• Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

Card Range To Study

through

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/36

Click to flip

Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;

Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;

H to show hint;

A reads text to speech;

36 Cards in this Set

  • Front
  • Back

5 st tyroideasjukdomar

Struma


Hypertyreos


Hypotyreos


Subakut tyroidit


Cancer

Vad är hypertyreos

Överfunktion av tyroidea. Metabolismen går på högvarv hela tiden.

Symptom och tecken på hypertyreos

Viktnedgång (trots samma näringsintag)


Ökad värmekänsla


Hög puls, feber


Nervositet, oro, irritabilitet


Finvågig tremor


Diarré


Exophtalmikus (ögonen står ut)


Varm hud


Trött


Förmaksflimmer, hjärtsvikt



Vad är hypotyreos

Underfunktion av tyroidea. Metabolismen går på sparlåga hela tiden.

Tecken och symptom på hypotyreos

Kroppsfunktioner på lågvarv


Utvecklas ofta långsamt


Trött, deprimerad, oföretagsam


Torr hud, torrt hår


Svullnad fr a runt ögonen, mörk röst


Långsam puls


Förstoppning


Ev viktuppgång

Undersökning, diagnostisering av tyroideasjukdom

Prover: TSH, T3 och T4


Antikroppar


Scintegrafi


Finnålsbiopsi

Behandling av hypotyreos

Sköldkörtelhormon

Behandling av hypertyreos

Operation


Radioaktivt jod (slår ut sköldkörteln)


Lkm (oftast i väntan på operation)

Subakut tyroidit

Inflammation i tyroidea (smärta, feber, övergående hypertyreos)

Cushings sjukdom

Kortisonöverskott (även vid behandling med kortison)

Symptom och tecken på Cushings sjukdom och vid längre behandling med kortison

Bukfetma


Fett i ansiktet


Hypertoni


Diabetes typ 2


Muskelatrofi


Tunn skör hud, lätt blåmärken


Osteoporos


Sexuell störning

Mb Addison

Kortisolbrist

Symptom och tecken på Mb Addison

Trötthet, svaghet


Viktnedgång, illamående


Hypotoni


Ökad pigmentering


Saltrubbning (lågt natrium, högt kalium)


Lågt P-gluc




Vid kris: chock, feber, kräkningar. Livshotande!

3 typer av diabetes

Typ 1


Typ 2


Sekundär diabetes

Beskriv diabetes typ 1

Bristande förmåga att producera insulin


Antikroppar mot langerhanska ö-celler (beta-celler) i pancreas

Beskriv diabetes typ 2

Insulinbrist pga insulinresistans

Beskriv sekundär diabetes

Skada på pancreas. Oftast efter pancreatit som kan orsakas av t ex alkohol, gallsten, kraftigt förhöjda fettsyror (triglycerider)

Karaktäristika för diabetes typ 1

Unga pat.


Plötslig debut


Allvarliga symtom


Viktförlust


Normal vikt


Ketoner


Ingen/dålig insulinprod.


Markörer för autoimmunitet (GAD, ICA, IA-2)

Normala värden för p-gluc innan och efter måltid

Innan mat: 4-6 mmol/l


Efter mat: 6-8 mmol/l

Fysiologin vid insulinbrist

Socker kommer inte in i muskelcellerna, blodsockret stiger


Lagrat socker frigörs från levern, ev från fettvävnad


Liknande effekt som vid svält (fett och muskler bryts ned)


Hjärnan tar upp gluc utan insulin


Muskelcellerna förbränner fettsyror i brist på socker. Ketoner bildas - överskott på vätejoner.


Njurarna utsöndrar vätejoner för pH-balans.


När njurarna inte lyckas uppehålla balansuppstår acidos (lågt pH). Livshotande om pH <7,0

Insulinets funktion

Öppna en väg in i cellerna för glucosen

Symtom vid hyperglykemi

Stor urinmängd


Törstig


Sömnig


Trött


Muntorr

Symtom och tecken vid ketoacidos

Trött, medvetandesänkt


Viktnedgång


Vätskebrist, torr hud


Buksmärta, illamående, kräkningar


Djupandning (Kausmal andning)


Hög puls, lågt BT

Vad behöver nybliven diabetespatient lära sig

Ge insulin


Mäta p-gluc


Symtom på hypoglykemi


Hur p-gluk och insulinmängd varierar pga t ex kost, aktivitet, alkohol, infektion mm


Acceptera en kronisk sjukdom

Medicinsk behandling med insulin

En basal (långtidsverkande) dos


Bolusdoser (korttidsverkande) doser




Bör efterlikna den endogena insulinutsöndringen

Faktorer som påverkar insulinbehov

Fysisk aktivitet


Bukfetma (ju mer bukomfång - desto högre insulinbehov)


Stress (höjer b-gluc)


Infektion (höjer b-gluc)


Graviditet, menscykel


Kortisonbehandling (höjer b-gluc)


Andra sjukdomar

Symtom vid hypoglykemi

Blek


Oro och ängslan


Trött


Svettningar


Humörsvängningar


Huvudvärk


Synstörningar


Yrsel


Hunger

Behandling vid hypoglykemi

Om vaken: ät snabbsocker


Om medvetslös: 30% glukos i.v, glukagon i.m, ev socker i munslemhinnan



Kostråd vid diabetes typ 1

Undvik "snabbsocker"


Ät "långsamma" kolhydrater


Ät regelbundet


Ät 3 mål + mellanmål


Undvik att äta för mycket


Sunda vanor - "synda" ibland


Anpassa insulin efter kost

Varför uppstår diabetes typ 2 - insulinresistens

Bukfetma


Störd socker/insulinomsättning i levern


För lite fysisk aktivitet


Ärftlighet (måste finnas)


Ålder

Behandling vid diabetes typ 2

Kost och motion


Kost och motion


Kost och motion


Ev insulin


Ev operation

Vilka livsstilsförändring kan behövas för en patient med diabetes typ 2

Rökstopp


Regelbunden fysisk aktivitet


Normalisering av BMI


Måttligt alkoholintag


Minskad psykosocial stress


Kostomläggning

Verkningsmekanismer på läkemedel för diabetes typ 2

* Sänker insulinresistens


* Ökar Insulinfrisättning


* Exogent insulin


* Ökar insulinfrisättning/minskar glucagon


* Ökar glucagonutsöndring i urin


* Minskar glucos i tarmen

Metformin

Ökar kroppens känslighet för insulin. Många äldre har denna medicin.

Kroniska diabeteskomplikationer

Makroangiopati - infarkt, stroke, perifer kärlsjukdom


Mikroangiopati - ögon (retinopati), njurar (nefropati), nerver (neuropati)


Diabetesfotproblem - kombo av makro- och mikroangiopati

Orsaker till utveckling av diabeteskomplikationer

Starkt samband mellan antal år med diabetes


Starkt samband med medelblodsocker (HbA1c)