Respiration

Front 1

Vad hör till de övre respektive nedre luftvägarna?

Back 1

Övre luftvägarna: Näsan, munhålan och svalget

Nedre luftvägarna: struphuvudet, luftstrupen och luftrörsförgreningarna (bronkerna och bronkiolerna)

Front 2

Vad händer med inandningsluften på vägen ned till lungalveolerna?

Back 2

I näshålan befuktas och värms inandningsluften

Front 3

Vilka funktioner har hostreflexten, och vad händer vid hostning?

Back 3

Hostreflexen utlöses av främmande kroppar som fastnat på slemhinnan i struphuvudet eller luftstrupen, av irriterande gaser som inandas och av slem som produceras i luftvägarna.

En hostning startar med en djup inandning, därefter stängs stämbandsspalten samtidigt som musklerna i bukväggen och bröstkorgsväggen plötsligt kontraheras. Kontraktionen skapar tryckökning i lungorna och när stämbandsspalten öppnas pressas luften ut genom struphuvudet med hög hastighet.

Front 4

Hur skyddas luftvägarna och lungalveolerna mot infektioner?

Back 4

Partiklar i inandningsluften som är mindre än 0,005 mm i diameter kan passera ända ner till alveolerna. På alveolernas yta finns emellertid makrofager, alveolmakrofager, som tillhör kroppens ospecifika immunförsvar och fagocyterar partiklar som kommit ända ner i alveolerna.

Front 5

Hur är lungsäcken uppbyggd och vilka funktioner har den?

Back 5

Lungsäcken omger hela lungan utom området vid lungroten, där huvudbronkerna går in i lungan.

Den del av lungsäcken som täcker lungytan kallas det viscerala bladet (pleura visceralis)

Den andra delen som täcker insidan av bröstväggen kallas det parietala bladet (pleura parietalis)

De två lungsäcksbladen är åtskilda av en smal spalt, plaurahålan som i likhet med perikardhålan och peritonealhålan innehåller lite vätska för att lungsäcksbladen ska glida friktionsfritt motvarandra. Vätskan gör också att bladen inte kan dras isär under ventilationen.

Front 6

Hur vidgas lungorna under inandningen vid vila och vid hårt fysiskt arbete?

Back 6

Vid vila: Brösthålan vidgas med hjälp av andningsmusklerna (diafragman viktigast). Diafragman står för 60-75% av ventilationen i vila.

När diafragman drar sig samman, planar diafragmakupolen ut så att brösthålans volym ökar. Därmed ökar trycket i ukhålan så att inälvorna pressas mot den främre bukväggen.

Vi använder även yttre interkostalmusklerna. När dessa muskler kontraherar lyfts revbenen, varvid brösthålan blir bredare och djupare.

Det är vigningen av lungorna som leder till att alveolartrycket sjunker och blir lägre än atmosfärtrycket. Tryckskillnaden leder till att luft sugs genom luftvägarna in i alveolerna tills tryckskillnaden är utjämnad.

----------------------------------

Vid fysiskt arbete:

ökar användningen av båda diafragman och de yttre interkostalmusklerna och dessutom används halsmusklerna. Det gör att revbenen lyfts ytterligare och brösthålans volym blir ännu större. Resultatet= mer luft dras ned i lungorna än i vila.

Front 7

Vad är skillnaden mellan lungventilationen och alveolarventilationen?

Back 7

Lungventilationen är den respiratoriska miinutvolymen. (andningsfrekvensen x tidalvolymen)

Luftvägarna är det anatomiska döda rummet, därför att det inte sker något gasutbyte där. Volymen i det döda rummet är 150ml.

Om tidvolymen är 500ml kommer det vid varje andetag bara in 350ml frisk luft ända ner till alveolerna. Alveolarventilationen per minut blir därför mindre än lungventilationen pga det döda rummet.

Front 8

Hur transporteras O2 i blodet?

Back 8

I löst form eller bundet till hemoglobin.98,5% är bundet till hemoglobin.

I vila förbrukas bara 25% av det transporterade syret. (vi har alltså en reservkapacitet)

Om blodet bara hade kunnat transportera syre i löst form skulle hjärtats minutvolym behöva vara större än 1500 liter för att täcka kroppens syrebehov, dvs 15 gånger större än den maximala kapacitetetn. Hemoglobinet har alltså en väldigt viktig roll i syretransporten i blodet.

Front 9

Hur transporteras CO2 i blodet?

Back 9

Vid cellernas metabolism produceras koldioxid. Från cellerna diffunderar CO2 via vävnadsvätskan till kapillärerna och därifrån transporteras CO2 vidare med blodet till lungorna på tre sätt:

fysikaliskt löst (ca7%)

bundet till hemoglobinmolekylernas proteindel (ca 23%)

som vätekarbonat (HCO3-) (ca 70%)

Front 10

Var sitter andningscentrum och hur styrs lungventilationen?

Back 10

Andningscentrum sitter i den förlängda märgen och lungventilationen styrs automatiskt.

Andningsfrekvensen och andetagens djup förändras efter behov utan att vi behöver tänka på det.