Socialt Arbete Och Samhällets Organisering 2

Front 1

Ministerstyre

Back 1

”Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommunsbeslutande organ, får bestämma, hurförvaltningsmyndighet skall i särskilt fall besluta iärende som rör myndighetsutövning mot enskild ellermot kommun eller som rör tillämpning av lag.”

Hint 1

Myndigheterna lyder regeringen som kollektivt organoch inte en enskild minister

Front 2

REGERINGENS STYRMEDEL

Back 2

1. Lagar och föreskrifter; Förvaltningslagen, Verksamhetsspecifika ramlagar, Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Skollagen, Miljöbalken

2. Finansmakten; Makten över budgeten/ekonomisk tilldelning, Makten över regleringsbrev, Mål, finansiering, återrapportering

3. Utnämningsmakten, (Generaldirektörer), Ambassadörer, domare, landshövdingar

4. Makten över de informella kontakterna

Front 3

KONSTITUTIONSUTSKOTTET

Back 3

Konstitutionsutskottet (KU) är ett utskott i Sveriges riksdag med uppgift att bereda frågor och väcka förslag av konstitutionell och förvaltningsrättslig betydelse, samt att granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottets verksamhet regleras i Regeringsformen och Riksdagsordningen. På grund av utskottets granskande roll, skall ordförande alltid komma från oppositionen.

Konstitutionsutskottets områden gäller det som berör de svenska grundlagarna och riksdagsordningen, och det är en viktig del av kontrollmakten. Ärenden som är aktuella för detta utskott handlar om lagstiftning om konstitutionen och förvaltningsrätt, lagstiftning om TV, radio och film, press- och partistöd, riksdagen, om myndigheter som finns i riksdagen som till exempel Riksrevisionen och Justitieombudsmannen (dock inte Riksbanken), granskning av regeringen och statsråden, tryck- och yttrandefrihet, det kommunala självstyret, opinionsbildning, och religionsfrihet. KU granskar regering och statsråd löpande och i särskilda fall efter s.k. KU-anmälningar. Den löpande granskningen läggs fram årligen i ett betänkande, kallat granskningsbetänkande. Kommer en anmälan in, inleder de utfrågningar av berörda personer. Utfrågningarna är offentliga. Om åtal skulle vara aktuellt mot ett statsråd, är det KU som avgör detta. Fallet går då direkt till Högsta domstolen.

Vanligare är att KU kritiserar statsråd efter en utfrågning, vilket kan resultera i misstroendevotum mot vederbörande. Utskottet har även sista ordet i vissa prövningar och beredningar inför riksdagsbeslut.

Hint 3

GRANSKAR BL.A. REGERINGEN

Front 4

RIKSREVISIONEN

Back 4

Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används. Genom att utföra oberoende revision bidrar vi till att stärka den demokratiska insynen, en god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten.

Hint 4

Kontrollerar att regeringen och myndigheterna sköter sitt arbete

Front 5

Justitieombudsmannen (JO)

Back 5

Vem kan klaga?

Vem som helst kan klaga hos JO, man behöver inte vara svenskmedborgare eller ens bo i Sverigeman behöver inte ha uppnått en viss ålder för att få klagadet man klagar på behöver inte röra en själv.

Vilka kan man klaga på?

Statliga myndigheter (inklusive domstolar), kommunala och landstingskommunala myndigheter, tjänstemän vid statliga, kommunala och landstings-kommunalamyndigheter samt andra som är anförtrodda myndighetsutövning. (Myndighetsutövninginnebär en myndighets utövande av rätt att bestämma om enförmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller någotannat jämförbart förhållande)

Hint 5

Granskar hur myndigheter tillämpar lagar

Eget initiativ eller efter klagomål

Front 6

JUSTITIEKANSLERN

Back 6

Justitiekanslern är en myndighet under regeringen vars uppgift bland annat är att reglera skadeståndsanspråk mot staten och att vara åklagare i tryck- och yttrandefrihetsmål.

Hint 6

”STATENS JURIST”ÄR BL.A. ÅKLAGARE I TRYCK- OCH YTTRANDEFRIHETSMÅL

Front 7

VAD ÄR SKILLNADEN MELLAN JO OCH JK?

Back 7

Båda utövar tillsyn över myndigheter och tjänstemänSom medborgare kan man anmäla ärenden till båda

Skillnad 1: Justitieombudsmännen utses av riksdagen, medanJustitiekanslern är en ”vanlig” statlig myndighet.

Skillnad 2: Detta innebär att JK verkar på uppdrag avregeringen, medan JO verkar på uppdrag av riksdagen ochmedborgarna.

Skillnad 3: JK fokuserar främst på systematiska fel, medan JOhar lika stort ansvar vad gäller specifika individärenden.

