Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
156 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Klassikerna |
KARL MARX • arbetare vs kapitalister, • Intresserade sig för produktionssätt • Bas och överbyggnad centrala, basen bestämmer överbyggnaden (inte tvärtom) • Människan älskar att arbeta (det ligger i vår ”natur”) men i det kapitalistiska systemet alieneras vi från det vi producerar • Ett konfliktperspektiv (revolution!) EMILIE DURKHEIM • Intresserade sig för vad som håller samhället samman - ett konsensusperpektiv • Sociala fakta: gemensamma sätt att tänka, känna och handla. Sociala strukturer och kulturella normer som existerar utanför aktörerna och utövar tvång mot dem • Arbetsdelningen central (”vem gör vad” i det förmoderna respektive moderna),vår tid utmärks av specialisering • Solidariteten (sammanhållningen) som mekanisk resp. organisk • Anomi, samhällsnormer i upplösning/snabb förändring. Folk känner att dom inte hinner med, känner sig utanför samhället • Självmord som något utanför individen själv MAX WEBER • Kulturen mer central för att förstå arbetet (protestantisk etik <3 kapitalistisk anda) • Idealtyper: handlingstyper, organisationstyper, auktoritetstyper • I det moderna: byråkratiska förvaltningar (organisationstyp), målrationella handlingar (effektivt!) och legal-rationella auktoritetstyper (formella regler) tränger undan andra idealtypiska former Vad har klassikerna gemensamt? •Försökte förstå samhällsförändringen från förmodernt in i den industrialiserade moderniteten •Från bondesamhälle till urbanisering •Människors plats i tillvaron, går från fasta uppgifter till en påbörjad uppluckring •Kapitalismens framväxt, rationaliteten och byråkratin, den sociala sammanhållningen, samhällets ”kitt” |
|
|
KARL MARX 1818-1883 |
Historiematerialistiskt mervärde och alienation för att analysera. Skrev tillsammans med Friedrich Engels Kommunistiska manifestet och var med och grundade Första internationalen(föregångare till Socialistiska och kommunistiska partier). Utarbetade enMaterialistisk dialektik(Ett logiskt förfarande där begrepp sätts i motsats till andra.Marx dialektik är ateistisk och materialistisk.)Såg samhället som en integrerad helhet (med olika ömsesidigt beroende delar). Formulerade en teori om den mänskliga naturen. Kommunistiska manifestet ”Historien om alla hittills varande samhällen är historien om klasskamp. Fri och slav, patricier och plebej,baron och livegen, mästare och gesäll kort sagt: förtryckare och förtryckta stod i ständig motsättning till varandra, förde en oavbruten, än dold, än öppen kamp, en kamp, som varje gångslutade med en revolutionär omgestaltning av hela samhället eller med de kämpande klassernas gemensamma undergång.” |
|
|
Marx 3 teoretiska delar |
Den materialistiska historieuppfattningen
Alienationsteorin Mervärdesteorin Men grundläggande för alla dessa: en teori om den mänskliga naturen. Alla dessa teorier hänger ihop och bildar en strukturell helhet som förklarar människans ekonomiska, sociala och kulturella utveckling, samt maktförhållanden i olika samhällsformationer |
|
|
Mänsklig samarbete och organisation(MARX) |
Marx hävdade att eftersom människor måste organisera sina liv för att skaffa mat, kläder och bostad bygger eller vilar varje samhälle på denna ekonomiska bas. Den exakta formen den sociala organisationen tar varierar historiskt och mellan samhällen. Sättet att organisera produktionen ger även upphov till klasser och till andra samhällsfenomen som t ex planering, övervakning, ägande och utförande av denna produktion. Det är inte bara de objektiva villkoren som förändras i produktions handlingen, utan även producenterna förändras, genom att de med tiden får nya karaktärsdrag, utvecklar sig i produktionen, omskapar sig själva, utvecklar nya förmågor och idéer, nya sätt att umgås, nya behov och ett nytt språk. |
|
|
Människans säregenhet(MARX) |
- Arbetet, dvs skapandet av bruksvärden, är det som skiljer människan från andra djur. Det är oberoende av samhällstyp och ses av Marx som en naturnödvändighet. - Det som karakteriserar människan och samtidigt skiljer dem från den andra djuren är således att de producerar sina livsförnödenheter. Genom att producera sina livsförnödenheter producerar de även sig själva som människor. - Människan omskapar en del av naturen och gör den till en del av henne själv i produktionen och skapar därigenom sig själv i denna process. Därför talar Marx om produktionsprocessen som en universalisering av människan och människan som en produkt av hennes arbete. Genom produktionen gör hon sig själv till ett universellt väsen, dvs som kan överskrida sig själv. |
|
|
Människans föränderliga självskapelse(MARX) |
- Människans natur eller artväsen (Gattungswesen) - Objektivering/externalisering: Planmässig bearbetning av naturen. Människan gör naturen till en del av sin ’oorganiska kropp’. - Människan gör även sin egen verksamhet till ett objekt(reflexivitet, planering). Ett slags reflexivitet. - Människan uppnår frihet genom denna planering av livsaktiviteten och kan därigenom också överskrida sig själv, skapa nya produkter, former för samarbete och nya sätt att producera. Detta ger även en kulturell historia. Det är i människans fria, medvetna, planmässiga, produktiva verksamhet som hon uttrycker sitt speciella ”artväsen” och förverkligar sig själv genom. |
|
|
Alienationen(MARX) |
- Inträder när producenten (arbetaren) förlorar kontrollen över produktionsprocessen och produkten genom bl.a. privat äganderätt till produktionsmedlen och avskiljande av ägande och planering av arbetet från dem som producerar. - Omvändning av sin frihet/mänsklighet: produktionen blir enbart medel för reproduktionen, uttrycker inte den arbetandes personlighet. - När arbetet inte längre är fritt genom lönearbetet ser människan sig som fri endast i de mest primitiva och djuriska aktiviteterna, dvs när hon äter, dricker och sover. - Hon blir därmed alienerad från sin art.
Arbetaren alieneras från - Naturen (som ses som fientlig).
|
|
|
Historiska materialismen(MARX) |
Historiefilosofi som hävdar att produktionen av mänskliga nyttigheter är bestämmande för organiseringen av det övriga samhället - Ekonomin är bestämmande ’i sista instans’.- Ekonomin ger ramarna för övrigt samhällsliv. - Tecknar en utvecklingsgång från slavekonomier, feodala samhällen och kapitalistiska samhällen. - Ekonomin ger upphov till uppdelning i sociala klasser.”All historia är historien om klasskamp.” (Kommunistiska manifestet) Relationen mellan ekonomin/produktionen och resten av samhället ska dock inte ses linjärt eller enkelt deterministiskt utan dialektiskt – som en fråga om ömsesidig påverkan.”I sitt livs samhälleliga produktion träder människorna i bestämda, nödvändiga, av deras vilja oberoende förhållanden, produktionsförhållanden, som motsvarar en bestämd utvecklingsgrad av deras materiella produktivkrafter. Summan av dessa produktionsförhållanden bildar samhällets ekonomiska struktur, den reella bas, på vilken en juridisk och politisk överbyggnad reser sig och vilken motsvaras av bestämda former av det samhälleliga medvetandet. Det materiella livets produktionssätt är bestämmande för den sociala, politiska och andliga livsprocessen överhuvudtaget. Det är inte människornas medvetande som bestämmer deras vara utan tvärtom deras samhälleliga vara som bestämmer deras medvetande.” |
|
|
Marx klassteori |
- Klasser baseras påställning i produktionsprocessen, dvs vad människor gör i produktionen och vilken makt de har över denna. - Man analyserar produktionsförhållanden, egendomsförhållanden och maktförhållanden. Marx talar om fyra (eller tre)produktionssätt: - Slaveri, feodalsamhälle, kapitalism, (socialism). - Det finns två huvudklasser i varje produktionssätt(baserat på exploatering av arbetskraften: utvinnande av mervärde - I kapitalistiska system: kapitalister och proletärer(egendomslösa). - men många andra mindre klasser och skikt i samhället: (bönder, småborgare och intellektuella). - Det råder en konflikt mellan ägare och brukare av produktionsmedel. |
|
|
Kapitalismen Marx |
- Varuproducerande system. Produktion för profit. - Privat (absolut) ägande till produktionsmedlen. - Fria arbetare som säljer sin arbetskraft. |
|
|
Arbetsvärdeläran Marx |
Hur skapas rikedom i samhället? - Endast (mänskligt) arbete skapar värde. Vad är en vara? Vad skiljer en vara från andra ting? Hur bestäms dess värde? - Den vara måste vara produkten av mänskligt arbete. - Den vara måste vara föremål förbytes handel. - Man kan tala om kommodifiering(Commodification is the transformation of goods, services, ideas and not least people into commodities or objects of trade.) att något blir just ett föremål för bytes handel. Om hur människor blir till varor (eng: commodities) på en kapitalistisk marknad, så kallad kommodifiering - En varas värde bestäms av den genomsnittliga mängd eller det samhälleligt nödvändiga arbete (givet en viss teknologisk nivå)som krävs för att tillverka den. Hävdar att en varas värde bestäms av det samhälligt nödvändiga arbete som krävts för att tillverka den. För att något skall ha ett värde behöver det även ha en nytta. Utifrån dessa förutsättningar kommer varans bytesförhållande (växel eller bytes - värde) bestämma hur ekonomisk tillväxt och fördelning av inkomster sker. |
|
|
Marx mervärdesteorin |
Marx ställer frågor som: - Varifrån kommer profiten? - Vad är grunden för ekonomisk exploatering? - Om kapitalisten köper maskiner, råvaror, anställer arbetare etc till sitt rätta pris/värde, hur kan vinst uppstå? - Varifrån kommer profiten? - Från maskinerna? - Från råvarorna? - Från marknaden? - Från arbetet? det mänskliga arbetet bildar själva substansen av värdet hos en vara, en för marknaden frambragt produkt. Storleken av detta värde, som står i det mest oskiljaktiga och avgörande förhållande till bytesvärdet, bestäms av den normala (samhälleligt nödvändiga ) arbetstiden för att producera varan. Värdet av den arbetskraft, som kapitalisten köper, bestäms likaledes av den arbetstid, som är erforderlig för denna arbetskrafts reproduktion - det vill säga den tid, som åtgår för frambringande av de för arbetarens uppehälle nödvändiga existensmedlen, vilka i sin tur bestämmes "genom den traditionella levnadsstandarden i varje land". Dessa består "i tillfredsställandet av vissa behov, som uppkommer ur de samhälleliga betingelser, under vilka människorna lever och uppfostras." Vidare "klimat, naturförhållanden m.m. [...] dessutom, för kvalificerat arbete, utbildningskostnaderna." av Arbetskraftens värde påverkas dessutom av arbetarklassens styrka i klasskampen i varje tidsskede av den industriella historien.Om sålunda kapitalisten köpt arbetskraften för ett pris per dag, som motsvarar en reproduktionskostnad av sex timmars arbetstid, men sysselsätter honom i tolv timmar, så representerar den frambragta produkten sex timmars arbetstid utöver den, som kapitalisten betalat. Och den differens, som sålunda uppstår mellan arbetskraftens värde och värdet av arbetskraftens resultat, är det mervärde, som till största delen tillfaller kapitalisten. Alltså är mervärdet det obetalda arbete, som kapitalisten tillägnar sig från arbetaren.Annorlunda uttryckt köper kapitalisten för en viss mängd pengar P varor V som sedan säljs för mer pengar P'. Men varorna är inte bara varor som producerats av andra utan företagaren köper också varan arbetskraft för att producera nya varor. För sitt kapital köper han således råvaror, maskiner, fabrikslokaler och arbetskraft, allt detta är varor som kan köpas på marknaden, och sedan sätter han samman dem i en produktionsprocess som resulterar i nya varor som säljs. Formeln/kretsloppet för kapitalistisk produktion är därför P-V1-V2-P, där P köper råvaror, maskiner, arbetskraft V1, producerar nya varor V2, säljer dem och kapitalet både återfår och utökar då sitt värde. P´= P+ ∆P. ∆P står alltså för kapitalistens profit och motsvaras, förutsatt att alla varor säljs till sina värden, av mervärdet. Här syns kapitalets ackumulation, det vill säga dess förmåga att hela tiden öka sitt värde.) |
|
|
Marx Varans två former |
Bruksvärde - Betecknar varans ’naturalform’ och är resultatet av planmässigt konkret nyttigt arbete. Resultatet av vad Marx kallar ’arbetsprocessen’. - Det är resultatet av ett kvalitativt specifikt arbete: spinnande, sömnad, svarvning, stansning etc. - Tillfredsställer ett visst mänskligt behov. Bytesvärde - Är varans ‘värdeform’ och är resultatet av abstrakt samhälleligt arbete. Resultatet av vad Marx kallar ‘den värdeskapande processen’- Det är analytiskt intressant endast kvantitativt: dess specifika karaktär är betydelselöst. - Bildar basen för utbyte i kapitalismen. - Bestäms genom den mängd arbete som går åt för att producera en viss vara. (De klassiska ekonomerna och) Marx talar om samhälleligt nödvändig arbetstid. |
|
|
Varuformens utveckling till kapitalform Marx |
Enkelt utbyte: V‐V - Varor byts mot varor (naturaekonomier) Enkel varuproduktion: V‐P‐V - Varor byts mot pengar (allmänvärdeform) som byts mot nya varor - Varan (dvs ett bruksvärde) är utgångspunkt och mål för kretsloppet Skattsamling: P‐V‐P - En vara köps för att säljas till ett högre pris - Penningen är utgångspunkt och mål - Ej ‘värdeskapande’ i strikt mening - Kapitalets utbytesprocess: P‐V‐P’, där P’ består av P+M (mervärde) Produktion -> Vara -> Mervärde - Penningen är utgångspunkt och mål- Värdeskapande genom arbetsprocessen,dvs genom att sk variabelt kapital utnyttjas för produktion - Exploatering av arbetarna genom utvinnande av detta mervärde |
|
|
Arbetskraftens säregna beskaffenhet(slag/egenskap) Marx |
- Arbetaren säljer den enda vara han har tillgång till på marknaden till dess rätta (bytes)värde och bidrar ändå till kapitalets berikande. - Arbetskraftens värde: för kvalificerat arbete, utbildningskostnaderna." Arbetskraftens värde påverkas dessutom av arbetarklassens styrka i klasskampen i varje tidsskede av den industriella historien. - Bytesvärde: bestäms som andra varor, dvs av den genomsnittliga mängden arbete som går till att skapa den(mat, husrum, utbildning etc). - Bruksvärde: Att producera och skapa nytt värde. Att ingå i en värde förmeringsprocess. Här skiljer sig arbetskraften från andra varor (maskiner, råvaror), som inte kan bidra med något nytt värde, utan endast överför det värde som har materialiserats i dem. - Arbetskraftens säregenhet består således i att dess förbrukning innebär ett skapande av ett större(bytes)värde än vad dess (re)produktion kräver. |
|
|
Varans fetischkaraktär Marx |
- Uttryck för en ökande ’avkvalificering’ av arbetet. (Från bruksvärde till bytesvärde som produktionens mål.) - Varornas ’nyttiga’ karaktär, dvs som bruksvärden, blir mindre viktig. - Producenterna träder i samhällelig kontakt med varandra endast som ägare av varor i utbytesprocessen. - Producenterna tror att värdeformen är en ’objektiv’ egenskap hos tingen i sig och inte resultatet av en samhällelig konvention. - Liksom i alienationsprocessen får det som är producerat av människan en egen existensform och antas ha krafter som är oberoende av människans vilja. - Ett slags dialektisk omkastning av subjekt och objekt: våra konsumtionsobjekt är vad som skapar ’värdet’ hos oss
Pengar är den ultimata fetischen i marknadsekonomin eftersom den utgör vad Marx kallar’ allmän ekvivalent’ och därför också kan ge ägaren makt över alla andra varor och därigenom över andra människor och det sociala livet.
Vara – Pengar – Vara (V-P-V)De som ska konsumera varor förmedlar det nu genom pengar och inte genom sina producerade bruksvärden. Värdet blir här mer rörligt, då en såld stol kan bli många olika varor. En större klunga människor behöver inte ha med varandra att göra för att utbytet ska ske. Pengar symboliserar alltså ett värde som från början var guld, men som nu endast är papperspengar. Det samhälleliga objektets nödvändiga uppdelning i aktiviteter för sin reproduktion, är det som skiljer varje samhälle åt. Varorna får i det här sammanhanget en fetischkaraktär då det individuella arbetet inte omedelbart är en direkt del av det samhälleliga arbetet. |
|
|
Idelogier Marx |
1) Sätt att betrakta världen: - Dessa tankesystem eller världsbilder positionerar subjekten i relation till andra individer och grupper. 2) Förvrängda bilder av världen. - Tankesystem som döljer den verkliga grunden för rikedomens ursprung (produktivt arbete) i det kapitalistiska systemet. T ex idén om att låta pengar ’arbeta’. - Idéer som legitimerar en viss hierarkisk social ordning. - Varufetishism.
