Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
128 Cards in this Set
- Front
- Back
- 3rd side (hint)
|
Länsstyrelsen |
Arbetar sektorsövergripande och utifrån ett statligt helhetsperspektiv samt verkar för att nationella mål får genomslag i landet; detta med hänsyn till länets förutsättningar. Leds av landshövdingen. |
Statlig förvaltning, leds av landshövdingen |
|
|
Laglighetsprövning |
Varje medlem i svensk kommun eller landstingskommun har rätt att överklaga kommunen eller landstingets beslut om en lag som fattas, domstolen får då avgöra ifall beslutet strider mot lagar och författningar, ifall formellt fel uppstått eller om kommunen överskridit sina befogenheter. |
Överklaga i domstol (kommun, landstingskommun) |
|
|
Ministerstyre |
Myndigheterna lyder regeringen som kollektivt organ och inte en enskild minister |
|
|
|
Privatisering |
Ekonomisk och politisk process där offentligt ägda verksamheter övergår till privata ägare, detta är en del av den liberala marknadsteorin. |
Offentligt blir privatägt |
|
|
Implementeringsproblem |
När en lag inte fungerar i praktiken eftersom tjänstemannen (en gräsrotsbyråkrat) inte kan, vill eller förstår hur lagen ska verkställas. |
|
|
|
Kommunfullmäktige |
Utses av väljarna i kommunen vart 4 år. Folkvald församling som beslutar om kommunens egna frågor och i sin tur utser kommunstyrelsen. |
|
|
|
Landsting |
Sekundärkommun Hälso- och sjukvård Politiska beslut tas av landstingsfullmäktige(folkvalda) Fullmäktige utser sen en landstingsstyrelse som leder och samordnararbetet. Det finns också ett antal nämnder som ska verkställa besluten somfattas. |
|
|
|
Landshövdingen |
Länsstyrelsens chef, utses direktav regeringen. Samordnar den statligaverksamheten i länet och informerar regeringen och länets behov. |
Utses av regeringen |
|
|
Förvaltningsbesvär |
Liknande laglighetsprövning; men vissa beslut överklagar man istället här (tex bygglov,försörjningsstöd) och dessa ska regleras i lag eller författning eller följa Europakonventionens krav på rätt till domstolsprövning gällande civila rättigheter/skyldigheter. |
Liknande laglighetsprövning |
|
|
REGERINGENS STYRMEDEL |
1. Lagar och föreskrifter; tex Förvaltningslagen, Verksamhetsspecifika ramlagar, Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Skollagen, Miljöbalken 2. Finansmakten; Makten över budgeten/ekonomisk tilldelning, Makten över regleringsbrev, Mål, finansiering och återrapportering 3. Utnämningsmakten, tex. Generaldirektörer, Ambassadörer, domare, landshövdingar 4. Makten över de informella kontakterna |
|
|
|
Proportionellt valsystem |
Här fördelas mandat på partier i proportion till respektive partis andel av rösterna (viss avrundning, 4% regel i Sverige).
|
Så går det till i Sverige |
|
|
Politikens svarta hål |
Förvaltningen är den organisation som har till uppgift att bereda och implementera politiska beslut. Den är oftast neutral och följer lagar, men ibland kan förvaltningstjänstemän ha ett visst handlingsutrymme. Då kallas de gräsrotsbyråkrater. När handlingsutrymme finns uppstår det ibland implementeringsproblem när byråkraten inte kan förstår, kan eller vill verkställa lagen. Eftersom gräsrotsbyråkraten är en tjänsteman har denne inget politiskt ansvar och kan inte avsättas på samma sätt som en politiker. |
Gräsrotsbyråkrat, implementeringsproblemet, politiskt ansvar |
|
|
Kommunstyrelsen |
Kommunens centrala förvaltningsorgan. Majoritet i fullmäktige har även majoritet i styrelsen. Utses av kommunfullmäktige och består av folkvalda politiker. (Kommunstyrelsen den enda obligatoriska nämnden) |
Onderordnade kommunfullmäktige |
|
|
Sveriges 4 grundlagar |
Lagar som gäller statsförvaltning. Regeringsformen - styra landet Successionsordningen - Tronföljd Tryckfrihetsförordningen - Yttrandefrihet (Skrift) Yttrandefrihetsgrundlagen - Yttrandefrihet (Tal) |
Styra landet, tronföljd samt yttrandefrihet i skrift och tal. |
|
|
New public management |
Kom som ett krav på ökad effektivitet på offentlig sektor genom marknads-anpassning av verksamheterna. Införandet av detta ledde till att flera modifierade marknadslösningar applicerades inom offentlig sektor. Exempelvis decentralisering av beslutanderätt, interndebiteringssystem, målstyrning, ansvarsutkrävande och upphandling. Brukare och patienter inom systemen och medborgare i möte med offentliga institutioner beskrivs som kunder som konsumerar tjänster. |
Brukare ses som kunder, styra offentliga verksamheter som företag. |
|
|
Konstitutionsutskottet |
Ett utskott i riksdagen som granskar statsrådens tjänsteutövning och handläggning av regeringsärenden. |
Granskning av staten |
|
|
Statsminister |
Utser statsråden och leder regeringens arbete. |
|
|
|
Talman |
Leder riksdagens arbete, har det yttersta ansvaret för hur riksdagsarbetet planeras och bedrivs. Leder även kammarens sammanträden och är riksdagens främste representant. |
Leder riksdagens arbete |