Skillnad 4: JK har stort ansvar för tryckfrihets- ochyttrandefrihetsmål.

Front 8

DEN SVENSKA FÖRVALTNINGSMODELLEN

Back 8

Fristående ämbetsverk, inget ministerstyre. (Detta ser KU till)

Öppenheten, t.ex. offentlighetsprincipen

Front 9

Regeringskansliet

Back 9

Regeringskansliet är en myndighet som har i uppdrag att hjälpa regeringen att styra riket och förverkliga sin politik. Regeringen avgör inriktningen för Regeringskansliets arbete och vilka frågor som ska prioriteras, vilket innebär att det är en politiskt styrd organisation.

Front 10

KOMMITTÉVÄSENDET

Back 10

Kommittéer = regeringens utredningsorgan,är tillfälliga myndigheter

Parlamentariska utredningar

Särskild utredare

Forum för kompromiss, förankring och samförstånd

Hint 10

När en lag kommer till, första steget

Front 11

REMISSVÄSENDET

Back 11

Utredningen sänds på remiss för yttrande

Remissvaren sammanställs i propositionen

Hint 11

När en lag kommer till, vad gör de då?

Front 12

LÄNSSTYRELSEN

Back 12

Sverige är indelat i 21 län som alla har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är en statlig samordnande myndighet, en servicemyndighet, en överklagandeinstans och med tillsynsansvar. Länsstyrelsen står som garant för att de av regeringen beslutade nationella målen genomförs.

Verkställa, följa, granska, utvärdera

Utsedda av regeringen

Hint 12

”Statens förlängda arm”

Tillsynsmyndighet i vissa frågor

Främja länets intressen

Landshövdingen + länsstyrelsen

Front 13

Besvärsrätten

Back 13

Förvaltningsbesvär:

Man kan överklaga beslut gällande en själv till domstol som tittar på om beslutet är lagligt och lämpligt. Domstolen kan upphäva eller ändra beslutet.

Laglighetsprövning:

Den allmänna kompetensen involveras här, tex är det lagligt av en kommun att bygga en byggnad där? Man måste vara kommunmedlem för att kunna överklaga detta, detta görs till förvaltningsrätten som kollar ifall det är lagligt, är det inte så upphävs beslutet.

Hint 13

2 varianter

Front 14

Departement

Back 14

Hur många som finns, vilka uppgifter det har och vilka ministrar som styr varierar beroende på regering. (Största idag Utrikesdepartementet). Chef för varje departement är alltid en minister (politiker) som assisteras av olika tjänstemän. Den högst uppsatta tjänstemannen är statssekreterare, hybrid mellan tjänsteman och politiker. Kan finnas flera ministrar men endast en av dem kan vara chef.

Andra anställda:

Andra politiskt sakkunniga

Pressekreterare

Expeditionschef

Rättschef

+ en mängd olika tjänstemän

Hint 14

2 typer av politiker som byts ut vid valen, resten tjänstemän som är vanligt anställda.

Front 15

Regeringskansliet

Back 15

Består av statsrådsberedningen, departementen och en förvaltningsavdelning.

Statsrådsberedningen:

Statsministern är chef, de leder och samordnar arbetet i kansliet men även EU-politiken och regeringskansliets krishantering.

Förvaltningsavdelningen är kansliets administativt praktisk resurs, inriktat

Hint 15

Statsråd

Departement

Förvaltningsavdelning

Front 16

Hur en lag kommer till i 10 steg

Back 16

1. Initiativ, tex vallöften

2. Regeringen beslutar om direktiv till utredning, tillsätter en kommitté

3. Utredningens förslag går på remiss till berörda myndigheter och organisationer

4. Förslaget förbereds i departementet

5. Lagrådet granskar förslaget

6. Regeringen lämnar proposition till riksdagen

7. Propositionen och oppositionens eventuella motioner behandlas i riksdagens utskott

8. Riksdagen fattar beslut

9. Regeringen utfärdar lagen

10. Lagen publiceras i svensk författningssamling

Hint 16

Initiativ, kommitté, remiss, departementet, lagrådet, proposition, riksdagsutskottet, riksdagsbeslut, utfärdande, publicering,

Front 17

Statlig myndighet

Back 17

Formellt underställda regeringen (ett departement) med hela landet som sitt verkningsområde.

Leds av en generaldirektör som utses av regeringen. Kan ha en styrelse vid som styrelse som ska granska och utvärdera, men ibland är GD även ensam.

