukdomar som drabbar ryggraden. |
|
|
Kristallartriter - kortfattat |
Innefattar främst Gikt. snabbt uppkommen och övergående ledinflammation orsakad av utfällning av urinsyrakristaller i leder. Kristallerna leder till att makrofager utsöndrar infl. cytokiner --> inflammation i leden |
|
|
Septisk artrit |
En bakteriell artrit, där bakterierna vanligen sprids till lederna via blodet och ger artrit. Akut insjuknande med ledsvullnad. H.influensae hos spädbarn N.Gonorre och S.aureus hos vuxna |
|
|
Vad är artros? |
Stela leder |
|
|
Vad är spondylos? |
Brosk och/eller ledförändringar i ryggradens leder |
|
|
Osteoporos - definition |
Definieras som en systemisk skelettsjukdom som karakteriseras av låg benmassa och förändrad mikroarkitektur. trebekelnätverket har brutits ned och är mycket skört --> större risk benbrott. |
|
|
Vanligaste frakturerna vid Osteoporos |
- Handledsfraktur, 50-60åringar. Enbart 10% får men efteråt. - Kotkompression, 60-80 åringar. Söker sällan akut, hittas vid andra undersökningar. Minskat med mer än 3cm på 1 år --> troligen kotfraktur. 40-70% får kvarstående men som kyfos i rygg och kronisk smärta i ryggen. - Höftfraktur, 70-80åringar. Fallolyckor med patienter med dålig reflex. Har ofta andra sjukdomar med som ex. hjärt- och kärl --> blir sängliggande. 50% får kvarstående men efteråt. 20-30% kommer att dö. |
|
|
Benvävnadens uppbyggnad |
Är framförallt kollagen typ 1 och hydroxiapatit (kalcium och fosfat). Trippelhelixarna har tvärbildningar mellan kollagenen vilka kan mätas som mått på bennedbrytning. Tillväxtfaktorer som TGF-Beta hjälper till med uppbyggnaden av ben. |
|
|
De olika bentyperna, vad drabbas först av osteoporos? |
Kortikalt och trabekulärt. Kortikala i rörben, ca 80% av totala benvävnaden. omsättningen styrs hormonellt av ffa. PTH. Trabekulärt finns främst i ryggkotor. omsätts mycket snabbt. Här benskörhet först uppträder. Styrs systemiskt men även lokalt i benmärg. |
|
|
De olika bencellerna och deras funktion |
Osteoblaster - Bygger upp benet Osteocyter - inbäddade osteblaster, fungerar som mekanreceptorer, reagerar på stötningar och aktiverar osteblaster Oasteklaster - innehåller proteaser som bryter ned ben Stromalceller - Omogna osteoblaster, styr benomsättningen |
|
|
Benomsättningsprocessen kortfattat |
Alla ytor täcks av osteocyter - känner av då celler behöver bytas --> osteklaster lockas dit --> nedbrytning ben --> osteoblaster rekryteras --> påbörjad ny uppbyggnad 10 dagar för osteklast arbetet, 10 dagar för osteblastuppbyggnad, 3 månader för kalcificering. |
|
|
Varför behövs benomsättningen? |
- För att få kalcium till blodet vid brister - Micofrakturer --> benomsättning. 10% är konstant under omsättning. Topp vid 25 år, 25-35 konstant. Utför efteråt! |
|
|
Reglering benomsättning |
Stimulering sker av PTH, aktiva formen av Vit-D, Thyoroideahormon, inaktivitet och könshormoner. Inhibering sker av könshormoner, kalcitionin, bifosfonater, samt fysisk aktivitet, thyroideahormon könshormoner - stimulerar i pubertet, hämmar i vuxen ålder Thyroideahormon - vid pulsativt givande --> uppbyggnad. Vid konstant givande --> nedbrytning. |
|
|
Primär osteoporos indelning |
1. Postmenopausal - beror på östrogenbrist 2. Senil - beror på försämrad osteoblastförmåga, pga försämrat kalcium upptag i tarm --> ökad nedbrytning pga ökad utsöndring PTH |
|
|
Sekundär osteoporos, indelning |
1. Kortison inducerad - Kortison minskar upptaget av kalcium -> hämning osteoblasterna 2. Orsakad av sjukdomar, som ex. Cushings --> hyperkalcemi --> mer kortisol skickas ut, hypertyreos och celiaki --> ökad nedbrytning 3. Läkemedel |
|
|
Riskfaktorer vid osteoporos |
- Icke påverkbara: Genetiska (största faktorn), tidig menopaus, tidig pubertet, hög ålder, metabol sjukdom, kvinnligt kön - Påverkbara: Bristfällig kost, brist på solljus, inaktivitet, rökning, alkohol, låg vikt. |
|
|
Diagnostiska metoder för osteoporos |
DXA-scan där man mäter bentäthet. Normal benmassa har T-score över -1. Osteopeni: T-score på -1 --> 2,5 från SD Osteoporos: T-score på < -2,5 SD Vid -1 SD så är det en 2,5ggr ökad risk för höftfraktur och 2,3ggr ökad risk för kotfraktur. Behöver inte ha osteoporos för ökad risk! Mäts i både ländrygg och proximala femur. Mätning i enbart ländrygg kan ge falsk värden pga benupplagringar. |
|
|
Predaktion av framtida frakturer? |
Stora riskfaktorer: - Tidigare fragilitets fraktur - Kortisolbehandling - Mamma med höft eller kotfraktur -ARV Måttliga riskfaktorer - Lågt BMI - ålder över 70 - Hög fallbelägenhet Svaga riskfaktorer - Rökning - lågt kalciumintag - låg fysisk aktivitet - menopaus före 45 |
