Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
11 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad är smärta?
- Vilken slags upplevelse? - Vilken slags skada? |
En obehaglig, känslomässig upplevelse. Förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada.
Alltid subjektiv! |
|
|
Hur uppstår smärta?
-Vad heter det? - Vad är de känsliga för? - Var finns de? |
Smärta aktiverar smärtreceptorer (nociceptorer). Nociceptorerna är känsliga för allt som försöker skada eller hota våra vävnader. De finns i huden, skelettet, leder och inre organ.
|
|
|
Vad aktiveras smärtreceptorerna av?
|
Tryck, kyla/värme och de inflammatoriska ämnen som bildas i samband med en vävnadsskada.
|
|
|
Hur framkallas smärtimpulser?
|
Vid en vävnadsskada, tumör eller inflammatoriska processer så utsöndras smärtframkallande kemiska ämnen så som PROSTAGLANDIN, KININER, BRADYKINI, HISTAMIN och FRIA SYRERADYKALER. De aktiverar nociceptorer och framkallar smärtimpulser. Impulsen leds via nervfibrer till ryggmärgens bakhorn där omkopplingar och vidarekopplingar sker till den störta smärtbanan och via den kommer det till hjärtbarken för tolkning och lokalisation. ex. hand på platta
|
|
|
Vad är smärttröskel?
|
I normal tillstånd aktiveras smärtreceptorerna vid en viss nivå.
|
|
|
Smärtfibrer
- A-fibrer - C-fibrer -Vilken slags smärta registrerar de? |
A-fibrer - Myeliniserade, hastighet 5-30m/s. Registrerar stickande, molande och ytlig smärta som uppkommer snabbt!
C-fibrer - Icke-myeliniserade, hastighet 1m/s. Registrerar djup, brännande och molande smärta som uppkommer långsammare och är av långvarande karaktär. T.ex. klämma sig i dörr. |
|
|
Hur kan nociceptorerna ha betydelse för smärtupplevelsen?
- Vars sitter de tätt? Hur känns det där? - Vars sitter de glest? Hur känns det där? - Reffered pain? |
Nociceptorerna sitter olika tätt i olika organ som har betydelse för smärtupplevelsen.
I hud, skelett och tandpulpan sitter de tätt, där upplevs smärtan skarpt, distinkt och vällokaliserat. Där de sitter glesar kan smärtan vara svårlokaliserat och mer difus. T.ex viserala organ = REFFERED PAIN. Hjärnan klara inte av att lokalisera smärtan när flera olika nervbanor från olika områden löper i samma banor, intill ryggmärgen. Viktigt att känna till vid bedömning av smärta!! |
|
|
Olika typer av smärta?
1. Noceptiv smärta? 2. Neuropatisk smärta? 3. Fantomsmärta? |
1. Vid akuta skador, tillväxt av cancertumörer och reumatiska sjd.
2. Antingen en skada i PNS eller CNS. Uppstår när nerven har skadats genom kroniska inflammatoriska tillstånd, strålbehandling, kirurgiska ingrepp. 3. Nervbanor retar kroppsdelar som ej finns, amputation. |
|
|
4. Akut smärta
- När uppstår det? - Vilken funktion har det? |
Uppstår vid plötslig vävnadsskada t.ex. skärsår, frakturer och brännskador, samt vid förlossning och kirurgi. Har en beskyddande funktion och ger signaler om att avsluta en aktivitet för att inte bli skadade, t.ex. ta bort handen från en varm platta.
Kännetecken: Avtar när orsaken har läkts. Kortvarig, mindre än tre (3) månader. |
|
|
Symtom vid akut smärta?
|
* Ökad BT
* Ökad puls och andning * Ångest * Kallsvettning |
|
|
Vad finns det för negativ inverkan på organsystemen vid akut smärta?
|
*Ökad stressrespons och belastning på cirkulationssystemet, ökar hjärtats arbete.
*Större risk för arytmier, myokardischemi & hjärtinfarkt. *Kan även försena patientens mobilisering t.ex. efter operation med följd av lunginflammation eller djup ventrombos. *Effekten på mag-och tarmkanalen bidrar till illamående och kräkningar, samt nedsatt tarmfunktion. *Sömndeprivation är en allvarlig följd av smärta. |
