Stress Och Beteendeförändringar: Fö5 Behandling Och Förebyggande

Front 1

Djurvälfärd

Back 1

- Definitioner

- Mått

- Bedömning

=> Vetenskaplig bedömning av djurs välbefinnande handlar om att tillhandahålla data för att göra det möjligt att prioritera och bestämma avvägningar

Front 2

Historia: djurvälfärd

Back 2

- Började 1960-tal pga boken "Animal machines" - Ruth Harrison.

- Hon noterade att det gjordes förändringar i djurproduktion såsom större besättningar.

• Myntade ordet djurfabriker.

• Resultat av detta tillsattes en expertkommitté (första gången från politiskt håll). Fick medlemmar som etologer.

Front 3

Djurvälfärd är komplext och komplicerat…

Back 3

… pga så många faktorer som måste sammanvägas.

Ex: Gåsleverproduktion

- Man tvångsmatar så att levern blir så mycket större från några gram till kg.

• Rör ner i magsäck: majs i fett.

- Hur ska man mäta välfärden här?

• De lever bra sina första år fritt, tvångsmatande är 2v i slutet mot levnaden.

• Stresshormoner går knappt att mäta pga det är urbalans pga matningen.

~ Det man hamnar i är att djuren inte kan bete sig naturligt.

Front 4

Kycklingskördare

Back 4

- Kycklingskördare: samlar ihop kycklingar med maskin med gummifingrar till löpande band.

• Mängden skador de får på kroppen är betydligt mindre än om man samlar in de manuellt (fotbollslag).

- Svårt att avgöra vilket som är bäst men manuellt känns mer humant.

Front 5

Avvägningar man måste göra för välfärd

Back 5

Ex: höns i bur eller frigående?

- Beteendebegränsningar

- Parasitinfektion

- Social spänning

- Fjäderplockning

VILKA SYSTEM GER BÄSTA VÄLFÄRD?

Burar:

• Kan ej bete sig naturligt => trångt utrymme.

• Väldigt lite parasiter => går ej i avföring.

• Sociala grupper klara pga litet utrymme.

• Fjäderhackning håller sig endast till den buren.

Frigående:

• Mer parasiter => går i avföring.

• Svårt att bilda sociala strukturer pga för många individer.

• Fjäderhackning sprider sig mer.

Front 6

Etik och moral

Back 6

Etik och moral spelar också in, vilka etiska avväganden kan man göra?

Ex: kaninburar på försöksavdelning

- Kan inte utföra naturligt beteende => lever annars i flock och gräver osv.

• Ingen vetenskaplig avvägning, kaninerna mår dåligt oavsett vad som händer med de. Men människors avvägning påverkas av syftet med hålliningen av djur:

~ Fler människor är beredda att kaninerna har en dålig välfärds situation pga syftet (läkemedel) i jmf med mink i bur som används till pälsindustri.

Front 7

Hur kan man bedöma djurs välfärd?

Back 7

Biologiskefinition av välfärd:

- Broom: En individs tillstånd med avseende på dess förmåga att klara av sin omgivning. Välfärden kan variera från dålig till god".

En pålitlig bedömningsmetod:

- Vad ska mätas?

Vad som är juridiskt eller moraliskt acceptabelt är inte en biologisk fråga - men biologer måste tillhandahålla grundläggande vetenskaplig information för att tillåta moraliska och juridiska beslut.

Front 8

Välfärd är…?

Back 8

… Viktigt att välfärd syftar till individens tillstånd, ej generellt för hela arten/gruppen.

- DOCK: Praktisk bedömning görs ofta på grupp- eller befolkningsbasis => ”Välfärdsrisk”

Front 9

Vad ska mätas: välfärdsparametrar

Back 9

1. Hälsa och sjukdom

- Skador av beteendestorningar, direkta sjukdomstillstånd.

2. Fysiologi

- Nivåer och utveckling av stressfysiologiska variabler => hormoner, hjärtfrekvens osv..