|
|
Vad är SLE? riskfaktorer och orsak. |
Systemisk Lupus Erytemtosus. Ovanlig, drabbar främst kvinnor, hittas i 15-40 ås åldern, ofta i samband med graviditet. Har någon form av autoantikropp, vanligast ANA - 98% har den. Är imunkomplexmedierad, skador ses bla. i blodkärl --> multiorgan påverkan. Finns autoantikroppar mot varierande självantigen, främst dubbelsträngat: -Plasmaprotein -Celyteantigen - Intracellulära cytoplasmatiska komponenter - Nukleärt DNA, robonukleotider, histoner Riskfaktorer: - UV-ljus - Östrogen - EBV - Rökning - Sulfonamid (läkemedel) - Samt vissa familjära kopplingar |
|
|
Symtom till SLE |
- hudmanifestationer, ses hos 78%. kan få fjärilsexantemet. Samt håravfall och Raynauds syndrom. - Ledpåverkan hos 85%, liknar de vid RA men är en destruktiv - går över. - Lupusnefrit, 50% får detta. Har dödlig utgång utan behandling. Immunkomplex uppsamling i glumerulära basalmembran. - CNS involvering - Risk för kardi-vaskulärsjukdom ökar vid SLE- - Lunginflammtioner och emboli |
|
|
Viktiga saker att vara uppmärksam på i anamnes på SLE patienter |
- Oförklarig feber, infektion och inflammation som inte svarar som förväntat på behandling - Reynauds fenomen - Solkänslighet - Läkemedelskänslighet - Håravfall - Nydebuterade symtom |
|
|
Vad ses i laboratiriesvar hos en SLE patient ofta? |
- anemi - Leukopeni - Trombocytopeni - ANA-posotivt - dsDNA Diagnosen ska omprövas vid varje besök |
|
|
Sklerodermi / systemisk skleros. Vad är det? |
Autoimmun sjukdom mot bindväv. Resulterar i ökad oreglerad fibrosutveckling av hud, blodkärl och inre organ. Ökad mekanism som ger skada i arterioler och kapillärer - enodtellagret prolifirerar och ger en intima hyperplasi --> försämrad försörjning --> fibros. Bryter ut hos medelålders personer, oftare kvinnor. Ökad risk om familjemedlem har sjukdom. 50% får njurpåverkan --> förhöjt BP --> hjärtpåverkan. Får stel hud och kan få karpmun och maskansikte. Kan se förändringar i nagelbandskapillärerna. |
|
|
Vilka två former kan sklerodermi/systemisk skleros delas in i och vilka labsvar tyder på sjukdomen? |
1. Diffus progressiv form - många organ påverkas. större risk för inre organ engagemang. 2. Limited form/CREST - långsamt progridernade, begränsad till ansikte, händer och fötter samt vissa viscerala organ. Lab: Förhöjt SR och auta fasrekatanter. Ofta positivt ANA |
|
|
Primärt Sjögrens syndrom |
Bindvävssjukdom som karakteriseras av inflammation i exokrina körtlar, främst saliv och tårkörtlar som drabbas. Ger främst muntorrhet och torra ögon. Främst kvinnor som drabbas i 30-65 årsåldern. |
|
|
Sekundärt Sjögrens syndrom |
Har en annan autoimmun sjukdom ex. SLE och RA samtidigt som man har symtomen för Sjögrens. |
|
|
diagnostiska analyser vid Sjögrens |
CRP och SR är höga Autoantikroppar finns - hög IgG förekomst, ANA, RF, SSA, SSB etc. |
|
|
Polymyosit/dermatomyosit - vad är det? |
Autoimmun muskelsjukdom som påverkar huden --> dermatomyosit. Beror på minskad mängd kapillärer --> svaghet i muskeln. Infiltration av T-lymfocyter och makrofager syns. Kan påverka andra system med. Finns familjär tendens och kvinnor drabbas oftare. Tydliga hudmanifestationer Lab: har ofta ANA och muskelenzymer påvisas ffa CK - är inte det förhöjt är det inte denna sjukdom! Muskelbiopsi ska tas. Diff diagnos - hypotyreos. |
|
|
Vad är det som uttrycker PAD vid RA? |
Det är p.gingivalis |
|
|
Labbvärden vid RA? |
SR, CRP, TPK - alla förhöjda Sekundär anemi RF positiv ACPA positiv |
|
|
Systemisk skleros - pathogenesen |
Mikrovaskulopati i arterioler, kapillärer --> endotelaktivering/skada intima perplasi i små/medelstora kärl --> perivaskulär infiltration av mononukleära celler --> obliteration av kärl eller heltäckning av kärl --> fibros i hud och inre organ inklusive blodkärl |
|
|
Systemisk skleros, mätvärden? |
ANA+, Scl70, Anticentromer antikroppar |
|
|
Typ III - vad är det för typ av sensitivitet? Vilken sjukdom är kopplad till den? |
Immunkomplex medierad hypersensitivitet. SLE, autoantigen mot DNA, kärnantigener, fosfolipider och annat. Ger glomerulonefrit, artrit, vaskulitis, dermatitis |
|
|
Typ IV - vad är det för typ av reaktivitet och vilka sjukdomar är kopplade till den? |
Cellmedierad hypersensitivitet RA - autoantigen mot immunoglobulin, cyclic cirtrullinated protein och annat. Ger artrit med leddestruktion Insulin beroende DM - autoantigen mot pancreas beta-cell antigen, ger DM |
