Pyramidbanor + Muskelfibertyper + Träningseffekt

Front 1

Vad är pyramidalbanorna och hur går de?

Back 1

Pyramidalbanorna är direkta banor från primära motorkortex till ryggmärgen. Mellan primära motorkortex och ryggmärgen sker ingen omkoppling. Axonerna hos dessa neuroner slutar i det ryggmärgens ventralhorn och kallas övre motorneuroner

Front 2

Vad är övre motor neuroner?

Back 2

Neuroner som går från motorkortex till rygggmärgens ventralhorn.

Front 3

Vad styr de pyramidala banorna?

Back 3

De styr finkänsliga rörelser hos avlägsna extremiteter, t ex överarmar, händer och fingrar.

Front 4

Vad är de extra pyramidala banorna och hur går de?

Back 4

De extra pyramidala banorna omfattar all motorkontroll utanför de pyramidala systemen. Tillskillnad från pyramidalbanorna är dessa banor indirekta förbindelser mellan hjärnan och ryggmärgen

Front 5

Vad påverkas av de extra pyramidalabanorna?

Back 5

Muskler i bålen, nacken och proximala delar av lemmar.

Front 6

Hur skiljer sig den funktionella skillnaden mellan de pyramidala och extra pyramidala banorna?

Back 6

De extra pyramidalabanorna kontrollerar stora muskelgrupper som kontraherar ihop för att kunna upprätthålla hållning och balans medan de pyramidala banorna är mer involverade i kontrollen av mindre muskelgrupper som kan kontrahera självständigt.

Front 7

Vad är parallell bearbetning?

Back 7

Det är den simultana överföringen av den samma typ av generella information längs separata nervbanor. Det är en slags back up ledning om en av de två nervbanorna misslyckas eller fungerar dåligt. Vanligt i hela nervsystemet

Front 8

Vilka kärnor i hjärnstammen som sträcker sig till ryggmärgen via extra pyramidala banor är mest framstående i ickeviljestyrd kontroll av hållningen?

Back 8

Retikulära aktiveringssystemet, vestibulär kärnor och röda kärnor.

Front 9

Hur kontrollerar hjärnstammen hållningen?

Back 9

Hjärnstammen använder information från sensoriska receptorer i huden, proprioceptorer i muskler och leder och receptorer i vestibular systemet. Dessa ger input om kroppens position och tvingar handling därefter. Hjärnstammen mottar även emot sensorisk information från ögonen och öronen, så att den kan göra anpassningar på hållningen i respons till visuella eller auditoriska stimulus.

Front 10

Vilken roll har lillhjärnans i motorkoordination?

Back 10

Man kan på många sätt säga att lillhjärnan fungerar som ett ”guidnings system” för rörelser. Efter att kortex formulerat handlingsplaner och beordrar musklerna att utföra dessa, jämför lillhjärnan de faktiska rörelserna under de att de sker med planerna och gör rättelser i rörelsernas kraft och riktning under rörelsen när den upptäcker skiljeaktigheter.

Front 11

Hur kontrollerar lillhjärnan motorkoordination?

Back 11

Lillhjärnan måste både få information från hjärnbarken gällande planerade rörelser och ständigt uppdateras hur rörelser faktiskt utförs. Den får input från sensorimotoriska områden i hjärnbarken (områden involverade i sensorisk och/eller motorisk bearbetning), basala ganglier, hjärnstammen och ryggmärgen så väl som sensorisk information från alla kroppens områden. Den skickar tillbaka signaler till hjärnbarken (via relästationer i thalamus), så att hjärnbarken kan justera dess output för att slutföra den planerade rörelsen framgångsrikt.

Front 12

Vilken roll har de basala ganglierna i motorisk kontroll?

Back 12

De basala ganglierna tros ha en liknande funktion till lillhjärnan, de ger feedback till hjärnbarken i utvecklingen av motoriska strategier och mjukgör rörelser.

Front 13

Vad är fast-twitch fibrer? Ge ett exempel på var dessa finns.

Back 13

Muskelfibrer som kontraherar snabbt. Finns bl a i de extra oculära musklerna som kontollerar ögonrörelser.

Front 14

Vad är glykolytiska fibrer?

Back 14

Det är fibrer som har höga cytosoliska koncentrationer av glykolytiska enzymer, så att de kan generera ATP snabbt via glykolys

Front 15

Hur kontrollerar hjärnstammen hållningen?

Back 15

Hjärnstammen använder information från sensoriska receptorer i huden, proprioceptorer i muskler och leder och receptorer i vestibular systemet. Dessa ger input om kroppens position och tvingar handling därefter. Hjärnstammen mottar även emot sensorisk information från ögonen och öronen, så att den kan göra anpassningar på hållningen i respons till visuella eller auditoriska stimulus.

Front 16

Vad är slow-twitch fibers? Nämn en sådan

Back 16

Muskelfibrer som kontraherar relativt sakta. Finns bl a i m. soleus i benet.

Front 17

Vad är oxidativa fibrer?

Back 17

Oxidativa fibrer är rika på mitokondrier och har hög kapacitet att producera ATP via oxidativ fosforlyering. Dessa fibrer innehåller dock relativt låga koncentrationer av glykolytiska enzymer och har därför låg glykolytisk kapacitet.

Front 18

Nämn fler skillnader mellan oxidativa och glykolytiska fibrer.

