Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
18 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad är mucogingival terapi? |
Plastikkirurgiskt ingrepp för att korrigera defekter i morfologi, position och mängd av mjukvävnad och ev. underliggande ben vid tänder och implantat. |
|
|
Nämn exempel på mucogingivala behandlingar! |
X Gingival dimensionering (augmentation) X Rottäckning X Korrigering av mucosala defekter vid implantat X Kronförlängningar X Bevarande av gingiva över ektopiska tänder - Vanligtvis ök 3:or. X Borttagning av avvikande frenulum. X Förebyggande av kristakollaps i samband med tandextraktion X Dimensionering av tandlösa kristor (augmentation) |
|
|
När kan man behöva justera gingivala retraktioner? |
X Om kariesrisk föreligger X Vid ilningar X Vid snabbt progredierande retraktioner för att förhindra tandförlust |
|
|
Vad är viktigast gällande dimensionerna på gingivan? |
Det viktigaste är tjockleken på gingivan snarare än höjden på den men man kan såklart hålla sig frisk oavsett gingival dimension. Att tjockleken skulle vara viktig för att förhindra fästeförlust är dock inte vetenskapligt bevisat. Enligt studier har en tunn gingiva samma förutsättning att motstå färsteförlust. SÅ: antagligen har alla, oavsett tjocklek samma chans att motstå retraktioner men när väl utsätts för ngn faktor som kan ge retraktion får man det snabbare om gingivan är tunn eftersom det finns lite vävnad "att ta av" innan ben/rot blottas. |
|
|
Gingivala retraktioner är vanligt både hos personer med god mh och hos de med dålig mh. Vilka är vanliga orsaker? |
X Mekanisk nötning - Abrasionsskador från tex tandborsten X Plackinducerad inflammation. Snabbare retraktion om: - Tunt ben - Tunn gingiva X Destruktiva former av parodontit X Ortodonti - Ger ofta tunt ben och tunn gingiva i dragriktningen |
|
|
Villka olika behandlingalternativ finns för rottäckning? |
X Förlängt transplantat - Rotational flap: Lateraldragen lambå - Avancerad lambå: Koronalförskjuten lambå X Fria transplantat - Sätter på ett epitelialiserat implantat från exempelvis gommen på retraktionen - Sekundärläkning i gommen som gör väldigt int för pat X Kombinerat transplantat - Bindväv + koronalt/lateralt förskjuten lambå - Membran + koronalt/lateralt förskjuten lambå - EMP + koronalt/lateralt förskjuten lambå |
|
|
Hur gör man en koronal lambåförskjutning? |
1. Snitt läggs under papillerna 2. Tunnar ut lambån lite i kanterna (split) och har full bredd medialt. (Tror dock de sa att det var nästintill omöjligt att få till så antar att detta inte görs?) 3. Epitelet på kvarvarande papiller skalas av så inte dubbla epitellager finns i området då lambån fällts över 4. Lambån dras upp och sys ihop med täta suturer relativt högt upp på tanden Bäst är att göra alla tänder i ett området på samma gång (om de ändå ska göras). Sparar tid och pengar samt att blodförsörjningen till lambån blir bättre. |
|
|
Vad är fördelen med bindväv och lambå vid rottäckning?
|
Mindre ont för pat då epitel finns kvar i gommen för att täcka området där bindväven tagits från. Har möjlighet att ta en tjockare bit från gommen om man tar av bindväv istället för epitel. |
|
|
Vad säger NR om fria transplantat? |
Rekommendation: Icke-göra. Vid lokala mjukvävnadsretraktioner ger ett sådant transplantat 39% sämre grad av rottäckning och ca 82% lägre frekvens av FULLSTÄNDIG rottäckning i jämförelse med lambå + bindväv (vetenskapligt underlag). Enbart en lambå ger också bättre effekt. Är alltså inte kostnadseffektivt. |
|
|
Gradera vilken metod som ger bäst fullständig rottäckning!
|
1. Lambå + EMP - 89% (medeltäckn. 50-95%) 2. Lambå + bindväv - 83% (medeltäckn. 65-96%) 3. Enbart lambå - 64% (medeltäckn. 55-91%) 4. Lambå + membran - 47% (Medeltäckn.53-87%) |
|
|
Vad säger en systemisk översikt om dessa metoder? |
X Koronalförskjuten lambå är en säker och välbeprövad metod för rottäckning X Kombination av lambå + EMP eller bindväv förbättrar chanserna för fullständig rottäckning. X Inlägg med membran kan ej rekommenderas X Rotmodifikation (??) förbättrar ej behandlingsresultaten. |
|
|
Vilka läkning hoppas man få mellan mjukvävnaden och tanden? |
Epitelial lining + Connective tissue adhesion + cementum formation + regeneration.
Ser det bra ut efter 1 år ser det oftast bra ut efter 5 år också. |
|
|
Vilka patientrelaterade faktorer kan påverka behandlingsresultaten? |
X Dålig mh (dålig plackktrl) X Tandborstningsskador X Rökning X Snus |
|
|
Vilka defektrelaterade faktorer kan påverka behandlingsresultaten? |
X Proximal förlust av stödjevävnad X Bredden på retraktionen X Djupet på retraktionen X Tandpositionen samt rotens anatomi - Uttalad prominens? X Rotytans skick - Karies? - Defekter? - Fyllningar? X Höjden på den keratiniserade vävnaden som lambån ska fästas i. |
|
|
Vilka tandläkarrelaterade faktorer kan påverka behandlingsresultaten? |
X Har vi optimerat blodförsörjningen till lambån? - Lambådesignen och mängden bedövning är avgörande X Hur positionerar vi lambån? X Connective tissue area lateral to the flap?? X Hur sträckt är lambån? - Den ska inte vara alltför sträckt! Då blir den tunnare och blodförsörjningen mer ansträngd. X Är såret väl stabiliserat? |
|
|
Hur klassificerar man retraktionsdefekter enligt Miller? |
Klass I = Retraktion inom fria och fasta gingivan Klass II = Retraktion till eller förbi den mucogingivala gränsen. Ingen benförlust interdentalt Klass III = Retraktion till eller förbi den mucogingivala gränsen. Benförlust interdentalt som är under emaljcementgränsen men ovanför retraktionen Klass IV = Rektraktion förbi den mucogingivala gränsen. Förlust av interdental vävnad vars bennivå ligger under själv retraktionen. Detta försvårar alltså en koronalförskjuten lambå då det inte går att fästa lambån på en höjd som skulle förbättra förutsättningarna för tanden. |
|
|
För vilka klasser kan man få fullständig rottäckning? |
Klass I och II |
|
|
För vilka klasser kan man få parteill rottäckning? |
Klass III och IV. |