3. Beteende

- Omfattningen av normalt beteende

- Beteende som indikerar störning, smärta eller stress

- Onormalt beteende

Front 10

Frångår välfärdsparametrar till produktionsparametrar

Back 10

• Tillväxthastigheter, reproduktionsförmåga och produktkvalité?

Ex: hönan värper fortfarande ägg så de måste fortfarande ha det bra!

- Stress påverkar tillväxt och reproduktion negativt, så dålig välfärd kan orsaka minskad produktion.

- MEN: djur som producerar bra kan fortfarande ha svårigheter att klara sig och därmed en dålig välfärd.

Ex: broileruppfödning

1. Slaktkycklingar (får ej mat som de behöver - hungriga) => stereotypa spot-pecking (minskar kortikosteron) => minskat kortikostereon => mindre sjuka.

2. Slaktkycklingar (får ej mat som de behöver - hungriga) => Ökat kortikostereon => mer infektioner.

- Får olika svar beroende på vad man kollar på!

Front 11

Sammanfattning produktionsparametrar

Back 11

Negativt påverkade produktionsnivåer kan indikera dålig välfärd , men bra produktion indikerar inte nödvändigtvis god välfärd!

Front 12

Objektiva metoder för att mäta djurs behov: preferensstudier

Back 12

- Kan användas experimentellt.

Ex: testar om höns vill ha stor eller liten bur, bryr de sig?

• Låter de välja emellan, mäter vilken sida de tillbringar mest tid i och använder som indikation om de föredrar den ena eller den andra.

• Behövs tolkas på olika sätt, beror på olika tidpunkter:

~ ibland trång då de värper och stor när de bara går.

~ exempelvis bara stor 90% missa den lilla detaljen om små utrymmen.

Front 13

Utökat preferenstest

Back 13

1. Val mellan stor och liten bur och båda har nätgolv?

- Stor bur framför liten bur.

2. Liten bur med gräsgolv eller liten bur som har nätgolv?

- Gräsgolv mest => helst mjukt underlag.

3. Avvägning för hönsen: liten bur med gräsgolv och stor bur med nätgolv?

- Väljer lilla buren med gräsgolv, underlag viktigare än totala ytan.

Kan låta logiskt men kanske beror på valsituation för hönsen, vill veta hur viktigt det är med mjukt underlag => Consumer demand studies!

Front 14

Consumer demand studies

Back 14

- Mäter hur viktigt anser konsumenter att olika produkter är => hur mycket köper man de när priset fluktuerar upp och ner?

- Kan göra liknande sätt för djur: låter de jobba för olika tillgång till miljöer.

• Får demand-kurvor.

• Kan öka kostnad på olika sätt, träna de till olika sätt.

~ Picka en gång på skärmen så ges foder, nästa gång 2 ggr, 4 88r, 8 ggr, 16ggr... osv och se hur länge de jobbar för de.

OBS! Mat och vatten kommer de alltid att jobba för oavsett.

- Höns jobbar för sittpinnar och sandbad lika mycket som för foder.

Front 15

Begränsningar av Consumer deman och preferensstudier

Back 15

- Kan bara välja vad försöksledaren bestämmer.

- Relativ viktning kan vara vilseledande => lax vs nötkött till middag .

- Utom synhåll kan vara ur sinnet.

Front 16

Skillnad på vad som är viktigt för djuret vs vad som är viktigt för god välfärd?

Back 16

- Bara för det är viktigt för djuret är det inte säkert att det behövs vägas in som viktigt för djurets välfärd.

• Ex: med människor slutar köpa tomater om pris går upp en kaffe och chips köps oavsett pris.

- Mäta på ett objektivt sätt för att se vad djuren har ett behov av!

Front 17

Miljöberikning (EE)

Back 17

Förändringen av en djurmiljö för att öka dess fysiska, sociala och tidsmässiga komplexitet och öka möjligheten för djuret att utöva sitt naturliga beteende.

- Social berikning:

• Möjlighet till social grupp.

- Fysisk berikning:

• Interagera med olika föremål.

- Tidsmässig:

• Förändringarna i miljö följer ett tidsförlopp som följer djurens naturliga beteende.

