Organismernas Mångfald Och Fylogeni, 2016

Front 1

Förklara haploid

Back 1

En cell/organism som har enkel kromosomuppsättning

Front 2

Förklara diploid

Back 2

En cell/organism som har diplont kromosomuppsättning

Front 3

Vad menas med mitos?

Back 3

Asexuell celldelning, en cellkärna delas till två

Front 4

Vad menas med meios?

Back 4

Sexuell celldelning, ex. två haploida celler möter varandra, bildar en diploid zygot och genomgår sedan meios. Efter meiosen bildas det fyra stycken haploida celler.

Front 5

Förklara "haplont livscykel"

Back 5

En organism som hela sitt liv lever med en kromosomuppsättning.

Front 6

Förklara "diplont livscykel"

Back 6

En organism som hela sitt liv lever med en dubbel kromosomuppsättning. Ex. Homo Sapiens

Front 7

Vad menas med att en organism är generationsväxlare?

Back 7

Organismen har två generationer i sitt liv. En som lever haplont, en gametofyt, och en som lever diplont, en sporofyt.

Front 8

Vad betyder anisomorf respektive isomorf?

Back 8

Gäller för generationsväxlare.

Isomorf generationsväxlare = gametofyten och sporofyten ser likadana ut

Anisomorf generationsväxlare = gametofyten och sporofyten ser olika ut

Front 9

Vad menas med en oogam livscykel?

Back 9

Oogam livscykel = Den ena gameten är stillasittande och stor (ägg), medan den andra är rörlig (spermatozoid).

Front 10

Vad menas med isogam respektive anisogam?

Back 10

Isogam = Gameterna är lika stora.

Anisogam = Gameterna är olika stora.

Front 11

Berätta om cyanobakterier

Back 11

- Har ingen cellkärna, men membran

- Encelliga, lever ofta i kolonier

- Innehåller klorofyll a och karetoneoider

- Utför fotosyntes

- Förökar sig endast asexuellt, via mitos

Front 12

Vad är en akinet och vad är en heterocyst?

Back 12

En akinet är en specialiserad cell med hårdare cellmembran. Denna cell ligger i vila, för att överleva om resten av kolonin skulle dö.

En heterocyst är en kvävefixerande, stor cell.

Front 13

Microcystis

Back 13

- En cyanobakterie

- Haplont

- Monadal

- Lever i kolonier, ofta omslutna av slem

Front 14

Nodularia

Back 14

- En cyanobakterie

- Haplont

- Trådformad

- Har tydliga heterocyster och akineter

Front 15

Oscillatoria

Back 15

- En cyanobakterie

- Haplont

- Trådformad, "segment"

Front 16

Nostoc/Anabaena

Back 16

- En cyanobakterie

- Haplont

- Sitter som pärlor i ett pärlhalsband

Front 17

Rivularia/Calothrix

Back 17

- En cyanobakterie

- Haplont

- Trådformade, heterocyst vid basen

- Lever i kolonier

Front 18

Vad är en eukaryot respektive en prokaryot?

Back 18

Eukaryot = Cell med cellkärna

Prokaryot = Cell utan cellkärna

Front 19

Euglena

Back 19

- Tillhör fylumet Euglenozooer

- Eukaryot

- 1/3 av alla euglenor innehåller kloroplast, vilket har kommit ifrån att ha tagit in en cyanobakterie.

- De har ofta en synlig, röd ögonfläck. Denna kan uppfatta ljus.

- Har två gissel, ett långt (synligt) och ett kort.

- Förökar sig endast asexuellt

Front 20

Gröna organismer

Back 20

- Finns i nästan alla miljöer

- Har både klorofyll a och b

- Lagrar stärkelse som upplagsnäring, vilket sker i en region av kloroplastret som kallas pyrenoider

Front 21

Chlorophyta

Back 21

- De flesta limniska

- Finns i nästan alla olika strukturer

Front 22

Clamydomonas

Back 22

- Chlorophyt

- Monadal cell, med två gissel

- Haplont

- Vegetativ och sexuell förökning

Front 23

Clamydomonas livscykel

Back 23

1. En cell delar sig till två nya gameter.
2. När en av dessa gameterna träffar på en annan gamet, ifrån en annan individ så kommer dessa smälta samman till en zygot.
3. Zygoten får extra hårda cellväggar, och är diploid. Denna kan nu gå i vila och övervintra, eller direkt genomgå meios.
4. När zygoten genomgår meios kommer det ut fyra haploida sporer. Dessa sporer kommer sedan växa ut till en ny gametofyt.

