Tenta

Front 1

Friedrich von Hayek

Back 1

Info avgörande för frihet. Marknaden bästa förmedlare av info. Kapitalismen bästa informationssystem. Sämre om staten lägger sig i.

Front 2

Jurgen habermas

Back 2

Vill gå tillbaka till idealsamhälle m "offentlig sfär", ca 1700t. Info spreds fritt på offentliga platser. Info ska ej vridas efter makt/vinstsyfte. Staten viktig aktör.

Front 3

Schiller

Back 3

Kapitalism. Information är handelsvara. Kritisk; hur har info producerats, av vem, syfte...finns ej infosam. Kritisk mot USA

Front 4

Regulationsskolan

Back 4

Ekonomi. Fordism till post-fordism. Från massproduktion till specialiserad, globaliserad marknad. Information central för kapitalismens utveckling.

Front 5

Bell

Back 5

Post-industrialismen: nytt samhälle. (säger nu infosam istället). Information handelsvara. Teknik & yrke grund till utveckling. Tror arbetarklass o social oro försvinner. Service viktigt.

Front 6

Giddens

Back 6

Modern tid, post-traditionellt. Mer frihet att göra val. Måste observera för att organisera. Folk måste ha info för sina val. Information wars.

Front 7

5 drivkrafterna

Back 7

Ekonomi

Kultur

Spatialt

Yrke

Teknologi

Front 8

Mediehistoria

Back 8

Boken är informationsbärande medium bland andra medium. Förhållanden mellan medier. Jämförs gammalt/nytt

Front 9

Kunskapssociologi

Back 9

Kunskap i relation till olika kunskapsformer. Hur ex samhället påverkar information. Bok/bibl ses som informationsbärande medium.

Front 10

Tryckpressens tid

Back 10

Gutenberg, ca 1500t. Eisenstein: revolution, "agent of change". Briggs/Burke: katalysator. Enlogt vissa är codex mer revolutionerande. Mer skriftlig kultur. Demokratiskt/religiöst verktyg. Fanns ngt liknande tidigare i Kina och Korea. Olika Olikartad reception beroende på ex läskunnighet, kom sent till Ryssland tex... fanns parallellt med andra medier. Skrivande för spridning, ej förvaring. Andra medier: kaffepauskaffehus, muntlig kommunikation. Boken ett medium bland andra.

Front 11

Kulturpolitiska kärnidéer 75-->

Back 11

-Territoriell struktur (3 nivåer)

- Socialt medborgarskap

- Tydlig ansvarsfördelning (mellan 3 nivåerna)

-Offentlig finansiering

- Tydlig gräns mot kommersiella

- Proportionalitet

- Regional rättvisa

-Regional standardisering

-Mångfald o fria kulturlivet

-Barn o unga som prioriterad grupp

Front 12

Utveckling av bok

Back 12

-lerplattor 3000fkr

-papyrus m hieroglyfer; rullar 2400 fkr

- codex, lättare transportera/läsa religiös text ca 100-400ekr

Papper i Kina ca 100ekr, 1000 år senare i europa

Front 13

Utveckling bibliotek --> 1400t

Back 13

-3000 fkr förvaring av plattor i Sumeria

-2400 fkr Egypten, fokus på bl.a medicin

-300fkr Alexandria. Samla allt egyptiskt, scholars, monopol på info.

-300-1000ekr, Bysantinska/muslimska bibliotek, förvaring

-500ekr klosterbibliotek

-800-1200ekr katedral o universitetsbibliotek

-1200-1400 privata renässansbibliotek i florens, Venedig.

Front 14

Sverige kring 18-900t

Back 14

Industrialisering, urbanisering. Tydliga klasser. Folkrörelser; kvinno, nykterhet, arbetar.. demokratisering o modern stat. Bibliotek: dålig samordning, avgift, dåligt utbud o lokaler, begränsad tillgång, ej statligt stöd.

Front 15

Valfrid Palmgren

Back 15

Visionär o entreprenör. Utbildad i slutet på 1800t, reste till Amerika i början på 1900t o kom åter med idéer baserade på deras bibliotek. Skrev utredning om bibl 1911. Jobbade bl.a vid KB.

Front 16

Milstolpar

Back 16

-12 myndighet, 2 bibliotekskonsulenter

-30 ökar bidrag, högre kompetenskrav på personal

-96 bibliotekslagen, varje kommun ska ha bibl

Front 17

Kulturpolitik

Back 17

Definition: formering o institutionaliseringen av kultur som politikområde.

Front 18

Ny kulturpolitik

Back 18

Ca 70t. Prioriterade områden: integration, decentralisering, kulturell amatörverksamhet, beredskap för ingrepp i kommersiella marknaden...

Front 19

Biblioteksutvecklin Sverige 80-90t

Back 19

offentlig sektor.-91 biv akademiskt ämne. Nya lärosäten

-95 ny sou

-80t sämre ekonomi, ideologiskt skift. Krav på förnyelse, ifrågasättande av offentlig sektor.-91 biv akademiskt ämne. Nya lärosäten-95 ny sou-96 bibliotekslagen. Sverige sist i norden, tryckta böcker fria att låna, ej e-böcker. Lag motiverad av bla hot mot fria lån, dålig ekonomi.

-96 bibliotekslagen. Sverige sist i norden, tryckta böcker fria att låna, ej e-böcker. Lag motiverad av bla hot mot fria lån, dålig ekonomi.

Front 20

Biblioteksutvecklin Sverige 2000t

Back 20

-08 ny bibliotekslag. Samverkan, utveckling, uppföljning.

-09 kulturutredning, SOU, pga teknikens inverkan på bibl,

-14 ny bibliotekslag. Bla om skolbibliotek.

