Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
181 Cards in this Set
- Front
- Back
|
redogör den första preparationsprincipen |
1. underskärsfrihet. Titta uppifrån med ena ögatoch vill se preppgränsen och väggarna. Leta efter en skugga. Kan uppsåt vidprepp, karies eller lossnad fyllning |
|
|
redogör den andra preparationsprincipen |
Princip 2 – utrymme för rekonstruktionmaterial/tillräckligt med utrymme ska finnas för rekonstruktionsmaterialet. Man måste kunna komma igenom med den smala chamfern approximalt, annars för lite utrymme då man ej gått förbi kontaktpunkten. Därför är måtten viktiga. Varför måste man avverka så mycket? För att materialet ska hålla- Monolitisk zirkonia ca 0,5-0,8 mm- Monolitisk glaskeram ca 1,0 mm och 1,5 mmocklusalt |
|
|
redogör den tredje preparationsprincipen |
3. Preparationen skall uppvisa jämna, slätapreparationsytor och en likaledes jämn och distinkt preppgräns. Får inte varahelt upp-polerat dock för då tar man bort den mikromekaniska retentionen. |
|
|
redogör den fjärde preparationsprincipen |
4. Retention/preparationen skall besittatillräckliga retentionsegenskaper. För rak konvergensvinkel => förparallellt, axial diskrepans uppstår. Måste vara lite lös för att få plats medcement, sk. löspassning. Klämpassning är då man får trycka ner kronan med kraft, menman får ingen chans att lägga in cement => axial diskrepans.- Retentionscylinder- Konvergensvinkel- Ytråhet |
|
|
redogör den femte preparationsprincipen |
Med stabilitet menas motståndet mot sneda, horisontella eller roterande krafter, vilka vill försöka dislokalicera kronan. Påverkas av: höjd (ju högre pelare desto bättre retention och stabilitet), konvergensvinkel (mindre koningsgrad ger bättre stabilitet),basdiameter (mindre basdiameter ger bättre motstånd). Ocklusalytepreparationens utformning (vinklad ocklusalytepreparation föredras). Vad kan man göra för att bättra på detta och reda ut situationen? Sänka preppgränsen och ändra konvergensvinkeln. Diagonalen ska vara större än basen om möjligt, annars sänk preppgränsen. |
|
|
redogör den sjätte preparationsprincipen |
6. Avrundning av vassa kanter och hörn. Kan ledatill koncentrationsspänningar och därmed frakturer. Kan även leda tillfrakturer och sprickor vid alignatavtryck. Extra viktigt vidfasader/laminat/veneers |
|
|
hur ska en US gå till för bästa vården ska kunna ges? (Vanlig us) |
För att kunna utföra den bästa vården måste man inför varje fall göra en ordentligundersökning som innefattar allmän och lokal anamnes, extraoral och intraoral inspektionsamt diagnosticering. När detta är gjort inleds med förbehandling av karies, parodontit ochandra tillstånd. Först när detta är gjort kan man gå vidare med den protetiska behandlingen. |
|
|
reprativ vård vs rehabiliterande vård? när krävs vad? |
Reparativ vård krävs om man diagnostiserar förlust av tandsubstans, dvs. att en tand av olikaanledningar gått sönder och förlorat tandsubstans. Vid omfattande skada kan man fåersättning av försäkringskassan för en krona (mer om detta i sektionen om kronor). Rehabiliterande vård krävs om man diagnostiserar förlust av en eller flera tänder, dvs. att helatanden saknas i ett område. Till dessa tillstånd räknas helt tandlös käke, partiellt tandlös käke,friändstandlöshet och tandlucka. |
|
|
vad har vi för protetiska diagnoser? |
Total tandlöshet: Tänder saknas helt i en eller båda käkarna. Partiell tandlöshet: Tänder, oavsett antal, saknas i käken. Friändstandlöshet: Tillståndet friändstandlöshet kan endast tillämpas om tänder till och med 5a är sista tanden ikäken, friändstandlöshet går alltså inte att få om en 6a är sista tand. Tandlucka: Separata tillstånd finns för entandslucka, tvåtandslucka, tretandslucka och fyra- ellerflertandslucka. |
|
|
vad är de nationella riktlinjerna vid total tandlöshet i ÖK resp UK? |
För total tandlöshet i överkäken är alla de tre behandlingsalternativen helprotes,implantatstödd bro och implantatstödd täckprotes (overdenture) likvärdigabehandlingsalternativ. För total tandlöshet i underkäken är den imlpantatstödda bron det bästa alternativet, följt av implantatstödd täckprotes och sist helprotesen. |
|
|
bästa beh vid friändstandlöshet? NR |
För friändstandlöshet är det bästa behandlingsalternativet en implantatstödd bro.Behandlingsalternativen implantatstödd bro med extension, ortodontisk distalisering ikombination med tandstödd bro och tandstödd bro på tänder med reducerat benstöd medextensionsled anses likvärdiga. En avtagbar protes anses ha dålig rekommendation. |
|
|
vad är de nationella riktlinjerna vid flertandslucka |
För flertandsluckan har tandstödd bro och implantatstödd bro lika hög rekommendation,sämst rekommendation har avtagbar partialprotes och etsbro |
|
|
vad är de nationella riktlinjerna vid entandslucka? |
I sidosegmentet: De bästa behandlingarna är tandstödd bro och implantatstödd krona, sämst är en etsbro. I underkäksfronten: I underkäkens frontsegment har luckslutning med ortodontisk apparatur och tandstödd brohögst rekommendationer. Implantatstödd krona har desto sämre rekommendation eftersom attkomplikationsrisken bedöms hög. I överkäksfronten: I överkäkens frontsegment har även implantatstödd krona högst rekommendation, eftersom attkomplikationsrisken i överkäken är mindre än i underkäken. även luckslutning ortodontiskt samt bro är på topp |
|
|
hur mycket plats kräver en MK? |
Porslin kräver minst 1-1,5mm materialtjocklek och metall 0,5mm |
|
|
skriv preparationsprinciperna här igen |
j |
|
|
vad är indikationen att göra en fullkrona? |
Indikation för att göra fullkronor kan vara extensiv destruktion av karies/trauma, rotfylldatänder med omfattande tandsubstansförlust, befintlig protetik som måste göras om samt i falldär det är nödvändigt med korrigering av ocklusionsplanet. |
|
|
vad säger d3 regeln? |
Regel D3 beskriver när det är ersättningsberättigat att utföra en fullkrona och få ersättning fördetta från försäkringskassan.Regeln säger att en tandstödd krona med eller utan pelare är ersättningsberättigande för tand iposition 1-7 vid kavitet, fraktur, förlust av tandsubstans, förlust av fyllningsmaterial ellertandslitage som är omfattande. ex: |
|
|
ge exempel på berättigande för fullkrona enl d3 regeln |
Med omfattande kavitet, fraktur, förlust av tandsubstans eller fyllningsmaterial menas: - Minst fyra av fem ytor på premolar eller molar omfattas av skadan - Minst tre av fyra ytor på framtand eller hörntand omfattas sam inbegriper incisalskäret - Två tredjedelar av tandkronans volym är förlorad Med omfattande tandslitage menas vid: - Abrasion eller attrition att höjden på tandkronan reducerats med minst en tredjedel pålägsta stället eller att det finns dentinblotta på minst en tredjedel av palatinal- ellerbuccalytan - Erosion att det finns dentinblotta på minst en tredjedel av palatinal- eller buccalytan |
|
|
när 'r det kontraindicerat med en fullkrona? |
Kontraindikation för att göra en fullkrona kan vara om det går att rehabilitera tillståndet på ettannat, mer vävnadsbesparande sätt. Även på patienter med aktiv kariologisk- eller parodontalsjukdom kan det vara kontraindicerat att göra en krona. |
|
|
beskriv den protetiska behandlingsgången vid fullkrona |
1. bedövning 2. f'rgtagnign 3. avlägsning 4. preparation av tanden 5. friläggning 6. avtyckkstagning 7. temporär ersättning 8. provning av göt 9. proving av färdig konstruktion 10. cementering 11. klinisk ktrl - bör göras efter 2 v |
|
|
när använder du fosfatcement? |
Zinkfosfatcement: Fosfatcement är ett vattenbaserat passivt cement som främstanvänds till metallkonstruktioner och oxidkeramiska konstruktioner, ex.Zirkonia. Cementet kräver en konventionell preparation då det förlitar sig påden mekaniska retentionen. Behandlingsgången är enligt nedan:i. Rengöring av preparationen med tubulicid.ii. Noggrann torrläggning med bomullsrullar, salivsug och luftblästring.Rotkanaler kan behöva torrläggas med papperspoints.iii. Ett tunt lager fosfatcemet appliceras på konstruktionens insida ochdärefter på preparationen.iv. Konstruktionen sätts på plats och trycks i sitt rätta läge med ett hårt ochbestämt tryck i 2 minuter, därefter kan patienten bita ihop på enbomullsrulle i ytterligare 10-15 minuter. Viktigt att området hålls torrtunder hela processen.v. Avlägsning av cementet sker först när det är brythårt. Särskilt noga ärdet att avlägsna överskott i tandköttsfickan och approximalt. Cementsom har hamnat på granntänder och fasader kan tvättas bort med varmtvatten. |
|
|
n'r använder du glasjonomercement? |