Hint 17

Tex polisen, migrationsverket, socialstyrelsen

Front 18

Statsförvaltning

Back 18

Ämbetsverk

Lyder under regeringen, förvaltningsföreskrifter gäller

Offentlighetsprincipen gäller

Riksdag och regerings anslår medel och prövar dess användning

I vissa avseenden reglerad personalpolitik

Affärsdrivande verk

Lyder under regeringen, förvaltningsföreskrifter gäller

Offentlighetsprincipen gäller med vissa undantag

Riksdag och regering beslutar om investeringar

Driftsbudget finansieras genom avgifter

Möjlighet att inrätta egna tjänster med egna beslut

Statliga bolag

Lyder under aktiebolagslagen

Offentlighetsprincipen gäller inte

Beslutar själv om inkomster och utgifter

Personalpolitiken ej statligt reglerad

Hint 18

Ämbetsverk

Affärsdrivande verk

Statliga bolag tex svenska spel, systembolaget

Front 19

Mellanstatlighet vs överstatlighet

Back 19

Vilken makt EU har i olika områden och vad som krävs för att EU ska kunna fatta beslut.

Front 20

Mellanstatlighet

Back 20

Förutsätter att länderna ska vara eniga, samarbete mellan medlemsstaterna (rekommendationer, förhandlingar)

Front 21

Överstatlighet

Back 21

Bindande beslut som fattas med majoritet av medlemsstaterna

(EU är överordnat)

Front 22

EUs framtid

Back 22

Som konfederation: Löst samarbete mellan medlemsstaterna, kräver enhällighet

Som federation: Samarbetet fördjupas, tex USA och staterna

Som en komplex flernivådemokrati: Blandning mellan de två andra, typ som vi har nu

Front 23

Lissabonfördraget

Front 24

Europaparlamentet

Back 24

EUs parlament, väljs direkt i varje land vart 5:te år. Röstar på de vanliga svenska partierna (de lokala) men när de blivit invalda i parlamentet ansluter de sig till andra partigrupper efter sin ideologi.

Front 25

Europaparlamentets uppgifter

Back 25

1) Lagstiftning ”Medbeslutandeproceduren” - Ett veto

2) Budget - Godkänna budgetförslag

3) Övervakning - Kontrollmekanismer för att övervakakommissionen

a. måste godkänna den nya komissionen, i första hand ordförande, sedan utfrågning

b. möjlighet att avsätta komissionen genom missförtroendevotum

c. frågestunder där man kan fråga ut komissionen

Front 26

Komissionen

Back 26

Initiativ till lagstiftning

Verkställer beslut

Departement (påminner om regeringskansliet)

Hybrid mellan verkställande makt och byråkrati (Utses inte av parlamentet, ej heller direktvald)

27 kommissionärer

Kommissionens ordförande: Väljs med kvalificerad majoritet avministerrådet

Godkänns av Europaparlamentet

Kommissionen utses av medlemsländerna,men skall vara ”neutrala”.

Front 27

Kommissionens uppgifter

Back 27

Initiera förslag och lagstiftning

Långsiktiga planer

Konkret lagstiftning

’Grönböcker’ – diskussionsunderlag

’Vitböcker’ – lagförslag

Verkställande makt

A. Utfärda förordningar

B. Hanterande av EU:s budget

Dela ut stöd, se till att avgifter betalas

C. Konkurrenspolitik

D. Extern representation och förhandling

”Fördragens väktare” (tillsammans med EU-domstolen)

Front 28

Generaldirektorat (DG)

Back 28

När kommissionen samanträtt går de hem till ditt "departement" som kallas DG.

DG Miljö

DG Ekonomi och finans

DG Regionalpolitiko.s.v.

Front 29

Ministerrådets uppgifter

Back 29

1. Lagstiftande tillsammans med Europaparlamentet

2. Beslut om budget tillsammans med Europaparlamentet

3. Koordinerar och samordnar politiken ”Den öppna samordningsmetoden”

4. Verkställande tillsammans med Kommissionen

Front 30

Ministerrådet

Back 30

Inga fasta ledamöter, ministerrådet består av en minister från varje medlemsstat, varierar beroende på område. Tex alla jordbruksministrar, miljöministrar osv.

Leds av personen från ordförandelandet

Front 31

Medbeslutandeproceduren

Back 31

Kommissionen representerar EU, skickar lagförslag till parlamentet och rådet.

Diskuteras i parlamentet och där man kan göra ändringar, sen omröstas det. (representerar sina väljare)

Skickas vidare till ministerrådet som fattar beslutet (kan också ändra). För att lagen ska bli till måste parlamentet och rådet vara eniga. När ändringar skett ska det skickas tillbaka till parlamentet för granskning innan det får accepteras. (representerar sina regeringar)

Front 32

Europadomstolen

Back 32

-

Front 33

Europeiska rådet

Back 33

-