Front 21

Infosamh, kunskapssamh, mediesamh

Back 21

Info- betonar infos roll i samhället. Ny samhällsform?

Kunskap- motsvarande, betoning på teoretisk kunskap

Medie- motsvarande, betoning på mediers utveckling

Front 22

Tidiga samhällsutveckligsteorier

Back 22

-skotska upplysningen, 1700t. Idéer om samh som utvecklas etc.

-comte, europacentrerat. Ansåg egna samh högst i världen

-toffler, 3 vågor som påverkat samh: nomadic era --> jordbruk --> industri --> information, nutid.

Front 23

Teknologi som drivkraft

Back 23

"Mighty micro", att mikroteknologi skulle revolutionera allt. Kopplas mot kommunikation, sociala medier. Mer interaktivitet pga internet. Mer demokratiskt pga interaktivitet. Information superhighways.

Webster: risk för teknologisk determinism, att ej se tekniken som extern utan socialt inbäddad.

Front 24

Ekonomi som drivkraft

Back 24

Tittar ex på hur mkt av BNP som tillhör vissa kategorier. Ex skift från jordbruk till information.

Webster: svårt att riktigt se hur det ser ut. Resurser kan tillskrivas informationssektorn fast det eg inte riktigt hör dit.

Front 25

Yrkesmässiga aspekter som drivkraft

Back 25

Fler pers jobbar inom vissa sektorer. Om skift sker mot yrken inom information kan det ses som drivkraft.

Webster: svårt att kategorisera rätt.

Front 26

Kulturella aspekter som drivkraft

Back 26

Hum/samhällsvetarperspektiv. Postmodernister... popkultur är transnationellt, kan ex se samma film i olika länder. Homogenisering, företag finns i hela världen. Megastäder liknar varandra. Enligt vissa: mer individualisering.

Webster: svårt att analysera. Finns ej siffror el liknande att förhålla sig till.

Front 27

Postmodernism

Back 27

Oklart och skiftande. Finns bara subjektiva o individuella sanningar. Mer valfritt, ej lika bestämt som förr vad man ska göra..

Webster: användbart begrepp.

Front 28

Castells

Back 28

Nytt samh; Nätverkssamhälle. Informationsåldern. Industrisamhället ersätts av informationsstyrd o nätverksbunden logik... koppling till teknik. Ekonomi, kultur etc blir mindre beroende av staten.

Webster: svårt att motsäger nätverkssamh

Front 29

Briggs o burkes mediehistoriska perspektiv, 3 kännetecknande drag.

Back 29

1.Boken ett medium bland andra. Att teknologi uppstår i ett samband... 2. relationen mellan medium o samhälle. 3. Att medium gör uttryck för hur samhället ser ut, och de människor som nyttjar mediet.??

Front 30

Briggs o burke vs eisenstein, 3 skäl till att b&b ej håller med

Back 30

1. Ej att anse som revolution pga långsam utveckling

2. Att tryckpressen varit katalysator för msk. Är ej tryckpressen utan de som nyttjat den som stått för förändring.

3. Måste se printen i sitt sammanhang, samhälle osv..

Front 31

Missions, A -C

Back 31

A, earliest, maintaining a records archive. Uppkom pga ökad handel och skrift. Lerplattor. "Keepers of tablets". Tempel center.

B, religiösa o praktiska missions, egyptiska bibl. Tempel center. House of papyrus. Matte, astrologi, medicin.

C, mission of scholars scholarship o research. Assyrien, ej bara gammalt material utan även för utbildning. Fler ämnen, översatt material. ALEXANDRIA. Samlade akademiker o material.

Front 32

Missions, D-F

Back 32

D, personal status och public use, roman libraries. Skift i biblioteks syfte. Blev statussymbol. Inspiration från Grekland, grekiska filosofer. Många privata bibliotek. Läste högt. Papyrus opraktiskt, codex kom pga praktiskt.

E bevara scholarship, Bysantinska o muslimska bibliotek. Medeltiden. Konstantinopel, typ univbivl. Material på olika språk, olika religioner. Stora bibl i bla damascus.

F religiös mission, klosterbibliotek på medeltiden. Kristendomen växte. Bevara o kopiera religiös text. Munkarna läste mkt

Front 33

Missions, G-I

Back 33

G, educational, katedral o universitetsbibliotek på sena medeltiden. Katedraler, uppmuntra studier. Mer sekulära verk. Studier i ed samhälle, ekonomi m.m, mer i lokala språk.

H, humanistic mission o reemergance of library for personal status. Mkt utveckling i europa. Mer läskunnighet. Renässansen, stora privata bibl.

I, promotion National pride, mission of National libraries. Nationalism växer. Nationella bibl i ex Danmark, Frankrike m.fl. på 1700t., Sverige 1800t.

Front 34

Svedjedal, folkbibliotek var sammanflätade av 4 tidigare bibl typer, vilka

Back 34

-kommersiellt arbetande lånebiblioteken,

-föreningsanknutna bibl,

-ojämnt skötta sockenbiblioteken

-folkbiblioteken

Front 35

Milstolpar

Back 35

-12 konsulenter tillsattes, myndigh.

-30 ökat bidrag, krav på kompetens.

-96 lag

Front 36

Frenander, 4 perioder

Back 36

-inledningsfas, innan -21. Olika bibliotek, ej utbildad personal. Staten stödjer, men leder ej.

-2a fasen ca 20-65t. Politiska o ekonomiska svängningar. Folkhemmet. Kvalitetskrav på bibl, ökad finansiering. Förse bildning.

-3e, ca 60-90t. Nya kulturpolitiken. Mkt ekonomiska o politiska svängningar. Fokus på eftersatta grupper. Lag -96.

-4e, 2000t. IT etc. Globalisering. Digitalisering. Ekonomiska skift. Samverkan mellan bibl.