: Glasjonomercement används främst på kariesaktivapatienter där man misstänker att kariesrisken är stor. Adhesionen fås genom attcalcium i tandsubstansen binder till polysyrakedjan, dock ska man inte lita påden kemiska adhesionen, utan det mesta kommer från mikromekaniskretention. |
|
|
när används polymerbaserade cement? |
Polymerbaserade cement: Polymerbaserade cement, eller kompositcement,används främst till keramer, eftersom att det i dessa fall är viktigt attkonstruktionen inte kan svikta, extra viktigt är detta för glaskeramer. Även tillmetaller kan man använda sig av kompositcement, här är dock indikationen attdet finns för lite tandsubstans för att uppnå optimal makromekanisk retention. Idessa fall, och i fall med tjockare konstruktioner är det viktigt att mananvänder sig av ett kemiskt härdande cement. För konstruktioner avoxidkeramer bör man använda ett kemiskt härdande cement med fosfatgrupper(ex. Panavia) för att få en bindning mellan cementet och metalljonerna |
|
|
vad gör du vid provning av göt? |
Provning av göt: Innan provningen avlägsnar man den temporära ersättningen ochallt temporärt cement. Preparationen kan med fördel putsas med pimpsten ellerliknande. Därefter görs följande steg:i. Inspektera götets in- och utsida efter exempelvis gjutpärlorii. Sätt götet på plats och kontrollera stabilitet genom att vicka på deniii. Kontrollera kantanslutningar så att inga tydliga skarvar förekommer, ensond ska inte fastna när man drar den förbi övergången mellan tand ochgöt. Se till att inga över- eller underskott förekommer.iv. Använd Ivanssons instrument för att kontrollera götets att götetstjocklek är minst 0,5mm.v. Låt patienten bita ihop för att kontrollera om konstruktionen är för hög.vi. Kontrollera att spolrum och dimensionen på eventuella fogar ärtillräckliga.vii. Kontrollera att det finns minst 1mm plats för porslinet.viii. Ta bitewing för att kontrollera den cervikala anslutningenGivetvis kan detta steg hoppas över om man gör en krona som endast består av ettmaterial. |
|
|
varfför gör du tempersättning och beskriv hur amn gör |
: Den temporära ersättningen görs av flera anledningar,däribland för att skydda preparation och pulpa, bibehålla frisk gingiva, undvika atttänder elongerar eller rör sig, bibehålla betthöjd samt estetisk, fonetisk och socialfunktion. Det finns olika sätt att framställa de temporära ersättningarna, däriblandprefabricerade kronor (exempelvis Frasaco och Directa). I fall där det finns myckettandsubstans kvar kan man med fördel ta ett Puttyavtryck på tanden innan ochanvända det som mall för framställningen av den temporära kronan. Vanligen användsmaterialet Luxatemp, eller annan bisakrylat för framställning av den temporäraersättningen.Kraven på den temporära ersättningen är att den ska vara hållfast med god retention,lätt att framställa och laga samt möjliggöra optimal oral hygien. |
|
|
varför är det viktigt att avtrycket blir bra och hur gör du? |
. Avtryckstagning: Avtrycket utgör tandteknikerns guide för hur konstruktionen skautformas för att passa preparationen och det övriga bettet och kan antingen görasanalogt, dvs. med en sked och olika avtrycksmaterial eller digitalt där preparationenscannas. Viktigt för att avtrycket ska bli optimalt är att preparationsgränsen är frilagdoch att hela preparationen är fri från saliv, blod och annan fukt, detta gäller oavsett omavtrycket är digitalt eller analogt.Vidare gäller att man i de flesta fall behöver tre olika avtryck för att ge all informationsom krävs:- Ett definitivavtryck på hela käken där preparationen gjorts, detta avtryck tas ofta isilikonmaterial av olika viskositet.- Ett motbitningsavtryck i motstående käke som vanligen tas i alginat.- Ett käkregistreringsavtryck som visar patientens bitning. Detta tas vanligen med vax,vanligen Aluminax. |
|
|
hur kan man frilägga och varför frilägger man? |
Friläggning, görs för att skapa optimal insyn på till preparationen och stilla blodet föratt tandteknikern ska kunna anpassa kronan optimalt. Det finns många sätt att görafriläggningen på, men de vanligaste är trådpackning och kirurgisk friläggning.a. Trådpackning: En stickad tråd i storlek 00-5 beroende på sulcusdjupet väljsoch packas i tandköttsfickan runt hela tanden. Om blödning föreligger kantråden, när den är på plats dränkas i något blödningsstillande medel,exempelvis Viscostat. Efter ett par minuter spolas tråden med vatten ochavlägsnas därefter. Tråden har då vidgat fickan och god insyn till preparationenskapats.i. Double cord technique: Vid double chord-tekniken väljer man enmycket tunn tråd som placeras djupast i fickan. Ovanpå denna packassedan en grövre tråd som får ligga på plats med blodstillande medel inågra minuter. Den tjocka tråden avlägsnas inför avtrycket medan dentunna tillåts ligga kvar. På detta sätt hålls tandköttsfickan vidgadmycket effektivt.b. Kirurgisk packning: Den kirurgiska packningen är mycket atraumatisk ochbygger på mekanisk komprimering. En fördel med tekniken är att man inte fårnågon kemisk påverkan på gingiva eller avtrycksmaterial. Vid kirurgiskpackning sprutas ett expanderande material ner i fickan och patienten får bitapå en kompresionshätta, varpå materialet expanderar. Efter några minuter ärgingivan vidgad och man kan ta sitt avtryck. Metoden bör dock undvikas ifronten då det är svårt att förutse gingivans slutgiltiga form. |
|
|
vad är gemensamt för all preparationstyper? |
Preparation av tanden, beroende på vilket material som används får man olikapreparationer. Gemensamt för alla är att man eftersträvar en ca 15° konvergensvinkeloch ca 3mm retentionscylinder |
|
|
hur prepparaera du för en skuldra? |
. Skulderpreparation: En skuldra prepareras med en topprundad diamant, djupetska vara ca 1,5mm runtom. Denna typ av preparation används främst tillhelkeramiska kronor, men kan eventuellt även användas till kronor avZirkonia. |
|
|
hur preppar du för en chamfer? |
Chamferpreparation: En chamfer prepareras med ett chamferborr, beroende påvilken typ av konstruktion som ska komma på preparationen görs den olikadjup. För MK och Zirkonia med påbrännt porslin ska den vara djup, ca 1,5mm,buccalt och tunn, 0,5mm, runtom. För konstruktioner helt i metall eller imonolitisk Zirkonia kan man preparera en tunn chamfer runtom.För att få plats med materialet måste man avverka tillräckligt mycket. Metall kräver0,5mm materialtjocklek för att få god hållbarhet och porslin kräver 1,5-2mm |
|
|
när anv'dne rdu chamfer, skuldra etc? på vilken indikaiton väljer du vilken prepptyp? |
l |
|
|
vad kollar du efter vid färgtagning och när tar du färg? |
Innan man börjar preparera tanden bör man ta färg, eftersom att så snartman börjar påverka tanden så kommer det leda till exempelvis uttorkning vilketpåverkar färgen. Närliggande färger påverkar varandra och det är därför klokt att täckakläder och undvika läppstift vid färgtagningen. Vidare påverkar bakgrundens ljushet,man bör därför eftersträva att göra viktig färgtagning i dagsljus. Färgtonen på tandenpåverkas av:a. Färgton, dvs. själva färgenb. Mättnad (färgintensitet), dvs. hur mycket av varje färgtonc. Ljushet, hur mycket grått eller vitt som finns i färgend. Ytstruktur, påverkar hur ljuset reflekterase. Genomskinlighet, opalescens och transluscensf. Tandens välvda form |
|
|
när är det indicerat att göra en bro |
Indikationen för att göra en bro är vid avsaknad av en eller flera tänder där patienten önskarsig något fastsittande. En bro är även ett bra behandlingsalternativ i fall där det av olikaanledningar inte går att göra implantatbehandling. |
|
|
vad menas med bräckligt ändstöd och när kan man få ersättning för detta av fk? |
Vid en- och tvåtandsluckor kan man få ersättning av försäkringskassan för utsträckning tilltvå stöd på den aktuella sidan. Som bräckligt ändstöd räknas ett brostöd som inte bedöms getillräckligt god prognos för konstruktionen på grund av:- Rotfylld tand med bräcklig rot- Kort rot- Ogynnsam rotanatomi- Parodontal nedbrytning- Ogynsam påbitning- Kort eller bräcklig kronaVid en tvåtandslucka i position 6-7 är tandstödd bro endast ersättningsberättigad med ettbrostöd på varje sida om luckan, eller ett implantat i position 6.För båda tillstånden gäller att det måste dokumenteras och beskrivas i patientens journal |
|
|
n'r använder man extensionsled? vad beror ofta frakturerna på? |
Ibland kan man vilja utforma broar med extensionsled, det vill säga broar som inte är heltinspända mellan två stödtänder. Detta kan till exempel göras vid friändstandlöshet där man aven eller annan anledning inte kan eller vill göra implantat.En bro med extensionsled har generellt sämre långtidsöverlevnad än en inspänd bro, samtstörre komplikationsrisk. Oftast är det inte varken skelett eller porslin som går sönder vidextensionsled, utan det sviktande extensionsledet leder till utmattningsfrakturer i cementlåset. |