Front 24

Gonium

Back 24

- Chlorophyt

- Monadala, lever i kolonier (pärlplattor)

- Haplont

- Vegetativ och sexuell förökning

Front 25

Eudorina

Back 25

- Chlorophyt

- Lever i kolonier som bildar täta klot

- Haplont

- Vid sexuell förökning kommer varje spor bilda en ny klotformad koloni

Front 26

Volvox

Back 26

- Chlorophyt

- Lever i koloni, bildar glesa sfärer

- Haplont, oogam. En cell bildar en äggcell, en annan blir en rörlig gamet.

Front 27

Pediastrum

Back 27

- Chlorophyt

- Coccal, lever i kolonier (medalj)

- Haplont

Front 28

Pleurococcus

Back 28

- Chlorophyt

- Terrestal, sitter på träd

- Coccal, sitter två och två (semla)

- Haplont

Front 29

Volvox livscykel

Back 29

1. En av cellerna i en äldre koloni utvecklas till en äggcell. Denna är stor och fylld med näring.

2. En gamet från en annan koloni träffar på ägget.

3. Gameten och ägget bildar en zygot (2n), som antingen kan gå i vila eller fortsätta utvecklas.

4. Inuti zygoten sker meois, och ut kommer fyra nya sporer. Varsin av dessa sporer kommer bilda en ny koloni.

5. De nya sporerna börjar dela sig och bilda nya kolonier inom den äldre kolonin. Vid ett ungt stadie har alla celler gisslena riktade inåt. När den nya kolonin växt tillräcklig vänder sig cellerna utåt med gisslena och kan simma iväg.

Front 30

Oedogonium

Back 30

- Chlorophyt

- Trichal, trådliknande, lever i kolonier

- Vid vegetativ celldelning så spricker cellväggarna upp och lämnar flärpar kvar.

- Oogam haplont

Front 31

Oedogoniums livscykel

Back 31

1. En av cellerna utvecklas till en äggcell. En av de andra cellerna utvecklas till ett antherridium. I antherridiumet bildas spermatozoider.

2. När en spermatozoid från en annan koloni möter ägget bildar dessa en zygot.

3. Zygoten trillar av, går i vila eller fortsätter att utvecklas.

4. Inuti zygoten sker meios och fyra nya sporer kommer ut.

Front 32

Ulvophyta

Back 32

- De flesta är marina

- Har släkten som är generationsväxlare

Front 33

Cladophora

Back 33

- Ulvophyt

- Långa celler, trådformiga kolonier

- Limniska och marina

- Isomorf generationsväxlare

- Trichal

- Kallas grönslick

Front 34

Ulva

Back 34

- Ulvophyt

- Platt och stor

- "Havssallad"

- Isomorf generationsväxlare

- Anisogam

Front 35

Codium

Back 35

- Ulvophyt

- Siphonal

- Mycket långa celler, bildar vävnad

- Diplont

Front 36

Enteromorpha

Back 36

- Ulvophyt

- Generationsväxlare

- Liknar tarm, ihålig

Front 37

Ulothrix

Back 37

- Ulvophyt

- Haplont

- Trådformig

- Cellernas kloroplast bildar mönster, armband

Front 38

Trentepohlia

Back 38

- Ulvophyt

- Terrestal, sitter på träd

- Gul/brun-aktig

Front 39

Charophyta

Chara

Back 39

- Haplont

- Oogam. Vid sexuell förökning bildar en cell ett oogon, med en äggcell i. Oogonet fungerar som en skyddande struktur. Runt ägget sitter fyra celler virade (den skyddande strukturen). Spermatozoiderna bildas ur ett antherridium.

