Oral Mikrobiologi

Front 1

Ge exempel på vanliga orala infektionssjukdomar.

Back 1

1. Gingivit - Tandköttsinfammation

2. Parodontit - Tandlossningssjukdom. Tandens stödvävnad bryts ned

3. Karies - Tandens hårda vävnader bryts ned

Front 2

Vilka mikroorganismer binder till orala ytor?

Back 2

Tänder tillåter ansamlingar av stora mängder MO, men främst bakterier, och deras produkter (Dentalplack)

Front 3

Vilka ytor binder mikroorganismerna till?

Back 3

- I området där den kalcifierade vävnaden möter epitelet sker ofta tillväxt av MO. Detta bildar efterhand mineraliserat plack (Tandsten, calculus) som bildar en ny solid yta för MO att växa både under och över tandköttskanten.

- Även slemhinnor utgör yta för MO att binda sig till och kolonisera. (Kindinsidan, gommen, tonsiller , tungan)

Om MO inte binder sväljs de ned och fortsätter in i kroppen. nedsväljningen sker snabbare än celldelningen.

Front 4

Vad består det orala ekosystemet av?

Back 4

Scen:
- Munhåla

Aktörer:
- en person

- mikroorganismer

- miljöfaktorer

Front 5

Varför är munhålan ett unikt ekosystem?

Back 5

- Öppet, flodliknande system

- Saliv och gingivalvätska (gingival crevicular fluid)

- Tänder, artificiella konstruktioner tex implantat

- specialiserade ytepitel

Som påverkas av:

- Födointag

- Luftgenomströmning

- Tillträde för MO

Front 6

Vad bidrar till det orala ekosystemet?

Back 6

1. Genetiska faktorer
- Tändernas placering, (tätt, glest, tandstruktus osv)

2. Miljöfaktorer
- Diet
- Hygien
- Rökning
- Mediciner

3. Den naturliga orala mikrofloran - mer än 700 bakteriearter varav ca 50% inte går att odla fram.

4. Sjukdomar
- Som tex påverkar salivflödet.
- Är immunförsvarsnedsättande
- Eller på annat sätt påverkar immunförsvaret tex Diabetes.

5. Förekomst av jästsvampar, virus och protozoer

Front 7

Hur påverkas det orala ekosystemet över tid?

Back 7

Under de första 15-16 åren av livet förändras munhålans miljö kontinuerligt.
Vanor för sockerkonsumtion och den orala hygien etableras.

6månader - Första tanden

2,5 år - Mjölktandsuppsättning klar

11-16 år - Under puberteten får de flesta en permanent tanduppsättning.

under denna period 0-16 är problem som tandsprickning det vanligaste.

16-40 - Är det vanligast att drabbas av karies.

40 -70 är karies fortfarande ett problem, tillsammans med parodontit

70+ - tandlöshet.

Efter 50 ökar förekomsten av:
- Tandlossning

- artificiella konstruktioner

- immunförsvarsnedsättande systemiska sjukdomar

Front 8

Hur mkt saliv utsöndras per dag?

Back 8

Flödeshastigheten ligger på ca 0,5-1 liter/dag.
Skillnaderna i hastigheten beror på om det är natt/dag, vila/stimulering, om man är stressad eller äter vissa mediciner.

Front 9

Vad innehåller saliv?

Back 9

-ca 98% vatten

- oorganiska ämnen som tex natrium, kalium, kalcium, bikarbonat, fosfat.

- organiska ämnen tex proteiner, peptider, aminosyror, glykoproteine, kolhydrater, urea

Saliv innehåller även:
- miljontals levande bakterieceller
- hundratals döda och levande leukocyter
- tusentals döda epitelceller
- immunoglobeliner

Front 10

Vad har saliv för funktion?

Back 10

Det bibehåller god munhälsa genom att:

- Buffra (framförallt mha bikarbonat men även fostfat, peptider,proteiner) och neutralisera syror som produceras i plack ca pH 6,75 - 7,25

- smörja munhåla och bevara slemhinnornas fukighet

- matspjälkning ( amylas)

- fysisk borttagning av främmande mikroorganismer (flöde aggregering)

- Näringskälla för bakterier (i form av kolhydrater och protein)

- antimikrobiella mekanismer

Front 11

Vilka antimikrobiella mekanismer har salivet? 8 st

Back 11

1. Mucin- glycoprotein som agglutinerar bakterier

2 Lysozym- ett basiskt protein som kan aggregera och lysera bakterier

3. Laktoferrin - järnbindande glycoprotein. Järn är essentiellt för bakterietillväxt

4. Sialo-peroxidas - Kan oxidera thiocyanit till hypothiocyanit

5. Histatiner - histidinrika basiska peptider med brett spektrum. Antifungal och antibakteriell aktivitet

6. Defensiner - peptider med brett spektrum. antifungal, antibakteriell och även antiviral aktivitet

7. Antikroppar - Sekretoriskt IgA som agglutinerar bakterier , modulerar enzymaktiviteter och inhiberar bakteriers bindning till ytor i munhålan