|
|
Offentlighetsprincipen |
Central i den svenska rättsordningen. Den innebär att allmänheten, ofta enskilda individer och företrädare för media, har rätt till insyn i och tillgång till information om statens och kommunernas verksamhet. Fastställs i Sveriges grundlagar, exempelvis genom rätten till yttrandefrihet, meddelarfriheten för tjänstemän och genom allmänna handlingars offentlighet. |
Öppenhet |
|
|
Statsrådsberedningen |
Har ansvar för att leda och samordna arbetet i Regeringskansliet. Indelad i: Statsministerns kansli, Förvaltningschefens kansli, Rättschefens kansli och Kansliet för samordning av EU-frågor. |
Leder och samordnar regeringskansliets arbete. |
|
|
Regeringskansliet |
En myndighet som har i uppdrag att hjälpa regeringen att styra riket och förverkliga sin politik. Regeringen avgör inriktningen för den här myndighetens arbete och väljer vilka frågor som ska prioriteras, vilket innebär att det är en politiskt styrd organisation. Består av statsrådsberedningen, departementen och en förvaltningsavdelning. |
Hjälper regeringen att styra riket o förverkliga sin politik |
|
|
Socialnämnderna (kommunnämnd) |
Finns på kommunal nivå, i mindre kommuner kan de finnas inbakade i en enda stor nämnd istället för att vara en egen. Här förbereds frågor till fullmäktige, men i mindre frågor kan nämnderna besluta direkt. Socialnämnden ansvarar för den löpande verksamheten inom kommunen, förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige samt genomför beslut som fattas i fullmäktige. I praktiken är det tjänstemän som sköter själva genomförandet av kommuners verksamheter, men de förtroendevalda har alltid det yttersta ansvaret. |
Kommunal nivå, förbereda frågor till fullmäktige. |
|
|
Socialdepartementet |
Ansvarar för frågor som rör samhällets välfärd. De handlar om att främja människors hälsa och samtidigt se till att sjuka får den vård de behöver. De omfattar försäkringar för att människor ska vara ekonomiskt trygga när de är sjuka, äldre eller när barnen är små. Omsorg om personer med sociala svårigheter, med funktionsnedsättning eller äldre ingår också. Dessutom arbetar departementet med rättigheter för barn och för personer med funktionsnedsättning och med jämställdhet mellan kvinnor och män. Ansvar för socialdepartementet har ett statsråd, här kallas den socialminister. Kan finnas fler ministrar, resten är tjänstemän. |
Statlig nivå, tex försäkringar och rättigheter. Tjänstemän och ministrar (politiker). |
|
|
Socialutskottet |
Ett utskott i Sveriges riksdag. Utskottet bereder ärenden som rör omsorger om barn och ungdom utom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, omsorg om äldre och handikappade, åtgärder mot missbruk och andra socialtjänstfrågor. Det bereder även ärenden om alkoholpolitiska åtgärder, hälso- och sjukvård samt sociala ärenden i övrigt. |
Bereda ärenden för riksdagen |
|
|
Kommun |
Kommunen är till för sina medlemmar. Det politiska styret i en kommun är uppbyggt genom ett direktvalt kommunfullmäktige, som väljs på samma sätt och på samma dag som riksdagen, med partival. Under kommunfullmäktige finns styrelsen (eller som den oftast kallas: kommunstyrelsen) som sköter det övergripande löpande politiska arbetet och därtill finns olika nämnder och styrelser som sköter kommunens åtaganden inom olika områden. Under nämnder och styrelser finns kontor och förvaltningar med anställda tjänstemän som skall verkställa politikernas beslut och sköta det dagliga arbetet i kommunens verksamheter. |
Primär o sekundär, fullmäktige, styrelsen och nämnder. |
|
|
Medborgardialoger |
Genom dessa kan politiker tillsammans med medborgare diskutera inriktningar och prioriteringar för kommunen. Det sker på många olika sätt men syftar till att lyssna in varandras åsikter och förbereda hållbara politiska beslut. Förutom olika former av finns så kallade medborgarförslag och folkinitiativ. |
Komma överens, medborgarförslag |
|
|
Statsråd |
En titel för enskilda ledamöter av Sveriges regering. Med ansvar för ett departement kallas dessa normalt för område + minister, exempelvis socialminister, men den formella titeln är statsråd och chef för (social)departementet. |
Tex socialminister. utbildningsminister |
|
|
Kommunal självstyrelse |
Sådant som nödvändigtvis inte kan eller behöver skötas centralt Tex. gator, avlopp, skola, omsorg Viss lokal lagstiftning som överlåtits till kommunen Tex. Placering av vägskyltar, hastighetsbegränsning Sådant "som gäller åligganden för enskilda" meddelas genom lag (som stiftas av riksdagen). |
|
|
|
Motiv för kommunal självstyrelse |
Skapar förutsättningar för demokrati och förankring genom delaktighet och ansvar för samhällets utveckling. En frihet att själva kunna fatta beslut under eget ansvar för att utveckla ett väl fungerande samhälle Ta till vara och hushålla med gemensamma resurser. De förtroendevaldas närhet till den kommunala verkligheten ger dem möjlighet till överblick. Genom kommunal självstyrelse kan medborgarna själva också vara med och styra hur gemensamma lokala intressen tas tillvara (effektivt) |