|
|
vilka är riskpatienterna inom protetiken? (Ej strål/cancer/aids relaterat) |
Ett linjärt samband har kunnat visas mellan antalet extensionsled och antalet tekniskakomplikationer. Ibland är en bro med extensionsled ändå det bästa behandlingsalternativet,och man måste i dessa fall förstå vilka riskfaktorerna är. Till de mest riskfyllda patienternahör de som har få ocklusionskontakter, förutom de på extensionsleden. I övrigt gäller:- Uttalad post- eller prenormal relation: Uttalade sagittala avvikelser innebär ofta storakrafter i de posteriora områdena med få ocklusionskontakter eftersom att frontensällan deltar i ocklusionen.- Djupa bett: I djupa bett är de horisontella krafterna stora, vilket genererardragspänningar som påverkar konstruktion och cement.- Bett med stora krafter: I attritionsbett och bett på patienter med parafunktioner ärkrafterna stora vilket ökar risken för utmattningsfrakturer av både cement, stödtänderoch konstruktion. |
|
|
vilka patientgrupper bedöms vara mindre riskfyllda? |
Till de bettyper där riskerna för komplikationer kan räknas som mindre hör:- Bett med kant-i-kant relation: Vid denna bettyp är krafterna i huvudsak axialt riktadeoch de horisontella krafterna är små.- Bett med långa kliniska kronor och mycket kvarvarande tandsubstans: I dessa fall gesgoda förutsättningar att skapa långa kronor med liten konvergensvinkel vilket ger storcementyta och god retention- Bett med små krafter: I bett där det inte föreligger attritionsskador eller hypertrofiskatuggmuskler föreligger en minskad risk för tekniska komplikationer. |
|
|
vad finns det för kontrindikationer på en bro |
Kontraindikationerna är exempelvis för stora avstånd mellan stödtänderna, eller där för långaextensioner skulle bli aktuella. Man bör även överväga om man kan utföra broterapi om deingående tänderna har dålig prognos eller om patienten har en aktiv kariologisk- ellerparodontal sjukdom (hur mycket är för långt?) |
|
|
hur skiljer sig arbetsgången mellan en fullkrona och en bro? |
Behandlingsgången för att göra en bro är i princip den samma som för kronterapi. Det somskiljer sig är dock att när man preparerar för en bro så tillkommer att man måste kontrolleraatt parallellitet föreligger mellan preparationer så att en gemensam insättningsriktningföreligger.Vid större broar kan det vara klokt att bestämma betthöjden med hjälp av vaxvallar. Dettagörs genom att man efter preparering beställer bitschabloner från tandteknikern. Hur manbestämmer betthöjden förklaras mer noggrant i sektionen om avtagbar protetik. |
|
|
etsbro, generella fördelar och nackdelar? |
Etsbroar, eller emaljretinerade broar, är ett alternativ till den konventionella bron som kräverbetydligt mindre avverkning av tandsubstans. Konstruktionen har dock sämre hållfasthet ochanvänds därför sällan i kraftigt tuggbelastade områden. Idag används dock implantat i storutsträckning i de fall man tidigare hade gjort en etsbro. |
|
|
vad är en rochettebro? fördelar och nackdelar? |
Rochettebron är generellt sett en mer temporär lösning, men kan sitta mycket länge om mangör allt rätt. Ofta används den som en temporär ersättning vid implantatterapi eller på barnoch ungdomar som inte växt klart än. FördelarTill fördelarna hör att den är enkel att framställa, lätt att recementera och lätt att ta bort omden används som provisorium, vidare krävs oftast ingen avverkning.NackdelarTill nackdelarna hör att den har en liten retentionsyta, negativ påverkan på tandenstransluscens och kan bli ojämn mot tungan. |
|
|
vad är en marylandbro? fördelar och nackdelar? |
FördelarTill fördelarna hör att den är enkel att framställa, lätt att recementera och lätt att ta bort omden används som provisorium, vidare krävs oftast ingen avverkning.NackdelarTill nackdelarna hör att den har en liten retentionsyta, negativ påverkan på tandenstransluscens och kan bli ojämn mot tungan. |
|
|
beskriv behandlingsgången vd en etsbro |
Innan man bestämmer sig för att göra en etsbro bör man fundera på om det är den bästaterapin. I fallet med etsbroar görs ingen preparation varför konstruktionen vilar på ettsluttande plan och nästan alla krafter som konstruktionen utsätts för överförs till cementetsom drag- eller skjuvkrafter. Det kan därför ibland vara klokt att preparera lite i emaljen.1. Preparation Aproximalt prepareras för en wrap around-effekt (dvs. omfamning avhalva tanden), eller styrrännor för att få en tydlig insättningsriktning. I övrigt försökerman parallellisera de vertikala ytorna (jämför med förningsplan vid plattprotetik) och isidopartier kan med fördel ocklusala stöd prepareras.2. Avtryckstagning, bettregistrering och information till tandtekniker3. Provning Om man gör en Maryland-bro måste denna testas i munnen vid ett separattillfälle innan cementeringen. Andra typer måste inte testas innan.4. Cementering Cementeringen sker med kompositcement efter kofferdamläggning. |
|
|
när gör du ett onlay? indikationer/kontraindikatioenr |
vid kuspfraktur men tandsubstans finns kvar. Etsbara keramer att använda för onlay-konstruktioner är förstärkta (leucit eller litiumdisilikat) glaskeramer som både kan framställas genom datorstyrd frästeknik eller genom pressgjutningsteknik. I generella termer sägs det vara kontraindicerat att använda helkeramiska konstruktioner på patienter med stora tuggkrafter |
|
|
vilka olika typer av pelare finns? |
klinikframställda parallella samt koniska laboratorieframstöllda |
|
|
vad är viktigt när man ska göra pelare vad beträffar tandens status och omkringliggande vävnaders tillstånd/parodntalt status |
j |
|
|
behandlingsgången vid labb framställda stift |
1. Studera rotanatomi, rotfyllningens kvalitet och apikalt status noga på röntgen. Denkraftigaste roten väljs vanligen till att bli stiftförsedd.2. Avlägsna tandsubstans så att god åtkomst till rotkanalen uppnås så att interotrymmaren styrs i fel riktning av kvarvarande tandsubstans. Fyllningar avlägsnasoch en grovpreparation utförs, tandteknikern ska kunna se vilken vinkel på pelarensom önskas.3. Med en rotrymmare, exempelvis Gates rotrymmare, avlägsnas rotfyllningsmaterial.Vid rotrymning används lågt tryck, hög hastighet och ingen vattenkylning. Se till attdet hela tiden kommer upp spån av rotfyllningsmassa för att säkerställa att man hållersig i kanalen. Då och då bör man sondera för att försäkra sig att man ligger rätt samtavlägsna eventuell Guttaperka från väggarna. Det önskade djupet varierar, men manbrukar räkna med att man vill ha lika långt stift som krona. Labbstudier har även visatatt man vill spara 4mm rotfyllning apikalt för att behålla tätheten.4. Rotkanalen vidgas med en diamant på lågt varvtal. Ovala rötter bör prepareras ovaltoch tillräckligt brett. Man eftersträvar vanligen 1/3 tandsubstans på vardera sida om1/3 pelarpreparation. När man preparerar bör man inte vicka borret fram och tillbaka,utan föra den parallellt för att undvika underskär. Man kan med fördel ta ett avtryck avpreparationen med LightBody för att se att den har en bra form.5. Vid avtrycket kan man eventuellt använda sig av ett plaststift för att ge pelaravtrycketbättre stabilitet. När man applicerat avtrycksmaterialet på preparationen tas ettdefinitivavtryck som vanligt.6. Kanalen fylls med CaOH2 mellan besöken. Man bör undvika stiftförankradetemporära kronor eftersom att dessa ofta lossnar, vilket leder till risk förkontamination av kanalen. Sätt istället ett tätt täckförband. Om estetiken är mycketviktig kan man ha en temporär protes som täcker roten med täckförband. |
|
|
beh gång klinikframtällda stift |
Det finns många olika klinikframställda stiftsystem, gemensamt är att de bygger påprefabricerade stift, materialen skiljer sig dock. Det finns både metallstift, kolfiberstift ochglasfiberstift. Långtidsuppföljning på glasfiberstiften visar dock kraftigt skiftande resultatmed ibland oacceptabelt hög komplikationsfrekvens.1. Studera rotanatomi, rotfyllningens kvalitet och apikalt status noga på röntgen. Denkraftigaste roten väljs vanligen till att bli stiftförsedd.2. Avlägsna tandsubstans så att god åtkomst till rotkanalen uppnås så att interotrymmaren styrs i fel riktning av kvarvarande tandsubstans. Fyllningar avlägsnasoch en grovpreparation utförs, tandteknikern ska kunna se vilken vinkel på pelarensom önskas.3. Med en rotrymmare, exempelvis Gates rotrymmare, avlägsnas rotfyllningsmaterial.Vid rotrymning används lågt tryck, hög hastighet och ingen vattenkylning. Se till attdet hela tiden kommer upp spån av rotfyllningsmassa för att säkerställa att man hållersig i kanalen. Då och då bör man sondera för att försäkra sig att man ligger rätt samtavlägsna eventuell Guttaperka från väggarna. Det önskade djupet varierar, men manbrukar räkna med att man vill ha lika långt stift som krona. Labbstudier har även visatatt man vill spara 4mm rotfyllning apikalt för att behålla tätheten.4. Börja med den tunnaste rymmaren till det prefabricerade stiftsystemet och fortsätt medgrövre rymmare tills ett motstånd känns i kanalens bredaste del, ett så tunt stift sommöjligt eftersträvas.5. Stiftet cementeras med kompositcement och den koronala pelaren byggs upp medkomposit.6. Tanden prepareras, ocklusalt ska man se stiftet. Avtryck kan tas vid samma tillfälleoch tanden förses med en temporär krona i väntan på den definitiva konstruktionen. |