Alienationsteorin - Under vissa förhållanden fråntas kontrollen över produktionsprocessen och människan blir förfrämligad från sin natur. Hon känner sig fri endast i sina djuriska aktiviteter och förslavad i de specifikt mänskliga (de skapande, produktiva). Historiematerialismen Utveckling genom förändring av produktionsförhållanden. Mervärdesläran Endast mänskligt arbete skapar rikedom. Arbetaren säljer sin arbetskraft som kapitalisten betalar lön som motsvarar endast en del av den tid som arbetaren arbetar åt honom. Varufetischism - Klasser Relationer i produktionsprocessen, där positioner av ägande och kontroll av produktionsmedel står i motsats till positioner av brukande av produktionsmedel(arbete). Exploatering av arbetare genom mervärdesproduktionen. Produktionens centrala roll för resten av samhället Ägandeförhållanden: klasser Dialektisk och relationistisk utvecklingssyn Produktionens centrala roll för resten av samhället Ägandeförhållanden: klasser Dialektisk och relationistisk utvecklingssyn |
|
|
Emile Durkheim (1858-1917) |
Studerade arbetsdelningens funktioner och det moderna samhällets sammanhållning. Lade grunden för kunskaps och vetenskapssociologi genom studier av kollektiva representationer. Studerade religionens funktion i samhället. Konsensus där Marx ser konflikt; han intresserar sig bland annat för vad som håller samhället samman. Solidaritet i Durkheimsk mening? Arbetsdelning och anomi Samhällets arbetsdelning och social sammanhållning Normer och kollektiva representationer Sociala fakta |
|
|
Durkheim's intressen och mål |
Att etablera en sociologisk vetenskap på empirisk grund. Noga avgränsa sociologins verksamhetsfält från andra discipliner. Ett naturalistiskt vetenskapsideal. Mot spekulativa historiefilosofier och förutfattade meningar. Förklaring av individualismens uppkomst i det moderna samhället. Individualismen eller även individen i sig ses som ett relativt nytt fenomen. Förklaring av betydelsen av moralkoder och normer. Moraliska fakta som ett specifikt och centralt sociologiskt studieobjekt. |
|
|
Vetenskapligt objekt och metoder. Durkheim |
Det vetenskapliga objektet ’par excellence’ för Durkheim är sk moraliska fakta: Moralregler och normer Sanktionssystem Gemensamma uppfattningar Studeras i enlighet med de ”positiva vetenskapernas” metoder Observerbara ’yttre’ fakta Dvs främst genom lagarnas utformning ”Ett socialt faktum är varje handlingssätt, konsoliderat eller ej, som kan utöva ett yttre tvång på individen; eller också, som är allmänt överallt i ett givet samhälle och samtidigt har en egen existens, som är oberoende av detta faktums individuella yttringar. ”Emile Durkheim, Sociologins metodregler” Sociala fakta - De sociala strukturer samt kulturella normer och värderingar som existerar utanför aktörerna och utövar tvång mot dem.” |
|
|
2 typer av sociala fakta Durkheim |
Sociala fakta - De sociala strukturer samt kulturella normer och värderingar som existerar utanför aktörerna och utövar tvång mot dem.” Materiella: De som kan relateras till samhällets morfologiska struktur: såsom volym och täthet hos befolkningen, territoriell organisering, teknologi, materiella aspekter som byggnader och maskiner etc Det direkt observerbara – arkitektur, teknikformer, rättsordningar. Icke-materiella: Sociala institutioner som familj, kyrka, politiska och ekonomiska institutioner, med vidhållande trossystem och praktiker som kan hänföras till normsystem. Kulturella strömningar: Opinionsströmmar, kollektiva föreställningar såsom moraliska uppfattningar, religiösa dogmer, politiska och juridiska regler etc. Kollektivt medvetande - Allmän struktur av gemensamma uppfattningar, värderingar, normer, känslor osv. Kollektiva representationer- mer precist/senare begrepp –kollektiv föreställning/idé –tex ofta kopplat till symboler. Sociala strömningar - en plats för uppkomst av kulturella normer/vågor av entusiasm i folksamlingar, tex rockkonserter |
|
|
Durkheims studie av arbetsdelningen |
”Hur kommer det sig att samtidigt som individen blir alltmer autonom på samma gång blir mer intimt beroende av samhället? Hur kan hon på samma gång vara mer personlig och mer solidarisk? Ty det är odiskutabelt att dessa två förändringar, hur motsägelsefullt de än må verka, sker parallellt.” Durkheims metod i studien om arbetsdelningen Att försöka specificera olika typer av socialsolidaritet. Betrakta yttre observerbara aspekter: ‘positive law’ (dvs den synliga lagstiftningen) eftersom denna ger uttryck för och reproducerar de dominerande formerna av social solidaritet. Lagen studeras och klassificeras medhjälp av de sanktioner eller repressalier som den ger upphov till. Det är den ökande differentieringen eller specialiseringen av alla uppgifter som sker i samhället som Durkheim kallar arbetsdelning. Orsakerna till denna differentiering anser han bero på förändringar i samhällets volym och täthet d.v.s. tätare kontakter, skapar spänningar där den ena lösningen är konkurrens och konflikt, och den andra är specialisering och fredlig, komplementär samexistens. Detta anser han förutsätter ett moraliskt samförstånd och en övergripande ordning som gör att det respekteras. Vidare ansåg Durkheim att när samhället förändras måste moral och värderingar också ändras och upplösningen och ifrågasättande av de traditionella värdena kan vara tecken på förnyelse och anpassning till förändrade sociala villkor. Men sammanhållningens mekanismer kan förändras, inget kan tas för givet. Durkheim inser i sina studier att den existerande arbetsdelningen i de samtida samhällena inte bara producerar framsteg utan även motgångar, så som ekonomiska kriser, klasskamp och sociala motsättningar. Problemen anser han vara inbyggda i den nya samhällstypens funktionssätt som kräver ständig bearbetning. I de flesta fall har dessa problem att göra med de ekonomiska processerna i samhället, så som affärs-och arbetslivet. Hans slutsats blev att det råder en anomi inom den ekonomiska sfären, som är en följd av den snabba ekonomiska- och tekniska utvecklingen och där konflikten mellan arbetsgivare och anställda är den mest akuta följden av den anomiska situationen |
|
|
Durkheims Rätt och sanktionssystem |
Enligt Durkheim är rättssystemet en kodifiering av det kollektiva medvetandet en avspegling av den objektiva samhällsstrukturen historiskt föränderliga fenomen: uppfattningen om vad som är brottsligt och hur det ska bestraffas skiljer sig mellan olika samhällen och förändras i tiden Durkheim skiljer mellan två typer av sanktioner: Repressiva - straffrätt Restitutiva (återställande) - civilrätt ”Vi fördömer en handling inte därför att den är ett brott, utan det är ett brott därför att vi fördömer det.” De repressiva sanktionerna dominerari mekaniska solidaritetens samhällen, medan de återställandedominerar i den organiska solidariteten. Ju större överviktrepressiva sanktioner har, enligt Durkheim, desto starkare ärdet kollektiva medvetandet. I mekanisk solidaritet dominerarkollektivet över individen och det finns endast liten utvecklingav individuellt medvetande. Samhällen utvecklas evolutionärtmot större arbetsfördelning med organisk solidaritet somkännetecknas av en ökning av de återställande sanktionerna. |
|
|
Durkheims två samhällstyper |
Primitiva: Små, segmentära, självtillräckliga samhällen med låg differentieringsgrad där människor har likartade positioner och det är en låg grad av individualitet. Det råder ett slags moralisk konsensus, bl a baserad på ett kollektivt medvetande (conscience collective) med specifika normativa/etiska krav på medlemmarna. Repressiv rätt – straffrätt Mekanisk solidaritet Civiliserade: Stora differentierade samhällen med hög differentieringsgrad där människor har skilda positioner och funktioner och det en utsträckt individualisering. Det finns en stor uppsättning skilda, distinkta normativa uppfattningar, samt ett mer abstrakt och flexibelt generellt norm- och regelsystem. Det kollektiva medvetandet försvagas. Ömsesidigt beroende ger en funktionellt inrättad ordning. Restitutiv (återställande) rätt -civilrätt Organisk solidaritet |
|
|
Durkheims Orsaker till arbetsdelningen |
Ökning av samhällens volym och täthet Volym: Befolkningens storlek Ger ökad moralisk densitet eller dynamisk täthet. Mer abstrakt moral och norm uppsättning Feedback loops (en alltmer tilltagande arbetsdelning och motsvarande moralisk/normativ differentiering). |
|
|
Durkheims Organicism och funktionalism |
Durkheim använder sig av två liknelser: -Samhället kan liknas vid en biologisk organism där de olika delarna har olika funktioner (liksom hjärna, lungor, hjärta, blodomlopp etc). -Samhället kan ses som en biotop där de olika individerna och grupperna specialiserar sig på skilda uppgifter och därmed inte konkurrerar om livsmöjligheterna. Man hittar sin ‘nisch’. Dessa två liknelser sammanförs för att presentera ett samhällssystem som både blir mer funktionellt och mer ’fredligt’ i det att kampen om tillvaron ger upphov till specialisering. Skillnaden mellan biologiska system och samhället är enligt Durkheim att individer i ett socialt system inte är lika specifikt determinerade i dessa funktioner och roller. |
|
|
Durkheims Förändringar av det kollektiva medvetandet |
Det kollektiva medvetandet blir alltmer abstrakt och inte längre specificerat Exempel i religionens utveckling från animism via polyteism till en abstrakt monoteism. Generaliserad abstrakt moral som specificerar vad (snarast i termer av funktion) som ska göras men inte hur det ska göras. Detta ger plats för individuell variation och nödvändiggör reflexivitet. Arbetsdelningen ger professioner med Regler/normer som endast rör professionen eller gruppen. I det moderna civiliserade samhället får vi därför olika uppsättningar normer och regler som endast rör delar av befolkningen. Det allmänna eller kollektiva medvetandet får en helt ny karaktär och är inriktat på att värna individen. Durkheim talat om ’individkulten’ i det moderna samhället. ”Om den individuella personligheten ges litet utrymme i de lägre samhällena beror detta inte på tvång eller förtryck, utan på att den inte existerade vid denna tid.” Durkheim ser alltså samhället som en förutsättning för individen, inte tvärtom. Differentieringsprocessen är en förutsättning för att individen ska framträda ur ’kollektivets inåtvända gemenskap. |
|
|
Durkheims Arbetsdelning och anomi |
Anomi: regel- eller normlöshet och därtill kopplad upplevelse av meningslöshet till följd av försvagad social integration. Anomi kan betecknas som nedbrytande av de band som förenar samhälle och individ. Alltför snabb upplösning av gamla sociala ordningar ger upphov till ett tillstånd av osäkerhet om normer och regler: Upplösningen av de medeltida skråna och gillesväsendet att det saknades organisationer och institutioner som låg mellan stat och individ. Durkheim pläderar för upprättandet av korporationer. Durkheim skiljer mellan naturlig och abnorm/patologisk arbetsdelning Naturlig: Den som tar fasta på individernas naturliga, dvs biologiska förutsättningar. Abnorm, som kan vara av tre slag: Anomisk: Brist på kontroll och av regler och normer som visar individen hur hon ska förhålla sig till kollektivet. Påtvingad: Resultatet av ojämna makt- och klassförhållanden i samhället,samt av traditioner som tvingar människor till vissa positioner. Otillräckligt samordnad: Durkheim hänvisar till arbeten som inte känns meningsfulla p.g.a. låga krav eller brist på samordning. Durkheim talar också om ofullständigt utvecklad arbetsdelning. |
|
|
Durkheims Heliga/profana |
"If religion has given birth to all that is essential in society ,it is because the idea of society is the soul of religion.
"For we know today that a religion does not necessarily imply symbols and rites, properly speaking, or temples and priests. This whole exterior apparatus is only the superficial part. Essentially, it is nothing other than a body of collective beliefs and practices endowed with a certain authority. Med det heliga syftar Durkehim inte nödvändigt på någonting gott utan på de saker som uppfattas som förbjudna eller speciella. Med andra ord de fenomen som inte kan närmas utan att man tar till specifika tillvägagångssätt.
Motsatsen till det heliga är då det profana som står för det vardagliga, vilket inte nödvändigtvis är någonting ont |
|
|
Kollektiva representationer och social sammanhållning |
Människor blir medvetna om sig själva genom kollektiva handlingar. Dessa kollektiva handlingar tilldelas mening genom ritualer och symboler. Religionen fungerar genom bl a riter som fungerar som ett emotionellt, meningsskapande kitt som håller samman grupper och samhällen, genomtilldelning av värde. Samhället hålls samman genom delande av föreställningar om påbud och förbud och ger därmed social kontroll och mening/motiv till handlande. |
|
|
Max Weber (1864-1920) |
Weber försökte förstå socialt handlande och satte det kulturella före det materiella. Finns det någon idealtyp, klass och arbestsliv? Byråkratisering och rationalisering Stod för en mellanposition i den sk metodstriden Verstehen-metod Idealtypsmetodologi Studerade västerlandets rationalisering och differentiering
Max Weber talade om byråkratiseringen av det västerländska samhället som en process tätt sammanknippad med samhällsmoderniseringen och industrialiseringen. Byråkratiserings-processen inkluderar maximeringen av formell effektivitet, rationaliseringen av statligt styre och en betoning av institutionernas betydelse i historiska sammanhang, framför individuella egenskaper (karisma) hos härskarna. Denna process återspeglas mycket tydligt i det normerande fredsskapande som tar vid efter krig. |
|
|
Webers Metodstriden inom tysk samhällsvetenskap |
Två motstridiga positioner Positivism: Nomotetisk (efter nomos: lag): Sökande efter allmänna, objektiva, abstrakta lagar, med generaliserande anspråk. Förklaring som mål. Naturvetenskapen som modell. Historicismen: Idiografisk: Ser (den sociala/kulturella) världen som bestående av unika händelser: Man talar om ”historiska individer”. Förståelse som mål. Det kulturella vetenskaperna skiljer sig markant åt motnaturvetenskapen:” [Weber] håller med historicismen (och säger emot positivismen) om att absolut kunskap och abstrakta lagar är omöjliga att få fram, men han håller med positivismen (och säger emot historicismen) om att forskaren inte bör syssla med värdeomdömen. Vetenskaplig kunskap har i Webers sociologi en upphöjd position gentemot annan kunskap, eftersom den inte värderar utan endast analyserar, men samtidigt erkänner Weber att detta analyserande är ett tolkande från ett viss perspektiv.” |
|
|
Webers Verstehen (I boken interpretativismen) |
Verstehen means to understand, perceive, know, and comprehend the nature and significance of a phenomenon. To grasp or comprehend the meaning intended or expressed by another. Weber used the term to refer to the social scientist's attempt to understand both the intention and the context of human action. Beteende är oreflekterat Handling är reflekterat: aktören ger en mening till förloppet. Weber skiljer också mellan handling och social handling: Socialhandling innefattar aktörens antagande om andra individers handlingar och motiv för handlande. För att förstå en handling måste vi: 1) Identifiera aktörens subjektiva mening/avsikt med handlingen. 2) Förstå den sociala meningen med handlandet: aktörensantaganden om andra individers reaktioner på handlandet. 3) Formulera den samhälleliga och kulturella kontexten förhandlingen. Det är en metodteori som grundas på hans definition av sociologi, som är att den går ut på att förstå (verstehen) människors agerande. Metodteorin består av en förklaring av förståelsens beståndsdelar. Denna teori ledde dock till teorin om idealtyper, och teorin om att sociologin kan förhålla sig neutral om den studerar värdena och meningsinnehållet. Hans rykte som en av sociologins grundare består i hans beskrivning av sociologin och andra centrala begreppsdefinitioner. Med Webers terminologi var idealtyperna Gedankenbilde ("tankebilder"), och utgjorde ett metodologiskt centralt verktyg i hans verstehen-metod ("förstå"-metod, det tyska begreppet brukar användas som beteckning). Han skapade i sin teoribildning flera idealtyper, bland annat exempelvis en för byråkratiska organisationer och för marknaden. Han skapade då idealtyper för olika sorters socialt handlande, sätt för makt att legitimeras, och slutligen organisationsformer. Två av de mest kända av Webers idealtyper är annars den protestantiska etiken och kapitalismens anda, där han visar dels hur lika de två typerna av socialt handlande och meningsskapande är, dels hur de båda idealtyperna bidragit till en ökad rationalisering, som enligt Weber är kännetecknande för det moderna, kapitalistiska samhället (vilket han också beklagar).Av mindre vikt har Webers verstehen-metod varit. Det är en metodteori som grundas på hans definition av sociologi, som är att den går ut på att förstå (verstehen) människors agerande. Metodteorin består av en förklaring av förståelsens beståndsdelar. Denna teori ledde dock till teorin om idealtyper, och teorin om att sociologin kan förhålla sig neutral om den studerar värdena och meningsinnehållet. Hans rykte som en av sociologins grundare består i hans beskrivning av sociologin och andra centrala begreppsdefinitioner. Max Weber såghistoriskt givna samhälleliga strukturer som en viktig aspekt i hursamhället formades, han brukar klassificeras som en historiskdeterminist, men han gav även individen enmer framträdande roll än Marx och Durkheim.Weber talade om tvåsorters förståelser, observerad förståelse (observationalunderstandning) och förklarande förståelse (explanatoryunderstanding). Observerad förståelse innebär att man seratt något görs på ett visst sätt, men ser ett socialt fenomen.Det handlar om att förstå vad någon gör, vad någon utför förhandling. Förklarande förståelse är den som berättarvarför något görs på ett visst sätt, varför någon utför enviss handling, varför ett socialt fenomen äger rum (Weber1904:282). Det handlar om att förstå varför någonutför en viss handling. För den sociologiska vetenskapen lade hanmycket vikt vid den subjektiva verkligheten, den förklarandeförståelsen. För att kunna förstå sociala fenomen var mantvungen att förstå dem ur ett kontextuellt perspektiv. En visshandling kunde enbart förstås om man tittade på dem i sitthistoriska och kulturella sammanhang, han kallade dettaverstehen-metoden. Den positivistiska ansatsen till samhällsvetenskaperna försöker förutsäga sociala fenomen, ofta genom kvantitativa data. Men till skillnad från naturvetenskaperna försöker sociologi (och andra samhällsvetenskaper, som antropologi) även att att förstå sociala fenomen. Max Weber döpte denna ansats till Verstehen, som är tyska för Förståelse. I denna ansats är målet att förstå en kultur eller ett fenomen i sig, utan att försöka skapa förutsägande teorier. Båda ansatser använder sig av vetenskapliga metoder när de observerar, samlar data, föreslår och testar hypoteser och formulerar teorier. Dessa steg kommer nu att synas lite närmare.Sociologer använder observationer, hypoteser och deduktion för att försöka förklara sociala fenomen genom teorier. Förutsägningar genom dessa teorier testas, och om förutsägningen stämmer överlever teorin. Om den däremot inte stämmer så avfärdas eller modifieras teorin. Denna metod anses allmänt att vara den grundläggande logiken i all vetenskaplig praxis, vetenskap är i grund och botten ett extremt försiktigt sätt att bygga upp en bevisbaserad förståelse för vår värld. |
|
|
Webers Idealtyper för maktutövning |
Weber var en av de sociologer som verkligen försökte studera maktens väsen och betingelserna för maktens utövande. Enligt Weber berodde en lyckad maktutövning till stor del på i hur hög grad en maktutövare kan få den underordnade att tro på legitimiteten i hans maktinnehav. De huvudsakliga grundvalarna för att göra anspråk på makt och motiven att underordna sig makten grupperar Weber i tre idealtyper; (1) de rationella (2) de traditionella (3) de karismatiska legitimeringsgrunderna. I Den tredje idealtypen, den karismatiska, grundar sig på den utomvardagliga hängivenheten för en helig person, hjälte eller annan förebild. När Weber beskriver dessa ledargestalter måste man betänka att de är idealtyper, som sällan eller aldrig uppträder i renodlad form i verkligheten. Han påpekar även, att det finns andra former av maktutövning som bygger på våldsutövning m.m. och som inte är legitimerad av dem som underkastats makten, men att denna form är ovanligare och svårare att upprätthålla.
Mer renodlade typer som formuleras genom att man betonar vissa drag eller någon/några aspekter/ hos en företeelse eller förhållande. Begreppsliga eller analytiska modeller som kan utnyttjas som verktyg för att förstå världen. Finns inte i någon enkel, renodlad form i verkligheten, utan är hypotetiska konstruktioner. Varje konkret situation kan jämföras mot en idealtyp för att man lättare kan förstå fenomenet. Idealtypen kan då användas i teoretiska konstruktioner. Genom idealtyperna kan man likna positivismens nomotetiska vetenskapsideal och ställa upp hypotetiska lagbundenheter.
Karismatisk auktoritetegenskaper som gör att en individ vill följa denne,får automatisktauktoritet. Revolutionära hjältar eller att en hjälteikonbehövs legal/rationell auktoritet makten ligger hos ett systeminstitutioner, byråkratiska strukturer, beteenden/processer, straffför avvikelser nedtecknade, transparent, ej en ledares åsikter |
|
|
Webers Handlingstyperna |
En idealtypisk konstruktion av olika möjliga förhållningssätt. Traditionellt handlande - styrt av traditioner och vanor, "oreflekterat" beteende. Värderationellt handlande - styrt av reflektion över vad som är (moraliskt) riktigt. Självuppoffrande;styrs av politiska, religiösa etc ideal om vad som är rätt. Målrationellt handlande - styrt av reflektion över hur man bäst når ett mål, bästa medel kalkyleras, liksom konsekvenser reflekteras.
Utgångspunkten för Webers jämförande religionshistoria och religionssociologi: Vilken kombination av omständigheter har lett till att det i västerlandet (och endast där) har framträtt kulturfenomen som har en tendens till universell betydelse och giltighet? Dvs rationella former och allmängiltiga, varaktiga kulturfenomen (sanna, sköna, etiskt riktiga).
1. Målrationellt: handlingen är ett medel för att uppnå något annat. 3. Affektuellt: handlingen styrs av affektioner det vill säga känslor.