~ ex sittpinnar vid skymning än vid morgon höns.

Front 18

Pre-analys

Back 18

- Vilka är artens naturliga beteenden och behov?

- Vilket av dessa beteenden är inte möjligt att utöva?

- Hur kan du ersätta eller simulera dessa?

Front 19

EE handlar inte om…?

Back 19

… handlar om inte att återskapa naturen men kan ge i någon form som krävs för att tillgodose behov.

- Vill stimulera beteenden som de är motiverade att utföra oavsett miljö de befinner sig i.

Front 20

När man har identifierat problemet och vill lösa det med miljöberikning, aspekter?

Back 20

- Designa och testa tekniska och praktiska lösningar.

- Förfina och förenkla:

• effektivitet

• varaktighet

• hygien

- Viktigt i två fält => djurparker och försöksanläggningar.

Front 21

After-analys

Back 21

- Hur har vi påverkat biologi och beteende (jämför före/efter)?

- Hur ihållande är effekten?

• Mycket fungerar ett tag men kanske inte över tid?

Front 22

Fysisk, social och temporal miljö

Back 22

- Fysisk miljö: utrustning och strukturer som tillåter beteendebehov och ger feedback.

- Social envmt: storlek och sammansättning av gruppen/flocken som liknar den artspecifika.

- Temporal envmt: Händelser sprids naturligt över tid och med naturlig varaktighet.

Front 23

Leksaker

Back 23

- Främst stimulerande utforskande beteende.

- Kommer snabbt att förlora sitt nya och stimulerande värde.

Front 24

Effekt av berikning

Back 24

Rätt typ av berikning minskar förekomsten av onormala beteenden:

- Ex: grisar får man mer en naturlig rytm av hormonfrisläppning.

- Förbättrad förmåga att minnas.

- Hundar på omplacerings kennel: effekter på aggression och upprördhet, mindre beteenden som tyder på att de är stressade och osäkerhet.

Front 25

Olika nivåer av berikning

Back 25

Ex: möss i bur (försöksdjur)

- Avvägning: bara strömedel, mittersta liten hylla, nedersta en superberikad musbur såsom klätterställning och gnagplaster.

• Men stressnivåer ökar i denna väldigt komplexa miljön på liten yta;

~ då vissa individer lägger beslag på de så det leder till stress.

Front 26

Hundar i boxmiljö

Back 26

- Viktigaste är stimulering från andra hundar (sociala interaktioner).

- Ännu viktigare är stimulation från människor.

- Leksaker ger nästan ingen effekt alls.

- Plattform kan vara en berikning för hundar pga de får kontroll över sin miljö => mer lugna då de kan få mer koll än tidigare.

- Ljud av alla dess slag har en god effekt, maskerande effekt för andra ljud => kontraster mindre oroväckande.

- Luktstimulering eventuellt viktigt men inte så undersökt.

• Vad kan djuren uppfatta- hur ser deras sinnesförmågor ut.

Front 27

Kvantitativ bedömning av välfärden på gården

Back 27

- Saker som är skadliga för en individ försöker man mäta på gruppnivå.

• Finns protokoll av de viktigaste produktionsdjuren med standardiserade mätningar såsom hur många stereotypier, smuts som kan ge skada...

Problem:

- Svårt att mäta tillförlitligt på kort tid.

Front 28

Aspekter för djurvälfärd

Back 28

Etiskt:

- Vad är moraliskt acceptabelt att utsätta djur för?

Kvalité av produkter:

- Djur med dålig välfärd, hur blir produkten? Påverkas kvalitén på kycklingfilén under den tid i produktion såsom vi behandlar de? Vi vet att det gör det då stress påverkar kvalitén på köttet.

Mänsklig risk:

- Hur påverkar vi oss själva av att behandla djuren såhär? Genom dessa behandlingar så äventyras djuren hälsa och då använder vi bla antibiotika för att hålla de i vettigt skikt innan slakt.

• Detta ger antibiotika-resistens runt i världen. Om 10 år så kan lung-inflammation vara någon som vi inte kan bota längre.