Merborgarna har nära till beslut, verksamheten kan anpassas, underlättar överblick och helhetssyn, främjar utveckling. Orättvisor... |
|
|
Kommunernas speciallagsreglerade uppgifter |
Obligatoriska uppgifter Tex, alla kommuner måste ha skolor, barnomsorg, äldreomsorg, socialtjänst Regleras i speciallagar. Tex, skollagen, socialtjänstlagen |
Kommunal kompetens: Vad kommuner får och inte får göra |
|
|
Det här gör kommunfullmäktige
|
Fattar beslut om kommunens inriktning, verksamhet och ekonomi. Tar beslut om budget, skattesats och avgifter för kommunal service. Beslutar om den kommunala förvaltningens organisation och verksamhetsformer. Väljer ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen och nämnderna. Väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet. |
|
|
|
Vem har röstsätt i kommunfullmäktige? |
Medborgare i Sverige eller EU, Island eller Norge eller varit folkbokförd i Sverige i tre år före valdagen. Man ska också vara 18 år Folkbokförd i kommunen. (Man kan även bli vald till fullmäktige) |
|
|
|
Tryckfrihetsförordningen |
Den av Sveriges 4 grundlagar som reglerar yttrandefriheten i tryckta skrifter, främst tidningar, tidskrifter, broschyrer och böcker. |
|
|
|
Allmän kompetens:
(Den kommunala självstyrelsen) |
Frivilliga uppgifter, regleras i kommunallagen -Allmänintresse -Lokaliseringsprincipen (flygplats i grannkommunen om man inte har en egen) -Likställighetsprincip (alla medlemmar och grupper i kommunen ska behandlas lika) -Retroaktivitet (ej höja dagisavgift ett år bakåt i tiden, sänka avgiften är ok!) -Självkostnadsprincip (ska ej vara vinstdrivande) -Kommunal affärsverksamhet (ej vinstdrivande, för att tillhandahålla tjänster) -Stöd åt näringslivet -Laglighet |
|
|
|
Kommunala nämnder |
Kommunfullmäktige beslutar vilka nämnder som ska finnas och väljer ledamöter.
Eftersom kommunerna själva bestämmer vilka nämnder de vill ha ser det olika ut runt om i Sverige. Alla frågor som kommer till fullmäktige förbereds i någon av nämnderna. I praktiken är det tjänstemän som sköter själva genomförandet av kommuners verksamheter, men de förtroendevalda har alltid det yttersta ansvaret. |
|
|
|
Kommunala nämnders arbetsuppgifter
|
Varje nämnd ansvarar för ett visst område. Exempel på nämnder som finns i många kommuner är miljönämnd, socialnämnd och kulturnämnd. Ansvarar för den löpande verksamheten inom kommunen. Förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige. Genomför beslut som fattas i fullmäktige. I mindre frågor kan nämnderna besluta direkt. Arbetsuppgifterna kan vara att ge byggnadslov, bevilja ekonomiskt bistånd eller att organisera äldreomsorgen. |
|
|
|
Medborgarförslag |
Finns i ca 200 kommuner och det innebär en rätt för den som är folkbokförd i en kommun att väcka ärenden i fullmäktige om frågor inom kommunens ansvarsområde. |
|
|
|
Folkinitiativ |
En rådgivande folkomröstning ska hållas i en fråga om minst tio procent av de röstberättigade begär det och om inte två tredjedelar av närvarande ledamöter i fullmäktige motsätter sig det. |
|
|
|
Regeringsformen
|
Den av sveriges 4 grundlagar som deskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter vi ska ha och hur den offentliga makten ska fördelas. |
|
|
|
Successionsordningen
|
Den av Sveriges 4 grundlagar som reglerar vem som kan ärva tronen. |
|
|
|
Motiv för kommunal självstyrelse och decentralisering
|
Medborgarna har nära till besluten Verksamheten kan anpassas Det underlättar överblick och helhetssyn Det främjar verksamhetsutveckling |
|
|
|
Yttrandefrihetsgrundlagen
|
Den av sveriges 4 grundlagar som ger skydd för yttrandefriheten i bl.a. radio, TV, filmer, videogram och ljudupptagningar samt för webbplatser på Internet. |
|
|
|
Hur går det kommunala självstyret till? |
Det kan ytterst ske genom folkförsamlingar eller stämmor, men sker oftast genom representativ demokrati, det vill säga genom valda representanter i kommunala råd eller fullmäktige. |
|
|
|
Motiv mot kommunalt självstyrelse, hur det morverkas
|
Undvika orättvisor, att vissa kommuners invånare får det sämre än andras. För att undvika detta utfärdar statliga myndigheter i Sverige detaljerade krav på vård, skola och annat som kommuner och landsting sköter. |
|
|
|
Konstitutionsutskottets granskning av statsråd |
Kritiserar statsråd efter en utfrågning, vilket kan resultera i misstroendevotum mot vederbörande. Kan även väcka åtal som går direkt till högsta domstolen. Har även sista ordet i vissa prövningar och beredningar inför riksdagsbeslut. |
|
|
|
RIKSREVISIONEN
|
Deras uppdrag är att granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används. Genom att utföra oberoende revision bidrar vi till att stärka den demokratiska insynen, en god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten.
