• Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

Card Range To Study

through

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/62

Click to flip

Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;

Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;

H to show hint;

A reads text to speech;

62 Cards in this Set

  • Front
  • Back

I vilken del av terapiplanen utförs parodontal kirurgi?

I den korrektiva fasen.

Varför vill man utföra den kausala fasen före kirurgin?

X Efter saneringsförsök kanske inte ens operativa ingrepp behövs!




X Lättare att se konturerna av gingivan. Pseudofickor har förhoppningsvis lagt sig.




X Lättare att förutspå en korrekt prognos om man vet patientens kooperationsnivå med mh osv




X Det blöder mindre vid operation om gingivan är inflammationsfri.




X Är lättare att suturera då vävnaden är inflammationsfri eftersom vävnaden är mindre lucker då.





Är periimplantit en främmandekropps-reaktion?

Det är ännu oklart men vid sådana reaktioner brukar det finnas en hög närvaro av jätteceller. Vid periimplantit har man histologiskt inte märkt av ngn ökning av jättecellerna vilket tyder på en reaktion som svar på en infektion.

Vilka är målen med parodontalkirurgi?

X Åstadkomma insyn och åtkomlighet för professionell rengöring




X Eliminera patologiska, djupa fickor




X Åstadkomma en morfologi i den dento-alveolära regionen som underlättar patientens möjlighet att göra rent i området




X Regenerera parodontal vävnad.

Vilka är indikationerna för parodontalkirurgi?

X Optimal mh




X Det finns patologiska fickor som ej är åtkomliga vid depuration




X Morfologin omöjliggör egenvården.


- Kan tex vara en avvikande form på tanden




X Kirurgi kan behövas för att underlätta för protetiska restaurationer


- Tex kronförlängning

Vilka är de generella kontraindikationerna?

Ska absolut inte utföras om har/är:


X Haft hjärtinfarkt inom 6 månader


X Akuta leukemier eller neutropenier


X Blodtryck över 160/90 (Normalt är omkring 120/80 mmHg)


X Dåligt kontrollerad diabetes


- Ger försämrad genomblödning och läkning


X Immunosupprimerad


X HIV/AIDS




Kan ev. utföras men kräver noggrannare kartläggning och kontakt med läkare innan då:


X Pat går på antikoagulantiabehandling


X Reumatiska endokarditer, kongenitala- eller förvärvade hjärtfel föreligger


X Patienten har hjärt- och kärlimplantat




Eventuella kontraindikationer:


- Neurologiska sjukdomar eftersom pat kan ha många ofrivilliga ryckningar som kan försvåra operationen


- Rökning då även det ger försämrad genomblödning och läkning --> Sämre resultat. En operation är dyr och tidskrävande vilket gör det viktigt med goda resultat.

När ska man överväga att ge antibiotika i profylaktiskt syfte?


(OBS! Rekommendationerna kan ha uppdaterats)

Då pat anses vara en medicinsk riskpatient.




Högriskkategorier för bakteriell endokardit:


X Protetiska hjärtklaffar


X Tidigare bakteriella endokarditer


X Komplexa kongenitala hjärtfel




Moderata riskkategorier för bakteriell endokardit:


X De flesta kongenitala hjärtfelen


X Hypertrofiska hjärtmyopatier




Riskpatienter för spridning av infektion


X Patienter med komprometterat immunförsvar pga tex:


- HIV (men då ska ej ens op. utföras)


- Cytostatikabehandling (men då ska ej ens op. utföras)


- Obalanserad diabetes (men då ska ej ens op. utföras)


- Antiinflammatorisk medicinering



Hur ser standardprofylaxet ut?

Standardprofylax mot bakteriell endokardit


- 2g Amoxicillin 1h före ingreppet


- Ev. 600mg Clindamycin om pc-allergi.




Standardprofylax för immunosupprimerade


- Amoxicillin 750mg 2ggr/dagen i 5-10 dagar.


- Ev. Clindamycin 300mg 2ggr/dagen i 5-10dagar









Vilka lokala kontraindikationer kan det finnas?

X Pat koopererar inte med mh




X Akuta infektionstillstånd


- Eftersom spridningsrisken är stor




X Maligna tumörer




X Strålning i huvud/hals-regionen


Vad är gingivectomi och vad är målet?

