Parodontologi - Epidemiologi

Front 1

Vad menar man med epidemiologi?

Back 1

Epi + demos = Bland människor.

Epidemiologi är studien om en sjukdoms eller ett tillstånds förekomst, fördelning och spridning samt de faktorer som påverkar detta.

Front 2

En epidemiologisk studie kan göras på olika sätt beroende på vad man undersöker. Vilka?

Back 2

X Deskriptiv

- Sådan studie beskriver utbredningen av ohälsa bland befolkningen i relation till bland annat ålder, kön eller socioekonomisk tillhörighet.

X Etiologisk

- Sådan studie utvärderar eventuella orsakssamband mellan exponering och ohälsa, det vill säga effekten av exponeringen utvärderas. Tex har sambandet mellan gruvarbete och dammlunga undersökts genom dessa studier.

X Analytisk

X Interventiv

- Sådan studie jämför och utvärderar åtgärder som vidtagits för att reducera ohälsa, till exempel i ett hälsopolitiskt program.

Om man kopplar samman de olika sätten kan man få fram en större epidemiologisk studie som visar:

Prevalens i olika populationer (Deskriptiv) som kopplas till orsaks- och riskfaktorer (Etiologisk)
samt visar effektivitet hos förebyggande åtgärder och behandling av sjukdomen. (Interventiv)

Front 3

Vad kan försvåra studier av global epidemiologi?

Back 3

X Man använder sig av olika definitioner i olika delar av världen

X Kriterierna är olika

X Kliniska variabler skiljer sig

X Precisionen kan diffa.

Front 4

Hur delas parodontiten upp i två huvudgrupper?

Back 4

X Kroniska parodontit

- Mild

- Moderat

- Grav

X Aggressiv parodontit

Front 5

Vad är prevalensen för mild - moderat kronisk parodontit resp. grav kronisk parodontit? Hur skiljer den sig mellan olika etniska grupper?

Back 5

Mild - moderat = 13 - 57%

Grav = 10 - 25%.

Prevalensen skiljer sig dock inte mellan olika etniska grupper.

Front 6

Vad är prevalensen för aggressiv parodontit?

Back 6

0,1 - 8 % och skillnader föreligger i olika etniska grupper.

I större delen av Europa är prevalensen ca 0,1 - 0,2% medan det i Marocko eller Indonesien ligger på ca 8 %.

Front 7

Hur är förekomst av olika tillstånd för personer i åldersgruppen 50 år? (enligt uppg. från regionala studier)

Back 7

X Dental biofilm - 100%

X BVS vid fler än 12 tandytor - 90%

X Benförlust vid ngn tandyta - 60%

X Benförlust mer än 2/3 av rotlängden vid flertalet tänder - 7%

X Enstaka tandförluster - 4%

X Tandlöshet - 0%

Front 8

Hur mkt benvävnad förloras och med vilken hastighet?

Back 8

Personer mellan 20 - 60 år gamla = 0,34 - 0,74 mm benförlust under 11 år. (0,03-0,07mm/år)

I den gruppen i Jönköpingsstudien där benvävnadsförlusten var mest omfattande var progressionshastigheten ca 0,12mm/år.

(Genomsnittssiffror)

Front 9

Väldigt få jämförbara studier har gjorts på parodontitassocierad mikroflora så kunskapen är rätt begränsad. Vad har man dock lyckats komma fram till?

Back 9

X Förekomsten av AA och Pg varierar mellan olika etniska grupper.

X Det enda väldokumenterade undantaget är JP2-klonen av AA som har högre prevalens hos ungdomar som härstammar från medelhavet och västra Afrika

Trots att det finns skillnader är det få av dem som förklarar skillnader i parodontal prevalens.

Andra resultat:

X Stora mängder bakterier orsakar i sig inte parodontit

X Närvaron av någon känd perio-patogen är inte heller tillräckligt

Front 10

Vad är parodontitens patogenes?

Back 10

1. Bakterier från mikrofloran väcker immunförsvaret hos värden pga att det ses som ett antigen, utsöndrar LPS eller pga andra virulensfaktorer.

2. Immunförsvaret svarar på detta och skickar dit neutrofiler, antikroppar och komplementsystemet.

3. Cytokiner, Prostaglandiner, MMP, Serinproteaser och Syreradikaler mm som är verksamma under inflammationen förändrar vävnadsmetabolismen

4. Förändard vävnadsmetabolism --> Kliniska förändringar/fästeförlust.

Front 11

Vad menar man med evidensbaserad vård?

Back 11

Att tillämpa evidensbaserad vård och omvårdnad innebär att bygga sina beslut på bästa tillgängliga vetenskapliga resultat från välgjorda undersökningar - som ett komplement till annan kunskap, och i samråd
mellan patient och vårdpersonal.

Man strävar alltid efter att förnya sitt arbetssätt om det finns evidens för att nya metoder är bättre. Det är vanligt att metoder, som är föråldrade men som har blivit rutin, fortsätter att användas.

Front 12

Hur försäkrar man sig om att man arbetar med evidensbaserade metoder?

Back 12

Den som vill arbeta med EBM börjar med att formulera en tydligt avgränsad fråga.

Nästa steg är att systematiskt söka, granska och väga samman tillgängliga forskningsresultat från studier som försökt ge svar på frågan. Slutsatserna tillämpas sedan utifrån den kliniska situationen och den enskilde patienten.