|
Kontrollerar att regeringen och myndigheterna sköter sitt arbete
|
|
|
Myndighetsutövning
|
Innebär en myndighets utövande av rätt att bestämma om en förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller något annat jämförbart förhållande
|
|
|
|
Vem kan klaga hos JO? |
Vem som helst! Man behöver inte vara svenskmedborgare eller ens bo i Sverige Man behöver inte ha uppnått en viss ålder för att få klaga Det man klagar på behöver inte röra en själv. |
|
|
|
Justitieombudsmannen |
Granskar hur myndigheter tillämpar lagar på eget initiativ eller efter klagomål
|
|
|
|
Vem kan du klaga på hos JO? |
Statliga myndigheter (inklusive domstolar) Kommunala och landstingskommunala myndigheter Tjänstemän vid statliga, kommunala och landstings-kommunala myndigheter Andra som är anförtrodda myndighetsutövning. |
|
|
|
JUSTITIEKANSLERN |
En myndighet under regeringen vars uppgift bland annat är att reglera skadeståndsanspråk mot staten och att vara åklagare i tryck- och yttrandefrihetsmål. |
”STATENS JURIST”ÄR BL.A. ÅKLAGARE I TRYCK- OCH YTTRANDEFRIHETSMÅL |
|
|
VAD ÄR SKILLNADEN MELLAN JO OCH JK? |
Båda utövar tillsyn över myndigheter och tjänstemän Som medborgare kan man anmäla ärenden till båda Skillnad 1: JO utses av riksdagen, medan JK är en ”vanlig” statlig myndighet Skillnad 2: Detta innebär att JK verkar på uppdrag av regeringen, medan JO verkar på uppdrag av riksdagen och medborgarna Skillnad 3: JK fokuserar främst på systematiska fel, medan JO har lika stort ansvar vad gäller specifika individärenden Skillnad 4: JK har stort ansvar för tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål. |
|
|
|
DEN SVENSKA FÖRVALTNINGSMODELLEN |
Fristående ämbetsverk, inget ministerstyre. (Detta ser KU till) Öppenheten, t.ex. offentlighetsprincipen |
|
|
|
KOMMITTÉVÄSENDET |
Kommittéer = regeringens utredningsorgan, är tillfälliga myndigheter Parlamentariska utredningar Särskild utredare Forum för kompromiss, förankring och samförstånd |
När en lag kommer till, första steget |
|
|
REMISSVÄSENDET |
Utredningen sänds på remiss för yttrande Remissvaren sammanställs i propositionen |
|
|
|
Länsstyrelsen |
”Statens förlängda arm” Tillsynsmyndighet i vissa frågor Främja länets intressen Landshövdingen + länsstyrelsen Utsedda av regeringen |
|
|
|
Departement |
Hur många som finns, vilka uppgifter det har och vilka ministrar som styr varierar beroende på regering. (Största idag Utrikesdepartementet). Chef för varje departement är alltid en minister (politiker) som assisteras av olika tjänstemän. Den högst uppsatta tjänstemannen är statssekreterare, hybrid mellan tjänsteman och politiker. Kan finnas flera ministrar men endast en av dem kan vara chef. Andra anställda: Andra politiskt sakkunniga Pressekreterare Expeditionschef Rättschef En mängd olika tjänstemän |
2 typer av politiker som byts ut vid valen, resten tjänstemän som är vanligt anställda. |
|
|
Statsrådsberedningen
|
Den del av regeringskansliet där statsministern är chef Leder och samordnar arbetet i kansliet men även EU-politiken och regeringskansliets krishantering. |
|
|
|
Förvaltningsavdelningen
|
Regeringskansliets administrativt praktiska resurs |
|
|
|
Hur en lag kommer till i 10 steg |
1. Initiativ, tex vallöften 2. Regeringen beslutar om direktiv till utredning, tillsätter en kommitté 3. Utredningens förslag går på remiss till berörda myndigheter och organisationer 4. Förslaget förbereds i departementet 5. Lagrådet granskar förslaget 6. Regeringen lämnar proposition till riksdagen 7. Propositionen och oppositionens eventuella motioner behandlas i riksdagens utskott 8. Riksdagen fattar beslut 9. Regeringen utfärdar lagen 10. Lagen publiceras i svensk författningssamling |
Initiativ Kommitté Remiss Departementet Lagrådet Proposition till riksdagen Riksdagsutskottet Riksdagsbeslut Utfärdande Publicering |
|
|
Statlig myndighet |
Formellt underställda regeringen (ett departement) med hela landet som sitt verkningsområde. Leds av en generaldirektör som utses av regeringen. Kan ha en styrelse vid som styrelse som ska granska och utvärdera, men ibland är GD även ensam. |
Tex polisen, migrationsverket, socialstyrelsen |
|
|
Statsförvaltning |
Ämbetsverk tex socialstyrelsen, polisen, migrationsverket Affärsdrivande verk tex Svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. Statliga bolag tex svenska spel, systembolaget |
|
|
|
Ämbetsverk |
En statlig myndighet som lyder under regeringen, förvaltningsföreskrifter gäller
Offentlighetsprincipen gäller Riksdag och regerings anslår medel och prövar dess användning I vissa avseenden reglerad personalpolitik |
tex socialstyrelsen, polisen, migrationsverket |
|
|
Affärsdrivande verk
|
Lyder under regeringen, förvaltningsföreskrifter gäller Offentlighetsprincipen gäller med vissa undantag Riksdag och regering beslutar om investeringar Driftsbudget finansieras genom avgifter Möjlighet att inrätta egna tjänster med egna beslut |
tex Svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. |
|
|
Statliga bolag |
Lyder under aktiebolagslagen
Offentlighetsprincipen gäller inte Beslutar själv om inkomster och utgifter Personalpolitiken ej statligt reglerad |