Handlingsrationaliteter traditionellahandlingar – vanor tradition värderationella handlingar som är styrda av våra normer och värderingar |
|
|
Webers Västerlandets unika beskaffenhet |
”Äkta” vetenskap: Matematisk grund Rationell bevisföring Empiricism Experimentell metod med laboratoriet som grund Systematik Specialiserade och utbildade fackmän “Rationell” konst: Rationellt tonintervall (grund för harmonier och transponerbarhet) Gotiska valvet som tyngdfördelare Tryckt specifik litteratur “Rationell” politik Juridiskt skolade statstjänstemän Byråkratisk ordning Ämbetsmannaorganisation Konsekvent rättssystem Förvaltning enligt formella (skrivna) regler (byråkrati) |
|
|
Webers västerlandets rationella tillämpning av rationalisering |
Ingen motsättning mellan teori och praktik Tekniska applikationer av naturvetenskapen ger upphov till nya industrier Matematik leder till modern kalkylering och bokföring Weber pekar på specifika egenskaper i den västerländska sociala strukturen för denna utveckling. Framförallt uppkomsten av en medelklass(dvs entreprenörer i den dominerande feodala ordningen) ‘…liksom den ekonomiska rationalismen för sin uppkomst är beroende av ett rationellt rättssystem och rationell teknik, så är den också beroende av människornas förmåga och disposition till vissa slags praktiskt rationella beteenden överhuvudtaget. ’Max Weber: Den protestantiska etiken och kapitalismens anda s 13 efficiency - Assembly lines of Henrik Ford, streamlining, simplyfying, Calculability nonhuman technologies that control people, limiting choices preventing human error. Leads to Alienation and irrationality. Destroys local culture, alienates employees and customers |
|
|
Webers Moderna kapitalisten |
Fria företagare, privata ägare av produktionsmedlen Fritt arbete, fri arbetskraft Arbetare som själva förfogar över sin arbetskraft Rationell arbets- och företagsorganisation Inriktad på marknadens möjligheter, inte mot spekulation Åtskiljande av hushåll och företag Rumsligt men framförallt rättsligt Rationell bokföring Grund för företagets självständighet och bestånd |
|
|
Problemen i Webers undersökning av den protestantiska etiken |
1) Hur kommer det sig att det endast västerlandet har genomgått den rationaliserings process(mänskliga förnuftets utveckling) som har givit upphov till den moderna vetenskapen och den moderna kapitalistiska ekonomin? 2) Varför var de områden, som hade den högsta ekonomiska utvecklingen också speciellt benägna för ’kyrklig revolution’ (dvs uppror mot katolicismen)? 3) Vilka förutsättningar för och verkningar av ett bestämt slag av socialt handlande förelåg i vissa delar av Europa som utvecklade denna rationella kapitalism? |
|
|
Webers Kritik av historiematerialismen |
Weber polemiserar mot Marx’ enkla schema om överbyggnadens ’återspegling’ av den materiella basen. Förklaringar till förändring av den ekonomiska ordningen måste sökas på andra håll, dvs i människors handlingsstrukturer. Kapitalismens uppkomst är en komplex process, vars orsaker framförallt måste sökas i enskilda individers bevekelsegrunder, motivation. Vi måste söka psykologiska motiv för ändring av handlingsmönster. |
|
|
Webers Kapitalistiska andan |
Förvärvslust Rationell och rigorös kalkylering, inriktad motförutsägelse och försiktighet i utbytessammanhang Metodiskhet i livsföringen Rationellt utnyttjande av tid och pengar Plikt att utöka sitt kapital Ekonomisk verksamhet har som mål att öka penning innehavet, inte att tillfredsställa materiella behov |
|
|
Den protestantiska etiken |
Att förslösa sin tid är den värsta av alla synder Varje timme som inte går ut på att hedra Gud är förlorad Arbetet är förebyggande mot olika anfäktelser, infall, nycker och affektuella lustar Kamp mot köttet Endast den som arbetar ska också äta(gäller även de rika) |
|
|
Avgörande inslag i det protestantiska kätteriet |
Motstånd mot sakrament som medel till frälsning. Inomvärldslig askes. Om gripande omgestaltning av hela tillvaron. Uppskjuten behovstillfredsställelse(hela livet ses som en förberedelse för något bortom detta liv). |
|
|
Protestantismens och i synnerhet kalvinismens väg till frälsning |
Metodiskhet: genomgripande kristnande och metodisk kontroll av hela tillvaron. Hårt arbete: förvaltande av det man har blivit tilldelad av Gud. Individualism: du är själv ansvarig för din egen frälsning och kan inte lita på någon annan person eller samfund. Inga genvägar till nåd: rationalisering och individualisering. Systematisk och rationell gestaltning av det moraliska livet som helhet. |
|
|
Det moderna rationella samhället Max Weber |
Den rationella byråkratin blir den dominerande organisationstypen (hierarki, väl avgränsade befogenheter, skriftlig dokumentation, icke-personligt). Samhället genomgår en förändring från det traditionella, känslomässiga och moraliska, mot det kalkylerade och rent målinriktade. Handlingsstrukturen blir alltmer målrationellt: ”nyttiga” och effektiva handlingar. Traditionella värden och religiösa och mystiska uppfattningar får stå tillbaka.”Den kristna asketismen, som först flydde från världen till ensamheten, hade redan från klostret, i det att den avstod från världen, behärskat världen på det kyrkliga planet. Men den hade på det hela taget inte påverkat den naturliga, spontana karaktären hos det dagliga livet. Nu trädde den ut på livets torg, slog igen klosterdörren efter sig och började genomsyra just det världsliga vardagslivet med sin metodik, att omvandla det till ett rationellt liv i denna världen, och likaväl inte av denna världen eller för denna världen.”Max Weber |
|
|
Järnburen Max Weber |
”Puritanen ville ta sitt arbete som ett kall, vi måste göra det.Ty när asketismen flyttades ut ur munkcellen och in i det dagliga livet och började dominera den världsliga moralen, bidrog den till att bygga det mäktiga kosmos, som den moderna ekonomiska ordningen utgör. /.../ Enligt Baxters mening skulle omsorgen om de yttre tingen endast hänga som ”en tunn rock, som man kan ta av när som helst” över de utvaldas axlar. Men ödet lät rocken förvandlas till en järnbur. Allt efter som asketismen började förändra världen och få sina konsekvenser, har materiella ting fått en ökande och till slut obeveklig makt över människorna som aldrig tidigare i historien. Idag har den religiösa asketismens anda – om slutgiltigt, vem vet? – sluppit ut ur buren. Den segerrika kapitalismen behöver i alla fall inte längre dess stöd, eftersom den vilar på en mekanisk grund.” (Den protestantiska etiken och kapitalismens anda) Weber menade att det fanns en rationaliseringstendens i människans historia, vilket man kunde se på den ekonomiska rationalitetens utveckling såväl som på områden som religion, politik och musik. Denna rationaliseringstendens har lett till förändringar i människors sätt att leva. Han urskiljer denna tendens på ett antal olika nivåer (tänkande, handlande, auktoritetens legitimering och organisationsformernas utveckling), som han med hjälp av sina idealtyper för mänskligt handlande använder för att förklara utvecklingen. Från det traditionella handlandet har man gått mer åt värde- och målrationellt handlande, från att legitimera makten traditionellt gör man det alltmer med hjälp av byråkrati och från de traditionella organisationsformerna har det vuxit upp alltmer byråkratiska organisationer. Detta ser han som en paradox, i och med att rationalitetens utveckling har inneburit stora framsteg i fråga om teknik och produktion, men har medfört en förlust för den existentiella grunden i människors liv. Weber menade att det fanns en rationaliseringstendens i människans historia, vilket man kunde se på den ekonomiska rationalitetens utveckling såväl som på områden som religion, politik och musik. Denna rationaliseringstendens har lett till förändringar i människors sätt att leva. Han urskiljer denna tendens på ett antal olika nivåer (tänkande, handlande, auktoritetens legitimering och organisationsformernas utveckling), som han med hjälp av sina idealtyper för mänskligt handlande använder för att förklara utvecklingen. Från det traditionella handlandet har man gått mer åt värde- och målrationellt handlande, från att legitimera makten traditionellt gör man det alltmer med hjälp av byråkrati och från de traditionella organisationsformerna har det vuxit upp alltmer byråkratiska organisationer. Detta ser han som en paradox, i och med att rationalitetens utveckling har inneburit stora framsteg i fråga om teknik och produktion, men har medfört en förlust för den existentiella grunden i människors liv. förenkling, effektivisering |
|
|
Klasser |
Weber utvecklar en flerdimensionell stratifikationsteori. Han använder sig därför av olika begrepp för att analysera samhällets vertikala skiktning. Klasser definieras som grupper av människor som har samma klassituation (t ex på arbetsmarknaden, egendomsmarknaden, etc.) och därför har liknande livschanser. Klasstillhörighet (social klass) bestäms enligt Weber av två faktorer, som han kallar för klasser: Ägarklass: Ägande av resurser och ställning i produktionsprocessen. Yrkesklass: Yrkeskvalifikationer,kompetens, yrkesskicklighet. Parti: En klass/grupp som har organiserats för sina intressen. |
|
|
Modeller för samhället |
Durkheim: Holism Samhället, den sociala verkligheten är en verklighet sui generis(=of it's own kind), i och av sig själv. Verkar tvingande på individerna och kan inte reduceras till dem. Weber: Individualism Förståelsesociologi som grundas i individen – kollektiva begrepp som stat,klass och organisation måste kunna återföras på individen och förklaras i termer av motiv för handling. Marx: Interaktionism Individen måste ses som en socialvarelse även när hon är individuellt verksam; samhället är inte något utanför eller ovanför individen och individen är inte möjlig utan samhället. Det är en dialektisk relation mellan dem. |
|
Pierre Bourdieu, 1930-2002 |
Bourdieus klassbegrepp skiljer sig åt från exempelvis Marx, bland annat för att han använder sig av flera olika kapitalformer och möjliga positioner. ”baklänges klassresa”. Hur skulle Bourdieu förklara detta? Habitus och fält för att diskutera - Fransk sociolog - Intresserade sig för frågor om klass, aktör och struktur- klassresenär- Betydelse för utbildningssociologi och kultursociologi- La Distinction (Distinktionen) En av sociologins giganter: ”Sociologin ären kampsport” Centrala begreppo Sociala rummet & Livsstilarnas rum o Fält o Kapital(former) o Habitus o Smak o Symboliskt våld, doxa -> Begreppen kommer samman i verket Distinktionen La Distinction i en mening” Du är vad du gillar” Rummet av sociala positioner- Ett försök att ersätta vår mer diffusa upplevelse av”samhället” med ett rum- Mångdimensionellt; rymmer flera aspekter eller lager(som blad på varandra)- Definieras av: o sociala positioner, o positionernas relation till varandra o och avståndet dem emellan -> Vi tittar på dessa lager i grovt förenklad form |
|
|
Rummet av sociala positioner Bourdieu |
Han använder begreppet kapital som bas för kategoriseringen av den dominerande klassen, medelklassen samt de folkliga klasserna. Det sociala rummet är ett system av relationer mellan de positioner som intages av olika sociala grupper. I undersökningen om rummet av sociala positioner placerar han ut individer på olika platser i en figur beroende på ekonomiskt kapital, kulturellt kapital och kapitalvolym. Var individerna hamnar på skalan beror på exempelvis yrke, antal barn, egendomar, ägodelar, var och hur de bor, utbildning och så vidare. Med hjälp av dessa variabler, kapitalen, placerar Bourdieu även ut individer och familjer i olika klasser: den dominerande, medelklasserna och de folkliga klasserna. I det sociala rummet räknar Bourdieu även in rummet av livsstilar. |
|
|
Klass: yrke och utbildning i det sociala rummet Bourdieu |
- Klass baseras på position i det sociala rummet - Dominerande och dominerad (borgerligheten, medelklassen och folkliga klasserna) - Klassfraktioner->Många olika yrken, antalet positioner är oändliga - Materiell bas: yrke och inkomst -> men ger en mer dynamisk bild av klass, makt och arbete än Marx |
|
|
Fält Bourdieu |
- Ett fält utgör ett särskilt rum inom det sociala rummet - Ett rum som identifieras och konstrueras av forskaren - Ett fält har sina egna värderingar, koder och regler - Byggs upp av en uppsättning positioner, relationer, mellanpositionerna och aktiviteter som differentieras och följer en egen logik - Existerar utanför våra medvetanden - Vi ingår i flera olika fält - Ett fält är en symbolmiljö, deltagarna ingår i en värdegemenskap som inbegriper social makt - Definieras utifrån att människor (agenter) och institutioner samlas kring ett visst värde, en tro på något som det samtidigt råder strid om ->värdet upprätthålls, försvaras och ifrågasätts->fält är hierarkiska - Exempelvis litteraturens fält, vad är god litteratur? Vad är det inte? Vem avgör? Forskning och utbildning är ett annat fältexempel Bourdieu undviker att tala om samhället utan talar om det sociala rummet eller fält, kodade med specifika regler och värderingar. Med fält menar Bourdieu en del av det sociala rummet inom vilket det är möjligt att urskilja agenters sociala position. Positionen skapas genom interaktion mellan särskilda normer rådande inom fältet, agentens habitus och agentens sociala, ekonomiska och kulturella kapital. Fält interagerar med varandra och är hierarkiskt ordnade. Med andra ord: Ett socialt fält är en grupp av människor som förenas där genom ett gemensamt intresse. |
|
|
Kapital Bourdieu |
- kapitalets dimensioner: volym och struktur - Bourdieu utökar frågan om kapital: volym + struktur på kapitalet Kapital utgörs av det som: Finns flera sorters kapital, både materiella och symboliska 4 kapitalformer hos Bourdieu symboliskt socialt kulturellt |
|
|
Symboliskt kapital (1 av 4 Kapital Bourdieu) |
- Det symboliska kapitalet är fältspecifikt - Striden om ett visst värde kan ha bäring inom ett fält men vara en värdelös tillgång i andra -> statusens giltighet - exempel Gaming-fältet, adeln, hiphop-scenen, roller-derby... |
|
|
Ekonomiskt kapital(1 av 4 Kapital Bourdieu) |
- Materiella tillgångar och resurser, pengar. - Det vi vanligtvis tänker på när vi säger ”kapital” till vardags. Men också: - kännedom om ekonomins spelregler |
|
|
Socialt kapital(1 av 4 Kapital Bourdieu) |
- (inflytelserika) relationer - Nätverk- ”de rätta kontakterna” - Släkt och vänner->En lite ”egen” form” Inte antalet FB-vänner, utan vilka” Exempel: juvenalorden, livlinan ”ring en kompis” (som råkar vara expert), första sommarjobbet |
|
|
Kulturellt kapital(1 av 4 Kapital Bourdieu) |
- En symbolisk form av tillgång Former av kulturelltkapital - Objektiverad form: böcker, konst Det viktiga är att se hur kapitalet kan anta olika ”skepnader”. Den omnämnda finkulturen genomsyrar alla. |
|
|
Kapitalets struktur och volym i sociala rummet(Bourdieu) |
Kapitalets två dimensioner utgår från det ekonomiska och kulturella kapitalet löper längs två axlar: 2. Strukturen, alltså fördelningen, eller sammansättningen,av ekonomiskt respektive kulturellt kapital.
Vad handlade bilden av klasstruktur om mer? |
|
|
Rummet av livsstilar(Bourdieu) |
- Andra bladet (genomskinligt) - smak och distinktion - ”Du gillar det du har för att du har det du gillar”- kulturkonsumtion och symboliska tillgångar->Smaken ligger till grund för livsstilen->Livsstilen får betydelse i relation till andra livsstilar "Rummet av livsstilar" är ett begrepp som Bourdieu använde för att beskriva ett rum av symboliska egenskaper och tillgångar, knutet till specifika grupper i detta rum. Det placeras ovanpå det sociala rummet av positioner och gör att man kan se hur olika sorters preferenser samspelar med olika gruppers placeringar. Bestämda sorters fritidsvanor, konsumtionsvanor och värderingar kan samvariera och därmed påvisa bestämda livsstilstecken. Genom denna modell kan man enkelt relatera livsstilar till gruppernas olika bakgrunder i objektiva existensbetingelser och därmed olika förvärvade habitus. Lärare och kontorspersonal har mer kulturellt kapital än exempelvis jordbrukare och hantverkare men ändå mycket lägre än eliten, bestående av högskolelärare och konstnärer. Exempelvis chefer och finansanställda har mindre kulturellt kapital men desto mer ekonomiskt kapital. "Smak" är ett uttryck för olika sociala gruppers livsstilar, då dessa speglar en position i en kollektiv livsstil som ger uttryck för olika tillgångar av olika kapital. Detta kan man se uttryckas tydligt genom smakförändringars korrelation till social mobilitet.[7] Bourdieu intresserade sig för hur det kom sig att vissa grupper i det kapitalistiska klassamhället förblev på sina positioner i hierarkin. Han utvecklade teorin om samhällets reproduktion, där exempelvis eliten förblev på sina positioner i ett socialt fält på grund av att de utvecklade en habitus. Denna habitus är det överförda/reproducerade kapitalet (ekonomiska, symboliska, kulturella, sociala) som individerna tillskansat sig i dialog med makten för att ge upphov till meningsfulla praktiker och uppfattningar om dessa.[6] Klassposition bestäms alltså utifrån mängden kapital. Utbildningssystemet är i det hela centralt för att dessa reproduktionsmönster skulle kunna kvarstå, men även tankar, idéer och värderingar som individerna internaliserat tidigt under uppväxten.[7] |
|
|
HABITUS Bourdieu |
En ”inre struktur” (mental, kognitiv) - Existerar i aktörens medvetanden (men är omedveten), till skillnad från fält som existerar utanför och då är en yttre struktur. - ett system av dispositioner och positioner i det sociala rummet. I habitus internaliseras de sociala strukturerna-> ett förkroppsligande av vårt kapitalinnehav (klassförkroppsligad!) - Integrerar våra tidigare sociala och biografiska erfarenheter och låter oss uppfatta och värdera miljöer och situationer - Vårt beteende, vårt språk, t.o.m. vår kroppsliga disposition men också till våra praktiker och hur väl vi ”klarar oss” i olika situationer Habitus och smak - Distinktionen - Habitus knutet till en bestämd smak (och avsmak) - Finns ”mellan” bladen (Sociala rummet: Kapital och dispositioner, Livsstilarnas rum: Smak och distinktion) - praktiker och ting, samt omdömena vi ger dem är klassificerbara - Omdömena fungerar särskiljande,klass syns och märks. - Varför mår vi fysiskt illa i vissa situationer och/eller miljöer?(exempel!) - Varför pluggar unga vuxna från ”studieovana hem” vidare i mindre utsträckning än medel- och överklassens barn? -Varför är det så få kvinnor i bolagsstyrelser? - Var har ni tv:n hemma? Har ni tv hemma? - Äger du en kostym eller frack? Var är den köpt? Hur känns det att ha den på sig? Äger du en dräkt och i så fall, är den bekväm? - Vems barn kan komma skitiga och med hål i byxorna till förskolan? etc! Habitus både möjliggör och begränsar oss i olika miljöer och situationer |
|
|
Förändringar av kapital |
• Kapital tenderar att öka med utbildningsnivån • Olika former av kapital kan konverteras: kulturellt kapital kan bytas mot ekonomiskt, socialt kapital kan fungera som ”livlina” till försörjning. - Individer, grupper och klassfraktioner kan flyttas över tid (t.ex. lärare) -> klassresan |
|
|
Relationen mellan fält och habitus |
Fält som ”yttre struktur” Habitus som ”inre struktur” ->står i relation till varandra, konstituerar varandra. dvs ”bron” mellan struktur och aktör genom våra praktiker som Bourdieu sökte. - att förflytta sig inom det sociala rummet eller ett fält =kapitalkonvertera ->Habitus är trögt, mycket trögt, men inte fullkomligt deterministiskt |
|
|
Doxa |
Vi handlar i vardagen utifrån principer som är så självklara för oss att vi inte är riktigt medvetna om dem. Doxa är: - Det som tas för givet, ”naturligt” och självklart. Rätt & fel. - Etablerade sanningar - Ett maktsystem beroende av idéer och normalitet - Potentiellt farligt att utmana doxan! Doxa påverkar det sociala arbetet |
|
|
Symboliskt våld |
Ett ”mjukt” indirekt våld genom kulturella mekanismer. Upprätthåller sociala strukturer, ger legitimitet åt normer. Utövas mot oss med vår egen medverkan (våldet har alltså legitimitet och förstås inte som våld) - uppfattas som ”naturligt” - De dominerandes symbolsystem påtvingas andra, de andra ”accepterar” symbolsystemet – de dominerades position bevaras (reproduktion av maktförhållanden) Ett ”kognitivt verktyg” för dominans -> Utbildningssystemet -> Kvinnors status -> god smak (vems smak är god?) Världens etablerade ordning med dominansförhållandet som felaktigt uppfattas som naturligt. Den manliga dominansen förklaras och uppfattas som naturlig på grund av biologiska och anatomiska skillnader mellan könen. Bourdieu menar att denna dominans inte alls är naturlig utan att den är resultat av något han kallar för symboliskt våld. Till skillnad från det fysiska våldet beskriver han det symboliska som "ett milt, omärkligt våld… som huvudsakligen utövas på rent symbolisk väg, via kommunikation och kunskap. Det symboliska våldet är ett sätt på vilket vår felaktiga uppfattning om den manliga dominansen som något naturlig förs vidare. |
|
GEORGE HERBERT MEAD 1863-1931 "Vi blir oss själva genom att vara andra" |
CENTRALA BEGREPP... o Materiellt och symboliskt motstånd o Rollövertagande (materiellt och symboliskt) o Signifikanta (”konkreta”) andra o Den generaliserade (”abstrakte”) andre o Lek & Spel o Meads teori om Självet: jaget (I) och mig:et (me) |
|
|
Självet & motståndet (Mead) |
- Vi föds inte med ett medvetande, det utvecklas allteftersom vi möter vår omvärld. - Självet är i ständigt samspel med andra människor(”från födseln”). - Det är genom att möta materiellt och symboliskt motstånd som vi reflexivt utvecklar ett medvetande och ett själv. |
|
|
Materiellt och symboliskt motstånd(Mead) |
Tingen (”bitringen”) erbjuder materiellt motstånd. Materiellt motstånd möter vi först, som barn, och lär oss skilja kroppen från omgivningen. Symboliskt motstånd: t.ex. ett samtal där motparten inte förstår vad du menar. Motstånd tvingar dig att stanna upp och reflektera över dina handlingar och tänka över dem ->medvetandegörande. Först som barn upptäcker vi oss själva rent kroppsligt genom materiell kontakt. När vi genom det fysiska motståndet avgränsar oss från något då vi känner fysiskt motstånd kan kroppen tillskrivas egen mening. Senare utvecklar vi vad Mead kallar det symboliska motståndet, som gör det möjligt för oss att avgränsa oss själva även genom det inre livet. Detta sker med hjälp av rollövertagande. Enligt Mead är det först genom detta rollövertagande som vi kan utveckla ett själv. För att göra en liknelse till det fysiska motstånd barnet upplever som avgränsar kroppen från det materiella och därmed får mening, blir barnet sedan medveten om sig själv när det kan ta den andres roll och se sig själv tydligare genom den andres ögon och på så sätt avgränsa och definiera den andra och sig själv genom den andre |
|
|
Rollövertagande(Mead) |
- Människans förmåga att identifiera sig med tingen och andras handlingar. - Att kunna sätta sig in i den andres ställe och föreställa sig hur andra reagerar på ens beteende och handlingar(alternativt tingets). - Bygger på förväntad respons genom tidigare erfarenheter. - Bygger på ömsesidigt användande av symboler(människor men inte ting) - Kräver empati, men inte nödvändigtvis sympati |
|
|
Symboler – gemensam mening(Mead) |
- Symboler är gemensamma, exempelvis ord, definitioner,roller, gester och ritualer - De blir signifikanta på så vis att de väcker en förväntad respons - Det är genom dessa som våra interaktioner sker. Komplext! - Samma symbol kan ha olika innebörder. Ändå klarar vi(oftast) att tolka dem: :O |
|
|
Socialisationsprocess(Mead) |
- Barnet (och ibland den vuxne) erövrar den sociala verkligheten genom att göra andra människors reaktioner till sina egna - Socialisation = samtidig individualiseringsprocess! - Vi blir alltså till som individer i social bemärkelsegenom att betrakta oss själva såsom andra skulle ha gjort. |
|
|
Ny teknik, förväntad respons och vanor(Mead) |
Vi agerar utifrån rutin och vana, men ny teknik gör att också vuxna möter (nytt) materiellt motstånd som i sin tur kan skapa nytt symboliskt motstånd… Inte alltid vi förstår varandra på nätet eller som vi har samma sätt att föra mobiltelefonsamtal i offentliga miljöer… |
|
|
Signifikant och Generaliserad Andre(Mead) |
En signifikant andre är en konkret person i din närhet Den generaliserade andre är en abstrakt form av andre. Motsvarar de allmänt utbredda normerna och värderingarna i en grupp eller i samhället. Hos den enskilda individen utvecklas föreställningen om en generaliserad andre genom interaktion. ”Hur svarar folk på mina handlingar?” Våra generaliserade andra är lika, men inte identiska(eftersom vi har olika biografier)
Utvecklas i individens psyke en bild av vad man kan förvänta sig av andra människor i olika typer av situationer. Den psykiska struktur som innehåller denna generaliserade erfarenhet och dessa förväntningar kallade han den generaliserade andre. Med hjälp av den formar individen sin egen identitet, sitt själv.