IgG, IgM, IgA, komplementfaktorer - kommer främst från gingivavätskan

8. Synergi mellan antimikrobiella faktorer - tex lysozym + sIgA + mucin
eller mellan lysozym + sialoperoxidas
eller sIgA + sialoperoxidas

Trots dessa antibakteriella mekanismer finns det gott om MO i munhålan

Front 12

Vad är en pellikel?

Back 12

Pellikel är den skyddande film av saliva komponenter och glykoproteiner, som binder till tandens yta och skyddar mot bakteriers angrepp.

Pellikeln fungerar även som ett fäste för bakterier som har förmågan att binda sig fast till de olika beståndsdelarna i pellikeln. Bildningen av pellikeln och inbindningen av mikroorganismer är de första stegen i utvecklingen av plack.

Front 13

Vad är Gingivalvätska (GCF)?

Back 13

Serumliknande vätska som utsöndras via tandköttsfickan.

Hos friska individer ligger flödet på ca 0,3 ml/timme. Vid inflammation ökar flödet.

Gingivit : flöde ökar ca 1,5ggr

Parodontit: ca 30ggr

Front 14

Vad består GCF av?

Back 14

- Oorganiska ämnen tex. Natrium, Kalium, Bikarbonat, Fosfat.
Natrium är mindre. Kalcium är mer i GCF än i serum.

- organiska ämnen : Proteiner, peptider, aminosyror ,glykoproteiner, kolhydrater, urea

Front 15

Vad har gingivalvätska för funktion?

Back 15

1. Skölja bort mikroorganismer som inte bundit in

2. "Ny" (vid ökat flöde) näringskälla för mikroorganismer: tex hemin-innehållande molekyler (som transferrin, hemopexin, hemoglobin, haptoglobin)

3. Antimikrobiella mekanismer.
- Leukocyter (95% levande neutrofiler, även monocyter och lymfocyter)

- Antikroppar (IgG, IgA, IgM)

- Komplementsystemfaktorer

- Peptider

4. Enzymaktivitet (från fagocyter och bakterier) = Collagenas, Elastas, Trypsin. Kan dock bidra till vävnadsnedbrytning vi parodontit

Front 16

Nämn faktorer som påverkar växt av mikroorganismer i munhålan.

Back 16

- Temperatur

- Anaerobi

- pH

- Tillgång på näringsämnen

- Värdens immunförsvar

Front 17

Varför är temperatur en viktig faktor?

Back 17

En stabil temperatur på 35-36 grader är gynnsamt för många mikroorganismer.

Det är ca eller över 39 grader varmt i de inflammerade tandköttsfickor vid aktiv parodontit.

Ändras temperaturen , ändras även genuttrycket i bakterier

Front 18

Varför är anaerobi en viktig faktor?

Back 18

Tillgångenpå syre är viktigt eftersom de flesta orala mikroorganismerna är fakultativa eller obligata anaerober.

Är en viktig begränsade faktor som kan leda till död eller till olika grader av syretolerans! De kan ej oskadliggöra den giftiga formen av syre.

Kapnofila bakteriearter kräver CO2 (Tex Aggregatibacter actinomycetecomitans Aa-bakt.)

- Mikroaerofila kräver låga koncentrationer av syre (tex streptococcus mutans)

Finns egentligen inga som är strikt aeroba. De fakultativa anaeroba organismer har enzymer som omvandlar väteperoxiden till syre och vatten (katalas, peroxidas och superoxid dismutas)

Front 19

Vad menas med redoxpotential?

Back 19

Om ett ämne oxideras så finns ett ämne som också reduceras, och vice versa, därav namnet.

Om syre agerar elektronacceptor ger det hög redoxpotential (eftersom det ligger långt ned i redoxlistan). Så ibland kan alltså fakultativa MO gynnas av tilgången på syre.

Obligata anaerober kan inte överhuvudtaget använda sig av syre. De använder sig av tex nitrat eller järn som ligger högre upp i "redoxtornet".

Anaeroba arter behöver en reducerande miljö för sin metabolism = redoxpotentialen är mindre än 0.

Obligata anaerober måste använda alternativa elektron- acceptorer än syre.

Front 20

Varför är pH en viktig faktor?