|
|
Indikation för singelimplantat |
- Intakta tänder runt luckan - Glesställning eller diastema som önskar behållas |
|
|
kontraindikaitoenr implantat, absoluta samt relativa |
- Absoluta kontraindikationero Systemsjukdomar såsom cancer, AIDS, hjärtsjukdomar och blodsjukdomar.o Psykiska sjukdomaro Okontrollerade akuta infektioner - Relativa kontraindikationero Käkbenets volym och kvalitet undermåligto Okontrollerad diabeteso Strålbehandlad patient inom ett åro Kemoterapi under osseointegrationstideno Rökning under osseointegrationstideno Narkomani eller alkoholismo Patientens ekonomi och förväntningar |
|
|
hur många implantat generellt i ök samt uk vid kbf |
Överkäken: I överkäken får man ersättning för 6 implantat.- Underkäken: I underkäken får man endast ersättning för 4 implantat. |
|
|
hur många mm VÖB för att klassas som djupt bett? |
4 mm |
|
|
hur överförs pats käkrelationer till artikulator? |
mha bitshablon (med eller utan blue mouse) eller vaxindex |
|
|
vilka frågor ska du ställa dig för att underlätta när du ska göra en konstruktionsritning av en part? |
1. vilka tnder finns i restbettet? 2. vlka tändr ska ersättas? 3. hur ska stabilliserande element utformas? 4. hur ska retinerande ellement formas? 5. hur ska horisontell stöd formas? 6. hur ska protesbas formas? 7. hur ska aktiva/retinerande klamrar utformas hur ska förbindeseelement formas 8. hur ska förankringselement formas |
|
|
vad används iwanson till? |
mäta konstruktionerna |
|
|
hur många procent av samtliga cnacer fall i sverge beror på HH cancer? |
2 % |
|
|
nämn etiologi till HH cancer |
rökning, alkohol, betelnöt, tuggtobak |
|
|
vad är biokompatibilitet? va är ett bioaktivt material? |
bioaktiv att det "växer in" biokompatibilitet innebär att det växer intill KOLLA DESSA SVAR MED CHATGPT |
|
|
varför ej välja ett ljushärdande cement vid mk? |
går ej att cementera optimalt |
|
|
varför är det viktigt att fotogrfera patieterna? |
1. viktig dokumentation till FK 2. feedback till mig som behanldare förr att kunna jämföra behandlingstart med behandlingslut 3. dokumenation i journalen 4. föratt kunna vsa patienten före och efter 5. underlag för försäkringsbolag |
|
|
rita tand med rotstiftsförankrad pelare. ska finnas mått |
k |
|
|
när är barklammer (såsom öwall s-barklammer) bättre än en vanlig cirkumferent klammer? |
- tänder med udnerskär - krav på estetik |
|
|
vad är en immediatprotes och hur framställs den? |
en protes ÖK eller UK som lämnas ut i samband emd extraktion av kvarvarande tänder |
|
|
när använder du en protes helt i tenaxvax som ett steg i behandlingen? |
vid duplikatprotes |
|
|
vad är målet ed en terapeutisk ockluion (enl Henrey beyron) |
- skydda försvagade tänder - uppnå en muskelavslappning i käkarna - minska påfrestning på dentala mateieral |
|
|
vad kan hände om en HÖK är överextenderad vid A-linjen? |
kväljningsreflexer sväljningssvårigheter - dålig protespassform dålig fonetik |
|
|
vilka är huvudbeståndsdelarna i en klammer? |
a. ocklusionsstöd b. aktiv klammer 3. reciprok klammer d. fogled |
|
|
vilka avtryckmaterial ochh avtryckssked används för PPP: - primäravtryck: - definitivavtryck för färdig protes: - rebasering: |
- primäravtryck: alginat, metalsked - definitivavtryck för färdig protes: alginat, individuell sked - rebasering: alginatavtryck, (VILKEN SKED) |
|
|
vad är sannolikt den vanligaste orsaken till en ppp:s förämrade passform över tid |
resorberande crista => sämre sug och passformen då sviktar. |
|
|
hur ska du göra kontroller i förtid att det är störningsfria rörelser i framtida konstruktion? |
slå in i artikulator och kolla där |
|
|
adaptation av protetisk konstruktion. hur länge ska man avvakta |
2-3 veckor |
|
|
ange fyra olika typer av friläggningar av preparationsgränsen inför avtryckstaning? |
1. friläggningstråd 2. friläggningspasta 3. gingettage 4. elektrotom 5. gingivectomi 6. lambåkirrugi med benplastik |
|
|
vad innebär att ett material är tvåfas, ge 2 ex på sådanna |
ex provyl och imprint Betyder att det är olika material i spruta och avtryckssked |
|
|
var placerar du implantaten i ÖK resp UK? |
Överkäken: Implantat placeras där det finns mest ben, placeringen påverkas av lokalabenresorptioner och olika anatomiska begränsningar, exempelvis sinus maxillaris,konkaviteter, näsbotten och foramen incisivum. Sprid ut fixturerna ex. i position för2:or, 4:or och 6:or. Placeringen bestäms dock även av vilka tänder som finns imotstående käke. - Underkäken: Även i underkäken placeras implantat där det finns mest ben.Placeringen påverkas av lokala benresorptioner och anatomiska begränsningar,exempelvis mandibularkanalen och konkaviteter. I underkäken måste man tänka på attman har mycket små incisiver och 4:or samt att man måste vara försiktig med foramenmentale. Implantaten bör placeras distalt på 2:ornas och 4:ornas position, undvik gärnamolarer. Möjligheten att placera implantaten beror på patientens anatomi och denmöjliga horisontella utsträckningen av bron beror på implantatens placering |
|
|
hur mycket uttrymme ska du ha i mesial-distal led för implantat? |
Mesial-distalled: Bredden på tandluckan som krävs för att få plats för ett implantat börmotsvara implantatkronans bredd, dvs. vara: o 1 implantat: ca. 7mm o 2 implantat: ca. 13-15mm o 3 implantat: ca. 19-21mm |
|
|
hur mycket uttrymme bucco-lingualt för implantat? |
Buccal-lingualled: Utrymmesbredd är vanligt till följd av invagination av kristan efterbenresorption. Den bredd som är önskvärd att få för bra prognos på implantatet är4mm. Vid benbrist kan detta oftast lösas med bentransplantation |
|
|
hur mycket utrymme måste det finnas mellan två implantatfixturer? |
Implantatavstånd: För implantat med reguljär diameter på 3,5-4,5mm krävs vanligen7mm mellan implantaten räknat från centrum på fixturerna. |
|
|
vad har vi för konstruktionselemnt för partialpproteser? |
Partialprotesen består av ett antal konstruktionselement: - Tänder - Förankringselement: Passiva, exempelvis horisontella stöd och reciproka klamrar ochaktiva, exempelvis retinerande klamrar. - Förbindelseelement: Exempelvis gomplatta eller lingual bar. - Protesbas: Sadlar som tänderna vilar på. |
|
|
kennedy klasser, rita |
Kennedy klass 1 = bilateral friändssadel Kennedy klass 2 = unilateral friändssadel Kennedy klass 3 = kombination luck + friändssadel Kennedy klass 4 = lucksadel |
|
|
vad består klammerenheten av? |
För att en klammer ska fungera måste den vara infogad i en klammerenhet bestående av: - Horisontellt stöd: De horisontella stöden bör placeras så perifert som möjligt för attskapa största möjliga understödsyta. Ett horisontellt stöd bör dessutom placeras intillvarje sadel i partialprotesen. - Retinerande arm: Bestående av en fjädrande, aktiv klammer i menzanium eller guld. - Reciprok arm: Bestående av en styv, stabiliserande klammer. - Fäste: Där ovanstående element är sammanfogade med varandra och resterandekonstruktion |
|
|
vad för olika typer av klamrar har vi? ledtråd, det är 3 st |
Öhwalls S-barklammer: En enkel aktiv klammer som fäster på en stödtand och sträcker sig förbi protestanden. Denlånga klammern tillåter flexibilitet som möjliggör att den kommer förbi djupa underskär. Bonwillklammer: Dubbel cirkumferent klammer med två reciproka klammerarmar, två retinerande armar ochtvå ocklusala stöd på två bredvidliggande tänder. För att göra plats för de två retinerandearmarna buccalt så måste tandsubstans avverkas approximalt. Ringklammern: är gjuten i ett stycke och omringar nästan hela tanden. Klammern består aven enkel retinerande arm och ett ocklusalt stöd, dessa måste stödjas av en kraftig reciprokklammerdel. Ett extra ocklusalt stöd kan med fördel läggas på den andra randvulsten. |
|
|
vad har vi för förbindleseelement i ÖK? |