Generalisering ellerabstrahering av de attityder, föreställningar och normer somindividen uppfattar existerar i samhället. |
|
|
Lek och Spel (Mead) |
- Leken handlar om att gå in i en roll - Spelet kräver att vi kan ta in flera andras reaktioner på dina handlingar och samarbete med andra - Leken är en imitation som du kan göra i ensamhet - Spelet har regler, kräver större medvetenhet och kunskap - För att spela behöver du vara reflexiv - använda och respondera på språk, symboler och tankar. - Att förstå och reagera på hur andra uppfattar dina handlingar och uttryck ur flera olika perspektiv samtidigt - Tänk Zlatan |
|
|
Social responsivitet |
- Social responsivitet är nyckeln till att förstå människan - För att tala med Asplund: Vi blir till genom att svara på andra människors existens. Människan är nyfiken! Har svårt att ignorera andra (”de höjda ögonbrynen”) - Rollövertagande hänger samman med förväntad respons,den generaliserade andra, sociala spel och lek (och mikromakt) - Gemensam förståelse av symboliska innebörder i interaktionen - Exemplet hälsningsceremonier |
|
|
Mikromakt |
Makromakt utövas av samhällets institutioner Mikromakt utövas i mikrosammanhang, dvs. av enskilda aktörer |
|
|
Självet - I(jaget) & Me(mig:et) |
Två olika faser av självet i en given situation - Me (”Mig:et”) är den sociala komponenten av självet: en slags objektiv sida - Här finns tidigare erfarenheter av olika roller och situationer. Hos mig:et finns uppfattningen om vem du själv är och dina vanemässiga beteenden.
- I (”Jaget”) är den spontana, fria och kreativa delen av självet som handlar. Oförutsägbar och påhittig! - Jaget kommer med förslag i nya situationer (vid konflikt eller störning) - Jaget redan borta när du reflekterar över tilltaget
Självet – I (jaget) & Me (mig:et) - Tänk Pippi, Tommy och Annika som samma person i olika faser! - Annika/Mig: du kan väl inte cykla utan styre! - Pippi/I/Jaget: Joårrå!
Hur får man då syn på sig själv menar Meads? För att förstå vad som behövs för att skapa ett jag presenteras Meads syn på utvecklandet av jaget. Först som barn upptäcker vi oss själva rent kroppsligt genom materiell kontakt. När vi genom det fysiska motståndet avgränsar oss från något då vi känner fysiskt motstånd kan kroppen tillskrivas egen mening (Thunman i Lindblom, Stier 2011, 49). Senare utvecklar vi vad Mead kallar det symboliska motståndet, som gör det möjligt för oss att avgränsa oss själva även genom det inre livet. Detta sker med hjälp av rollövertagande. Enligt Mead är det först genom detta rollövertagande som vi kan utveckla ett själv. För att göra en liknelse till det fysiska motstånd barnet upplever som avgränsar kroppen från det materiella och därmed får mening, blir barnet sedan medveten om sig själv när det kan ta den andres roll och se sig själv tydligare genom den andres ögon och på så sätt avgränsa och definiera den andra och sig själv genom den andre. Jaget uppkommer enligt Mead genom tre sociala omständigheter, språket, leken och spelet. I leken lär sig barnet att anta andra roller en i taget och utvecklar sitt jag genom detta exempelvis Pappans roll mot barnet. Men i spelet måste barnet kunna spela alla roller och även inta den generaliserande andres roll. Den generaliserande andra är enligt Mead hela samhällets attityd. Om en människa skall kunna utveckla ett Jag fullständigt räcker det inte med leken där barnet intar enskilda individers roller och dessas attityd gentemot sig själv, utan barnet måste kunna anta flera andras roller, samhället i stort och deras attityder gentemot sig själv. Skillnaden är således något förenklat att i leken säger alltså barnet kanske som rollen som förälder ”du får inte slå din syster” medan i spelet lär sig barnet samhällets gemensamma åsikt och säger ”man får inte slå sin syster”. Enligt Mead blir således Jaget först komplett då vi genom en utveckling lärt oss att inta allas roller gentemot oss själva, och allas roller gentemot det sociala. Svaret på frågan enligt Mead är alltså att vi inte kan utveckla ett jag utan att möta andra, vi kan inte vara en individ om vi inte kan bli en individ genom något motstånd till detta. Viktigt att lyfta fram är även Meads uppdelning av självet, ”I”/”Jag” och ”Me”/”Mig”. Miget har den generalliserande andras attityder riktat mot sig. ”Jaget” är sedan den handlande oförutsägbara som svarar på ”miget”. Detta är endast att se som olika faser i en och samma situation
Jaget uppkommer enligt Mead genom tre sociala omständigheter, språket, leken och spelet. I leken lär sig barnet att anta andra roller en i taget och utvecklar sitt jag genom detta exempelvis Pappans roll mot barnet. Men i spelet måste barnet kunna spela alla roller och även inta den generaliserande andres roll. Den generaliserande andra är enligt Mead hela samhällets attityd. Om en människa skall kunna utveckla ett Jag fullständigt räcker det inte med leken där barnet intar enskilda individers roller och dessas attityd gentemot sig själv, utan barnet måste kunna anta flera andras roller, samhället i stort och deras attityder gentemot sig själv
Jaget har två aspekter, I& Me. Intressant spänningsförhållande. Självet har karaktärenav att kunna vara både subjekt och objekt för sig själv. Ejabsoluta åtskilda faser dock. I är organismens respons på andrasattityder; me är det organiserade systemet (set) av attityder hosandra vilka an själv antar. *Me.et är däremot något som byggs uppi vårt sociala samspel och är organiserat i förhållande till detsammanhang vi lever i och de interaktioner vi där varit med om. Våra själv innehåller både social och individuell fas. I:et oförutsägbarhet möjliggör förändringar, viktigt för samhällets flexibilitet och förändringsförmåga ME är censur och kontrollfunktion. Bestämmer vilka typ av uttryck som får förekomma symboler, gesture, gest, implicit explicit, attitydbarnet bitringensuccessivt interagerar i alltmer komplex omvärld, så vår socialajag byggs upp. Lek och spel – roller och attityder, spelsituation-spelare, motspelare |
|
|
Etnometodologi, Interaktionism och Symbolisk interaktionism |
- Etnometodologi: det sociala livets organisering i fokus, med betoning på vardagen. - Etnometodens utgångspunkt: vardagen organiseras genom ett görande. Vi är våra metoder; en praktisk kunskap vi använder oss av som kräver ständiga tolkningar och tillämpningar. - Den sociala ordningen vilar på dessa upprepande metoder; praktikerna ger samhället sin mening. -> Normer är ständigt öppna för förhandling!- Garfinkel, Kessler & McKenna, West & Zimmerman - Goffmans dramaturgiska sociologi kan ses som en brygga mellan teoritraditionerna symbolisk interaktionism och etnometodologi - Ramar (Frames) ger interaktionen (görandet) en strukturell överbyggnad - Vilar på ett icke-essentiellt antagande med en aktiv tolkande individ i en struktur. Symbolisk interaktionism |
|
|
Bindestreckets innebörder |
- Vad som pågår mellan individer är mer intressant än vad som pågår inom henom - samhället är en produkt av våra aktiviteter och handlingar (och vice versa) - samhället finns i vardagens mikrosammanhang - social struktur styr oss, men styrs också av oss ->Individen är en reflexiv varelse och styrs inte mekaniskt av samhällets normer - Vi är med om att förändra samhället – och oss själva |
|
GOFFMAN 1922-1982 dramaguy |
Dramaturgiska begrepp - Aktör och Roll - Framträdande/eng. Performance - Intrycksstyrning - Personlig front (expressiv utrustning), rekvisita, dekor - Främre region/på scen/’frontstage’ - Bakre region/bakom ridån/’backstage’ - Publik, medspelare och ’team’- Passerande (passing) Sammanfattning Goffman • Rollövertagandet, samspelet mellan människor är helt avgörande • den Andre inte är ett objekt utan ett subjekt som vi identifierar oss med (den Andre vi talat om i sociologin skulle kanske istället vara den som inte tillåts passera) • individen är utrustad med en problemlösande förmåga, försöker medvetet förstå vad som sker. • Identiteten består av många olika ”jag”; självet i plural • Självet framträder på olika scener, den sociala och symboliska interaktionen är en teater med en strukturell överbyggnad • Självet blir till i görandet! • Teatermetaforen innebär inte att vi/klienten/medmänniskan luras! |
|
|
Livet och vardagen som teater(Goffman) |
- Goffman använder teatern som metafor för det sociala livet. - Social konstruktion, MEN teatern gör oss inte ”mindre verkliga”. - Teatern hjälper oss förstå att vi är socialt konstruerade, att också autenticitet (att vara ”äkta”) är något vi måste göra,dvs konstruera i interaktion med andra. - Vår interaktion står nära förbundet med samhällets organisation som skapar specifika förväntningar på enskilda individer i deras rollspelande. - En aktiv individ i en struktur hon själv är med och formar |
|
|
Roll(er) och rolldistans(Goffman) |
- Det redan i förväg fastställda handlingsmönster som rullas upp under ett framträdande. - Roller kan läggas fram eller spelas upp vid flera tillfällen - Summan av de förväntningar som finns på en viss person i en viss position – och situation. - Många roller (masker) för ett och samma själv! - Rolldistans; hur väl du förhåller/distanserar dig till rollen (statusberoende, jämför Bourdieus kapital) Individen är "gårin i" en roll med de förväntningar och informella regler somär som är förknippade med denna. Kamratskap bestämt uteslutet avnormer Socialarbetarrollen institutionaliserade normer dvslagstiftning. Rollen är aldrig en konkret person, många skådespelarbatman i filmerna. Roller praktiskt tagetalltid är relationella dvs att en roll alltid förhåller sig tillandra roller. Socialarbetarroll poänglös utan klientrollen och viceversa. |
|
|
Framträdande (performance)(Goffman) |
- Vi tilldelas, tar och spelar upp olika roller- Presentationen av självet (alla de masker vi använder) är en prestation; något aktören gör och åstadkommer- Framträdande = Performance = ett görande (prestation)- Självet blir till i framträdandet, en aktör (en ”doer”)genomför akten (inför publik)- Ett framträdande blir inte alltid perfekt, det kan hända att vi överför oavsiktlig information, uppstår ett slags läckage- Vi hålls ansvariga (”accountability”, redovisningsskyldighet) för våra framträdanden |
|
|
Intrycksstyrning (impression-management)(Goffman) |
- Att styra och hantera vilka intryck våra uttryck ger- Att förmå dem man interagerar med att uppfatta en på avsett önskvärt sätt. - Vi skapar, upprätthåller och bevarar självet genom intrycksstyrning. - Aktören har tillgång till rekvisita för att skapa en personlig front, en fasad (kan delas in i uppträdande och manér) - Dock mer komplicerat än att vi bara kan klä av och på hursomhelst ur oändlig repertoar (tänk habitus)- Definitionen av situationen åstadkoms tillsammans med andra inblandade, men kan också inbegripa maktutövning. |
|
|
Front- & backstage(Goffman) |
• Aktören gör gränsdragningar mellan regioner (främre och bakre) • Backstage, bakom ridån,finns det som publik en inte får se, (där förbereder vi våra framträdanden) • Gränsen är i ständig förflyttning (jmf. lektornsarbetsrum) |
|
|
Publik, aktör och medspelare samarbetar(Goffman) |
o Vi är skådisar (aktörer),medspelare och publik på samma gång o Publiken är en slags generaliserad andre (behöver inte närvara, kan vara föreställd) o På scen gäller det att få publiken och medspelarna att ”acceptera” ditt framträdande som rimligt o Definitionen av självet och situationen är central i denna interaktion |
|
|
Team, samarbete och takt(Goffman) |
- För att lyckas i våra framträdanden krävs att vi arbetar i team, ett samarbete som sker i mycket större utsträckning än vi kanske tror. - Teamet försöker alltid ställa till rätt scener – och rädda situationer - Vår förmåga till taktkänsla är ett uttryck för samarbetets omfattning - ”Individen helig” -> Vem ”får” kränkas? (jmf. mobbingoffret som då berövas sin mänsklighet) -> En fråga om passerande
Ofta talas om interaktion som samhandling men det kan vara tolkningar som leder fel. Rymmer samhandlingar och konflikter blandat. Interaktionsordning, innebär att ta fasta på "det som inträffar unikt i varje socialsituation, dvs miljöer i vilka två eller fler individer fysiskt är varandras respons närvaro (telefon och brev, reducerade versioner)Många missar makt/konflikter i interaktioner"Men där jag skiljer mig från socialkonstruktionisterna är att jag inte tror att individen själv gör så mycket av konstruktionen. Han eller hon kommer snarare till en värld som ett sätt eller annat är etablerad. Så jag har en annan uppfattning är personer som i sitt skrivande använder föreställningen om den sociala konstruktionenav verkligheten "Till o med underlåta reagera på någon annans handling är en handling |
|
|
Passing (och stigma)(Goffman) |
- Passeranden handlar om social acceptans och inkludering som medlem i en grupp eller ett sammanhang - vi brukar vanligen ”rädda varandra” men en avvikelse kan innebära att du inte tillåts passera som trovärdig i situationen - Vilka kroppar/personer som är markerade/omarkerade är situationsbundet (avvikelse konstrueras alltså socialt!) - Den som avviker från en grupp människor eller social kategori hen önskar få inträde i/tillhöra/räknas till, måste passera genom sittframträdande - Kräver ofta mer aktiva metoder och strategier i interaktionen än om det inte förekommer en avvikelse - Att passera är en kollektiv företeelse, åstadkoms tillsammans(”teamwork”) som är beroende av att ’mottagarna’ (publik och medspelare) av en persons framträdande aktivt igenkänner, erkänner och upprätthåller just denna/dennes definition av självet -> Att inte tillåtas passera som ”normal” – stigmatisering |
|
|
stigma(Goffman) |
- En slags märkning eller markering av kroppar och individer - Brott mot normativa förväntningar leder till en stämpling - en misskreditering - Tre typer av misskrediterande som uppstår i interaktion med och relation till andra (alltså inte en egenskap i sig): o Fysiska stigman: synlig funktionsvariation o ”Psykiska” stigman: tex missbruk (dvs. som något socialt) o Gruppstigma: tex. Religiös grupptillhörighet - Bygger på omgivningen mer än individen själv! |
|
|
Vad ska vi med det här till? |
- Thomas teorem: ”Om en människa definierar en situation som verklig blir den verklig i sina konsekvenser” - Om vi förstår hur någon vi möter definierar sin situation så kan vi bättre bistå med hjälp. - Vi förstår också hur den andre förstår oss och vår roll – och vi kan då förändra vår bild då vi förstår att den inte är fullständig. Först då kan vi bäst stödja någon, om vi arbetar i en verksamhet som vill stödja människor. - Med ett socialpsykologiskt perspektiv är problemet inte enskilda individens eget utan sätts i en social och samhällelig kontext -> Relationen till klienten behöver förstås ur ett socialpsykologiskt perspektiv!
Ett reflexivt socialtarbete? Ju fler obekanta människor vi möter, vars generaliserade andre skiljer sig från vår egen, och ju fler situationer vi hamnar i där du utmanas av ett symboliskt motstånd som kräver en mer vaken lösning – desto mer tolerant blir vår sociala verklighet. |
|
|
FEMINISM |
o Feminismen i tre vågor o Exempel på strömningar (Liberalfeminism, Radikalfeminism, Ståndpunktsteori) o Kön/Genus/Sexualitet som (social) konstruktiono Butler: Queerteori, performativitet och heterosexuella matrisen Vaddå feminism? - Kön (genus) som maktdimension på samtliga analytiska nivåer. - Könstillhörighetens betydelse skapas, upprätthålls och förändras på ett sådant sätt att den ojämlika relationen mellan ”män” och”kvinnor” ofta återskapas. - Feministisk teori börjar alltmer teoretisera patriarkat, genussystem, könsordning, könsmaktordning, olika teoretiska bakgrunder, men gemensamt att det finns… - …ett övergripande mönster i samhället av maktrelationer mellan kvinnor och män - Feministisk grundtanke om att kvinnor delar identitet eftersom de förtrycks av samma orsak Transversalism tar fasta på olikheter, bygger empati och förståelse, feministisk solidaritet “Samarbetet mellan grupperna bygger på en klar medvetenhet inte bara om det som är gemensamt, utan också om det som skiljer dem åt.” |
|
|
Feminismen i vågor |
Första vågens feminism Andra vågens feminism Tredje vågens feminism Tänk på hur vågor sköljer in och sedan drar sig tillbaka, i mellanrummen perioder av ”backlash” (feminismen på tillbakagång) |
|
|
Feministisk forskning |
- Könsrollsforskning - Kvinnoforskning - Kvinnostudier - Könsforskning - Feministisk forskning - Gay/lesbian studies, homosexualitetsstudier- Genusforskning, genusvetenskap - Transgender studies - Queer studies(Mansforskning - Kritiska studier om män ochmaskuliniteter) |
|
|
Första vågen: kvinnan i offentligheten |
- Rösträtt, utbildning, ekonomisk egenbestämmande = självständigt subjekt i staten - Social och politisk jämställdhet i det offentliga livet, medborgerlig och juridisk rättvisa - ”Mannen på gatan” vs. ”gatuflickan” – kvinnans närvaro på gator och torg knyts ofta till kvinnans ”sexuella och kvinnliga rykte” - ”Kvinnan på gatan” kan avläsas materiellt genom t ex klädsel och att cykla - Suffragetterna i England, Fogelstadskvinnorna i Sverige - Liberalfeminismens rötter "kvinnofrågan" tog fart, dvs frågan om vad kvinnorna skulle få lov att göra eller inte göra i samhället. I vilken mån de kunde lämna det privata och ge sig ut i offentligheten, skaffa egna arbeten och egen högre utbildning, utan att uppfattas som oanständiga eller hotfulla. Även "sedligheten", "nöden", det "nationella projektet" och "freden" var brännande aktuella debattämnen. För stora kvinnogrupper var detta en tid då rummet vidgades, men de måste utmana, omdefiniera och omförhandla rådande tankemönster. De måste förhålla sig till både traditionen och till den problematiska moderniteten. |
|
|
Liberalfeminism |
- Kvinnans väsen ifrågasätts - Yrkesarbete och rätt till yrkesutövning som vägen till frihet - Kvinnan bör inkluderas i det liberala (utilitaristiska) projektet, samhället går annars miste om halva befolkningen - Sapere Aude, gör bruk av ditt förstånd- Rösträtt, rätt att bli myndig (och myndigförklarad!), rätt till utbildning, rätt till yrkesutövning. - Rötterna i första vågen, men också tillämpad i t.ex. svenskjämställdhetspolitik |
|
|
Andra vågen: erfarenhet & kunskap |
- Sexuell frigörelse,”kvinnors” erfarenhet(er), kroppar, våld - Radikalfeminism, black feminism och ståndpunktsteori har rötter här - Homosexualitet uppmärksammas och teoretiseras. - Kvinnovetenskap blir ämne på universiteten- Begreppet genus växer fram: kön/genus(”biologi”/”sociala”) (essentialism/konstruktivism) |
|
|
Kön och genus - social konstruktionism |
• ”Man föds inte till kvinna. Man blir det ”Mannen är norm, förnuft och rationalitet knyts till den offentliga sfären, kvinnan förblir ”den andra” • Bygger på idén om ett biologiskt kön (en kärna) som sedan ges betydelser i det sociala. • Ett socialt kön (genus) skapas: Kön -> Genus • Thomas teorem (with a twist): ”Om människor definierar situationer som verkliga blir de verkliga till sina konsekvenser” -> att genus är socialt skapat gör det inte mindre verkligt |
|
|
Binära oppositioner |
- Genussystemet(genusordningen) bygger på ett dualistiskt tänkande som är knutet till en ursprungligen västerländsk världsuppfattning. - ”Mannen” blir här det första könet, ”kvinnan” det andra, de konstrueras i relation till varandra - Uppdelningen i två kön ingår i ett symbolsystem som följer det binära tänkandet och kopplas samman med andra binariteter: Konsekvens: Män inte vana vid att könas… Vad män gör, säger, tycker förstås istället ”neutralt” – som individuella åstadkommanden och något som ”bara händer”. I ett första steg kan det vara radikalt nog att bara påtala normen – att omnämna män som män... Det första könet ”har inget kön” Konsekvens: Kvinnor könas. Hela tiden. De binära oppositionerna gör att personer identifierade som kvinnor oftare/alltid förstås utifrån sitt kön och ”har kropp”. Den Andre har kön. |
|
|
Ståndpunktsteori: kunskap& erfarenhet |
- Inom både radikal feminism och black feminism (senare även postkolonial feminism) kretsar argumentationen kring frågan om könade och rasifierade kunskaper och erfarenheter - historiska, praktiska och teoretiska orsaker till fokus på erfarenhet - Ståndpunktsepistemologi (kunskapsteori): kvinnor med sina liv och erfarenheter som kunskapsbas får tillgång till en särskild ståndpunkt, en utkiksplats (position) från vilken de kan utforska patriarkatets och vithetens förtryck, värderingar och praktiker i systemet. - unika och subjektiva erfarenheter och upplevelser av förtryck och diskriminering används medvetandehöjande och ger verktygen för att bekämpa desamma - Pekar också på att det till synes neutrala utgår från det första könets erfarenheter (androcentrism) |
|
|
Radikalfeminism |
- Den sexuella underordningen: heterosexualiteten som institution, sexualiserat/romantiserat våld, men också moderskap och arbetsdelning Könsskillnad + heteronorm + sexualiserat våld= patriarkat Jmf. - Arbete – Marxistisk analys – kapitalism - Sexualitet – radikalfeministisk analys – patriarkat Porrmotstånd, separatistiska metoder m.m. Radikaliteten består i ansatsen om att patriarkatet är genomgripande på alla nivåer, dvs en könsmaktsordning. Könsmaktsordningen internaliseras. |
|
|
Postmodern kritik |
- Ståndpunktsteori ses hamonolitiska och totaliserande effekter (en representationskritik)- Idén om gemensam erfarenhet exkluderar mer än den inkluderar - Maktstrukturen mindre statisk inom postmodern än modern feminism - Makten ses som mer flytande, situerad och dynamisk - Multipla definitioner av kön och sexualitet - Det biologiska vs det sociala: oklart vad som ska läggas i vilken påse ->Ingen identitet! Ingen kärna! ->Kön som en konsekvens av genus (inte tvärtom) |