- Cellerna är barkliknande, grenad

Front 40

Conjugatophyta

Back 40

- Konjugerar vid sexuell förökning. Cellerna använder inte gameter, utan smälter samman via direkt kontakt, och släpper sedan ut allt DNA vid sammansmältningen och på så sätt bildar en zygot.

- Haplonter

- Limniska

Front 41

Spirogyra

Back 41

- Conjugatophyt

- Trådformig

- Bildar "rör" mellan celler vid sexuell förökning

Front 42

Spirogyras livscykel

Back 42

1. Mellan två celler, på två olika individer, kommer det att bildas ett slags "rör".
2. En av cellerna, eller båda två, kommer att börja röra sig mot den andra.
3. När de möts i en cell, så smälter de samman till en zygot.
4. Zygoten kommer trilla bort, övervintra, eller börja dela sig med meios.
5. Med meiosen bildas det fyra nya sporer, och dessa växer ut till en ny individ.

Front 43

Landväxter

Back 43

- Har kutikula, extra tjocka cellväggar på de yttre cellerna, skyddar mot uttorkning.

- Har rhizoider, rotliknande, eller rötter. Förankring och vatten/näringsupptag.

- Oogama. För att äggcellen inte ska skadas/torka ut på land, så har en skyddande, steril struktur bildats runt. Detta kallas arkegon.

- Sporer har en torr yta, kan spridas med vind.

Front 44

Vad är ett arkegon?

Back 44

En skyddande struktur, så att äggcellen inte ska skadas. Inuti arkegonet kommer det befruktade ägget/zygoten att sitta och gro.

Front 45

Hepatophyta/Marchantiophyta

Back 45

- Har en dominerande gametofytgeneration. Sporofyten är mindre och sitter fast på gametofyten.

- Generationsväxlare

- Oogama

Front 46

Marchantias livscykel

Back 46

1. Gametofyten bildar utväxter där arkegon med äggceller och antherridium kan sitta. Arkegonen sitter på en palmliknande utväxt och antherridiumen på parasolliknande utväxter.

2. Spermatozoiderna från antherridium måste spridas med vatten. När en spermatozoid från en annan individ lyckas simma in i ett arkegon kan denna befruka äggcellen.

3. Nu bildas en diplont zygot, som sedan utvecklas till ett embryo.

4. Embryot kommer att börja med att växa ut en fot, sedan ett skaft. Nu har embryot blivit en ung sporofyt.

5. På skaftet kommer sporofyten att växa ut ett sporangium, som i sin tur kommer att bilda sporer, via meios.

6. Sporangiumet kommer spricka vid mognad, och sporerna kan spridas för att bilda nya gametofyter.

Front 47

Bryophyta

Back 47

- Oogama

- Generationsväxlare

- Gametofytdominerande

Front 48

Bryophytas livscykel

Back 48

1. Gametofyten bildar arkegon med äggcell och antherridium.

2. När en spermatozoid via vatten har tagit sig till ett arkegon kan denna befrukta äggcellen.

3. Det befruktade ägget bildar nu en zygot, som bildar ett embryo.

4. Embryot växer till en ung sporofyt, som nu kommer att börja bilda en fot, sedan ett skaft. Skaftet kommer växa upp ut ur arkegonet.

5. På skaftet kommer det växa en kapsel, som har ett operculum. I kapseln (sporangiet) bildas det sporer via massa meios. När det bildats tillräckligt många sporer kommer operculumet trilla av.

6. När peristomet spricker upp kommer sporerna att spridas, och kunna bilda nya gametofyter.

Front 49

Vad är apokarp respektive pleur-okarp?

Back 49

Apokarp = Tuvbildande mossa, växer rakt upp

Pleurokarp = Mattbildande mossa, växer längs marken

Front 50

Kärlväxter

Back 50

- Sporofytdominerande

Front 51

Lycophyta

Back 51

- Har rötter

- Bladliknande utskott, mikrofyll

- Lummerväxter

Front 52

Lycopodiaceae

Back 52

- Homospor = deras sporer ser likadana ut.