Avlägsning av mjukvävnadsväggen i en patologisk parondontal ficka. Målet är fickeliminering, ofta i kombination med rekontureringav gingivan till fysiologisk form.


Underlättar rengöringen av tänderna.

Vad ska man tänka på vid gingivectomi?

X Fickan måste vara mindre är fasta gingivans bredd (egentligen höjd) eftersom man vill ha en liten nedåtlutning som underlättar renhållningen.




X Inga benfickor




X Gingivectomi görs gärna palatinalt om möjligt för att dölja vävnadsförlusten bättre.




X Glöm aldrig bort att informera patienten om att tänderna kommer att upplevas som längre efter ingreppet.




X Läkningstiden är ca 6 månader

Hur utförs distal wedge technique?

Annat namn: Retromolarplastik




Snittet läggs som en triangel med basen mot sista molaren. Smalare nedåt mot benkanten och bredare upptill vilket gör att man brukar få frigöra lambåer för att kunna suturera efteråt.







När är lambåkirurgin befogad att användas?

X Fickdjupet är djupare än fasta gingivans bredd




X Benfickor


- Bra att veta hur många väggar fickan har eftersom antalet väggar ger olika prognoser. 3-väggsficka ger såklart bäst prognos.




X Då friläggning krävs eller vid kronförlängningar tex inför protetisk behandling





Vad är målet med lambåkirurgi?

Avlägsna fickepitelet,den inflammerade bindväven och på så sätt friläggarotytan för rengöring och ben för ev. omformning.

Vad är fördelarna med lambåkirurgi jämfört med gingivectomi?

X Mer komfortabelt för patienten då pat ej har lika ont vid primärläkning som i väntan på sekundärläkning.




X Ger möjlighet att forma benvävnaden vid angulärabendefekter




X Inget extensivt offrande av icke-inflammerad vävnad




X Ingen apikalförskjutning avden marginala gingivan




X Möjliggör regeneration avbendefekter

Hur går lambåkirurgin till?

1. Intracrevikulär incision




2. Muco-perioslambå fälls upp. Börja med papillerna




3. Mekanisk depuration (debridering) av rotytor samt avlägsning av granulationsvävnad.




4. Suturera. Hellre får många än för få då man kan räkna med att ngt stygn lossnar.

Vad har man för behandlingsalternativ gällande hårdvävnaden på en parodontalt skadad tand?

X Avlägsna?




X Behålla?




X Bentransplantat, filler?




X Regenerera vävnad?


-Membran


-Emaljmatrixproteiner

Vilka faktorer tar man speciellt i beaktning vid val av behandling av hårdvävnaden?

X Defektens morfologi




X Estetik




X Mängd kvarvarande patodontium




X Ekonomi

Vad har man för behandlingsalternativ gällande mjukvävnaden på en parodontalt skadad tand?

X Koronal reposition av lambån?




X Apikal reposition av lambån?




X Papilla preservation?


- Görs förmodligen inte så ofta eftersom det inte har visat sig ge ngn bevarande effekt.




X Gingivectomi?



Vilka faktorer tar man speciellt i beaktning vid val av behandling av mjukvävnaden?

X Estetiken


- Anteriort väljer man ofta koronal lambåposition


- Posteriort är apikal lambåposition vanligast

Varför trimmar man mjukvävnaden vid operation?

X För att passa den buccala och linguala benmarginalen




X För att passa approximalt




X För att ta bort excessiv mjukvävnad

Vad är målet med mjukvävnadstrimningen?

Få en välformad och fullständig mjukvävnadstäckning av de alveolära benet.

Blir behandlingsresultaten bättre med kirurgi jämfört med sluten behandling?

Enligt Lindhe:


X Fickor på 4-6mm


- PPD förbättras ung. detsamma oavsett om det är öppen eller sluten behandling. (Enligt vissa studier förlorar man CAL på att operera vid dessa fickdjup.)




X Fickor på >6mm


- På enrotiga tänder med fickor på >6mm blir resultaten riktigt bra med kirurgi jämfört med sluten behandling. På molarerna skiljer sig inte resultaten särskilt mkt mellan sluten och öppen kirurgi.