Överkäken: I överkäken används antingen en gomplatta eller palatinal bar.o Gomplatta: Tillverkas vanligen av CoCr. Den främre begränsningen läggs tillstrax bakom sista rugaen och den bakre begränsningen omkring 6-8mm frånA-linjen. |
|
|
vad har vi för förbindelseelement i UK? |
Underkäken: I underkäken finns flera alternativ och kombinationer. o Lingual bar o Sublingual bar (tjockare dimensionering) o Lingual skena: En lingual skena utgör en fortsättning på den reciproka armenfrån de mer distalt belägna stödtänderna. Skenan placeras vanligen incisalt omtuberculum och följer restbettets form på den linguala ytan. Den lingualaskenan lämpar sig bra för fastsättning av proteständer, varför den är lämplighos parodpatienter som har tänder med tveksam prognos. Denna typ avförbindelseelement kan vara kontraindicerad vid korta kronor och glesställningeftersom den då blir mycket synlig. o Kombination av lingual bar och skena: vid korta kliniska kronor och fleratänder som ska ersättas eller patienter med kraftigt bett som biter hårt kan detvara indicerat att kombinera lingual bar och skena för att få maximal stabilitet. |
|
|
hur ska protesen sträckas ut i ÖK resp UK? |
- Överkäken: I överkäken bör sadlar i en friändsprotes utformas så att dess utsträckningtäcker tuber maxillae med utfyllnad av paratuberala rummen för maximal stabilitetoch retention. Undantag när sadelns utsträckning inte måste vara maximal ärexempelvis vid enstaka små luckor i fronten, i dessa fall kan incisiverna utformas sompontics utan protesbas. - Underkäken: Vid små restbett bör sadlarna utformas med maximal utsträckning, utanatt komma i konflikt med anatomiska strukturer och muskulatur. Friändssadlar börvara utsträckta upp på trigonum retromolare |
|
|
vilka är de 8 konstruktionsprinciperna vid partialprotes? |
1. Vilka tänder ska ersättas? Vanligen eftersträvas att patienten har 6a-6a. 2. Var ska horisontella stödelement placeras? Minst två klamrar som diagonalt skärunderskärsytan så mycket som möjligt. Ocklusala stöd/incisala hakar placeras intill luckorsamt i varje ände av restbettet för att utnyttja det maximalt. 3. Hur ska protesbasen utformas? Basen anpassas efter restbettets storlek och utformas somsadlar. Protesbasen ska vara så stor som möjligt och sträcka sig upp på trigonum i UK ochöver tuber i ÖK. 4. Var ska aktivt retinerande element placeras? Aktivt retinerande element placeras buccalt pågranntänder bredvid proteständer. 5. Var ska passivt retinerande element placeras? Reciproka klamrar placeras palatinalt ochanpassas till förningsplanet. Är tänderna av dålig kvalitet kan man med fördel använda flerastabiliserande element. 6. Hur ska styva förbindelser utformas? I underkäken kan man använda en lingual bar, skenaeller en kombination av dessa. I överkäken kan man använda en palatinal bar, lingual skenaeller gomplatta. Gomplattan föredras ofta av patienter då den skaver mindre, den bör varasymmetrisk för optimal komfort. 7. Hur ska passiv retention tillgodoses? Ocklusala stöd på båda sidor om rotationsaxeln samtmed hjälp av sug mot slemhinnan. 8. Hur ska restbettet formges? Slipning för att få förningsplan och preparationer av ocklusalastöd. |
|
|
beskriv beh gång vid partprotes |
d |
|
|
beskriv behgång vid partialprotes med urtagskrona |
d |
|
|
beskriv behgång vid partialprotes med urtagskrona och pelare |
d |
|
|
vad är käkregistreing och avrför gör detta? |
när tdl gör noggranna mötningar av käkar och tandbågar för att återskapa en exakt modell av patientens bett. Görs mha vax eller digitalt. Görs för att på modell återkapa pats bettrelationer och därav kunna utforma hållbara konsturktioner som inte iterfererar med pats normala bett - eller alternativt för atti terapeutisk syfte förändra pats bett |
|
|
när väljer du rebasering kontra ny protes? |
En rebasering blir aktuell när det enda felet är bristande passform eller när patientens ekonomiendast tillåter en rebasering. Rebaseringen kräver dessutom färre besök och efterkontroller. Om protesen är så pass trasig, tidigare lagad eller basad eller där både bas och tänder måstebytas ut är det vanligen bättre att göra en ny protes. En omgörning medger även störremöjlighet att förbättra funktion och estetik. |
|
|
hur bedömmer du passformen på din protes? |
- HÖK: Om man drar i incisiverna på en HÖK och den tappar suget och lossnar ärpassformen dålig, man kan även testa genom att trycka lätt på en ÖK-incisiv och seom den släpper i A-linjen. - HUK: Det är svårare att bedöma en HUK:s passform, men man kan försöka känna omdet finns ett distinkt läge där den platsar. Man kan även be patienten gapa lätt för att seom den disloceras av läppens tryck mot underkäksfronten. |
|
|
beskriv hårdbasnings resp mjukprocessen |
f |
|
|
duplikatprotes. indikationer, kontraindikationer samt beh-gång |
Indikationer- En äldre patient med adaptionsproblem. En optimalt gjord ny protes (ej duplikat)innebär förändringar som patienten kan ha svårt att adaptera till, både vad gäller taloch tuggning.- Patienten vill ha en extra protes. Kontraindikationer- Patienten är missnöjd med den gamla protesen.- Stor felaktighet i ocklusionsplan- och kurva. BEhgång: 1. Besök 1Kontroll och justering av den gamla protesen. Se till att kantanslutning ochocklusion är bra, slipa eller trimma vid behov.2. Besök 2.Avtryckstagning. Ta ett putty-avtryck på protesens slemhinnesida i en engångssked(eller utan sked). När avtrycksmaterialet stelnat skärs tre små skåror som fungerar sommarkör för den andra delen av avtrycket samt vaselinisera. Därefter tas ett nytt avtrycki putty på tandsidan av protesen mot det första avtrycket. När avtrycksmassan stelnatavlägsnas avtrycken från protesen som sköljs av och lämnas åter till patienten.Avtrycket skickas till tandtekniker. 3. Besök 3.Käkregistrering. Kontrollera ocklusionsplan och den perifera utsträckningen. Närman är nöjd görs en käkregistrering i Blue Mousse som skickas tillbaks tilltandtekniker. 4. Besök 4.Provning av tanduppsättning. Först kontrolleras att tanduppsättningen har minst1mm överbitning och att glidfrihet föreligger mellan RP och IP. När patient ochtandläkare är nöjda med tanduppsättningen tas ett basningsavtryck itanduppsättningen. Tanduppsättnignen penslas med adhesiv och i överkäken görsavtrycket i light-body och i underkäken i medium- body. Är protesen mycketunderextenderad så krävs att man använder medium-body även i överkäken.Kontrollera även utsträckningen i dorsalled, så att protesen sträcker sig fram till (meninte förbi) A-linjen i ÖK. Tanduppsättning med slemhinneavtryck skickas tillbaks tilltandtekniker. 5. Besök 5.Provning och utlämning. Prova den färdiga protesen och kontrolleraocklusion/artikulation, vid behov görs en inslipning där man strävar efter minimalkusplutning. Informera patienten om hygien och skötselråd för sin protes och boka inny tid för kontroll och eventuella justeringar. |
|
|
immediatprotes, när? |
Immediatprotesen är en protes som framställs i sin helhet innan restbettet extraherats och somlämnas ut direkt i samband med extraktionen. Protesen görs alltså i samband med att fleratänder måste extraheras, där patienten inte vill gå tandlös under läkningstiden. Den bör integöras på patienter som strålbehandlats eftersom risk för osteoradionekros föreligger samt attdessa patienter kan ha sköra slemhinnor och problem med muntorrhet. |
|
|
immediatprotes, när, fördelar/nackdelar samt behandignsågng |
Fördelen med protestypen är att patienten slipper gå tandlös, vilket minskar psykiska ochsociala besvär samtidigt som tuggförmågan bevaras. Vidare bevaras betthöjden, vilketunderlättar framställningen av en protes som efterliknar patientens normala betthöjd.Nackdelarna är att man inte kan göra några provningar inför utlämning och att protesensåledes ofta kräver mycket efterarbete i form av basningar och slipningar. beh gång: Besök 1:Förbehandling. Samtliga tänder bakom 3:or extraheras och en ocklusal korrigering avkvarvarande tänder utförs. Kariologisk och parodontal sanering av motstående käke. 2. Besök 2Primäravtryck. Ett alginatavtryck i en standardskedar tas av över- och underkäke ochskickas till tekniker tillsammans med ett vaxindex för framställning av en individuellsked. 3. Besök 3Definitivavtryck. Ett slemhinneavtryck i den individuella skeden tas med ProvilMedium Body (eventuellt tillsammans med alginat i skeden) och skickas tilltandtekniker för framställning av bitschablon. 4. Besök 4Käkregistrering. Bitschablonerna provas på modell och i munnen och enkäkregistrering utförs som vanligt, enligt separata instruktioner. Val av färg och formpå tänderna utförs och allt skickas till tandtekniker för tanduppsättning i vax. 5. Besök 5Provning av tanduppsättning. Tanduppsättningen provas på modell och i patientensmun. Eventuella korrigeringar utförs, det är här även sista chansen för patienten attändra sig angående färg och form på tänderna. Tanduppsättningen skickas tillteknikern för radering av restbett på modellen och uppsättning av resterande tändersamt pressning av den färdiga protesen. 6. Besök 6Extraktion och utlämning. Vid detta besök extraheras restbettet ochimmediatprotesen lämnas ut efter kontroll och inslipning. 7. Besök 7 - ¥Kontroller. Efter några dagar tas patienten tillbaks för kontroll av sår och protes,därefter görs regelbundna kontroller till skavsårsfrihet. Efter några månader kan enrebasering och eventuellt vidare inslipning |