- De översta mikrofyllen är fertila och där bildas det sporangium. Sporangiumen sitter i samlingar som kallas strobilus.

Front 53

Lycophytas livscykel

Back 53

1. I sporangiumet sker massa meios, vilket bildar sporer. När sporangiumet spricker sprids sporerna.

2. Sporerna gror till gametofyter.

3. Gametofyten bildar arkegon med äggceller och antherridium.

4. När ett ägg blir befruktat av en spermatozoid bildas det en zygot.

5. Zygoten blir ett embryo, som sedan blir en sporofyt. Sporofyten kommer växa ut till en ny individ.

Front 54

Lycopodium

Back 54

- Lycopodiaceae

- Homospor

Front 55

Huperzia

Back 55

- Lycopodiaceae

- Homospor

Front 56

Selanginellaceae

Selanginella

Back 56

- Heterospor = Har olika sporer. Microsporer och megasporer. Microsporerna bildar gametofyter som bildar antherridium och megasporer bildar gametofyter som bildar arkegon med äggceller.

- Har ligula

Front 57

Isoëtaceae

Isoëtes

Back 57

- Heterospor

- "Torskgräs"

Front 58

Ormbunksväxter

Back 58

- Sporofytdominerande

Front 59

Ormbunksväxters livscykel

Back 59

1. Det sker massa meios i sporangium, bildas sporer. Dessa sprids när sporangiet spricker.

2. Sporerna bildar gametofyter. Vid tillväxt så bildar gametofyten rhizoider för att förankra sig i marken.

3. Gametofyten bildar arkegon och antherridium.

4. När en spermatozoid befruktar en äggcell, bildas en zygot. Zygoten kommer att växa ut till en ny sporofyt.

Front 60

Equisetophyta

Equisetum

Back 60

- På strobilus sitter skyddande strukturer, "bord", där sporangierna är fästa under

Front 61

Polypodiales

Back 61

- Ormbunkar med leptosporangier

Front 62

Förklara vad leptosporangier är

Back 62

- Leptosporangier är sporangier med stjälk.

- Dessa har en förtjocknad cellrad, "ryggrad". När sporangiumet har mognad så torkar denna, drar ihop sig, och på så sätt spricker sporangiumet.

- Leptosporangier sitter fästa under en skyddande struktur som kallas inducium.

- Hela strukturen kallas sorus.

Front 63

Vattenormbunkar

Back 63

- Salvinia

- Azolla

- Båda är heterospora

Front 64

Pinophyta

Pinus livscykel

Back 64

1. I strobilus (kottar) sitter massa sporangier. Inuti sporangierna bildas det massa sporer via meios.

2. Sporerna kommer gro till pollen innan de sprids.

3. Pollenkorn har 4 kärnor och 4 celler. En pollenslangscell, en generativ cell och två reducerade vegetativa celler (gametofyt).

4. När pollenet når ett fröanlag, och fäster vid dess mikropyle kommer fröet börja utvecklas.

5. En av cellerna i nucellus kommer att genomgå meios och bilda fyra sporer. Tre av dessa sporer degenererar och en får växa till. Sporen kommer dela sig via mitos till en gametofyt.

6. Gametofyten kommer bilda arkegon med äggceller i.

7. Pollenslangcellen kommer nu växa ut en pollenslang, som växer igenom nucellus och fram till äggcellen. Den generativa cellen kommer dela sig till två spermagena celler.

8. De spermagena cellerna kommer simma nerför pollenslangen och till äggcellen, där en av dem befruktar ägget.

9. När ägget är befrukat blir fröanlaget ett frö, och integumentet sluter sig och bildar ett fröskal.

10. Sporofyten (fröet), kommer att växa ut till en ny individ.

Front 65

Fröväxter

Back 65

- Har frön.

- Microsporer gror till pollen.