Back 18

Oxidativa fibrer har generellt mindre diameter och är väl försedda med kapillärer, medan glykolytiska fibrer har större diameter och omges av färre kapillärer. Därför har oxidativa fibrer en högre kapacitet att använda syre och är mer beroende av snabb syre tillförsel för att fungera. En annan skillnad mellan fibertyperna är att oxidativa fibrer innehåller ett syrebindande protein kallat myoglobin (rödaktig molekyl), medan glykolytiska fibrer saknar detta. Glykolytiska fibrer producerar ATP mindre effektivt än oxidativa fibrer då färre ATP molekyler syntetiseras per konsumerad enhet. Men glykolytiska fibrer är bättre på att producera ATP när syre tillgängligheten är låg då glykolysen inte kräver syre.

Front 19

Varför drabbas glykolytiska fibrer av fatigue snabbare än oxidativa fibrer?

Back 19

När glykolytiska fibrer är aktiva och producerar ATP i hög hastighet, produceras mjölksyra som en biprodukt, då dessa celler har en låg oxidativ kapacitet vid sidan av sin höga glykolytiska kapacitet. Av denna orsak drabbas glykolytiska fibrer snabbare av fatigue. Oxidativa fibrer producerar lite mjölksyra så länge de förses med tillräckliga mängder syre, som en konsekvens är de mer motståndskraftiga mot fatigue.

Front 20

Varför kallas oxidativa fibrer röd muskel?

Back 20

De innehåller myoglobin

Front 21

Varför kallas glokolytiska fibrer vit muskel?

Back 21

De saknar myoglobin.

Front 22

Vad är långsamma oxidativa fibrer?

Back 22

Skelettmuskelfibrer som innehåller långsamt myosin och har en hög oxidativ kapacitet. De producerar mesta av sin ATP genom oxidativ fosforlyering.

Front 23

Vad är snabba glykolytiska fibrer?

Back 23

Skelettmuskelfibrer som innehåller snabb myosin och har en hög glykolytisk kapacitet. De producerar mesta av sin ATP genom glykolys.

Front 24

Vad är snabba oxidativa fibrer?

Back 24

Skelettmuskelfibrer som har hög oxidativ kapacitet och innehåller snabbt myosin. Ganska ovanliga.

Front 25

Trots att de olika fibertyperna är blandade i skelettmuskler, används inte alla tre varje gång en muskel kontraherar, hur ser ordningen för rekryteringen ut?

Back 25

Olika fibertyper ”rekryteras” efter storleksprincipen så muskelspänningen stiger. Långsamma oxidativa fibrer rektyteras först då dessa fibrer finns i mindre motorenheter. Snabba oxidativa fibrer rekryteras näst för att dessa fibrer finns i mellan motorenheter. Snabba glokolytiska fibrer rekryteras sist då dessa finns i större motorenheter.

Front 26

Vad är fatigue?

Back 26

En nedgång i muskelns förmåga att upprätthålla en konstant kontraktionskraft i trots all upprepande långtidsstimulering.

Front 27

Vad händer vid högintensiv träning?

Back 27

Glykolytiska muskelfibrer rekryteras och har en tendens att producera mjölksyra p g a deras låga oxidativa kapacitet. Som en konsekvens är en snabb uppbyggnad av mjölksyra i muskler en vanlig vid högintensiv träning.

Front 28

Vad händer vid lågintensiv träning?

Back 28

Mjölksyre ansamling är generellt inte ett problem då få glykolytiska fibrer är rekryterade: de aktiva fibrerna är med oxidativa fibrer, vilka har liten tendens att producera mjölksyra.

Front 29

Vad är aerobisk träning?

Back 29

Lågintensiv, långvarig träning.

Front 30

Vilka är effekterna av aerobisk träning?

Back 30

Aerobisk träning ökar muskelfibrernas oxidativa kapacitet, därigenom ökar motståndskraften mot fatigue. Som ett resultat av träningen kommer vissa glykolytiska fibrer effektivt att omvandlas till snabba oxidativa fibrer. Andra förändringar är i storlek och antal mitokondrier inom fibrerna och en ökning av antalet kapillärer som omger fibrerna.

Front 31

Vilka är effekterna av högintensiv träning?

Back 31

Högintensiv träning minskar den muskelfibrernas oxidativa kapacitet och ökar deras glykolytiska kapacitet, därigenom omvandlas en del av de snabba oxidativa fibrerna till snabba glykolytiska fibrer. Andra förändringar består av minskningar i storleken och antalet mitokondrier, ökningar i den genomsnittliga fiberdiametern.

Front 32

Vad beror skelettmuskel tillväxt på?

Back 32

Skelettmuskel tillväxt beror inte på ytterligare nya fibrer, då muskelfibrer ör postmitotiska – kan inte dela sig för att bilda nya celler. Men nya fibrer kan genereras från omogna förstadieceller kallade satellite celler. Händer normalt när fibrer dör och måste ersättas.

Front 33

Vad är gemensamt för alla muskler?

Back 33

De är kopplade till två eller flera ben genom senor.

Front 34

Vad händer med ena benet när en muskel kontraherar?

Back 34

När en muskel kontraherar rör sig vanligtvis ett av benen medan det andra förblir relativt stationärt.

Front 35

Vad är muskelns origin?

Back 35

En muskels fästpunkt till det stationära benet.

Front 36

Vad är muskelns insertion?

Back 36

Muskelns fästpunkt till det rörliga benet.

Front 37

Vad är antagonistiska muskler? Ge ett exempel på antagonistiska muskler.

Back 37

Två muskler som utövar kraft i en riktning som motsätter varandra. Biceps och triceps.