|
|
vad är den största skillnaden mellan vuxen och juvenil protetik`? |
De stora skillnaderna med juvenil protetik jämfört med adult protetik är att man i störreutsträckning måste planera behandlingen efter en växande individ, det vill säga, vad kommerhända framöver med patienten? Vidare måste man ta hänsyn till den fysiska och mentalamognaden samt käktillväxten och tandväxlingen. |
|
|
vilka tänder är det vanligast att ha agenesi i? |
Vanligaste lokalisationerna är 12,22 och 5:or. Upptäcks sällan av förälder eftersom att detfinns så många andra tänder. Ofta är tillståndet ärftligt, så kontrollera med föräldrarna om dehar något liknande. |
|
|
var är det vanligasta att utsättas för trauma i ÖK? |
Vanligaste lokalisationen av trauma är ÖK-fronten. Trauma kan orsaka ankylos vilket ger enojämn bennivå, vilket även påverkar granntändernas position och lutning. Om patienten harstor tillväxt kvar vid ankylosen så kapas kronan och roten behålls |
|
|
varför kan man behva juvenil protetik? |
- Luckslutning: Med extraktionsterapi av primära tänder eller ortodonti. - Lucköppning: Bevara eller skapa en lucka. Exempelvis genom omformning avprimära tänder med komposit. - Bettöppna: Djupbett ska behandlas så tidigt som möjligt eftersom att det skapar senareprotetiska problem. - Benbevarande åtgärder: Spara primära tänder eller permanenta rötter. - Kontroll ankylos: Kan hämma käktillväxten |
|
|
vad är psykologisk mognadsålder föör barn |
7-9 år: insikt om avvikelse 11-14 år: trotsålder 19-20 år: vilsenhet |
|
|
Att tänka på vid protetisk behandling av unga patienter |
Att tänka på vid protetisk behandling av unga patienter är att det är stor skillnad från denvuxna patienten.- Små dimensioner- Stor pulpa, risk för PTL (pulpa trauma laesa, preparation in i pulpan)- Behandlingsovana- Låg motivation, har inte själv förorsakat sitt tandstatus och psykiskt en orolig tid ilivet.- Estetiken extremt viktig- Långtidsperspektiv på behandlingen, ska hålla mycket länge |
|
|
djupa bett och juvenil protetik, vad säger vi om det? |
Djupa bett är mycket försvårande och skapar dålig prognos i fronten. Försök påverkadjupbettet helst redan under uppväxten exempelvis med klammerplåt med påbitningsvall elleraktivator. Man kan också påverka betthöjden med palatinala kompositklackar (i fronten),formen ska gärna bibehållas även vid kronterapi för att inte bettet ska gå tillbaks. |
|
|
nämn ett tecken på agenesi som kan synas på rtg |
Ett tecken på agenesi kan vara att en primär tand är ankylotisk. För att optimera prognosen ärtidig diagnos viktigt, diagnos ställs lättast med OPG. Vid 9 års ålder ska nästan alla anlag varasynliga på röntgen. Agenesi föranleder remiss till ortodontist eller protetiker. |
|
|
vad för typ av behandling erbjuder vi barn fram tills att de når vuxen ålder |
1. Avtagbart under uppväxt. Används under uppväxten och kan vara exempelvis klammerplåtar, vinge, essixskena ellerpartialprotes. 2. Långtidstemporärt i 13-14 års ålder när de flesta tänder erupterat, ex etsbro 3. Permanent efter avslutad tillväxt, oftast runt 20 års ålder |
|
|
vad innebär käkprotetik? |
Käkprotetik handlar om att åter- eller nyskapa oral- eller hårdvävnad efter kirurgi, traumaeller kongenital missbildning för att erhålla god funktion och estetik. |
|
|
vanligaste patientgrupperna vid käkprotetik |
Vanliga patienter på käkprotetiska avdelningen är patienter med cancer i huvud-halsregionen,trauma, LKG och omfattande aplasier. |
|
|
vad är en obturatorprotes? |
Käkprotes som vanligen är ihålig och fäst med klamrar mot kvarvarande tänder eller iimplantat. Mycket viktig för att sluta upp mot näshålan för att möjliggöra fonetik. Måsteutformas mycket individuellt då alla ser olika ut. Avtryck tas i alginat genom munnen upp i håligheten som obturatorn ska obturera. |
|
|
när remitterar du till ÖNH? |
Vid eventuell misstanke om cancer ska detta tydligt framgå i remissen för att fallet inte skafastna i någon remisskö.Remiss till ÖNH bör skickas vid allmänna symptom som kvarstår mer än 3 veckor såsom: - Knöl på hals, i mun, ansikte eller andra partier av huvudet - Ensidiga sväljningsbesvär eller smärtor- Heshet- Sår eller småblödningar i munhålan- Försämrad protespassning eller skav från protes- Värk i munhåla eller svalg med utstrålning mot ena öronregionen- Ensidig nästäppa eller blodstrimmig snuva- Ensidig otosalpingit hos tidigare öronfrisk vuxen patient |
|
|
nämn några biverkningar av strålbehandling |
- Xerostomi- Smakförändringar- Risk för osteoradionekros (kräver antibiotikaprofylax vid extraktion, depuration ochrotbehandling)- Fibrös omvandling av mjukvävnad- Gapsvårigheter |
|
|
vad innebär dahls princip och vad är en dahlskena? |
Dahl principle to preserve palatal tooth substance and reduce the existing incisal guidance angle despite increasing the tooth length
|
|
|
hur uppnår vi ocklusal stabilitet? |
Tuggsystemet består av tänder, muskler, leder och parodontium och vid en betthöjning måsteman ta hänsyn till hur alla dessa påverkas. För att en betthöjning ska fungera och upplevasbekväm måste man alltså hitta en bra ocklusion, detta görs genom att hitta goda kontakter påtänderna. Vid maximal interkuspidation eftersträvas minst en statisk kontakt per tand, mengärna flera. - Glidningarna mellan RP och IP ska helst vara interferensfri, delvis för att interferenser ökarrisken för frakturer. - ProtrusionsrörelseVid protrusion eftersträvas tidig öppning lateralt och gruppkontakt 3a-3a. - LaterotrusionstörelseOlika teorier menar olika, vissa menar att hörntandslyft ska eftersträvas, medan andra menaratt det är bättre med gruppkontakter eftersom att detta skyddar protetiken i kraftigtrestaurerade bett - optimala stödzoner ska upprätthållas |
|
|
vad ska det enl beyron finnas vid en god terapeutisk ocklusion? |
I en god terapeutisk ocklusion ska det enligt Beyron finnas: - Axiell kraftriktning - Stabil ocklusion - En funktion som ger minsta anledning till muskulär hyperaktivitet - Störningsfria glidrörelser |
|
|
vilka typer av artikulation kan vi ha när vi gör proteitk och vad är deras indikationer? |
Typer av funktion/artikulation att välja på: - Hörntandslyft: Är bra i bett som inte är försvagade. I en bro där man inte måsteinvolvera trean kan detta ofta vara bra för att skydda bron. - Gruppfunktion: När flera tänder i sidan är med och tar artikulationskrafter, oftapremolarer. - Anterior guidance (frontlyft): Innebär att fronten är involverad i all artikulation och attde posteriora tänderna helt släpper. Är ofta bra i försvagade bett. |
|
|
Du ska göra en ny HÖK samt en ny PUK. Restbettet är 47, 34-43. Kronterapi ejindicerad. Rita in konstruktionerna i nedan tandbågar och skriv behandlingsgången (i storadrag) för detta. (10p+10p) |
f |
|
|
bhe gång vid part |
1) TDL: information, TP, förbehandling, kostnadsförslag.2) TDL: primäravtryck med standardsked i alginat i ök + uk. Beställer individuella skedar iickeperforerad i ök, och perforerad i uk.3) TT: gipsmodeller + surveying på den, samt framställning av individuella skedar.4) TDL: testar individuella skedarna, justering vid behov. Preparerar för ocklusala stödsamt ev förningsplan. Tar defavtryck med A-silikon i ök, samt alginat i uk. Beställerbitschablon ök samt skelett med vaxvallar uk.5) TT: framställning av bitschablon ök samt skelett med vaxvallar uk.6) TDL: ev justering på bitschabloner, betthöjd etc. Markerar bla mittlinje, hörntandslinjeoch mimiklinje på ök-schablonen. Tar färg och form för proteständerna. Gör sedankäkreg i RP med bluemousse. Beställer TUPS.7) TT: framtäller TUPS i vax.8) TDL: provar TUPS. Ev slutliga justeringar, tex med placering, form, etc.9) TT: pressning och ID-märkning av protesr.10) TDL: utlämning av färdig protes. Debitering. Info och instruktioner om skavsår, kost,OH, mm.11) TDL: återkontroll inom 3-4 dagar samt sedan återkontroller till symptomfrihet. |
|
|
Indikationer för fullkroneterapi |