Varför är det svårt att sammanställa konklusioner från olika studier?

Studierna är inte särskilt homogena. Vissa har kanske stödbehandling, vissa har blandat flerrotiga och enrotiga, andra inte. Har man tagit med ngn biasanalys såsom rökning eller allmänsjukdomar? osv osv.

Vilka konklusioner bör man dock kunna dra trots ngt bristfälligt underlag?

X Depuration med och utan lambåoperation, är effektiva metoder vid behandling av kronisk parodontit mätt som fästevinstoch minskad gingival inflammation(???). Vet ej vad dessa frågetecken från föreläsningen innebär..




X Vid behandling av djupa fickor leder lambåkirurgi till en störrefickdjupsreduktion och klinisk fästevinst.

Vad säger nationella riktlinjerna om gingivectomi för infektionskontroll vid kronisk parodontit?

Rekommendation: 8 där 3 är bästa möjliga.


(Tillståndet har en stor påverkan på den orala hälsan.)




X Motivering till rekommendation


- Låg tilläggseffekt på minskning av gingivala inflammationer och PPD i jämförelse med icke-kirurgiska behandlingar ----> liten möjlighet att ytterligare påverka den orala hälsan.


- Hög kostnad per vunnen effekt


- Bedömts av expertgrupp. (Bristfälligt vetenskapligt underlag)

Vad säger nationella riktlinjerna om lambåkirurgi för infektionskontroll vid kronisk parodontit?

Rekommendation: 3 där 3 är bästa möjliga. (Tillståndet har en stor påverkan på den orala hälsan.)




Motivering till rekommendation:


- Ger en tilläggseffekt tillicke-kirurgiska infektionsbehandlingar, främst för åtkomlighet av kvarstående djuparetandköttsfickor där den önskade läkningen inte har erhållits ---> Möjlighet att ytterligare positivt påverka den orala hälsan.


- Måttlig- hög kostnad per förhindrad tandförlust


- Vetenskapligt underlag

Vilken effekt har lambåkirurgin enligt NR på kronisk parodontit?

Oavsett om man utför mekanisk infektionskontroll med eller utan lambåkirurgi sker en minskning av ficksonderingsdjupet och en förbättring av den sonderbara tandfästenivån.




Mekanisk infektionsktrl SAMT lambåkirurgi ger ytterligare reduktion på fickor >4mm med 10-15% jämfört med enbart mekanisk infektionsktrl utan lambåkirurgi. (Evidens 3)




Inget underlag har tillkommit som förändrar SBU:s slutsats.

Vad säger nationella riktlinjerna om lambåkirurgi för infektionskontroll vid aggressiv parodontit?

Rekommendation: 2 där 1 är bästa möjliga.


(Tillståndet har en mycket stor påverkan på den orala hälsan)




Motivering till rekommendation:


- Mekanisk infektionskontroll i kombo med lambåkirurgi ger enminskning av gingival inflammation och PPD samt förbättringav den kliniska tandfästenivån som är jämförbar med motsvarande behandling av kronisk parodontit ---> Ytterligare möjlighet att positivt påverka den orala hälsan.


- Måttlig-hög kostnad per förhindrad tandförlust


- Expertgrupp (bristfälligt vetenskapligt underlag)

Är molarer problemtänder hos patienter med parodontit?

Ja. Molarer visar högre progressionshastighet och är oftare lösare tänder enligt vissa studier.




En grad II- furkationsinvolverad molar är det största kliniska problemet.

Är det ngt skillnad mellan ök-molarerna och uk-molarerna gällande parodontit?

Genom att titta på fall som kommit till specialisterna kan man dra konklusionerna att


uk-molarerna klarar sig utan djupa furkationsinvolveringar längre än ök-molarerna.




Enligt just dessa studier uppvisade 50% av ök-molarerna djupa furkinvolveringar vid 30-årsåldern medan det dröjde till 40-årsåldern för samma involveringar i uk.



Den distala furkaturen på ÖK 6:or visade den högsta prevalensen.

Hur ökade fickdjupet på molarer vs icke-molarer på 2 år utan kirurgisk behandling?