|
|
Tredje vågen: normkritik& queer 1990-talet och framåt |
- Alltmer ”post-” (-modern,-kolonial, -strukturalistisk etc.) - En feminism utan ”kvinnor” - Från identitet till mer fragmenterade och komplexa positioner - Normkritik, sexualitet, queer- och transgenderstudies |
|
|
Tredje vågen feminism uttryck för det postmoderna |
- Idén om kön som enhetliga och binära (en stor berättelse) faller samman - Fokus riktas mot språket (tecken) och hur de lägger grunden för sociala konstruktioner - Dekonstruktion och destabilisering av identitet(er) och erfarenhet(er) - Identitetspolitiken faller samman (åtminstone teoretiskt) |
|
|
Butler USA, f. 1956 ”Vi blir inte, vi kopierar.” |
- Professor i retorik och litteraturvetenskap- Queerfeministisk teori - Destabiliserar identitetsbegreppet inom feministisk rörelse och teori Gender trouble: feminism and the subversion of identity Centrala begrepp - Anti-identitet (queer) - Genus, sexualitet - Performativitet - Heteronormativitet - Heterosexuella Matrisen - Subversion Kön och Genus • Butler ifrågasätter identiteten som en egenskap hos människan • Butler ifrågasätter begreppen för kön, genus och sexualitet som identiteter • Vem är egentligen kvinna (eller man)? Hur och varför? • Detta är också vad queerteorin i stort gör |
|
|
Grundläggande queerteori |
- Queerteorin ifrågasätter den sexuella identiteten som en mänsklig egenskap. - Leder till att man ifrågasätter hela idén om identitet och dess användning som utgångspunkt för formandet av politiska rörelser och forskning. - Queerteorin ifrågasätter begreppen ”homosexualitet”och ”heterosexualitet” liksom ”kvinna” och ”man”. ->Istället konstateras att dessa fenomen är konstruerade sanningar som sätts i relation till varandra och baseras på maktförhållanden. |
|
|
Subjekt och norm |
Norm (i sociologin):benämner ofta outtalade förväntade och accepterade beteenden i en given situation- ”människans villkor” utgår från normerna
Subjektet (”självet”) kan bara förstås i relation till en norm. Subjektet blir till i relation till en norm Kön, genus och (hetero)sexualitet har samma botten (styrs normativt), i det sociala, snarare än det biologiska. Norm-eleven blir kallad "du" i läroboken, Funktionsnedsatta eleven blir benämd som gruppen "dom" Normkrittiskt synliggöra problemmatisera förändra begränsande normer mot vissa grupper -> Heteronormativitet: förväntat begär hos individen. Avvikande sexualitet förstås som just avvikande i relation till normen |
|
|
Diskurs |
- Om norm handlar om förväntade beteenden så är diskurs ett slags språkligt fält inom vilket ord och handlingar blir begripliga - En diskurs ramar in ett sammanhang eller fenomen och gör det begripligt - Vilken diskurs som ska gälla bestäms av samhällets politiska maktförhållanden och dominerar vårt sociala medvetande(de är normativa) - Diskursen är ett fastslaget kategoriseringssystem utan större möjlighet till ifrågasättande - Språket som struktur finns redan innan oss och begränsar möjligheterna -> Brott mot normen kan alltså te sig obegripliga |
|
|
Heterosexuella matrisen |
- Butler (tillsammans med andra) tillför frågan om sexualitet(begärsriktning) till konstruktionen av genus (och kön) - ett teoretiskt ramverk (språkligt och kulturellt raster) som förklarar heteronormen. - ”Mannen” och ”kvinnan” ställs i motsats till varandra, både kroppsligt och beteendemässigt. - Båda könen förväntas heteronormativt åtrå och begära varandra. -> Heterosexuella matrisen är på olika sätt tvingande och begränsande. Heterosexuella matrisens logik - Matrisens Logik:Kvinna→ Kvinnlig→ Begär efter män Man→ Manlig → Begär efter kvinnor I matrisen förväntar vi oss en överensstämmelse mellan kön, genus och sexualitet. Alltså om du är kvinna förväntas du vara kvinnlig och känna begär efter män. Det omvända gäller för män. Vi förväntar oss att kopplingen mellan kön, genus och sexualitet ska stämma i enlighet med matrisen. Om en gör annat betraktas en som onormal och avvikande.Avvikelse straffas, osynliggörs men kan också fungera som ett diskursivt motstånd. Queer Logik: Oändliga kombinationer! |
|
|
Performativitet –”utropstecknet” |
Butler anser att en individs kön inte i någon relevant bemärkelse existerar förrän det tilldelas personen (exempelvis vid födseln genom yttrandet "It's a girl/boy!") så ser Butler sådana handlingar som en explicit aktiv del i skapandet av skillnad mellan könen. Performativiteten implicerar alltså att utan handlingar som syftar till att skapa skillnad mellan kön skulle en sådan skillnad inte kunna uppfattas. Härvidlag följer att det går att analysera hur människor i samhället iscensätter eller ”gör kön”. Butler menar inte att dessa ”iscensättanden” i allmänhet är medvetna, men hävdar att det går att göra medvetet motstånd genom att uppträda på ett icke-normativt sätt. • Talhandlingsteorin(språk= handling) • Genom vårt användande av språket(tecken) skapas normerna och kategorierna • ”Vad blev det? – Det blev en pojke!” Först då blir bäbisen en pojke… • Kön och genus är språkligt till blivnahandlingar; en diskursiv praktik • Kön/genus är något som iscensätts Kön görs genom ständig upprepning (eller citering, kopiering). Med performativitetsperspektivet är genus en rad handlingar (kroppsliga och språkliga). - Dina handlingar åstadkommer ett visst genus som begripliggörs inom diskursen. Härmed försvinner subjektet och kön är med detta resonemang inget man är utan något man gör. - Ett upprepande av talhandlingar över tid innebär att de sedimenteras - Kön (biologin) framstår som stabil och oföränderlig - Tecknet (språket) helt avgörande men också kopierandet, dvs. återupprepandet eller citerandet - Det finns inget original Performativititet Vi gör inte, för att vi är något, i grunden (vi kopierar en kopia). - Makten i definitionen av olika kategorier finns i det upprepade handlandet. Precis som hos Goffman gör Butler ett icke-essentiellt antagande (ingen kärna), men där fanns en aktiv tolkande individ med agens i en struktur (hos Butler finns främst talhandlingen) - Kön handlar om ett görande i båda teoritraditioner men meden tydlig aktör hos interaktionisterna. Hos Butler finns repetitionen men ingen tydlig ”doer” - Sociologin och socialt arbete är discipliner som ofta har en aktör bakom handlingarna, men Butlers förståelse av kön/genus och sexualitet viktig. |
|
|
Radikal konstruktionism feminism |
• Kön och genus skapas performativt – de blir till genom talhandlingarna ->Butler ”vänder på steken”: Kön är en konsekvens av genus och förväntad begärsriktning, inte tvärtom! (det är först genom performativiteten som biologin blir begriplig för oss) ”Hon är en kvinna för att hon gör som kvinnor”, snarare än, ”hon gör som kvinnor för att hon är kvinna” -> Kön är inte något vi har eller är, det är något vi gör • Denna omstörtning av kategorierna gör den postmoderna konstruktionismen radikal |
|
|
Läsa om, läsa annorlunda |
• När olika rum upprättas för kvinnors och mäns toalettbehov konstrueras kön. Det finns inget kroppsligt bakom detta görande som orsakar handlingarna. Istället är det själva handlingarna som skapar skillnaderna mellan den manliga och den kvinnliga kroppen. • Handlingen skapar kroppen, kroppen skapar inte handlingen • Motstånd? |
|
|
Misslyckad kopiering |
- Repetition och misslyckande - Allt görande/talhandlande är en repetition, med en viss skillnad. Vi kan inte göra exakt samma repetition - Skillnaden ger en glidning och en möjlighet till motstånd mot en norm - Repetitionen med en viss skillnad bevisar att det inte finns något stabilt ”naturligt” ursprung - Stabiliteten är illusorisk |
|
|
Subversion |
• En kopia är aldrig identisk med kopian den kopierat (alltså småförskjutningar) • Subversion är ett begrepp som beskriver motståndshandlingar mot stabila kön och genus; • det finns alltid revor i matrisen • ”queera läckage” (jmf Goffman) • Motstånd mot könade normer och heteronormer kan ocksåvara parodin. Genom attparodiera skapas ”vattenhål” därnormerna kan utmanas |
|
|
En fjärde våg feminism? |
- möjligen där vi står nu - Genusvetenskap hunnit bli en etablerad disciplin(och därmed mångfacetterad) - aktivism och politik sker alltmer på nätet, digitala teknologier möjliggör global solidaritet på nya sätt. - Privilegierade positioner i relation till kön(intersektionaliteten alltmer viktig för den feministiska analysen) - Digitala teknologier underlättar för att ge röst och att arbeta separatistiskt och upplysande på samma gång? Jmf. Rummet, debatten om lilla hjärtat - Digitala teknologier fungerar demokratiserande parallellt med troll? - Biologins återtåg på nytt sätt (t.ex. mensaktivister, språkaktivism – ”slidkrans”, omslutande sex etc.) - Spivak: strategisk essentialism (temporärt komma samman för att uppnå mål) |
|
|
Kreoliseringar och Hybridisering |
Kreolisering En process där olika kulturella yttringar/traditioner "blandas" och att det i det mötet uppstår någonting nytt. Kreoliseringsteorins stora betydelse ligger i att den visar hur kultur skapas och förändras. Den har monterat ned föreställningarna om kulturell homogenitet, om kultur som en statisk samling av särdrag, möjliga att förteckna i nationella inventarielistor. Den kan dessutom erbjuda ett transkulturellt perspektiv som alternativ till mångkulturalismen, vars starka betoning av gruppidentiteter paradoxalt nog kan resultera i konfliktskapande kulturell gränsövervakning.
Hybriditet betyder blandform av olika kulturer som skapar en ny, med spår av sina förra men samtidigt har något unikt bildats. Vissa kan nog se det så att när två människor flyttar till en plats skulle behålla sin egen kultur och inte beblandas alls. Men jag tror att när två människor möts påverkas de båda av det mötet och en gemensam, ny, liksom tredje kultur skapas i förhållande till hur det var innan och hur mötet mellan dessa två utmynnade. På ett sätt blir alla kulturer, identiteter, språk eller vad som helst som en person besitter i sitt personliga bagage hybridiserade om möten mellan olika människor finns. Och alla kulturer som finns ÄR redan hybrider.
Skillnaden mellan hybridisering och kreolisering är att i det senare ses det som nåt nytt, inte bara blandning. Köttbullarna & hiphopen som förslag - handlar väl snarare om en hybridisering där vi har mjukat upp och skapat nya varianter, blandningar och mellanformer. Varken köttbullarna eller svensk hip hop är ju inte ett helt nytt fenomen i sig själv utan snarare en ny blandning (hybridisering) Om det endast är köttbullar så kanske det bara kan kallas hybridisering men om man tar ihop hela rätten köttbullar/potatis/sås/lingon så kan det kallas kreolisering! Han gav ju även det där exemplet med ninja, i Japan är det en krigare men här har det kreoliserats till att bli ett tv-program(ninja warrior)
Avser en transkulturell process där kulturer inte längre är homogena och avgränsade, i kontrast till begreppet mångkulturalism som istället poängterar skilda gruppidentiteter. |
|
|
Det postmoderna (kortrepetition) |
- Inga stora berättelser- Ingen sanning- Misstro och kritik av det moderna samhällsprojektet & Vetenskaplig teori- Mångfald och fragmentering av verkligheter och identiteter- Ambivalens- Det fasta blir flytande |
|
|
Det postindustriella samhället |
- Mekanisering och automatisering av produktionen - Informationssamhället (teknologi) - Nätverk & Risk - Kommunikationssamhället (teknologi) - Konsumism (från produktion till konsumtion) - Integrering av information och teknologiska framsteg. Globaliseringteori söker förstå denna samhällsutveckling |
|
|
Globalisering |
- Politisk, kulturell och ekonomisk- Ömsesidigt utbyte i tillvarons alla aspekter- Processer som via transnationella aktörer både undergräver och förbinder nationalstater på tvären. - Homogenisering och heterogenisering (ek, pol, kul) - Ökad hastighet och närhet - Ökad distans och klyftor -> Globalisering tar sig två olika uttryck |
|
|
Ekonomisk globalisering:McDonaldisering |
- ”Webers rationalisering och byråkratisering 2.0” - McDonaldisering präglas av rationaliseringens 4 komponenter: o Effektivitet o förutsägbarhet o kalkylerbarhet o kontrollerande teknologi -> leder till avhumanisering->Förutsägbarheten skapar en (falsk) trygghet.->Teknologin begränsar valmöjligheterna för både kunder och anställda - Snabbmatsrestaurangens produktionsprocess dominerar samhället i fler avseenden än mat. - McDonalds: ett superrationellt system som blir irrationellt, systemet tyngs ner (köbildning) - Avser en negativ utveckling inom ekonomins område: grobalisering Mcdonaldization, the process by which the principles of the fastfood restaurant are coming to dominate more and more the sectors of American society as well as the rest of the world. |
|
|
Grobalisering |
- Globalization + growth (tillväxt) - företags, nationers och organisationers imperialistiska ambitioner och utbredning i en ”globalisering av ingenting”. - Tomma former på export: Ickeplatser – som köpcentrum, ser ”likadana” ut överallt, inget specifikt innehåll. Icketjänster – som bankomat, samma tjänstglobalt. Ickepersoner – personer som jobbar på ickeplatser, t.ex.Telefonförsäljare samt Ickesaker – kreditkort, finns många olika men alla uppfyller samma funktion. ->Globalisering: två parallella processer av heterogenisering och homogenisering. Vad vi ser i våra analyser beror helt på var och hur vi lägger blicken (i.e. Vad studerar du; ekonomi, politik, kultur och med vilken empiri? Och utifrån vilket perspektiv gör du det?) Focuses on the imperalistic ambitions of nations, corporations, organizations and their desire to impose themselves on various geographic areas |
|
|
Glokal kultur |
- Global + Local Glokalisering: när globala processer tar lokala uttryck och därmed nya former (t.ex svensk sushi, inte samma som japansk, indisk hamburgare utan nötkött). - Les Back: lokala kulturer och identiteter raderas inte,de förändras bara genom mötet och utbytet - Korsbefruktning ”underifrån” - Igår: kreolisering, hybridisering, också på kulturensområde - Se upp med Engles upprördhet (”it’s absurd!”) Scandinavisk hip hop, USA hip hop+scandinavisk kultur |
|
|
Globaliserad migration |
Människors förflyttningar: - Globaliseras: Fler länder indragna i immigration och emigration, - accelereras: en kvantitativ ökning, - differentieras: flera typer av förflyttningar(krig/arbete/klimat/nöje), - feminiseras: kvinnor inte endast som familjemedlemmar (”huvudroll” i importerad hushållsarbete, omsorg och trafficking) - och politiseras: föremål för politiken nationellt och internationellt |
|
|
Zygmunt Bauman:postmodernitet som rörlighet, Turist & Vagabond |
- Globalisering som ”kriget om rummet”: tid och rum centralt - Rörlighet den mest differentierade faktorn - Vem kan röra sig, var, när, hur snabbt? - Använder idealtyper, analytiska kategorier för att förstå människors rörelser - (Pilgrimen) Flanören, Turisten, Vagabonden och Spelaren Turisten - Vill inte fastna, binda sig- Längtar hem och bort - Lever i tid, rör sig snabbt - Skiftar identitet - Lustdriven Vagabonden - Tvungen att förflytta sig- Hemlös och söker ett hem,- En främling (den Andre) - Lever i rum - ”Avfallet i den värld som tjänat turisten” -> Idealtyperna markerar en motsättning i det postmoderna. Makt!-> Valfriheten den differentierande faktorn Tourists and vagabond - The degree of freedom we possess in choosing our lifestyle roads. The tourist travels when it's boring, she's bored, looking for new adventures. “I need space”. One can always return, if needed be. |
|
|
Om maktperspektiv och begrepp |
vem, var & hur? o Olika sätt att förstå och definiera makt: struktur, position och praktik – materiellt och diskursivt (påverkar varandra) o Makt i relation till samhällets olika nivåer - att tänka kring och teoretisera makt i olika analytiska nivåer: Institutionell nivå Interaktionsnivå Individnivå Makt är oftast beskrivet som något man har, Makt som något man gör. De kringgår då det traditionella synsättet (där fokus ligger på om man ”har” makt) och tittar på hur man ”gör” makt. Det finns ett antal olika sätt att tillämpa makt, ett vanligt förekommande sätt att använda sig utav makt är med hjälp av tvång. Tvång är en maktteknik som sätter dig i en situation där du i stort sätt saknar alternativ. Att bli utsatt för tvång är något som vi människor utsätts för så ofta i vår vardag att vi accepterar den, eller kanske rent utav inte ens tänker på den. ”Det är vad som gäller och det är bara att acceptera det” och vi väljer då att rätta oss efter det vi blivit tvingade till. Till exempel kösystem, ingen vill stå i kö, men det är något som vi är tvingade till för att kunna komma fram till kassan, och vi accepterar då faktumet att göra något som vi inte har någon lust med att göra. ”Makt bygger då på att vi är satta i system och alla makt tekniker bygger på att det finns ett system i vilket makten får sin form”. Detta är ett faktum, oavsett om vi blir manipulerade, tvingade eller låter oss utsättas för makten så är det i det så kallade systemet som ”metatekniken” sker. Dessa olika system kan vara allt från små kösystem på SJ till riksomfattande beskattning. Men vilka tekniker är det då som ingår i detta system, vem är det som innehar makten? Och hur kan man ”tillverka” makt? Om vi tar beskattningsexemplet så är det en skattemyndighet som tar fram vilken skatt du skall betala och du ska då rätta dig efter vad dem har bestämt. Du blir alltså utsätt för en sorts tvång –betala rätt skatt– eller ta konsekvenserna. När det kommer till teknikerna i detta skatte”system” så är det till exempel kontrollanter som åker runt till företag och ser efter att de följer skattereglerna, eller kontrollerar att det du angett i din självdeklaration är korrekt. TEORETISK REFERENSRAM Det finns alltid människor som inte vill låta sig utsättas för maktutövning. Börjesson &Rehn, (2009) tar i sin studie upp två motståndskrafter mot maktutövning: Motstånd, passivt eller aktivt Mikromakt Gemensamt så förespråkarbåda dessa motståndskrafter att se makt som en pågående relation. Med mikromakt så menar det på att alla i en relation har någon form av makt. Denna makt behöver inte vara speciellt omfattande, men den finns alltid där i bakgrunden och kan tillämpas. Ett exempel på hur mikromakt kan te sig skulle kunna beskrivas med att tänka dig en föreläsning. Under en föreläsning så kan läraren ses som den personen som innehar den största makten, och eleverna skall lyssna, och läraren har då ävenbefogenheten att kunnabelöna eller bestraffa eleverna. Här framställs eleverna som maktlösa, men så bör inte fallet vara. Eleverna kan med hjälp av att se uttråkade ut eller att fokusera på sina mobiler istället för vad läraren har att säga. Det som kan ske då är att läraren försöker vinna tillbaka intresset genom att försöka göra sig rolig eller att dekorera föreläsningarna med power points och videosnuttar. I och med att läraren anpassade sig efter eleverna så blev han/hon utsatt för mikromakt, de ”maktlösas” hämnd. Makt antas oftast som något som är obehagligt, något som man vill komma bort ifrån. Den elaka rektorn eller otäcka chefen är karaktärer som vi vill undvika. När makt kommer på tal så antas oftast makten vara i form av tvång och hot om bestraffning, något man helst vill slippa. Men om man ser på andra sidan myntet så tycker människor om att bli belönade, och sällan upplevs att få igenom din vilja som något som är negativt. Snarare tvärtom, något som är väldigt välkommet och uppskattat. Med ordet makt så kan man hänvisa till relationer eller händelser, men att de i sig själva inte definierarsjälva maktbegreppet. Man skulle kunna säga att makt är ett sätt att tala om saker, relationer eller händelser,det är ett så kallat språkspel |
|
|
Maktförståelser i analytiska nivåer |
- Institutionell nivå:etablerade handlingsmönster,organisationer, myndigheter, föreställningar, kategorier och diskurser – en slags makronivå. - Interaktionsnivå: interaktiva sammanhang människor emellan (positioner, samtal, praktiker). - Individnivå: det förkroppsligade självet, individuella positioner, habitus. (Här kan vi också tänka oss individuella resurser och kapaciteter som inte alltid nyttjas.) |
|
|
Grupp och kategori |
- Social kategori(definieras utifrån/av andra) - Grupp (identifiera och definiera sig själv) o jmf. Valbar resp. tvingande kategori (Rehn &Börjesson) ->Identitet? Multipel, skiftande, intersektionell. |
|
|
Vem har makten? Var finns den? |
Exempel på definitioner - Makt som en resurs, det vill säga en kapacitet eller förmåga att dominera - förmågan att få saker att hända som annars inte skulle ha ägt rum,eller att förhindra skeenden som annars skulle inträffat (vissa människors intressen når aldrig beslutsfattande nivå) - makt som en påverkan av individers tankar (att förmås till samtycke) o Hegemonibegreppet: sociala praktiker är beroende av samtycke alternativt en frånvaro av tvång Hur samhället lär ossett sätt att tänka, dominans, hur dominerande klassens att framståsom allmänna, alltid sedda. Starkaste formen av makt som vi inte sereller märker o Vad blir möjligt att tänka, göra och säga? - I det sociala arbetet (och samhället/livet i övrigt) kan vi förstå makt i termer av handlingsutrymme och tolkningsföreträde. Vem får definiera situationen (vem har kapital nog för det)? - Liknelse: Makt som avkastning (”Vithet AB”, ”Patriarkat AB”). |
|
|
Intersektionalitet |