tex svenska spel, systembolaget |
|
|
Mellanstatlighet vs överstatlighet |
Vilken makt EU har i olika områden och vad som krävs för att EU ska kunna fatta beslut. |
|
|
|
Mellanstatlighet |
Förutsätter att länderna ska vara eniga, samarbete mellan medlemsstaterna (rekommendationer, förhandlingar) |
|
|
|
Överstatlighet |
Bindande beslut som fattas med majoritet av medlemsstaterna(EU är överordnat) |
|
|
|
EUs framtid |
Som konfederation: Löst samarbete mellan medlemsstaterna, kräver enhällighet Som federation: Samarbetet fördjupas, tex USA och staterna Som en komplex flernivådemokrati: Blandning mellan de två andra, typ som vi har nu |
|
|
|
Lissabonfördraget |
Även känt som reformfördraget. I stora drag detsamma som Europeiska konstitutionens, men med vissa rättsliga skillnader och språkliga omformuleringar. I fördraget togs även referenserna till de Europeiska symbolerna, så som flaggan och hymnen, bort eftersom de ansågs utgöra ”statsliknande element”. |
|
|
|
Europaparlamentet |
EUs parlament, väljs direkt i varje land vart 5:te år. Röstar på de vanliga svenska partierna (de lokala) men när de blivit invalda i parlamentet ansluter de sig till andra partigrupper efter sin ideologi. Representerar sina väljare |
|
|
|
Europaparlamentets uppgifter |
1) Lagstiftning ”Medbeslutandeproceduren” - Ett veto 2) Budget - Godkänna budgetförslag 3) Övervakning - Kontrollmekanismer för att övervaka kommissionena. a. Måste godkänna den nya komissionen, i första hand ordförande, sedan utfrågning b. Möjlighet att avsätta komissionen genom missförtroendevotum c. Frågestunder där man kan fråga ut komissionen |
|
|
|
Kommissionen |
Initiativ till lagstiftning Verkställer beslut Departement (påminner om regeringskansliet) Hybrid mellan verkställande makt och byråkrati (Utses inte av parlamentet, ej heller direktvald) 27 kommissionärer Kommissionens ordförande: - Väljs med kvalificerad majoritet av ministerrådet - Godkänns av Europaparlamentet Kommissionen utses av medlemsländerna,men skall vara ”neutrala”. |
|
|
|
Kommissionens uppgifter |
Initiera förslag och lagstiftning Långsiktiga planer Konkret lagstiftning ’Grönböcker’ – diskussionsunderlag ’Vitböcker’ – lagförslag Verkställande makt A. Utfärda förordningar B. Hanterande av EU:s budget, dela ut stöd, se till att avgifter betalas C. Konkurrenspolitik D. Extern representation och förhandling ”Fördragens väktare” (tillsammans med EU-domstolen) |
|
|
|
Generaldirektorat (DG) |
När kommissionen sammanträtt går de hem till ditt "departement" som kallas DG. DG Miljö DG Ekonomi och finans DG Regionalpolitik |
|
|
|
Ministerrådet |
Inga fasta ledamöter, består av en minister från varje medlemsstat, varierar beroende på område. Tex alla jordbruksministrar, miljöministrar osv. Leds av personen från ordförandelandet Representerar sina regeringar |
|
|
|
Ministerrådets uppgifter |
1. Lagstiftande tillsammans med Europaparlamentet 2. Beslut om budget tillsammans med Europaparlamentet 3. Koordinerar och samordnar politiken ”Den öppna samordningsmetoden” 4. Verkställande tillsammans med Kommissionen |
|
|
|
Medbeslutandeproceduren |
Kommissionen representerar EU, skickar lagförslag till parlamentet och rådet. Diskuteras i parlamentet och där man kan göra ändringar, sen omröstas det. Skickas vidare till ministerrådet som fattar beslutet (kan också ändra). För att lagen ska bli till måste parlamentet och rådet vara eniga. När ändringar skett ska det skickas tillbaka till parlamentet för granskning innan det får accepteras. |
|
|
|
Den legalbyråkratiska modellen
|
- Enhetliga, precisa regler(varaktighet) - Neutrala, okorrumperade ochopartiska tjänstemän - Legitimitet genomförutsägbarhet (negativt: oflexibelt) - Hög valfrihet, rätt att väljamellan producenter -Producenterna följer bestämdaregler - Legitimitet genom attmedborgarna ej är utelämnade till offentlig service |
|
|
|
Den professionella modellen
|
- Staten överlåterbesluten/genomförandet till en legitimerad yrkeskår - Kunskaper genom fastställdutbildning - Särkild etik - Medborgarnas tilltro tillyrkeskårens kunskaper och bedömningsförmåga |
|
|
|
Den korporativa modellen
|
- Organisationernasrepresentanter demokratiskt utsedda = medborgarnas förtroende - Svenska staten uppifrån skapatinstitutioner för att ge legitimitet - Utrymmet för situationsanpassade beslut överlämnas åt representanter för den grupp mot vilka de offentliga åtgärderna riktar sig Tex. Jordbruksorganisationen får inflytande över jordbruksstödets implementering |
|
|
|
Den brukarorienterade modellen
|
- De medborgare som direkt ochpersonligen kommer i kontakt med och använder åtgärdsprogrammet i fråga fårinflytande över besluten. Utforma verksamheten ensamma eller tillsammans medfältpersonalen, tex föräldrar får plats i skolstyrelser. Medborgare är sällanspeciellt kritiska mot beslut de själva skapat. |
|
|
|
Den politikerorienterade modellen
|