Molarerna hade ca dubbelt så många sites med ökande fickdjup på > eller = 1,5mm enligt Nordlander och mer än 3ggr så många sites enligt Loos.





Är kirurgisk behandling bättre eller inte på furkationsinvolverade tänder?

Just dessa studier visar på att endast SRP (subgingival depuration) utan lambåkirurgi skulle vara det bästa i fästevinst.


Långsiktigt närmar sig dock linjerna varandra vilket inte ger några större skillnader mellan de olika behandlingarna.


(SRP, Coronal scaling, Lambåkirurgi, Lambåkirurgi med resektiv benkirurgi).




Så nej, enligt dessa studier var inte kirurgisk behandling bättre än bara SRP.

Vad berodde de flesta misslyckandena av vid behandling av de furkinvolverade tänderna?

Rekolonisation.

Vad är målsättningen med behandlingen av furkationsinvolverade tänder?

X Eliminera det bakteriella placket från den exponeradeytan av rotkomplexet




X Etablera en anatomi i området som underlättar möjlighet till godahygienmöjligheter för patienten

Vilka olika behandlingsalternativ finns för den furkationsinvolverade tanden?

X Depuration




X Lambåoperation + depuration




X Furkationsplastik




X Tunnelpreparation




X Rotseparation och resektion




X Extraktion

Vad är furkationsplastik?

En resektiv kirurgisk terapi som innefattar odontoplastik och osteoplastik. Man försöker få furkaturen så lättåtkomlig som möjligt för rengöring och så svåråtkomlig som möjligt för kolonisation.







Vad är förutsättningarna för en lyckad tunnelpreparation?

X Uk-molar




X Kort rotstam




X Vid separationsvinkel




X Lång divergens mellan den distala och mesiala roten




X Pat ska även vara kooperativ och ha god mh.

Vad innebär rotresektion och rotseparation?

X Rotseparation= Delning av rotkomplexet med bibehållande av alla rötter




X Rotresektion= Delning av rotkomplexet och avlägsnande av en eller två rötter




Tänderna är då alltid rotfyllda.

Vilka faktorer tar man hänsyn till vid rotresektion/rotseparation?

X Rotstammens höjd




X Rötternas divergens




X Fusion mellan rötter

Vilka behandlingar är möjliga vid en grad I-furkinvolvering?

X Depuration




X Furkationsplastik



Vilka behandlingar är möjliga vid en grad II-furkinvolvering?

X Depuration




X Furkationsplastik




X Tunnelering




X Rotresektion




X Extraktion



Vilka behandlingar är möjliga vid en grad III-furkinvolvering?

X Tunnelering



X Rotresektion




X Extraktion

Vad tittar man på för att avgöra vilka rötter man bör spara och inte vid inför en rotresektion?

X Mängden stödjevävnad som finns kvar vid varje rot




X De individuella rötternas stabilitet




X Periapikalt status




X Roten och rotkanalens anatomi med rot- och protetisk behandling i åtanke




X Rotens position i alveolarutskottet och relation till intilliggande och antagonerande tänder



Vad är misslyckandefrekvensen för rotresektion och vad beror det oftast på?

Misslyckandefrekvensen ligger på 0-38%.




Det beror oftast på rotfrakturer (Får mer belastning) eller endodontiska komplikationer (Lättare tillgång till den rotfyllda kanalen för bakterierna).



Behandlingar med uppföljning på 5 år:

Behandlingvalen i procent:


Scaling - 12%


Furkationsplastik - 19%


Rotresektion - 33%


Tunnel prep - 2%


Extraction - 34%




Plus stödbehandling varje 4-6 månader.

Hur många procent av beh. fick rotytekaries?

X Depuration och furkationsplastik - 4%




X Rotresektion - 6%




X Tunnelprep. - 66%




Så slutsats: Tunnelpreparation ökar risken för karies väsentligt!

När kan man behöva göra en kirurgisk friläggning?

X Möjliggöra eller optimera restaurativ behandling tex vid:


- Kariesskador


- Kron- eller rotfrakturer


- Pre-protetisk behandling vid korta kliniska kronor

Vilka är principerna vid kirurgisk friläggning och kronförlängning?