Från sammanfattning)- Extensiv destruktion av karies/trauma.- Rotfyllda tänder med endast lite krona kvar, måste inte alltid pelarförses.- Befintliga kronor/broar som behöver göras om.- Om det är nödvändigt med anatomisk omkonturering eller korrigering avocklusalplanet |
|
|
När kan det vara indicerat med subgingival preparationsgräns? |
- Av estetiska skäl tex i fronten. - Karies eller gamla fyllningar som sträcker sig subgingivalt. - Av retentionsmässiga skäl tex kort klinisk krona. |
|
|
Denna tand (36) (som är rotfylld) har frakturerat och behöver förses medrotstiftförankrad pelare och MK-krona. Rita hur det slutgiltiga resultatet kommeratt se ut i genomskärning, sett buccalt ifrån. (3p) (RITFRÅGA) |
p |
|
|
Tand 43 (som är rf) har frakturerat och behöver förses med en rotstiftförankradpelare och MK-krona. Rita hur det slutliga resultatet kommer se ut i genomskärning,sett approximalt ifrån. (RITFRÅGA) |
Stiftet motsvarar 1/3 av rotkanalens bredd. - Ca 4 mm kvar av rf. - Pelaren följer tandens anatomi. - Perifer chamferprep. |
|
|
Vad innebär begreppet extensionsbro eller friändsbro? Förklara med ord samt ritaen sådan. |
Att sista ”tanden” på en bro är ett hängande led/pontic |
|
|
Du har preppat för en helbro. 3-4 mm betthöjning är planerad. Hur käkregistrerardu säkrast i detta fall. Beskriv arbetsordningen. |
1) TDL: tar definitivavtryck i an elastomer, tex a-silikon. Beställer bitshablon.Teknikerframställd tempbro med 4 mm betthökning tempcementeras. Kontrollocklusion och att patient tycker betthöjden känns ok, annars justera. 2) TT: framställnign definitivmodell i bitschablon med buccala fönster ök. 3) TDL: om pat adapterat till betthöjden ritas två prickar på haka + näsa innanborttagning av tempbron. Mäter detta avstånd. Avlägsnar tempbro och käkregistrerarmha bitschablon. Har mina mätpunkter som referenser. När jag hittat bra höjd ochocklusion tar jag index med bluemousse. Beställ göt |
|
|
1) TDL: tar definitivavtryck i an elastomer, tex a-silikon. Beställer bitshablon.Teknikerframställd tempbro med 4 mm betthökning tempcementeras. Kontrollocklusion och att patient tycker betthöjden känns ok, annars justera.2) TT: framställnign definitivmodell i bitschablon med buccala fönster ök.3) TDL: om pat adapterat till betthöjden ritas två prickar på haka + näsa innanborttagning av tempbron. Mäter detta avstånd. Avlägsnar tempbro och käkregistrerarmha bitschablon. Har mina mätpunkter som referenser. När jag hittat bra höjd ochocklusion tar jag index med bluemousse. Beställ göt |
- Göt kan slå sig vilket leder till att man måste kapa 🡪 löda 🡪 sämre hållfasthet.- Teknikern får dammlunga av slipdammet.- Det är svårt att kontrollera krympningen av inbäddningsmassan så att gjutformen fårexakt samma dimension som vaxet. Dessutom är vaxet skört och stora konstruktionerär svåra att lyfta och bädda in |
|
|
vad påverkar prognosen för rotstiftsförankarad pelare? |
rg |
|
|
Varför vinklas ibland den ocklusala 1/3- eller ¼-delen av buccalytan in vid prep aven MK-krona på tex 46? |
- Risk att kronan anatomiskt sett blir bullig.- Den blivande kronan riskerar att bli för tunn i området. |
|
|
Nämn två fördelar med Co-Cr legeringar? |
- Billigt.- Goda mekaniska egenskaper.- God bindning till porslin. |
|
|
. Provning färdig bro. Vad ska kontrolleras? |
- Inre passform. - Kantanslutning. - Approximala kontakter. - Stabilitet. - Yttre kontur (anatomi). - Ocklusion/artikulation. - Ytfinishering. - Färg och glans. - Spolrum. - Pontics relation till kristan. - Dimensionen och profilen på fogarna. |
|
|
. Du har grovpreppat en helbro i uk med sex stöd utspridda i tandbågen. Hur gör duför att försäkra dig om att stöden är parallella så att bron går på plats? |
- Med hjälp av parallellitetsspegel. - Ev med mellanavtryck (har de gemensam insättningsvinkel?), titta ordentligt ocklusaltifrån. - Med hjälp av parallellitetsspegel.- Ev med mellanavtryck (har de gemensam insättningsvinkel?), titta ordentligt ocklusaltifrån. |
|
|
krona som på rtg ser väldigt opak ut |
emax krona |
|
|
va där skillnadne på en keram, helkeram, samt fältspatsporslin. |
metallkeram: mk helkeram: fältspatsporslin: monolitisk porlsin, används vid skalfasader |
|
|
Beskriv vad och hur du gör när en bro vickar vid provning av götet. |
ökj |
|
|
Efterbehandling av protetik. Ge exempel på vad som ingår i detta. |
lk |
|
|
Vilka indikationer finns för etsbroar? |
Rochette:- Avsaknad av en tand.- Tempbehandling tex på barn som väntar på implantat.- Icke skadade/restaurerade granntänder då man vill slippa preppa i friska tänder.- Utrymme finns.- Retention finns.- Endast makroretention. Maryland:- Kräver lite avlägsnande av emalj.- Semipermanent/permanent behandling tex för patient som röker eller av annananledning inte kan få implantat.- Inga diastema mer än 1 mm.- Utrymme finns.- Angränsande tänder ej avviker i färg. |
|
|
Du får en akutpatient där en bro 46 (45) 44 släppt från ett stöd redan innan duträffar pat kan du ana vilket stöd som släppt. På vilket stöd är det mest sannolikt attbron släppt? Ge minst två förklaringar till varför du tror det |
46 pga basdiameter (bättre retention på smalare tänder)- Mer tuggbelastat område.- Svårare att preparera och torrlägga. |
|
|
Vilken typ av protetiska ersättningar göres vid ca 12-14 års ålder? |
Avtagbar eller rochettebroar vid rätt indikation (tex entandslucka i fronten). |
|
|
Vilken typ av protetiska ersättningar görs efter avslutad längdtillväxt hos barn? |
Käkbensförankrade tex implantat. |
|
|
Vilka tekniska och praktiska komplikationer kan uppkomma vid stifttillförseddatänder? |
- Retentionsförlust.- Rotfraktur.- Stiftfraktur- Perforation |
|
|
Vad är klämpassning? vad kan det medföra? |
Klämpassning = en krona som mycket ovilligt och först efter ett kraftigt tryck går på plats. Olägenheter som klämpassning kan medföra: - Svårigheter och obehag för patient vid provning. - Risk för deformation av tunna kronkanter. - Risk för porslinsfrakturer. - Större axial diskrepans om den cementeras.Glidpassning = friktionen mellan ytorna märks först då kronan nästan slutligt är på plats. |
|
|
Nämn två nackdelar med skruvade implantat |
- Man är begränsad vad gäller vinklingen av skruvhålen. - Det blir skruvhål 🡪 estetiskt störande i vissa fall. |
|
|
Markera i bilden nedan VAR det är lämpligt att ha smala implantat resp bredaimplantat, samt varför. (UNDERKÄKE) |
Implantatet ska klara att bära kronans kraft. Du kan/bör inte ha ett smalt implantat imolarområdet pga storleken på den kronan och kraften det ger. Dessutom måste man tänkapå emergence profile. Anpassa implantat till det så du kan sätta en lämplig läkdistans ochforma gingivan. |
|
|
Nämn två fördelar med cementerade implantat. ( |
- Estetiskt optimalt. - Passiv fit. - Mindre känsligt för riktningen |
|
|
kontraindikation på pelare? |
ljb |
|
|
Vad är en stumpfärg? Förklara varför dessa finns? |
j |
|
|
Varför är det viktigt att fotografera patienterna? |
j |
|
|
IMAGING – Vad är det inom tandvård? |
Ett kommunikationsverktyg för visualisering. Den baseras alltid på en uppvaxning. En photoshop manipulerad bild av ett tänkt slutresultat. |
|
|
Efter vilken stelningstid når Zinkfosfatcement sin maximala styrka?Varför måste du kunna det? |
efter 24 h. . Viktigt att kunna detta som behandlare för att informera patienten om att inte belasta tanden mycket första dygnet, inte äta och tugga på seg och klibbig mat (ex. sega kolor) och inte använda tandtråd första dygnet. För mig som behandlare bör jag också vänta med avtryckstagning, suprapreparation efter cementering av pelare och puts av överskott framtills nästa besök. Risken finns att man bryter cementlåset. |
|
|
I vilka situationer är en barklammer (typ Öwalls S-bar-klammer) bättre än envanlig cirkumferent klammer? |
djupa underskär samt i estetiska zonen |
|
|
Bilden föreställer en protes helt i Tenaxvax. När använder du en sådan som ettsteg i behandlingen? (1p) |
duplikatprotes |
|
|
Hur tar du färg i en praktisk patientsituattion? |
j |
|
|
Vid 9 års ålder är 97% av alla tänder synliga på OPG? Varför bör det ibland tasen sådan röntgenbild på barn? |
ala anlag ska syns vid 9 års ålder |
|
|
Vad är fördelen med en adekvat torrläggning vid cementering medcompositcement? |
v |
|
|
Vilka avtrycksmaterial och avtryckssked används för PPP? • Primäravtryck : • Definitivavtryck för färdig protes: • Rebasering: |
lk |
|
|
Vad är sannolikt den vanligast orsaken till en PPP:s försämrade passform övertiden? |
kj |
|
|
Vad är målet med en terapeutisk ocklusion? (enl Henry Beyron) |
Skydda försvagade tänder Minska påfrestningar på dentala cement och konstruktioner Uppnå och bibehålla en avslappnad muskulatur |
|
|
Hur kan man undvika risken för rotperforation vid stift preparation? |