- Låta valda politiker delta i avgörandet av enskilda beslut även på lokal nivå. (De antas då ha ett medborgerligt omdöme som gör deltagandet i besluten legitimt) - Legitimiteten antas öka ju mer direktvald de politiska representanterna i förvaltningen är. - Valda -> representerar medborgarkollektivet Tex nämndemän i tingsrätter, kommunalpolitiker i socialnämnderna |
|
|
|
Den marknadsorienterade modellen
|
- Demokratins svarta hål - Rösta med fötterna genom val mellan olika servicealternativ (olika offentliga, offentliga och privata eller semiprivata) - Tankegången är ansvarsdrift, det man inte kan styra centralt uppifrån kan man försöka medborgarna påverka själva nerifrån. - Demokratisk jämlikhet genom lika ekonomiska möjligheter, tex friskolereformen som säger att man inte får ta betalt. - Kvalitet: alla jobbar utifrån samma demokratiskt beslutade regelverk |
|
|
|
Hur granskar riksdagen regeringen? |
Riksrevisionen granskar hur staten använder sina pengar. Riksdagsledamöterna kan ställa frågor till regeringen. Konstitutionsutskottet, KU, har en speciell uppgift att granska att regeringen följer reglerna. Om riksdagen inte längre har förtroende för en minister eller statsministern har den möjlighet att göra en misstroendeförklaring. |
|
|
|
Hur granskas myndigheterna? |
Justitieombudsmannen, JO, ska skydda varje människas rätt att bli behandlad enligt lagen av myndigheterna. JO är en myndighet under riksdagen. Justitiekanslern är en myndighet under regeringen vars uppgift bland annat är att reglera skadeståndsanspråk mot staten och att vara åklagare i tryck- och yttrandefrihetsmål. Riksrevisionen är en svensk myndighet som granskar andra statliga myndigheter, regeringens förvaltning och statliga bolag. Genom ett grundlagsskyddat oberoende granskar Riksrevisionen hur statliga medel används, rapporterar om eventuella brister och ger rekommendationer på lösningar för förbättrad effektivitet. |
|
|
|
Gräsrotsbyråkrat |
Lipskydefinierar dessa som offentligt anställda tjänstemän vilka delshar direktkontakt med medborgarna i sitt dagliga arbete och dels har avsevärdhandlingsfrihet i utförandet av sina arbetsuppgifter |
|
|
|
Stratum 1 vs Stratum 2 (Gräsrotsbyråkrati) |
Stratum 1 kännetecknas av att problem hanteras somkrav. Det innebär att resultatet av arbetet, utflödet, är föreskrivet frånbörjan. ”Vi vet hur slutprodukten kommer se ut innan vi börjar”. Att utflödetär föreskrivet behöver dock inte innebära att arbetet är detaljreglerat. Tex,busschaufför med olika körtekniker. I stratum 2 hanteras inte problemen som krav utan somsituationer vilkas verkliga behov måste undersökas, uppskattas, värderas ochbedömas. Vi vet inte hur slutproduktenkommer att se ut. Tjänstemännen kan ta ställning till och ifrågasätta klientensegna bedömningar tex socialarbetare |
|
|
|
Hur kan man beskriva relationen mellan”byråkraten” och ”klienten” sedd ur ett maktperspektiv? |
-Möjlighet att belöna eller bestraffa klienten. Tex på formell väg nekabidrag Tex på informell väg att placera klienten i den gruppen man aktivt ägnarsig åt eller den man inte har tid med. -Klienten baraen i mängden, men för klienten är det mer en fråga om unik kontakt. Viktigare för klienten än tjänstemannen. - Gräsrotsbyråkraten är på hemmaplan medanklienten är på bortaplan. Tex måste offra tid till att själv söka upporganisationen, sämre kunskapsmässiga förutsättningar gällande lagar,bestämmelser och vilka rättigheter och skyldigheter han har. |
|
|
|
Vilka för- och nackdelar kan det finnas medbyråkraters handlingsutrymme ur klientens respektive byråkratens perspektiv? |
+ Inriktar sig mer motindividen än organisationen och vikten av att klienterna är delaktiga i beslut och planering betonas + Effektivt: klienten mer samarbetsvillig - Myndighetsutövningen kan skilja sig åt inom en och samma verksamhet -Ineffektivt: Tar längre tid |
|
|
|
Förvaltning och kopplingen till politiskt deltagande |
Myndighetsutövningen avgörande föratt kunna förstå och förklara den offentliga politikens utfall. Sannolikt påverkas det politiska deltagandet oav hur de möten som äger rummellan klienter och frontlinjebyråkrater gestaltar sig. I mötet mellan klientoch frontlinjebyråkrat lär sig klienterna vad de kan förvänta sig av staten,vilket i sin tur påverkar motivationen till politiskt deltagande. |
|
|
|
Vilka är tjänstepersoners möjligheter att agera när olämpligainslag upptäcks i verksamheten? |
Väcka – vända sig till chefen Vissla – gå till chefens överordnade, gåtill kontrollorgan eller öppet gå ut i massmedierna med kritik Viska – informera massmedia men förblianonym Sabotera Sorti – lämna myndigheten Meddelarfriheten |
|
|
|
Förvaltningsetiken |
Ämbetsmannen har krav pålojalitet gentemot överordnade, hänsyn till samhällsmedlemmarna och lydnad förlagen. När konflikt mellan dessa uppstårbör etosets värden avgöra. ”demokratins tjänare” Förvaltningen oprecis, kan inteskylla ifrån sig Regleras i formuleringar från enskilda lagartill de mänskliga rättigheterna och Europakonventionen |
|
|
|
Administratören
|
Försvårad regeluppfyllelse, viktigaste uppgiften är att följa regler, administrerar och har en distans till klienter. Relaterar till regelverket. |
|
|
|
Rättighetsförsvararen
|