Verktyg att förstå och analysera hur ojämlikhet görs på ett komplext sätt Varför intersektionellt tänkande? - Maktstrukturen mindre statisk inom postmodern än modern sociologi - Makten ses som mer flytande, situerad och dynamisk -> Makten är intersektionell - Intersektionalitet: verktyg att förstå och analysera hur ojämlikhet,under- och överordning görs på ett komplext sätt (på både institutionell och interaktionistisk nivå) - Fokus på sociala kategorier. Dessa är maktordningar där underordnad position kan bytas mot överordnad position genom att en gemensam kategori bryts mot andra kategorier, nyanser inom kategorier - Kategorierna ändras ständigt (likt makten): dynamiska, situerade och socialt konstruerade - Möjliggör en analys där kategorierna ömsesidigt konstruerar varandra,inte ”bara” adderas till varandra När kvinnor i krig blir antastade pga kön, etnicitet, nationalitet. Olika dimensionerna i maktspelet inte särskiljas Strukturell intersektionalitet Politisk intersektionalitet Skillnaden mellan män och kvinnor, könsmaktsystemet. Maktaxlar kring ras klass, etnicitet, sexuell preferens, ålder, nationalitet etc. Skillnader mellan varje enskild kvinna |
|
|
Intersektionella positioner |
Sociala kategorier - Maktordningar - Klass – socioekonomisk position - Etnicitet – kulturell(a) tillhörighet(er) - Ras/Rasifiering – kropp och färg - Kön/Genus/Könsidentitet – med eller utan ”överensstämmelse” - Sexualitet - ”avvikande” sexualitet, LHBTQ- Funktionalitet– psykiskt och fysiskt - Ålder –biologisk ålder och/eller generation - Medborgarskap – en intersektion som blir viktig på global nivå,tillgång till välfärdsinstitutioner -> Positionerna kan förstås utifrån alla analytiska nivåer -> Rymmer social skiktning -> Ömsesidigt konstruerande – och situerade |
|
|
Bakgrund: Postkolonial feminism |
- Vita feminister behöver rannsaka sig själva och förhållandet till ”den andra kvinnan” - ”Den Andre”/”The Other” - Vem eller vilka tillhör ”Vi” resp. ”de”? - Vitheten inom feministisk (och annan) kunskapsproduktion - Orientalism, den Andreexotiseras, förläggs ”långt borta” |
|
|
Postkoloniala teorier som maktperspektiv |
Postkolonial teori knytersamman äldre och samtida koloniala samhällssystem med äldre och samtida globaliseringsprocesser: • Sverige inte utanför dessa system och processer (delaktiga i slavhandeln |
|
|
Den Andra/Andrefiering(Othering) |
”I dagens Europa, kan ‘den andra’ till exempel vara en invandrare, en svart person, en person som tillhör en minoritetsgrupp, någon med en annan religion än majoriteten, någon som pratar med en annan brytning, någon som kommer från en annan region: i vissa situationer och i relation till vissa människor, kan alla dessa – eller ingen av dem – vara ’det andra’. Med andra ord kan vilket särskiljande tecken som helst fungera som en gräns för att dela upp världen i ’vi’ och ’dom’.” (N. Yuval-Davis) |
|
|
Etnicitet och ”ras” |
- Etnicitet avser kultur, religion, språk, traditioner, mat… - …men tenderar att omvandlas till, och förstås som, gruppens grundläggande egenskaper (essentialism) - Otillräckligt begrepp och fokus för att analysera rasism; inte alla invandrare tillskrivs etnicitet, oftast bara ”den Andre” - Ras, känsligt som term och begrepp (jmf. svensk rasbiologi) - Kritiken av att etnicitets- och invandrarbegreppen används som oföränderliga och bekymrade beskrivningar av människors identitet och beteenden –rasbegreppet återaktualiseras. - Bilden: skillnaden mellan grupp(identitet/fikation) och kategori (tillskrivning) blir tydlig: Destiny Birdsong, definierar sig som “African-American/Black” men möts ständigt av frågor om sin identifikaiton/passerar som vit Begreppet rasifiering - Inom samtida kritisk forskning avses inte föreställningar om biologi. ”Ras”: social konstruktion och ideologisk differentiering (och markering) avkroppars färg. - Rasifiering är ett mer användbart begrepp – stereotyper,fördomar och föreställningar om hudfärg i bemötandet från privilegierade vitakroppar - pekar på processen där vår hudfärg ges betydelse i relation till andra människor (dvs. rasistiskastrukturer) - En social process som ges biologiska förklaringar - Bygger på en rasistisk ideologi, leder till strukturell diskriminering av icke-vita kroppar ->Vita kroppar uppfattas inte ha färg (orasifierade) –de är omarkerade |
|
|
Det vanligaste missförståndet |
- Nej, det postkoloniala, klass- och/eller genusperspektivet skapar inte rasism, sexism eller diskriminering, utan uppmärksammar att problemen finns och erbjuder nya sätt att tänka och agera. - Så länge ojämlikheter existerar behöver vi termer och begreppför att hantera och motverka dem. - Kategorier behövs för att forska om livsvillkor – ex. Afrofobi. En kunskaps översikt över afrosvenskars situation i dagens Sverige ->Svårt (möjligen omöjligt) att bedriva meningsfullt socialt arbete utan att erkänna och igenkänna sociala strukturers inverkan på våra liv ”När svensken blev vit” - exemplet Swede Holllow, St Paul Minnesota (Ola Larsmo)”Här är vi högst femton vita män på sextio svenskar, men vi håller dem kort […]det är bara på kvällarna jag behöver ha något att göra med de djuriska varelser man kallar svenskar[…] Stanken kan bara komma från en lång rad otvättade förfäder”I Swede Hollow: med tiden, när andra grupper kom till slummen blev de svenska invandrarna vitare. Biologin är social, inte biologisk! Till sist: om vithetens (och andra kategoriers) privilegier och hegemoni- ”Fisken sist att upptäcka vattnet”: De enda som inte ser Vithet,och medvetet erfar konsekvensen av makt är de vita kropparna (i likhet med andra privilegierade positioner t.ex. människa, medelklass, funktionella kroppar) - Blir du provocerad? Känner du dig orättvist anklagad i diskussioner? Fråga dig själv varför? Försökte någon ta ett tolkningsföreträde du inte visste att du hade?”Förtryck kan vara globalt, men motstånd görs alltid lokalt” |
|
|
Kulturkonsumtion i rummet av livsstilar |
|
|
|
Självmordet Durkheim |
självmordsfrekvensenskiljer sig konstant över tid mellan olika sociala strukturer.Social integration och social kontroll skapar ramar och påfrestningarsom leder till självmord Med hjälp av offentlig statistik skapar Durkheim sin teori kring självmord och kom sedan att göra en klassifikation av självmord efter orsak. Durkheim valde att exempelvis studera katolikernas och protestanternas självmordstal. Det som skiljde religionerna åt var deras tankefrihet och individens integration i gruppen. Tack vare en tätare miljö hade exempelvis katolikerna och judarna ett lägre självmordstal än protestanterna. Med detta ville Durkheim förklara att beroende på hur indragen individen är i samhället och dess gemenskap har en inverkan på självmordsrisken. Denna typ av självmord kallar Durkheim för det egoistiska självmordet. De självmord som begås av motsatt orsak till det egoistiska självmordet kallas för altruistiska. Man kan säga att det är rena motsatsen till egoism där individen snarare är självförglömmande och osjälvisk. Det förekommer olika varianter av självmord inom denna kategori. Antingen kan självmordet ses som en social plikt eller ett inslag av frivillighet (dvs. man offrar sig för att främja gruppens intressen). I vårt moderna samhälle kan man se det altruistiska självmordstypen inom krigsmakten, där integrationen är hög.Den andra variabeln som bestämmer självmordets utveckling är samhällets reglering av den enskilda personens behov, mål och drifter. Bristen på kontroll kan därför öka självmordstalet. Denna typ av självmord kallade Durkheim anomiska. Det fataliska självmordet som Durkheim även poängterade innebär en känsla av en total hopplöshet med saknad av framtidsvisioner, exempelvis slavar och deras livssituation nämndes som exempel. Mest koncentrerade Durkheim sig på den anomiska delen. Han analyserade konjunkturerna inom ekonomin och kunde tyda att under högkonjunktur men även under ekonomiska kriser ökade självmordstalet.Så är det egentligen själva förändringen som ligger bakom som orsak för självmord och inte situationen, men hur kommer det sig att även en positiv förändring kan leda till självmord? Durkheim talade om att djuren har en automatisk reglering av behov men människan i sig är inte uppbyggd på samma sätt. Vi har behov som behöver tillfredsställas, det vill säga ju mer man har desto mer vill man få. Därför såg Durkheim att människor med högre levnadsstandard drabbas lättare av anomi. Det jag ansåg vara väldigt intressant var Durkheims syn på äktenskap och självmord. Att männens sexuella drifter skulle vara i grunden mer sociala än kvinnans och därmed avspeglas i antalet färre självmord bland gifta män än bland ogifta. Däremot om man förbjöd skillsmässa skulle kvinnan i sin tur känna sig förtryckt och självmordantalet skulle stiga bland kvinnorna.
Män begår oftare självmord än kvinnor. Singlar begår oftare självmord än personer i parförhållanden. Personer utan egna barn begår oftare självmord än personer som har egna barn. Protestanter begår oftare självmord än katoliker och judar. Soldater begår oftare självmord än "civila personer". Självmordsfrekvensen är högre i fredstid än i krigstid.
Egoistiskt - ej gift, ej barn, utanför samhället,ensam Anomiskt - Kaos, högkonjuktur, lågkonjuktur, utanför samhället, skillsmässa fatalistisk - individen är alltför starkt styrd av samhället.Förtrycket av individen leder till en maktlöshet inför ödet eller samhällskrafterna.auktoriteter och tvång utanför kollektivet. Slavar. Total hopplöshet
|
|
|
Marx metafor om bas och överbyggnad |
Bas och överbyggnad centrala, basen bestämmer överbyggnaden (inte tvärtom) |
|
|
Mekanisk solidaritet & organisk solidaritet Durkheim |
Bejakande av samhörighet och inbördes stöd i relation till en eller flera andra personer, en grupp eller en organisation. Man ställer sig vanligen också solidarisk med de åsikter, värderingar och normer som finns hos den eller dem som solidariteten gäller. Enligt Durkheim har de regler som finns i lagtexter och kontrakt tillkommit inom ramen för en djupgående solidaritet som spontant uppkommer när familjer och släkter lever tillsammans i samhällen. Durkheim kallade den samverkan som grundas på likhet mellan individer, familjer och släkter för mekanisk. Mekanisk solidaritet är, enligt hans uppfattning, en sammanhållning som åstadkoms mekaniskt med ritualer och ceremonier mellan individer i ett samhälle utan någon utvecklad arbetsfördelning. Den finns i varje organisation som bygger på att medlemmarna har samma intressen, övertygelse, sedvänjor, värderingar med mera, till exempel i politiska partier, religiösa samfund och vetenskapliga föreningar. Motsatsen är organisk solidaritet. Den skulle enligt Durkheim kunna ersätta den mekaniska solidariteten, när denna bryter samman under trycket av förändringarna i samband med industrialiseringen och det moderna, rationella tänkandet. Det är en form av solidaritet som de intellektuella ställer upp på genom att utforma sitt arbete och göra sina insatser i samhällets tjänst på ett sätt som är avpassat efter omständigheterna och uppgifterna, inte efter (som de ser det) förlegade traditioner, värderingar och tabun. |
|
|
Varan är central i Karl Marx samhällsteori. Definiera varans bruks- och bytarvärde och beskriv kortfattat skillnaden dem emellan. |
Bruksvärde - Varan's användning en har värde |
|
|
Förklara skillnanden mellan Bourdieus begrepp symbolisk och kulturellt kapital |
kulturellt kapital är det som gäller böcker, prestigé och titlar. Höga positioner i samhället |
|
|
Goffman menar att intryckssstyrningen är central i vår interaktion. Vad är det och på vilka sätt har den betydelse också för andra än individen själv? |
Begreppet ingår i Goffmans dramaturgiska perspektiv på samhället. I analogi med teatern framställer han vardagslivets samspel som framträdande där man som en skådespelare spelar roller med de andra som publik. Tillsammans med andra människor försöker man alltid att prestera en bestämd bild av sig själv, dvs. styra det intryck andra får av en. Målet med intrycksstyrning är inte bara att presentera sig själv i ett allmänt fördelaktigt ljus, utan också att framställa sig själv på ett sätt som ligger i linje med de normer och regler som gäller för den situation man befinner sig i och med den roll man spelar. Aktörer spelar olika roller i olika sociala situationer. |
|
|
Emile Durkheim & sociala fakta, |
I ett, helt och hållet, mekaniskt samhället kan alla individer utföra alla arbetsuppgifter, t ex i jägar/samlarsamhällen eller i samhällen som bygger på självförsörjande jordbrukare. Detta gör att det är lätt att byta ut individer, vilket i sin tur gör att den enskilde individen inte har så stor betydelse. I ett organiskt samhälle är arbetsuppgifterna specialiserade, vilket gör att individerna har olika utbildning och arbetserfarenhet OCH att individerna inte kan bytas ut lika lätt. Detta innebär att den enskilde individen blir mer betydelsefull, samtidigt som individen är beroende av andra individers kompetens. Detta har fått en mängd effekter, bl aDödstraff är vanligare i mekaniska samhällen än organiska - Överlag är straff för lagbrott mildare i organiska samhällen (man har inte råd att avvara individers kompetens). Anomi (=utanförskap) är vanligare i organiska samhällen när individens plats i samhället inte är klargjord (i mekaniska samhällen är det enklare eftersom alla utför samma arbetsuppgifter). |
|
|
maktdefinationer, intersektionell sociologisk analys |
Intersektionalitet är en feministisk sociologiskt kritisk teori och ett analytiskt hjälpmedel för att studera hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar i ett samhälle. Begreppet intersektionalitet myntades under slutet av 1980-talet av Kimberlé Crenshaw, som var aktiv inom rörelsen Black feminism. Crenshaw ville med begreppet kritisera genusforskningens uppfattning om kvinnor som "bara" kvinnor. Hon menade att det fanns andra faktorer som spelar in i en diskriminering, exempelvis etnicitet, ålder eller klass.Könsdiskriminering och rasdiskriminering samverkar och förstärker i vissa fall varandra. Intersektionalitetsstudier är ett vanligt inslag inom genusvetenskap och feministisk teoribildning.Den kan fungera som hjälpmedel eller begrepp, som inte strävar efter att rangordna identitetskonstruktioner utan efter att synliggöra hur olika maktordningar är sammanflätade på olika nivåer, såsom det politiska, det representationella, eller det strukturella.[1] Ett intersektionellt perspektiv ställer frågor om hur makt och ojämlikhet vävs in i uppfattningen om identitetskategorier som kön/genus, sexualitet, ålder, klass, funktionalitet och etnicitet.[2] Genom att hävda att det finns flera maktordningar som är beroende av varandra öppnar ett intersektionellt perspektiv för att upplösa gränser mellan olika sociala kategorier för att rikta uppmärksamheten på hur de samverkar.En intersektionell analys bygger på postmodern feministisk teori, queerteori, postkolonial teori och black feminism. Syftet är inte att enbart synliggöra hur avvikande, underordnade eller exkluderade identiteter (t.ex. ”rasifierade”, ”homosexualitet” eller ”arbetarklass”) produceras i dessa skärningspunkter, utan att uppmärksamma t.ex. ”vithet”, ”heterosexualitet” eller ”överklass” som identitetskategorier.[1] Begreppet användes först inom den antirasistiska feminismen i Nordamerika och har fått stor spridning såväl i den akademiska forskningen[3] som i den politiska debatten om diskriminering även i Sverige där begreppet introducerades av postkolonialt inspirerade forskare såsom Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana Mulinari.[4][5]Exempelvis ses kvinnor aldrig enbart som kvinnor eftersom könsmaktsordningen (likt etnicitet, sexualitet eller klasstillhörighet) som separat frågeställning ger en otillräcklig helhetsbild för att förklara hur ojämlikhet uppstår och hur makt utövas. Maktordningar kan inte rangordnas, ingen maktordning står över någon annan och det finns maktordningar inom varje maktordning. Klassförtrycket ses alltså inte som viktigare eller mer grundläggande än könsförtryck eller rasism. Flera aspekter, som kön, etnicitet, religion, ålder, klass och sexuell läggning spelar alla in i bestämmandet av en individs identitet och dess villkor. Och vad i hela friden är Intersektionalitet? Postat den 4 februari, 2012 av admin Ur nr 3-4 2011I en tid när moderaterna kallar sig det nya arbetarpartiet och bilden av en växande medelklass dominerar medielandskapet kan klass tyckas vara vår viktigaste utgångspunkt. Att dechiffrera det liberala mantrat – som säger att alla kan bli entreprenörer – och framföra en marxistisk klassanalys med betoning på den ekonomiska ojämlikheten blir då avgörande.Men räcker det? Kristina Martinsson introducerar här ett kompletterande analysinstrument.Ovanstående resonemang om klass florerar med jämna mellanrum inom radikala vänsterkretsar och har utsatts för en hel del kritik under åren, inte minst från feministiskt håll. Det är på intet sätt en ny debatt. Slagord som ”ingen klasskamp utan kvinnokamp, ingen kvinnokamp utan klasskamp” är sprungna ur en diskussion om hur vi ska kunna införliva exempelvis det obetalda hushållsarbetet i en bredare analys.Detta kan ses som en kritik mot marxistisk teori som fokuserar på hur arbetaren producerar mervärde på fabriken. Marxistiska feminister menar i stället att vi även måste förstå vilken roll omvårdnadsarbetet och det obetalda hushållsarbetet spelar i samhället, både ekonomiskt och socialt. Kvinnors oavlönade arbete – omvårdnad, tvätt, matlagning, barnomsorg och mycket mer- är nödvändigt för att de manliga arbetarna ska födas, växa upp, vara arbetsförmögna på fabriken och leva. Vi måste därför förstå och motverka förtryck och exploatering av kvinnor även när de inte primärt utgår från en ekonomisk bas utan rör sig i den sociala och kulturella sfären.Under 70-talet var kvinnorörelsen influerad av radikalfeminismen som utgår från mäns strukturella underordning av kvinnor genom ett patriarkat som genomsyrar samhället på alla plan. Radikalfeminismen har bland annat fått kritik för att bara se till att alla kvinnor är förtryckta, inte hur vissa kvinnor är mer förtryckta än andra kvinnor. Som en motreaktion till de vita feministerna uppstod rörelsen ”black feminism” bland svarta feminister i USA, som exempelvis Angela Davis och senare Patricia Hill Collins. De reagerade gentemot den feministiska rörelsen som de ansåg dominerades av vita medelklasskvinnor, kvinnor som inte såg till hur rasismens historiska rötter återspeglades i samtidens amerikanska samhälle.De svarta feministerna ansåg att deras förhållanden påverkades specifikt av de strukturer som intebara kan förstås inom ramen för rasism eller kvinnoförtryck var för sig. Utgångspunkten var att förtryck baserat på exempelvis kön och etnicitet inte lever separata liv, utan tar näring av varandra och samverkar med klass. Postkoloniala feminister som Gayatri Spivak och Chandra Talpade Mohanty har på senare tid talat på liknande sätt om att det inte finns en kvinna, inte en arbetarklasskvinna som ett statiskt subjekt, utan att hon formas genom klass, kön och etnicitet.Ur ”black feminism” utvecklades en analysmodell som kom att kallas intersektionalitet. Den har på senare tid vunnit allt större inflytande inom sociologi och genusforskning, även i Sverige – representerat av bland andra Diana Mulinari och Paulina de los Reyes. Intersektionalitet bör inte ses som en övergripande teori att förklara världen, utan som ett synsätt som gör att den som använder sig av det sätter på sig ett par nya glasögon och låter bli att ta av dem igen. Intersektionalitet är ett analytiskt förhållningssätt till den typen av problem som vi brottas med i studiet av förtryck, diskriminering och förhållanden mellan olika maktordningar. Genom att utforska hur maktrelationer och förtryck skapas, reproduceras och framför allt samverkar på olika nivåer kan vi förstå förtrycksmekanismer utifrån klass, kön, etnicitet, sexualitet, funktionshinder, ålder med mera.Nya glasögonDet är viktigt att komma ihåg att det intersektionella synsättet inte rangordnar olika maktordningar. Det handlar inte heller om att det är mest synd om den handikappade, svarta, lesbiska arbetarklasskvinnan. Fokus sätts snarare på instabilitet och förändring där olika maktordningar möts. Intersektionalitet handlar om att försöka förstå hur allting hänger ihop och hur det påverkar vartannat. En av förtjänsterna är förståelsen för att sociala maktordningar är strukturella men inte statiska. Synsättet kombinerar analys av strukturella maktordningar med förståelse för dess inneboende föränderlighet, vilket också skapar utrymme för motstånd och kamp. Om vi förstår hur något uppstått och förändrats och varför så kan vi också förstå hur vi ska påverka det till det bättre.Den intersektionella analysen uppmärksammar inte bara diskriminering. Blicken får tvärtom gärna vändas uppåt och synliggöra hur makt hos vita heterosexuella män ofta representerar neutralitet och universalism medan kvinnor är sitt kön, invandrare sin etnicitet och lesbiska sin sexualitet. Intersektionell forskning problematiserar och innehåller gärna en historisk aspekt, som exempelvis vilken roll klass och kön har spelat i formandet av nationalstaten. Eller vilken betydelse koloniala föreställningar har för synen på sexualitet.Kön eller genus (socialt konstruerat kön) ses som instabila kategorier som skapas i relation till samhällets maktordningar och fyller behov, på arbetsmarknaden och samhället i stort. Föreställningar om genus och etnicitet förstärks i vissa sammanhang och omförhandlas i andra. Ett exempel på denna typ av forskning är Paula Mulinaris avhandling Maktens fantasier & servicearbetets praktik: arbetsvillkor inom hotell- och restaurangbranschen i Malmö från 2007. Mulinari hävdar att servicearbetet bekönas och rasifieras. Med detta menar hon att klass, kön och etnicitet både kan förstärkas och skapas i själva arbetsprocessen. Ett exempel är hur restaurangägaren vill ha ett vitt ansikte utåt i kassan, medan personer med invandrarbakgrund arbetar bakom kulisserna. Kvinnor arbetar traditionellt ute med kunderna medan män ofta arbetar i köket. En av konsekvenserna blir att kvinnorna tvingas till känslomässig kontroll i exempelvis mötet med besvärliga kunder, medan männen kan säga vad de tycker och behöver inte behärska sig. På dessa sätt både reproduceras och omformas idéer om kön och etnicitet.Underordnad klass?En kritik mot intersektionella analyser brukar vara att klass underordnas eller i varje fall likställs med exempelvis funktionshinder, något som kan vara lite svårsmält för den inbitna marxisten. Men det handlar inte om att likställa med, utan om att förstå hur funktionshinder samverkar med klass, exempelvis hur klasstillhörighet påverkar möjligheterna att få adekvat vård.Det är knappast kontroversiellt att påstå att någon utan ekonomiska resurser, kontaktnät eller möjligheter att uttrycka sig kan ha svårare att få specialistvård än den som utan problem genast kan betala för samma vård privat.Inom radikala vänsterkretsar brukar reaktionen bli starkare när exempelvis sexualitet sätts i förgrunden och analysen tonar ned betydelsen av klass. Fast är det så konstigt att klass inte alltid är den mest avgörande maktordningen? Ett extremt exempel vore att se till de platser i världen som har dödsstraff för homosexuella handlingar. Ibland kan begränsningarna kring att inte få leva ut sin sexualitet vara av större betydelse än klass, även om klass naturligtvis inte slutar att interagera med sexualitet. Framför allt måste vi som marxister kunna se hur kapitalismen drar nytta av maktordningar utifrån kön, etnicitet och sexualitet vilket är högst relevant för att förstå samhällsutvecklingen, både globalt och lokalt. Förstår vi inte detta så förstår vi inte heller till fullo dagens klassamhälle.