Front 66

Angiospermer

Back 66

- Kan delas in i två grupper: monokotyledoner och eudikotyledoner

- Stor diversitet i utseende och storlek

- Vid pollination sker dubbel befruktning, ger upphov till endosperma (3n). Endosperma fungerar som näring till de växande embryot.

Front 67

Vad är apokarpi respektive synkarpi?

Back 67

Apokarpi = Karpellerna sitter fritt

Synkarpi = Karpellerna sitter fast i varandra

Front 68

Vad är en eudikotyledon respektive en monokotyledon?

Back 68

Eudikotyledon = En organism vars groddplanta har två hjärtblad (kotyledoner)

Monokotyledon = En organism vars groddplanta endast har ett hjärtblad.

Front 69

Vad är ett monopodialt skottsystem?

Back 69

Plantan har ett toppskott, där huvuddelen av tillväxten sker. Plantar gror uppåt.

Front 70

Vad är ett sympodialt skottsystem?

Back 70

Tillväxten sker hos den nyaste grenen. Buskig struktur.

Front 71

Vad är androecie och vad är gynoecie?

Back 71

Androeciet = Ståndare, hanorganen

Gynoeciet = Pistill, honorganen

Front 72

Vad är hypogyn respektive epigyn?

Back 72

Hypogyn = Gynoeciet sitter på hyllet

Epigyn = Hyllet sitter på gynoeciet

Front 73

Vad sker i pollenfacket?

Back 73

Pollenfacket sitter i ståndarna. Där bildas sporer som utvecklas till pollenkorn.

1. Inuti den diplonta pollenmodercellen (sporen) sker meios, vilket gör att pollenmodercellen delas till en pollentetrad, gjord av fyra haplonta celler.

2. De haplonta cellerna kommer att dela sig med mitos.

3. Nu bildas det pollenmoderceller som består av en vegetativ cell och en generativ.

4. Inuti pollenmodercellen kommer den generativa cellen att dela sig till två spermaceller.

5. Det färdiga pollenkornet har blivit en microgametofyt och består alltså av 3 celler.

6. I detta stadie sprids pollenkornen. När ett pollenkorn landar på ett fröanlag kommer det att växa ut en pollenslang ur den vegetativa cellen. När pollenslangen når nucellus kommer spermacellerna att simma dit och dubbel befruktning kommer ske.

Front 74

Vad sker i fröanlaget?

Back 74

1. Runt fröanlaget finns två integument. Inuti finns nucellus. Nucellus måste mogna innan befruktning sker.

2. I diplonta nucellus (embryomodersäcken) sker meios och det bildas fyra nya haplonta celler.

3. Tre av dessa celler kommer degenerera och en får växa till.

4. I den cell som fick växa sker det flertal omgångar meios.

5. När det bildats 7 fria kärnor kommer cellmembran börjas att bildas runt 6 av dessa celler.

6. Embryomodercellen har nu blivit en färdig macrogametofyt med 8 kärnor och 7 celler.

7. När pollenslangen växt ner till nucellus kommer en av spermacellerna befrukta äggcellen, och den andra polkärnorna. Äggcellen blir ett diplont embryo och polkärnorna blir ett triplont endosperma.

8. Endosperman fungerar som näringsvävnad när embryot ska växa till.

Front 75

Vad är en monoik respektive dioik blomma?

Back 75

Monoik = Har enkönade blommor av båda kön på samma individ

Dioik = Har enkönade blommor av båda kön på olika individer. En individ med hanblommor och en med honblommor.

Front 76

Vad är kors, grann- och självpollination?

Back 76

Korspollination = Pollination som sker mellan två olika individer

Grannpollination = Pollination mellan två blommor på samma individ

Självpollination = Pollination som sker på samma blomma

Front 77

Förklara protgyni, protandri och heterostyli

Back 77

Protgyni = Pistillerna mognar först

Protandri = Ståndarna mognar först

Heterostyli = Ståndarna och pistillerna är olika långa. Ex. kort pistill med väldigt långa ståndare och vice versa.

Front 78

Marattiales

Back 78

- Långa smala blad, stor

- Har inte leptosporangier