• Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

Card Range To Study

through

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/23

Click to flip

Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;

Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;

H to show hint;

A reads text to speech;

23 Cards in this Set

  • Front
  • Back
  • 3rd side (hint)

Osteoblaster

Bennybildande celler

Osteoklaster

Bennedbrytande celler

Parodintinets uppbyggnad

Gingiva


Cement


Rothinna


Alveolarben

Epitel

Yttersta cell-/vävnadslagret som täcker kroppens ytor

Kontaktepitel

Har kontakt med tanden från sulcus botten till emaljcementgränsen är; en mjuk passage för sårvätska och inflamationsceller.



Fäster gingivan mot tanden

Sulcusepitel

En liten del, som slutet på det orala epitetet där tand och gingiva möts upp mot tanden (om än utan kontakt), mjukt

Orala epitelet

Skyddande yttre av munnen, är hårdare iom keratinisering och ger mer skydd än mjuka epitel.

Epitelens funktion

.

Kliniska tecken på en frisk gingiva

Rosa, ofta ströpplig och fast (blöder inte vid sondering), fickdjup under 3mm

Vad skiljer den fasta och den fria(marginala) gingivan åt?

Den fasta är keratiniserad, den fria är mjuk.

3 typer av paradontala infektioner

1. Gingivit (initial, lätt eller grav)


2. Kronisk parodontit (långsamt förlopp)


3. Aggressiv parodontit (snabbt förlopp)

Placktillväxtens stadier (3)

Dag 1: kolonier av delade bakterier fäster på tanden och börjar föröka sig (pellikel)



Dag 3: nya bakterieformer förekommer



Vecka 3: bakterierna byter struktur från exempelvis aeroba till anaeroba.

Viktiga tecken på parodontit

Fickdjup > 4 mm


Blödning vid sondering


Tillbakadragning av gingivan


Fästeförlust (syns vid röntgen)


Ökad mobilitet av tand


Tandvandring


Furkationsinvolvering (benförlust mellan rötterna)

Halitos

Dålig lukt

Subgingivalt plack

Plack som sträcker sig under tandköttskanten, ostörd tillväxt kan resultera i mjukvävnadsreaktioner (gingivit), vidare till pseudofickor osv.

Marginell parodontit

.

Ekologiska plackhypotesen

Ekologiska förändringar i munhålan vid plackansamling gör att fler typer (och mer patogena) bakterier förekommer och ökar i munhålan. Vissa bakterier mer patogena.

Supragingival tandsten

Supragingival tandsten kallas ibland salivsten och är den variant som syns i munnen. Är ett problem i första hand för att den gör att det blir svårare att hålla rent i tandköttet, vilket ökar risken för tandköttsinflammation.

Subgingival tandsten

Om bakteriebeläggningar får växa ostört vid tandköttskanten bildas gingivit. På de ställen där inflammationen finns bildas den subingivala tandstenen. Den bildas ofta i mellanrummen mellan tänderna där man har svårast att komma åt under tandborstningen.



Subingival tandsten syns inte, men det finns flera tydliga tecken. Det kan börja blöda när man borstar tänderna.

Hur skiljer sig regristrering av parodontit och gingivit?

Fickdjup?

Mätdjup

Tuggningens effekt

Tuggning ökar salivsekretion som minskar plack


Scaling

Skrapar bort

Rotplaning

Göra rotytan slät med vassa instrument