Även om den dominerande synen på dagens universitetskurser utgår från klass som något som görs, en identitet eller social konstruktion, betyder inte detta att vi också behöver tappa bort marxismens klassanalys. Här står vi inför en utmaning att utefter sammanhang – precis som de marxistiska feministerna – kunna hålla flera saker i huvudet samtidigt; om klass som ställning i produktionen och som något socialt föränderligt och kulturellt betingat. En radikal vänsterrörelse som fnyser åt människors upplevda diskriminering utifrån exempelvis etnicitet eller sexualitet riskerar faktiskt att splittras i identitetspolitik, där de traditionella rörelserna som ger tyngd åt klassanalysen består av människor som starkast identifierar sig med just klass. Kanske kan vi generaliserande påstå att vita män är klass, medan kvinnor är kvinnor och invandrare är invandrare. Oförmågan att se och analysera vad som döljs i ett påstått neutralt klassbegrepp kan inom de radikala vänsterorganisationerna vara ett större problem än att vi inte skulle fokusera på klass. Vi måste kunna förstå människors upplevda identiteter och diskriminering för att kunna arbeta politiskt tillsammans mot deras förtryck och samtidigt slå mot kapitalet.Bland aktiva socialister kan intersektionella synsätt komma till sin rätt genom att vi i våra analyser funderar en extra vända på dessa aspekter. Hur påverkas den förändrade arbetsmarknaden av klass, kön och etnicitet? Vem ses som en riktig arbetare i olika sammanhang? Utgår jag ifrån att alla är heterosexuella och vad får det för konsekvenser? Konkret i vårt praktiska arbete: vem riktar sig denna kampanj till och vilka riskerar känna att de inte tillhör målgruppen? Vilka arbetare gynnas av vårt fackliga arbete, och hur hänger detta ihop med kön och etnicitet?Intersektionalitet är en analysmodell som i sin sämsta form fastnar i att allt är omförhandlingsbara identiteter. I sin bästa form berikar modellen vår kamp med nya glasögon som förvisso kräver lite mer utav oss, men som i längden ger bättre förståelse för hur olika maktordningar påverkar varandra.En recension av Kristina Martinsson Artikelförfattaren har studerat genusvetenskap och sociologi i Lund. Aktiv feminist och antirasist. |
|
|
Vad menar Karl Marx med begreppet varufetischism |
hur kapitalismen som samhällelig relation påverkar människors föreställningar om sig själva och om varorna. Arbetaren är passiv, medan tingen/varorna är aktiva. Även pengar förefaller som produktiva. detta förhållande mellan ting är ett uttryck för människans alienation under kapitalismen, där det är varorna som kontrollerar dem och inte tvärtom. När varuproducenten kommer till marknaden för att byta sin vara så gör han det som en “personifiering av tinget”, inte en människa. Det är därför inte byteshandel mellan människor utan mellan ting. Det är uttryck för fetischism, när vi därför tillskriver varor ett monetärt värde. Det är lika märkligt som om bordets ben av “sig själva skulle komma till liv och börja dansa” |
|
|
Judith Butler begrepp |
Heterosexuell matris: ett teoretiskt ramverk som förklarar heteronormen. Mannen och kvinnan ställs i motsats till varandra, både kroppsligt och beteendemässigt. Båda könen förväntas heteronormativt åtrå och begära varandra. Heterosexuella matrisen är på olika sätt tvingande och begränsande. Performativitet: handlingar som iscensätter eller "gör" kön. Det är själva görandet, yttranden och hur vi beter oss som upprätthåller tankar och föreställningar kring kön. Genom att uppträda på sånt sätt som inte uppfattas som typiskt kvinnligt eller manligt ifrågasätts och görs det motstånd mot föreställningar kring absoluta sanningar kring kön, genus och sexualitet. Subversivitet: ett begrepp som beskriver motståndshandlingar mot stabila kön och genus. Det görs bland annat av transvestiter, transgenders, cross-dressers, drag- kings/queens. Dessa kan parodiera heteronormativa ordningar och utgör ett motstånd mot föreställningar mot stabilitet och kontextuella företeelser. |
|
|
Max Weber intresserar sig för samhällets rationaliseringsproccess och byråkratiska organisation. |
"framtiden tillhör rationaliteten." Ett handlande som grundade sig i ett förnuftigt handlingsmönster (i förhållande till mål, värderingar, känslor och traditioner). Han ansåg att rationaliseringen av samhället i form av byråkratisering hotar individens frihet och menade att vi rör oss mot ett samhälle som styrs utifrån alltfler lagstiftningar och regler, där vi enbart handlar målrationellt (instrumentalt handlande, dvs utifrån vad du vill uppnå för mål, t.ex du studerar inte för att du finner ämnet och kurserna intressanta och givande, utan för att du får ett välbetalt jobb), helt enkelt ett mer byråkratiskt samhälle. Ett samhälle där bara hjärna existerar och hjärtat och känslornas betydelse försvinner. Ett exempel på rationaliseringens konsekvenser skulle kunna vara den allmer utbredda psykiska ohälsan, stressen och utbrändheten som vi stöter på idag. Samhället har blivit så målrationellt (då nationerna strävar efter teknologisk utveckling och tillväxt på olika plan så att man glömmer människan i det här, det satsas inte ens i närheten lika mycket pengar på t.ex forskning som fokuserar på människan och hennes beteende än på exempelvis teknologi. Finns det en korrelation däremellan må tro?Vad tror ni själva? Några tankar ni har om detta eller erfarenheter av hur byråkratiseringen bidragit till att människan glöms bort helt? Traditionellt handlande - Man agerar efter tradition, "så har vi alltid gjort". Det förnuft/rationalitet som ligger bakom detta handlande är oftast av pragmatisk art. Dvs man agerar ofta utifrån egoistiska skäl eller vad som är nyttigt för att bibehålla det livet man lever. Den som utövar traditionell auktoritet är ofta såna som ärvt sin auktoritära position, typ kungar. Feodal och bondesamhällen var ofta organiserat på denna typ av rationalitet och handlande. Andra exempel: Midsommar - små grodorna, Julafton, Högvakten i Stockholm. Avancerat exempel: Att ständigt ekonomiskt tillväxt är en självklarhet skulle kunna vara ett traditionellt handlande då det i dagsläget verkar som att det kanske är ett handlingsmönster som är en ren omöjlighet. Affektuellt handlande - Man agerar utefter ens känslor. Ingen direkt rationalitets-/förnuftsform är kopplad till detta handlande. Revolutionära rörelser bygger ofta på affektuellt handlande med en karismatisk ledare. Norm/värdestyrt handlande - Man agerar utefter de normer man blivit uppfostrad med och tagit till sig genom livet. Det är den Materiella rationaliteten som styr detta handlande, Materiell rationalitet innebär just norm och värdebaserat förnuft. Den auktoritet som utöver sådant handlande är oftast parlament, de håller fast vid normen att man röstar in makthavare (partier). Demokratier är ofta organiserat på denna typ av rationalitet och handlande. Weber menar att här kan hjärtat styra. Andra exempel: När du handlar efter dina normer, t.ex om du är emot otrohet och finner din partner i säng med en annan så gör du slut mer på grund av normer än något annat, du älskar kanske personen i fråga fortfarande. Målstyrt handlande - Handlar utifrån mål, det handladet grundar sig på den formella rationaliteten, dvs där man följer lagar, regler och föreskrifter som man även använder som instrument för att nå sina mål. Den auktoritet som utövar sådant handlande är ofta av legal art, t.ex väl ansedda jurister, domare etc. Byråkratier är organiserade på dessa rationalitets- och handlingsgrunder. Andra exempel: Man studerar ett program, inte för att man gillar ämnet eller uppskattar att studera, utan kanske för att man vill ha ett visst jobb där man kan tjäna pengar och få en viss eftertraktad levnadsstandard. Skolan blir instrument för ens mål. |
|
|
intersektionellanalys |
Det intersektionella perspektivet synliggör behovet av att i teori och praktik ta fasta på att kvinnor och män inte är homogena grupper. När vi talar om jämställdhet är det viktigt att ha i åtanke att vare sig gruppen kvinnor eller gruppen män är enhetlig. Alla män, och alla kvinnor, har till exempel inte samma livserfarenheter eller levnadsvillkor. Därför är det i ett jämställdhetsarbete centralt att se att olika maktordningar kan samspela. Faktorer som kön spelar stor roll när det gäller levnadsvillkoren för äldre, barn, utrikes födda, personer med funktionsnedsättningar etcetera. Det är till exempel stor skillnad på vilken position en högutbildad svenskfödd kvinna har i det svenska samhället jämfört med en invandrad kvinna som saknar utbildning. Utgångspunkten för jämställdhetsarbetet bör därför vara alltid kön, men inte bara kön. Hur olika maktordningar samspelar synliggörs med hjälp av ett så kallat intersektionellt perspektiv. Tillämpningen av en intersektionell analys förutsätter inte att samtliga diskrimineringsgrunder används, man kan istället välja de kategorier som är relevanta för den aktuella analysen. Intersektionalitet handlar inte om att ”addera” olika diskrimineringsgrunder. Ordet intersektionalitet kommer från engelskan intersection, som kan betyda vägkorsning eller snitt (en benämning inom matematiken för området där två mängder skär varandra). Det används för att beteckna hur olika diskrimineringsgrunder snarare interagerar och samverkar än läggs på varandra.En intersektionell analys kan användas inom olika områden. Den kan exempelvis synliggöra hur särskilda satsningar på vissa målgrupper, såsom nyanlända, lågutbildade eller personer med funktionsnedsättning, inte tar hänsyn till att personer kan tillhöra flera målgrupper och ha behov som kräver en kombinerad insats. |
|
|
Den kulturella globaliseringens mest betydande konsekvens är utan tvekan reflexiv modernisering.(Alho, Creutz-Kämppi & Helander) |
Med reflexiv modernisering avses ett nytt stadium av modernisering, där moderniseringsprocessen inte längre huvudsakligen drivs av teknologiska eller materiella framsteg, utan i allt högre utsträckning av kulturens förmåga att lära sig av sig självt. En insikt eller ett existentiellt tillstånd leder då till en förändringsprocess som skapar en ny insikt eller existens. Individualiseringen och tanken om mänskliga rättigheter har exempelvis inneburit folkliga mobiliseringar mot tyranner och diktaturer världen över under de senaste tjugo åren. Kina, Nord-Afrika, Mellanöstern och Sydostasien genomgår politiska omvälvningar som ett resultat av individens frammarsch och västliga proponenter kan inte göra anspråk på att ha monopol på motstånd och uppror mot individuellt förtryck som tar sig till uttryck i revolution. På denna punkt har många tidigare postmoderna globaliseringsteoretiker misstagit sig i sina förutspåenden om historiens och den revolutionära epokens slut. Den samhälleliga modernisering som på allvar kom igång 1789 (i samband med den franska revolutionen) krossade den traditionella ordningen. Den skapade en förändringsprocess baserad på reflexivitet som exemplifieras av vetenskap, politiska rättigheter och skola. Man kan hävda att denna process nu fortsätter på ett globalt plan. Den påverkas av ett reflexivt omhuldande och införlivande av historisk insikt och av att andra länders situation uppmärksammas i massmedia. Men samtidigt är det i många fall mer en fråga om en social revolution för frihet, som tar sig politiska uttryck, än en politisk revolution som kämpar för att en viss politisk regim skall ersätta en tidigare. Demokratin är på väg att bli globaliserad. Televisionen och internet har möjliggjort denna sociala revolution. Också Sovjetblockets kollaps var ett resultat av samma sociala revolution. Kulturen träder alltså in i ett nytt stadium som följd av de lärdomar som människorna får via television och internet. Nationalstater och maktcentra som strävar efter att motverka externt inflytande använder sig av flera instrument. Ett färskt exempel är då Egyptens myndigheter i januari 2011 förhindrade befolkningens tillträde till sociala forum såsom Twitter och Facebook. Senare blockerade man även tillgången till internet och det publika telefonnätet. Således avskars befolkningen fullständigt från omvärlden. Ett mer subtilt exempel på språkpolitiskt plan är Frankrikes strävan efter att skydda det franska språket från engelskt inflytande med franska översättningar av lånord, såsom översättningen av Internet till entre-reseau. Ett välkänt exempel av motstånd på ett lokalt plan är Chiapas-indianernas kamp mot frihandelsavtalet NAFTA, vilket kom att få revolutionära kännetecken med krav på reformer för människornas levnadsförhållanden. |
|
|
Den mångfasetterade globaliseringen(Rolle Alho, Karin Creutz-Kämppi och Mika Helande) |
”Global kultur” och ”kulturell globalisering” är diskussionsämnen som förekommit rätt flitigt i samhällsdebatten de senaste åren. Att händelser kan ha en global karaktär är inte något nytt fenomen, men det som kännetecknar dagens globala värld är det intensifierade informationsflödet – den snabba rörligheten av idéer och föremål, samt människans ökade mobilitet. Internet, film, reklam, television och turism är fundamentala aspekter av den kulturella globaliseringen. Kultur på det globala planet är inte bunden till tid och rum, och är således i hög utsträckning friställd från det territoriella. Den allmänna uppfattningen att ”nationella kulturformer” har en mer autentisk natur än globala kulturformer utgår från en essentialistisk och reifierande syn, det vill säga en tanke om att det existerar ”ren kultur” med klara gränser. Människosläktets historia präglas dock snarare av kulturella flöden – av att det kulturella är en ständig process, inte något fast och fixerat. I den globala världen möts olika livsuppfattningar och livsstilar och samtidigt skapas nya kollektiv – ungdomskulturer, religiösa och politiska rörelser samt identitets- och intresseinriktade nätverk. Det sociala är inte lika knutet till geografisk närhet som tidigare, utan baseras numera på en närhet i kommunikation och på gemensamma betydelser. När ett begrepp skapas och sprids uppstår nästan utan undantag en situation där allt möjligt införlivas inom ramen för det man anser att begreppet står för. Begreppet förlorar i sådana fall sin förklarande kraft – då ett begrepp förklarar allting, så förklarar det sist och slutligen ingenting. Globalisering är ett sådant begrepp. Det introducerades i sociologin under 1980-talet, fick stor spridning och har under årens lopp kommit att inbegripa nära på allting. Globaliseringen används numera om allt från nedläggningar av pappersfabriker till öppnande av pizzerior och kebabkiosker. Att detta hänt just med globaliseringsbegreppet är inte helt oväntat eftersom ordet global i sig själv uttryckligen hänvisar till allt, till något som är allomfattande. Sedan den först dök upp i Sovjet på 1960-talet har global sociologi hänvisat till en form för universell sociologi.Vi anser att det är skäl att införa vissa preciserande karakteriseringar för att få ett meningsfullt grepp om vad globaliseringen egentligen handlar om. För det första är det skäl att nämna att en företeelse inte nödvändigtvis behöver inbegripa hela världen för att den skall kunna omfattas av globaliseringsbegreppet. Globaliseringen handlar om att man sammanlänkar händelser som sker här med händelser långt borta. Det är meningsfullt att förstå globaliseringen som någonting som inte kan införlivas i det kategoribunda tänkande där nationalstaterna utgör naturliga kulturella enheter, avgränsade samhällen som står i växelverkan med varandra. Att det nationella tänkandet tappat mark har också orsakat en kris inom sociologin som under långa tider betraktade nationella samhällen som naturliga forskningskategorier och synonyma med själva idén om samhället. Krisen har i sin tur gett sociologin en möjlighet att återvända till studien av det sociala och frigöra sig från en alltför stark koppling till statlig politik. Den marxistiska globaliseringsteorin har exempelvis lidit av en statscentrering i samband med att den presumtiva världsrevolutionen sker landsvis genom att proletariatet reser sig mot sina inhemska förtryckare. Också Immanuel Wallersteins världssystemteori kring centra och periferier, som baseras på politisk ekonomi, är statscentrerad.Globaliseringen kan inte begreppsliggöras som en värld som är prydligt ordnad i nationella samhällen. Däremot kan nationella symboler ibland bli varumärken i globaliseringen och säljas med stor profit. Finlandia-vodka, den amerikanska flaggan som produktsymbol, franskt kök, den schweiziska klockan Swatch är sådana varumärken. * * * För det andra är det skäl att konstatera att globaliseringen ingalunda enbart, eller ens huvudsakligen, handlar om ekonomiska processer. Den kulturella globaliseringen är egentligen en mycket mer central del av processen och på många sätt också mer uttryckligt globalisering än vad ekonomisk eller politisk globalisering är.Globaliseringen handlar nämligen om hur sociala processer genom teknologi kopplas loss från rumsliga och geografiska skrankor. Symboler och mening, det vill säga kulturens beståndsdelar, utgör fenomen som minst av allt är begränsade av rummet och sålunda blir globaliseringens tydligaste uttryck. Och när vi talar om global kultur så är det en global modernitet vi talar om – något som för närvarande växer fram i Indien och Kina på ett mycket tydligt sätt. För att man skall kunna tala om kulturell globalisering har emellertid en likadan omvandling av kapitalismen krävts som när Paulus omdanade judendomen till kristendom. Kapitalismens anda kan inte längre bygga på protestantismens etik – den är numera beroende av konsumtionens potens. Denna potens är en central drivkraft i den kulturella globaliseringen.