Försvårad regeluppfyllelse, viktigaste uppgiften är att göra rätt i förhållande till skattebetalarna, drivkraften är att göra lika bedömningar och håller distans till klienterna för handläggarens skull. Relaterar till regelverket. |
|
|
|
Entrepenören
|
Informerar klienter på ett tydligt sätt, drivkraften är att leda projekt, och förhållningssättet till klienten är “man träffar mycket folk”. Relaterar till klienten. |
|
|
|
Hjälparen
|
Tvetydiga budskap till klienter, anser det vara viktigt att motivera och lyssna på sina klienter, vill hjälpa, anser att det är viktigt att “inte vara för hård”. Relaterar till klienten. |
|
|
|
3 stora grupper av produktionsfaktorer |
Arbete (olika kunskaper/färdigheter, kan utvecklas genom utbildning) Kapital (vissa äger tillgångar, pengar, lokaler, maskiner) Naturresurser (vissa äger skog, mark, mineraltillgångar) (Humankapital, kunskap) |
|
|
|
Samhällsklasser |
Uppstår motsättningar som reaktion på produktionsfaktorerna, i politiken försöker man komma på fredliga lösningar tex faktaförhandlingar. Idag är samhällsklasserna och produktionsfaktorerna svåra att urskilja från varandra. |
|
|
|
Efterfrågan |
Tillgodose grundläggande behov tex mat, kläder, bostad (Grupptillhörighet, känslomässiga behov) Sekundära behov, förverkliga sig själv tex ta del av olika kulturella aktiviteter, större bostad, variera matvanor, bil, fritidshus |
|
|
|
Specialisering |
Avgörande av vad man ska välja att öka produktion av är det som har den minsta alternativkostnaden som varierar bland producenter Förlusten av att ge upp en produkt kan vara till förmån för en annan (tjänar mer på att producera en sak som säljer bättre än att producera två saker där den ena säljer sämre) Förutsättningar - funkar bättre att odla vissa saker på vissa ställen, vissa maskiner är mer effektiva |
|
|
|
Den relativa fördelen |
Om var och en specialiserar sig på det man är bäst på (lägsta alternativkostnaden) så blir den totala produktionen för hela ekonomin maximal |
|
|
|
Hur kan man öka den totala produktionen i ett land? |
Genom fri handel, marknadsekonomi och ömsesidigt utbyte mellan producenter som specialiserar sig enligt relativa fördelar |
|
|
|
Rationella val |
Effektivitet i produktionen (vill folk ha det här?) "Det ska inte kosta mer än det smakar" Förutsätter rationalitet och god kunskap om alternativen |
|
|
|
The economic man |
Nationalekonomin utgår ofta från antagandet om den enskilda, nyttomaximerande människan. |
|
|
|
Marginalnytta |
Den nytta individen får av att konsumera ännu en tjänst eller vara |
|
|
|
Marginalintäkt |
Den nytta företaget får av att sälja ännu en produkt |
|
|
|
Marginalavkastning |
Den avkastning som ytterligare ännu en resursenhet ger |
|
|
|
Marginalprodukt |
Det tillskott till produktionen som en nyanställd ger |
|
|
|
Marginalkostnad |
Det som ytterligare en insats eller uppoffring för med sig |
|
|
|
Beslutsregel för rationella val |
Utbytena i ekonomin ska genomföras så att marginalkostnaden i varje enskilt fall blir exakt lika med marginalintäkten |
|
|
|
Samhällsekonomin |
Består av människor som samverkar för att producera olika nyttigheter. De utbyter resurser mot utgifter för att kunna skaffa sig de varor och tjänster de vill ha för att tillfredsställa sina behöv |
|
|
|
Effektivitet i produktionen |
Resurserna utnyttjas så att en viss vara eller tjänst inte kan utökas utan att produktionen av en annan vara eller tjänst minskas. Nås om man specialiserar sig enligt sina relativa fördelar. Produktionsresultatet avspeglar konsumenternas behov, "rätt saker" produceras |
|
|
|
Samhällsekonomisk kalkyl |
En beräkning där de totala marginalkostnaderna för en åtgärd vägs mot de totala kostnaderna för samhället, tex miljö. |
|
|
|
Ren marknadsekonomi |
Produktionens inriktning avgörsav hur utbud och efterfrågan samspelar på marknaden |
|
|
|
Utbudoch efterfrågan |
Bestämsav en rad olika faktorer, i den enklaste analysen för vad som händer på kortsikt spelar varans pris en avgörande roll. Om priser får röra sig fritt utaningrepp kommer marknaden att komma fram till en jämvikt som kännetecknas av attbåde konsumenter och producenter kan förverkliga sina planer. Om marknaden ejär i jämvikt förändras priset, utbudsöverskott sänker priser ochefterfrågeöverskott höjer. Fri prisbildning medför allmän ekonomisk jämvikt,förändringar på ett ställe påverkar hela ekonomin. Regleringar sättermekanismen ur spel och det kan medföra oönskade oväntade konsekvenser som bristoch svarta marknader. |
|
|
|
Diskutera marknadsekonomin tillsammans med arbetslösheten |
Företagen utökar efterfrågan påarbetskraft till lönen är lika med värdet på marginalprodukten. Jämvikt påarbetsmarknaden avgörs av samspelet mellan utbud och efterfrågan påarbetskraft. Ökad efterfrågan på varor och tjänster ökar sysselsättningen ochökar lönen. Högre produktivitet ökar lönen. Arbetslösheten är skillnaden mellanantalet personer i arbetskraften och antalet sysselsatta. |
|
|
|
Klassisk arbetslöshet
|
Lönerna ärför höga, ifall det bero på att löntagarna själva drivit fram dessa höga lönerkan man säga att arbetslösheten är frivillig. Problemet löser man med lägrelöner.