Genom att: 1. Använda Gates rotrymmare (lätt tryck och relativt hög hastighet). Man ska se att gutaperka kommer ut hela tiden. Ha den på lägre varvtal och använda pumpande rörelser 2. Ta röntgen bild för kontroll av rotrymning |
|
|
Vilka möjligheter finns det att få bra avstödning på en partialprotes? Enpermanent protes får ju aldrig vara sjunkbar utan skall ha säker avstödning påtänderna. |
Ocklusala stöd och linguala stöd Försöka ha axial insättningsriktning Utforma sadlar optimalt (över trigonum retromolare och tuber maxillae) Ha ocklusala stöden på rätt ställe, dvs. i direkt anslutning till sadlarna Fördela krafterna via gomplatta, gomskena, lingualskena, lingualbar |
|
|
Varför frilägges en preparationsgräns inför avtryckstagning.? (3p)Nämn tre sätt att frilägga på |
Åstakomma ökad insyn Åtkomlighet och utymme för avtrycksmaterial. Torrläggning Underlätta avtryckstagning (Extra viktigt vid subgingival prepgräns) Underlätta för TT att skapa korrekt utformad krona med bra passform och god estetik. Blodstillning som förhindrar att gingivalt exsudat eller blod interfererar med avtryckstagningen. Vad pacemaker ska man inte använda elektrotom. |
|
|
Om misstanke om agenesi av permanent tand. Vad är viktigt att tänka pågällande den primära tanden i samma position? (2p) |
Viktigt att bevara tanden så gott som det går för att behålla benvolymen för framtida implantat. Breddning av primära tänder i mesio-distalled för att luckan ska bevaras. Ocklusal påbyggnad av primära tänder för att förhindra tippningar och elongatione |
|
|
Vid vilken ålder ca kan man göra definitiv protetik? |
20 |
|
|
Nämn två fördelar med skruvade implantat. |
Tidsmässigt bättre Lätta att avlägsna/justera vid problem Kan lämnas ut temporärt (patienten får prova på) |
|
|
Nämn två cement vilka kan användas vid cementering av Zirconiakronor |
kompositcement fosfatcement |
|
|
Vilka krafter är störst i djupa bett? Vad kan detta leda till? Förklara hur |
De största krafterna i djupa bett är de horisontella krafterna. De bidrar till dragspänningar som kan resultera i spricktillväxt och mekanisk utmattning av konstruktioner alltså att dentala cement och konstruktioner lossnar och frakturerar. Dessutom så sker det en fysiologisk kompensation som gör att premaxillan och premandibeln växer till. Man får utrymmesbrist för dentala konstruktioner. I ett försvagat bett där bilaterala stödzoner saknas (molarstöd som kan ta upp den axiala kraften) saknas blir de axiala krafterna störst i fronten på grund av den vertikala överbitningen, krafterna blir så pass stora att ju mer tiden går desto djupare bett får vi och proklinad front. Det kan liknas vid kilens princip. För att hindra detta kan man försöka åstadkomma tryckkrafter i axial riktning som inte ger dragspänningar. Detta genom att försöka få en ‘’terapeutisk ocklusion’ |
|
|
Hur många mm vertikal överbitning brukar anges som gräns för ett djupt bett? |
4 |
|
|
Vad eftersträvas vid en protetisk rehabilitering i ett djupt bett? Ge exempel påen sådan behandling. |
Det som eftersträvas är en betthöjning så att utrymme och plats kan skapas för de framtida konstruktionerna, ca. 1.5-2 mm. För mer estetiska skäl kan en större betthöjning eftersträvas, på ca. 4-5 mm. Detta kan göras på två olika sätt: Minimalinavist sätt Dahls princip: Avtagbart - SkenaFast - Komposituppbyggnad, keramutbyggnad, metallutbyggnad Väldigt invasivt sätt: Kronor hela käken Principen med det minimalinvasiva sättet är att man höjer i fronten genom utbyggnad, detta resulterar i öppning vid sidopartierna som kommer kompenseras med extrusion av posteriora tänder och tillväxt av alveolarben (maxilla och mandibel). Tänderna i fronten kommer även intruderas. På så sätt får man en betthöjning. |
|
|
Nämn tre typer av dentalt slitage |
abrasion attrition erosion abrosion abfraktion |
|
|
Hur överför man patientens käkrelationer till artikulatorn? |
Via en provning och justering av bitschabloner och skelett med vaxvallar, individanpassade. Även men käkregistreringspasta Blu Mousse för att hitta patientens bettläge. |
|
|
Indikationer för fullkronor |
Extensiva destruktioner av karies och trauma Rotfylld tand med lite krona kvar Tidigare kronförsedd tand som behöver revideras Om nödvändigt för maximal retention och styrka Om nödvändigt för omkonturering av anatomi Korrigering av ocklusionsplanet |
|
|
Vilka frågor ska du ställa dig för att underlätta när du ska göra enkonstruktionsritning av en partialprotes? (så du inte missar någrakonstruktionsdetaljer) |
7 konstruktionsprinciper |
|
|
Vilket år började man använda Koboltkromlegeringar inom tandvården? |
Det blev tillåtet först år 1999. |
|
|
På vilka två olika sätt bildas dentala s-ljud avseende tungspetsens placering? |
Med tungspetsen mot tandköttet bakom ÖK-incisiver. Med tungspetsen mot tandköttet bakom UK-incisiver. |
|
|
Vilken keram har högst böjhållfasthet? |
Böjhållfsthet = Materials förmåga att motstå laster. Starkast = Oxidkeramer. Används ex. i monolitisk zirkonia. Minst böjhållfasthet = Mest sprött = Porslin. |
|
|
På vilka tandpositioner anses det vara ok att sätta sk smala implantat? varför? |
ÖK - 12, 22UK - 32-42, 34, 44 |
|
|
Hur bestämmer du betthöjden vid käkregistrering för total plattprotes? |
MESK metoden |
|
|
Vad är en stumpfärg? Förklara varför dessa finns? |
Stumpfärg = dentinfärg. Färgen på dentinpelaren som ibland kan vara missfärgad, vilket spelar in vid färgtagning och den färdiga konstruktionens färgresultat. Bäst är att ange stumpfärgen dvs dentinfärgen på prepartionen men även färg på granntänderna för att få så korrekt färg som möjligt.Glaskeram =Extra viktigt att ta dentinfärg efter preparation och nämna det för TT om man ska göra emax krona eftersom emax släpper igenom ljus.Zirkonia = ej lika viktigt med stumpfärg, släpper ej igenom ljus på samma sätt som emax. MK= släpper ej igenom ljusPelare + emax ovan = viktigt att ange stumpfärg på pelaren! Beställer man A2 och går enbart utefter granntändernas färg finns risk att man får en alldeles för mörk krona. Detta eftersom pelaren eller mörka dentinet lyser rakt igenom emaxkronan. |
|
|
Vad är fördelen med en adekvat torrläggning vid cementering medcompositcement? |
Förhindra kontamination: Saliv Gingivalt läckage Utandningsluft Förhindra spill: Ets Primer och adhesiv Cement |
|
|
Gällande framställningstekniker av fast protetik. Vilka nackdelar hargjuttekniken? Nämn tre |
Porositeter Porslinsfrakturer Korrosion |
|
|
fördelar samt nacdelar med cementerade implantatkonor? 2 vardera |
f |
|
|
Beskriv hur du kan göra för att kontrollera i förtid att det är störningsfria rörelseri framtida konstruktion? |
hålla med fingrarna den temporära konstruktionen (på plats) och be patienten artikulera, där man i fingrarna känner att det är uttalade krafter behöver man slipa. Så småningom kommer konstruktionen att sitta mer på plats och still ju mer man slipar, när patienten kan artikulera fritt utan interaktioner någonstans då kan man förvänta sig störningsfria rörelser i den permanenta konstruktionen. |
|
|
Vad gör en anaplastolog? |
Anaplastologer = Ansiktsprotetiker eller sjukhustandtekniker. Gör proteser för ansikte, ögon, öron och näsa. Kan vara med hudklister eller implantatförankrade. |
|
|
Hur vet du att du fått fram rätt betthöjd hos patienten som ska få helprotesen när du har utformat bitschablonerna? Vilka riktlinjer går du efter? |
Mätmetod: När pat ljuder på bokstaven M vid sammanbitningsläget (VDO) och vid viloläget (VDR) ska skillnaden/avståndet mellan dessa vara 2-4 mm. Frivägsmellanrummet i fronten ska vara 2-5 mm och i molarpartiet 5-8 mm. Estetik Ska se estetisk ut, inte för låg betthöjd för att då ser patienten äldre och ledsen ut. Rådfråga patienten och ta emot synpunkter. Ska ej heller få apelsinhaka av UK bitschablon eller snusläpp av ÖK bitschablon. S-ljudetNär patienten ljuder på bokstaven S ska det vara 1-3 mm mellan bitschablonerna. KomfortSka kännas bekvämt för patienten. Om det är ansträngd ihopbitning kan man se det på sulcus mentolabialis. Ska inte kännas ansträngt i masseter och käkleder. Det ska också vara 1 mm horisontell överbitning av ÖK bitschablon för glidfrihet mellan RP-IP så att bettet inte låser sig i RP. Detta för att patienten inte ska bita sig i läppen heller. |
|
|
Hur många mm är det sk frivägsmellanrummet hos en äldre patient? |
Frivägsmellanrum = Avstånd mellan sammanbitningsläget (VDO) och viloläget (VDR).Ca. 2-4 mm. Front 2-5 mmMolarpartiet 5-8 mm |
|
|
Du ska göra en protetisk riskbedömning, vilka tre frågor ställer du dig då? |
Djupt bett? Bristfälliga stödzoner? Artikulationslyft på försvagade tänder? |