Även marxister som Leslie Sklair understryker numera kulturens roll i sina analyser av globaliseringen. Enligt Sklair behöver kapitalismen en kulturideologi av konsumism (the culture-ideology of consumerism) för att växa. Sklair påminner dock om att vi inte ska glömma de materiella realiteterna som ligger bakom de kulturella och symboliska fenomenen i globaliseringsprocessen. * * * För det tredje finns det också anledning att konstatera att globaliseringen inte på något entydigt sätt skapar enkelriktade kulturella flöden från centrum till periferi, med följder såsom kulturell imperialism, amerikanisering och kulturens förenhetligande. Att tolka globaliseringen som själsmördande västernisering och amerikanisering ger en förenklad och snäv bild – kampen om kulturell hegemoni utspelas på flera plan.Världen kan inte struktureras enligt tanken om centrum-periferi. Till exempel antropologen Arjun Appadurai betonar att den globala världen är en plats med flera centra. Relationen mellan det globala och lokala är en fortlöpande förhandling, där de lokala kontexterna sätter sin prägel på de globala idéerna, sakerna och institutionerna.Maktaspekter är visserligen klart framträdande i globaliseringsprocessen och de resursstarka har trots allt ofta förtur i utformningen av globaliseringens kultur. Också klass förekommer i global kontext. En ny global elit av diplomater, affärsmän, journalister, professionella idrottare, underhållningsstjärnor och politiker har uppstått och kan med sin köpkraft styra uppkomsten av specifika former av global kultur. Eliten förväntar sig samma standard och produktsortiment överallt i världen. Denna globala kultur är klarast synlig i flygplatsernas reklamskyltar. En sådan kosmopolitism har också kritiserats som avig till ett världsmedborgarskap som innefattar en genuin vilja att bekanta sig med det som är annorlunda och med det lokala. Den globala eliten betjänas i globala habitat, som flygplatser, lyxhotell, semesterorter och globala städer av en arbetarklass invandrad från u-länderna och konsumerar kultur i form av specifika, till dem riktade, underhållningsvaror. Samtidigt står en stor del av världen ännu utanför det globala rummet, utan tillgång till internet, teve och resurser för mobilitet – sådana resurser som lätt tas för givna i välfärdssamhällen. * * * En världsomfattande konsumtionskultur har alltså uppstått och marknadsekonomin utgör ofta den drivkraft som sprider företeelser som blir globala kulturella element. I sociologin kallas detta kommodifiering, det som pekar på att många, även oväntade sociala fenomen kan få varukaraktär.Men globaliseringen har också visat hur marginalens kultur kan slå igenom globalt och bli mainstream – vare sig det är fråga om homosexuell symbolik, etnomusik, gangsta rap eller kebab. Och även om ett uttryck inte blir mainstream med kommersiell potential, så kan det få global spridning och erhålla publik överallt runt om i världen. Den svenska antropologen Ulf Hannerz exemplifierar detta med Sophiatowns musikscen och Miriam Makeba, som på 1950- och 60-talet förde en musikkultur präglad av motstånd mot apartheid in i ett världsvitt medvetande.Globaliseringen präglas av att den centraliserade kontrollen över kulturella processer minskar och av att de ideologiska centra som styrt och filtrerat symbolproduktionen vittrar sönder. Detta har utgjort ett problem såväl för en nationalistisk höger som för en maktinriktad vänster, eftersom den nya situationen är svårhanterad både begreppsligt och politiskt.Hybridiseringen och kreoliseringen är processer som uppstår i den kulturella globaliseringen. Hybridisering mjukar upp skillnader, skapar varianter, blandningar och mellanformer och kan i bästa fall rubba hierarkiska relationer. Kulturell globalisering är ofta progressiv och emanciperande. Öppenhet till nya kulturella former och attribut kan erbjuda symboliska resurser både på individuellt och kollektivt plan. Människor är inte passiva mottagare – betydelser omtolkas och anpassas till det egna livet. Nya kulturformer kan erbjuda individen möjligheter att ifrågasätta förtryckande modeller. Globala kulturformer översätts och domesticeras, vilket innebär att de ges en nationell prägel. Ett tydligt exempel är pop-rock – ett globalt kulturformat som upptas i lokalsamhällen och i samband med detta ges nytt innehåll som uttrycker den lokala befolkningens intressen. Externa former integreras i den nationella kontexten och ges nytt innehåll. Denna domesticeringsprocess är snarare en form av estetisk kosmopolitanism än kulturimperialism. Kreoliseringen hänvisar i sin tur till de kulturella former som uppstått genom globala kopplingar. * * * Den kulturella globaliseringens mest betydande konsekvens är utan tvekan reflexiv modernisering. Med reflexiv modernisering avses ett nytt stadium av modernisering, där moderniseringsprocessen inte längre huvudsakligen drivs av teknologiska eller materiella framsteg, utan i allt högre utsträckning av kulturens förmåga att lära sig av sig självt. En insikt eller ett existentiellt tillstånd leder då till en förändringsprocess som skapar en ny insikt eller existens. Individualiseringen och tanken om mänskliga rättigheter har exempelvis inneburit folkliga mobiliseringar mot tyranner och diktaturer världen över under de senaste tjugo åren. Kina, Nord-Afrika, Mellanöstern och Sydostasien genomgår politiska omvälvningar som ett resultat av individens frammarsch och västliga proponenter kan inte göra anspråk på att ha monopol på motstånd och uppror mot individuellt förtryck som tar sig till uttryck i revolution. På denna punkt har många tidigare postmoderna globaliseringsteoretiker misstagit sig i sina förutspåenden om historiens och den revolutionära epokens slut.Den samhälleliga modernisering som på allvar kom igång 1789 (i samband med den franska revolutionen) krossade den traditionella ordningen. Den skapade en förändringsprocess baserad på reflexivitet som exemplifieras av vetenskap, politiska rättigheter och skola. Man kan hävda att denna process nu fortsätter på ett globalt plan. Den påverkas av ett reflexivt omhuldande och införlivande av historisk insikt och av att andra länders situation uppmärksammas i massmedia. Men samtidigt är det i många fall mer en fråga om en social revolution för frihet, som tar sig politiska uttryck, än en politisk revolution som kämpar för att en viss politisk regim skall ersätta en tidigare. Demokratin är på väg att bli globaliserad. Televisionen och internet har möjliggjort denna sociala revolution. Också Sovjetblockets kollaps var ett resultat av samma sociala revolution.Kulturen träder alltså in i ett nytt stadium som följd av de lärdomar som människorna får via television och internet. Nationalstater och maktcentra som strävar efter att motverka externt inflytande använder sig av flera instrument. Ett färskt exempel är då Egyptens myndigheter i januari 2011 förhindrade befolkningens tillträde till sociala forum såsom Twitter och Facebook. Senare blockerade man även tillgången till internet och det publika telefonnätet. Således avskars befolkningen fullständigt från omvärlden.Ett mer subtilt exempel på språkpolitiskt plan är Frankrikes strävan efter att skydda det franska språket från engelskt inflytande med franska översättningar av lånord, såsom översättningen av Internet till entre-reseau. Ett välkänt exempel av motstånd på ett lokalt plan är Chiapas-indianernas kamp mot frihandelsavtalet NAFTA, vilket kom att få revolutionära kännetecken med krav på reformer för människornas levnadsförhållanden. * * * Globalisering är med andra ord ett mångfasetterat fenomen, med inverkan på många plan. Trots alla de positiva sidorna globaliseringen innebär kan dock många känna en oro för den kulturella globaliseringens spridning och intensifiering. Den sannfinländska valsegern har säkert en hel med denna känsla av oro att göra. Sannfinnarna lyckades romantisera Finlands nationella förflutna och kritisera den kulturella mångfalden som en konstgjord elits strategi på ett sätt som attraherade var femte väljare.Ironiskt nog fick Sannfinländarnas valkampanj draghjälp av globaliseringen i form av den tidigare globaliseringsvinnarens Portugals ekonomiska kris. De före detta kolonisatörerna och världserövrarna hotas nu av IMF:s nyliberala kolonialisering. Den kulturella globaliseringen innehåller dialektiska motsättningar och motstridiga förändringsprocesser, men den innebär också en ny historisk epok: eran där en globalistisk världsorientering uppstår, som vill och kan tillgodogöra sig symboler, mening och kunskap oberoende av tid och plats. Rolle Alho, Karin Creutz-Kämppi & Mika Helander Källor:Alasuutari, Pertti (2009) The Domestication of Global Trends. Ethnologia Europaea 39: 1. Alho, Rolle (2003) Beyond Cultural Imperialism: globalisation as hybridisation ang homogenisation M.Sc. dissertation. Department of Sociology, London School of Economics and Political Science.Appadurai, Arjun (2002) Disjuncture and Difference in the Global Cultural Economy. I Beynon, John & Dunkerley, David (red.) Globalization. The reader. London: Athlone Press.Bauman, Zygmunt (2000 ) Globalisering. Lund: Studentlitteratur.Hannerz, Ulf (1992) Cultural Complexity. New York: Columbia University Press.Helander, Mika (2004) Fenomenologisk globalisering. Helsingfors: SSKH Skrifter nr.18.Regev, Motti (2007) Ethno-National Pop-Rock Music: Aestethic Cosmopolitanism Made from Within. I Cultural Sociology 2007, Vol. 1 Nr 3.Peltola, Jari (2002) Kulttuurinen globalisaatio. I Kuusela, Pekka & Sastamoinen, Mikko (red.) Polis ja Kosmos: Kulttuurisen globalisaation suunta. Jyväskylä: SoPhi.Tomlinson, John (1999) Globalization and Culture. Cambridge: Polity Press. |
|
|
Subjektivering Foucault |
Inom mycket kontinental filosofi förstås subjektiviteten som en effekt av maktrelationer
En annan process som står i relation till normalisering och makt är subjektivering, alltså hur individer skapas till subjekt och vilka mekanismer som bidrar till denna process.
Empowerment blir en form av makt som För vidare definition och förklaring av begreppet Empowerment verkar genom tvång på människor. Hon har studerat invandrarkvinnor som har deltagit i ett integrationsprojekt och visar på hur dessa kvinnor som individer problematiseras och skapas till subjekt som ska omformas inom ramen för empowerment. Kvinnorna subjektiveras och får förhålla sig till, och skapa en förändring i förhållande till en svensk norm. Genom att de skapas till subjekt tilldelas de även egenskaper som passar till deras problematiserande situation. De blir problematiserade och subjektiverade som en sårbar grupp som är i behov av empowerment för att kunna förändra sin situation och bli självständiga, starka kvinnor, vilket anses vara det som innefattas i svenskheten. Empowerment blir ett sätt att styra till förändring genom att skapa subjekt och blir på så sätt en produktiv makt. Wright Nielsen visar vidare på hur projektets organisatoriska och fysiska utformande blir ett normativt utrymme som ska verka frigörande. Hon visar vidare på hur empowerment skapas genom det etablerade samhället som ett disciplinerat utrymme där man kan arbeta med kvinnors subjektivitet. Genom att helt åtskilja kvinnorna i projektet från män både i tid och rum kan detta ses som en disciplinär teknik att få dem att arbeta för att bli självständiga, medvetna kvinnor som tar ansvar för sina egna liv. På detta sätt disciplineras och kontrolleras kvinnornas kunskap och kultur. Wright Nielsen visar genom att använda sig av Foucault hur empowerment verkar som en produktiv makt och hur subjektiveringen av individen kan ses som ett maktobjekt. Sammanfattningsvis visar författaren på hur empowerment verkar disciplinerande och styrande genom flera olika tekniker och på flera olika plan i projektet med kvinnorna (Wright Nielsen 2009). Järvinen & Mik-Meyer (2003) behandlar också fenomenet subjektivering då de menar att skapandet av en klient inte enbart handlar om att en person passiviseras och blir mer och mer beroende av det sociala välfärdssystemet. Skapandet av en klient handlar mer om en process som kännetecknar de flesta möten mellan individer och välfärdsinstitutioner. Det är en process där mänskliga problem översätts till att passa systemet och där individers situation behandlas utifrån institutionens fastslagna diagnoser och förståelseramar. Klienter blir indelade i kategorier som motsvarar de förförståelser och behandlingsmodeller som välfärdsinstitutionen tillgodoser. Personer eller grupper som ses som problematiska skapas till problemidentiteter i specifika institutionella sammanhang som kännetecknas av specifika problemförståelser. De institutionella identiteterna formas av de olika hjälp-, kontroll- och behandlingsfunktioner som existerar och har på så sätt en institutionell förankring i dessa. Dessa institutionella identiteter är inte moraliskt neutrala utan de signalerar att den berörda personen har en livsstil som inte överrensstämmer med den rådande normen i samhället. En 26 persons identitet uppstår, fixeras och förändras i interaktionen med andra människor och därigenom i den interaktion som finns på olika välfärdsinstitutioner. Det är således i mötet med personalen på välfärdsinstitutionerna som individens problem blir kategoriserat, där blir problemet begreppsliggjort och där fastslås klientens handlingsmöjligheter och framtidsutsikter (Järvinen & Mik-Meyer 2003). Andersson (2007) visar på en annan aspekt av detta fenomen då han menar att den svenska kriminalpolitiken har utvecklats från att bygga på en styrning där rationaliteten handlade om att generera en välfärdsstat och ett välfärdssamhälle till en styrning och en maktutövning som syftar till att producera självstyrande subjekt och minimera risker. Denna utveckling innebär en förändring från en styrning inriktad på att åtgärda och utrota sociala problem till en styrning som reglerar ordningsproblem (Andersson 2007). Detta resonemang utvecklas vidare då Svensson (1998) visar på komplexiteten i att staten ska bestraffa gränsöverträdande men samtidigt sträva efter att få gränsöverträdaren att komma inom samhällets ramar, att bli ”normal”. Hon menar att straffet i främsta hand är avsett för de som inte begår brott. Det är ett sätt att markera samhällets gränser och att visa allmänheten att det blir en reaktion när någon träder över gränsen. På så sätt manifesteras samhällets normsystem i regler och angivna sanktioner. Hon menar vidare att straff och behandling finns sida vid sida i samma praktik och att de i ytterligheterna är enkla att särskilja men i den vardagliga praktiken är gränsen dem emellan svår att urskilja. Strafftanken och behandlingsprincipen är inte helt åtskilda utan det är snarare en fråga om retorik och om attityden till de omhändertagna (Svensson 1998). |
|
|
Globaliseringens två faser(Giddens) |
Enligt Giddens kan globalisering delas in i två faser, varav den första sker under 1500-1600 talet och bidrar till att Europa får en dominerande ställning i världen. Han menar att det finns fyra institutionella dimensioner som samspelar och påverkar globaliseringens expandering: a)kapitalism b)industrialism c) allt större övervakning av befolkningen d) statlig monopol på våldsmedel. Dessa dimensioner menar Giddens globaliseras och blir idealmodeller för resten av världen under denna period. Den andra fasen kopplar Giddens till den elektroniska kommunikationen som han benämner som ”actions at distance”. Sociala relationer som tidigare utspelades i en lokal kontext löses upp och organiseras om, tvärs över tid och rum enligt Giddens. Det är denna uttänjningsprocess som Giddens definierar som en intensifiering av världsomspännande sociala relationer. Våra lokala turismföretag eller bankföretag existerar ofta som en del av en större kedja eller nätverk, tjänsterna är i hög grad resultatet av en global process, något som gäller både för produktion och distribution. Kommunikationsprocesserna genomsyrar och omstrukturerar vardagslivets upplevelser och erfarenheter och våra vardagliga livsstilar har globala konsekvenser, både när det gäller vår konsumtion av varor men även våra sociala aktiviteter i övrigt, såsom resande. Giddens hävdar att nivån på dagens världshandel är högre än den någonsin har varit och han kopplar även detta till finans och kapitalflöden i form av elektroniskt kapital, det vill säga pengar som endast existerar på en skärm. Detta menar han möjliggör en omsättning på de globala valutamarknaderna som inte tidigare varit möjligt. |
|
|
Vad är en global omsorgskedja och hur förhåller sig begreppet till maktordningar såsom etnicitet, klass, kön och ålder? |
– Omsorg har blivit en global handelsvara och en del av de så kallade omsorgskedjorna, där exempelvis moldaviska kvinnor arbetar i rumänska hem eftersom rumänskorna lämnat familjen för hushållsarbete i Spanien, går att spåra världen över.Såväl på den nationella som på den globala arbetsmarknaden värderas omsorgs- och hushållsarbete lägre än andra typer av arbeten. En känga, och på samma gång en uppmaning, ger Andrea Spehar därför feminismen som hon menar har misslyckats totalt med att lyfta frågan om arbetsvärdering. Känsloarbete och omvårdnad en hårdvalut. Längst ned i hierarkin finns de filippinska kvinnor som inte har råd att emigrera utan som är kvar och tar hand om de migrerade kvinnornas barn. Denna globala omsorgskedja är viktig att belysa för att diskutera frågor kring koloniala strukturer i organisering av barnomsorg, och även frågan om kvinnors exploatering av andra kvinnor. |
|
|
SOCIALPSYKOLOGI FÖRSOCIALT ARBETE |
Symbolisk interaktion och vardagshandlandets metoder
-människor handlar motföreteelser/ting/things på grundval av den mening dessa företeelserhar för dem -den mening som dessa företeelser får är något som uppkommer i den sociala interaktionen. -Dessa meningar är något som hanteras och förändras i en tolkningsprocess som uppstår när individerna förhåller sig till och hanterar företeelserna Thomasteoremet – det människor definierar som verkligt också får verkliga konsekvenser för deras handlande. Hör ihop med första premissen ovan Den interaktionistiska perspektivet handlar i grunden om människans formbarhet och människoblivandet processkaraktär. Vi är inte primärt bestämda av inre faktorer utan formas i socialt samspel med vår omgivning. Falsk medvetande innebär att en människa eller en grupp människor har föreställningar som av någon betraktas som falska i förhållande till en antagen verklighet. Marx exploatering, exploatör, exploaterad oberoende om det exploaterade känner sig så eller ej. Kvinnor som inte inser sin underordning. Förnekande av ett missbruk. Social arbete förhålla sig till en svår balansgång. Antagande om falsk medvetande /respekt för klientens integritet. Reaktionsbildning |
|
|
Feministiskt tänkande |
Bortse från och ignorera genus, bra för vita cis män ghettoisering(separatagenusforskningsmiljöer) performativitet –iscensättande av kön doing gender, kön förändras och är flexibelt, personer könas eller könsmärks kroppsmaterialistiska teorier, heterosexuella emotionsregimstrukturer är de mönster som uppstår i samhället och som genom sin varaktighet präglar människors handlingsutrymme. 1800 första vågen, emancipation(frigörelse), rösträtt, arbeta, utbilda sig 1960 vänsterradikal samhällskritik, rasdiskriminering, svart feminism 1990 vilka erfarenhetersom synliggjordes. Postkolonial feminism ur den postkoloniala kampen och queerfeministisk teoritradition särartsfeminister, ja biologiskt olika men typiskt kvinnligt är underordnat och behöver uppvärderas. Produktion reproduktion och repression familj är heteronormativ tvåsystem teorierna,patriarkat rasism kapitalism patri och kapi förstärker varandra, kvinnor förblir omvårdare, hemmafruar kollektivt minnesarbete? Ståndpunktsteori - kvinnor bredare kunskap änmän, arbete, hemmet, omsorg, äldreomsorg, olika sfärer radikalfeministisk teori mannens kontroll över kvinnans sexualitet och reproduktion hegemoni härskande klassen ser till att deras världsbild är normen, patriarkatet skapar underordnande avvikande kvinnor tillskriven genussystemet 2 principer, könens isärhållande och deras hierarkisering. Köns iförsärhållande, män kvinnor associeras med olika intressen och egenskaper, färdigheter, preferenser Skilda miljöer, arbetsplatser, utbildningar, hemmet. Homofobi hjälper sexuellamatrisen(intersektionalitet) etnisk segmentering av betalt reproduktivt arbete, reproduktivtarbete utförs av rasifieraade kvinnor individnivå,interaktionsnivå,strukturell nivå ”att göra genus” kön är något som görs, göra vad som är manligt och kvinnligt förhandlingsbara |
|
|
STIGMA |
miskrediterad, misskreditabel Risk att till början diskreta stigmat kan bli busted, att miskrediterande information läcker ut. Skillnad mellan socialaidentitet och virtuella identitet Diskrediterad visuella uppmärksamhet åtskilda typer av stigma Missbildningar Fläckar på karaktären, viljesvaghet allt uppslukande onaturliga lidelser, stela trosföreställningar, bristande hederlighet, homosexualitet, alkoholism Tribala(sambetingade stigman) ras nation religion, förmedlas från generation Stigmatermer, krympling,bastard, idiot Stigmatiserade kan vara oberörda av sin stämpel och se oss andra som de onormala Stigmatiserade försöker fixa sitt stigma, faller offer för bedrägliga ”hjälpare”, ger belägg för hur villig stigmatiserade villig att gå. Stigmatiserade personen kanske skyller alla misslyckanden på stigmat, tar inte sitt sociala ansvar, när stigmat fixas kan personen få skumma beteendemönster. Främmande personer kan bah utan vidare tilltala stigma dude Self consciousness, otherconsciousnes Folk med liknande stigma sympatiskt inställda till varandra, handledning Outsiders skapar sina egna skiljaktiga värdesystem, tex analfabeter. Normie bah Roosefelt-> president, Poliokid bah Roosefelt -> polio! Symboler → socialinformation, vigselringklasstillhörighet, prestige,prestigesymbol, statussymbolstigmasymboler →underklass spelar överklass men använder och uttalar ord o så fel, ärr på handleden -> självmordsförsök Desidentifikationsfaktorer analfabeter med värsta glasögonen. Falska duellings ärr. Rymmaresymbol bland fångar, status för andra fångar, information till vakterna, olika betydelse. Kines med västerlänsk frilla Visibilitet person i rullstol, diskret sitter vid ett bord eller synligt när alla andra står upp, blindas vita käpp eller att han inte har ögonkontakt. Läkare ser man på gatan med vissa symtom på en sjukdom, ingen annan vet. Stereotypifiering breaking through –komma förbi omg defekt stadiet stigman ger med sig i familjaritetens ram personlig identitet – positiva markeringar kognitivt igenkännande, cognitive recognitionsocial recognition –skyldighet att hälsa på dom man känner att passera, luffare döljer han är luffare men visar när gratis mat. Folk som visar sitt lyte är hot mot dom som gömmer den, hörselskadad blir irriterad på tant som hör dåligt Askungensyndromet,den misskreditabla håller sig nära sitt gömställe där den kan tillrätta sin förklädnad |
|
|
Cooley spegeljaget |
Jaget byggs upp i enkomplex process som består av flera steg vår föreställning av hurvi ter oss för andra, vår föreställning av hur vår person bedömsav andra. Självkänsla, positiv eller negativ baseras på detta |
|
|
Social responsivitet |
När du möter en person så startar en interaktion utan att vare sig du eller den andre personen har intentionen att kommunicera. Det du gör påverkar den andre personen vars reaktion du i din tur reagerar på (social responsivitet) och den reaktionen är det som den andre personen reagerar på som du i din tur rea... osv. |