|
|
|
|
Den keynesianska förklaringen till arbetslöshet
|
Efterfrågan är för liten, löser problemet genom expansivekonomisk politik som över den köpkraftiga efterfrågan. |
|
|
|
Ren konkurrens
|
Kännetecknas av att det finns många små tillverkare, som fritt kanröra sig in och ut på marknaden och som måste acceptera det pris som marknadenger. Företaget bemöter en horisontell efterfrågekurva med beslutsregeln pris =marginalkostnad. Företagen producera till lägsta kostnad. Vinster lockar innya företag på marknaden och förluster slår ut företag. Vinster och förlusterär därför också signaler om var resurser bör sättas in eller minskas. |
|
|
|
Monopol
|
Ett företag dominerar hela marknaden och sätter själv priset. En fallande efterfrågekurva bemöts med beslutsregeln marginalkostnad =marginalintäkt. Detta innebär högre priser, högre kostnader och lägreproduktionsvolym än konkurrensmarknaden. Här kan företagen också tillskansa sig enmonopolvinst. |
|
|
|
Mellanformer i monopol och konkurrens
|
Oligopol – ett fåtalföretag dominerar Kartell – Företag samverkar föratt begränsa volymen och hålla uppe priserna Monopolistisk konkurrens – Företag har monopol inom sin nisch men konkurrerar med närliggande verksamheter. |
|
|
|
Modellen för den renamarknadsekonomin |
- Orealistiska antaganden om perfekt konkurrens.
- I verkligheten marknadsmisslyckanden (situationer där prismekanismen inte förmår sätta riktiga priser) - Miljöförstöring och klimathot (marknadsmisslyckanden) - Fördelningen av produktionsresultatet och sysselsättningen som den rena marknadsekonomin åstadkommer är inte nödvändigtvis den som folkmajoriteten önskar. -Finns inte rena marknadsekonomier, utan modifierade system, blandekonomier. |
|
|
|
Modellen för den rena planekonomin
|
- Svårt att samla in och bearbeta det informationsflöde somkrävs för att fatta beslut om produktionens inriktning. - Ipraktiken trögheter och svårigheter att få fram nya produktionsmetoder ochinitiativ. - Ej förenlig med demokrati -Kollapsade runt om i världen mot slutet av1900-talet. |
|
|
|
Högkonjunktur
|
En period med högproduktion. Periodvis kan produktionsnivån ligga över den potentiella.Innebörden av det är att produktionen är ohållbart hög och attproduktionsapparaten blir överansträngd. Resursbrist. Överhettning ochflaskhalsar uppstår vilket leder till att den högt uppdrivna produktionsnivåninte kan upprätthållas utan faller tillbaka. |
|
|
|
Lågkonjunktur |
Produktionsnivån ligger under den potentiella. Finns gott om ledigaresurser och kapacitetsutnyttjandet är lågt. En lågkonjunktur som medför attproduktionsnivån faller (tillväxten är negativ) under minst ett halvår kallasrecession. En ännu djupare och mer utdragen nedgång kallas ibland depression,men det finns ingen tydlig gräns mellan dessa två. |
|
|
|
Den Rehn-Meiderska modellen
|
- Stram finanspolitik för atthålla tillbaka vinstmarginaler och inflationstryck - Selektiva åtgärder för ökadsysselsättning varhelst åtstramningen tenderade att leda till arbetslöshet - Insatser för att underlätta förde arbetande att flytta till växande företag -Solidarisk lönepolitik, lika lönför lika arbete. |
|
|
|
Interpellation |
En fråga i riksdagen (eller annan folkvald församling) frånen enskild ledamot till statsrådet.Till skillnad från en vanlig fråga får andra ledamöter delta i debatten. Frågansom kräver ett utförligare svar. Just därför får statsrådet två veckor på sigatt besvara frågan, ofta igenom tillsatta expertkommittéer. |
|