X Parodontiets ”biologisk höjd” ca 3 mm




X Avlägsna ben så att benkanten ligger ca 3 mm från preparationsgränsen




X Följ konturen på emalj-cementgränsen

Vilken är den post-operativ vården efter kirurgisk friläggning?

X Ingen mekanisk rengöring i området under den initiala läkningen(1-2 veckor)




X Skonkost




X Klorhexidinsköljning 2 ggr/dag


- Info om risken för missfärgning samt att det går bort efter avslutad användning.




X Postoperativ kontroll I: efter 1-2 veckor för läkningskontrolloch suturavlägsnande




X Postoperativkontroll II: ca 1 månad post-op för kontroll oral hygiensamt utprovning av hjälpmedel

Vad visar studierna om stödbehandling?

Att intensiv stödbehandling med regelbundna undersökningar inte ger fortsatta fästeförluster. ALLA gjorda studier visar att stödbehandling hjälper för bibehållna resultat.







Hur är de allmänna priciperna för läkning? (steg)

A. Cellmigration


- Kapillärer dilateras för att få ut trombocyter




B. Koagulationsfas


- Trombin bildas och omvandlar Fibrinogen till Fibrin. Fibrin bildar ett matrix som trombocyterna som aggregerar till varandra genom Fibronektin.




C. Proliferation


Koaglet täcks sedan av epitelceller som klättrar upp på koaglet. Laminin bildar ett basalmembran.

Under vilka tidsintervall händer vad?

X Dag 0-5


- Koagulering


- Inflammationsfas


- Cellmigration




X Dag 1-30


Proliferationsfas


- Neovaskularisering


- Matrixsyntes


- Sårkontraktion




X 7-100


Mognadsfas


- Remodellering


- Apoptos


- Kollagensyntes

Vad innebär primär resp. sekundär läkning?

X Primärläkning


- Vid incisionssår med förhållandevis jämna sårytor som kan bringas samman spontant eller via suturer




X Sekundärläkning


- Vid öppna sår eller incisionssår där sårytornainte bringats samman

Vilka komponenter krävs vid parodontal sårläkning?


X Epitel




X Bindväv




X Alveolärt ben




X Parodontal-ligament




X Rotcement




Skillnad vid implantat då.

Vilka olika sorters läkning kan man få?

X Re-attachement


- Reetablering av förbindelse mellan bindväven och den vitala delen av rotcementet med rester av parodontal-ligament




X Repair


- Läkning med en kontinuitet vid sårytan eller defekten utan regeneration av de originella vävnadeneras form och funktion dvs ett långt epitelfäste.




X ”New attachement”


- Bildning av nytt cement men insererande parodontalligament fibrer och nya Sharpeyska fibrer från benvävnaden.




X Regeneration


- Fullständig regeneration av parodontiets form och funktion. Gingiva med kontaktepitel och gingival bindväv, rotcement och parodontalligament, ben.

Hur tar man reda på vilken läkning man fått?

Det gör man inte. Isåfall måste man ta vävnadsprov och titta histologiskt.

Hur tänker man att läkningen ser ut efter depuration (öppen eller sluten)?

Endast lite re-attachment och new attachment.




Knappt några tvärgående ligament utan mer parallella kollagena fibrer i kontaktepitelet. Kontaktepitelet utgör största delen av läkningen.




Kvar finns även en ficka.

Hur tänker man att läkningen ser ut efter regenerativ regenerationskirurgi?

Mer new attachments med tvärgående fibrer. Bättre kollagenfäste till tanden. Mindre parallella fibrer och mindre residualficka.




I den bästa av världar hoppas man på total regeneration med typ bara new attachment

Hur ser läkningen ut 2 dagar efter operation?

Granulationsvävnad bildas.


PMN, fibroblaster och nya kärl tillkommer. Epitelceller prolifererar från basalcellslagret.

Hur ser läkningen ut 7 dagar efter operation?

Granulationsvävnaden mognar till normal bindväv. Nytt epitelfäste skapas.

Hur ser läkningen ut 6 månader efter operation?

Vävnaden är helt regenererad . Normalt oralt epitel med retepegs. En grund sulcus har bildats (tunt keratiniserat lager?)