Back 20

Saliven buffrar pH till 6,75 - 7.25 i munhålan vilket är optimalt för växt av mikroorganismer.

Men om pH sjunker (tex pga sockerintag) till mindre än pH 5 ger det en gynnande effekt på syrabildande bakterier (mutans streptokocker och Lactinobacillus).
Dessa kan tex bilda mjölksyra. pH i dentalplack sjunker vilket kan leda till karies och en ökning av syratoleranta mikroorganismer.

pH bli alkaliskt (7.2 - 7.8) som följd av inflammationer orsakade av Parodontit. Tros vara resultat av bakteriemetabolismen tex ammoniak från urea och deaminering av aminosyror.
Detta gynnar växt av patogena anaerober

Front 21

Vad menas med endogena näringsämnen?

Back 21

kommer från värdens metabolism.
- Saliv (aminosyror, peptider, proteiner, glykoproteiner, vitaminer, gaser)

- GCF (albumin, glykoproteiner, hemin-innehållande molekyler)

Få orala MOs har komplett uppsättning av enzymer för att själva kunna katabolisera alla endogena näringsämnen.

Front 22

Vad menas med exogena näringsämnen?

Back 22

Kommer från värdens diet.

- Fermenterbara kolhydrater kan ge stor effekt på munhålans ekologi eftersom dessa kan brytas ned till syror vilket ger ändrad mikroflora i plack.

- Mjölkprodukter har en viss effekt på ekologin. Ger skydd mot karies då mjölkproteiner och caseinderivat kan absorberas til tandytan. stimulera remineraliseringen och dekarboxylering av aminosyror. Mjölkproteiner har en viss buffrande förmåga.

- Sockersubstitut såsom tex xylitol kan ej metaboliseras av orala bakterier. Kan inhibera växt av streptococcus mutans.

Antimikrobiella ämnen finns tex i tandkräm i form av detergener och fluorid. Även i munsköljsmedel som innehåller klorhexidin och triclosan.

Front 23

Vilka mekanismer i kroppens immunförsvar är viktig för orala ekologin?

Back 23

1. Ospecifika mekanismer:
- Enzymer som initierar celldöd, lysering, järnbindande agglutinering

- Salivflöde

2. Specifika mekanismer
- Antikroppar (sIgA, IgG, IgA, IgM)
- Lymfocyter
- Komplementsystemet
- Neutrofiler/makrofager

Front 24

Vad består den orala mikrofloran av?

Back 24

Många olika arter av bakterier, jästsvampar, virus, mykoplasma och ibland protozoer = stor diversitet

svampar: Normalt en relativt liten del av den orala mikrofloran

mykoplasma: Bakteriesläkte som saknar cellvägg. Slemhinneytor bl.a

Virus: Herpesvirus är tex vanligt hos vuxna.

Front 25

Vad är normalflorebakterier?

Back 25

Är kommensalier,"inhemska" bakterier som etablerat sig i munhålan som sin ekologiska nisch.

- selektion har skett under evolutionen

- Symbios mellan MO och värd

- Ockuperar kolonisationsställen/ ytor och skyddar därigenom från kolonisation av patogena MO

Front 26

Vilka mikroorganismer brukar man ibland inkludera i orala mikrofloran?

Back 26

- Tillfälliga kolonisatörer, kan komma och gå

- Oppurtunistiska patogener, som kan dra fördel av en ändrad miljö, öka i antal och sin proportion av den orala mikrofloran och orsaka sjukdom

- Atypiska bakterier (från andra ställen i kroppen ex huden, tarmen) som tillfälligt och ibland över längre tid påträffas i munhålan. Kan ske tex i samband med en antibiotikabehandling, nedsatt immunförsvar (cancer, diabetes osv)

Front 27

Hur fördelar sig mikroorganismerna på olika habitat ( en miljö där en viss växt- eller djurart kan leva)?

Back 27

- Kinder, läppar och gom: Låg diversitet och mest fakultativa anaerober. Streptococcus (G+) arter är dominanta.

- Tänder: Mångfaldig mikroflora och mest obligata anaeroba.

- Tunga: Mångfaldig mikroflora och både fakultativa och obligata anaerober

Front 28

Vad är mikrobiom?

Back 28

mikrobiotan+ alla deras genom + interaktioner med omgivningen på en given ekologisk plats tex hela värdorganismen eller delar tex näsan, munhålan osv.

Front 29

Vilka MO är associerade med orala infektionssjukdomar?

Back 29

-Karries:
Främst Streptococcus mutans och Lactobacilli, men även andra syraproducerande Streptococcusbakterier.

- Pariodontala sjukdomar:
Gramnegativa anaerober såsom Spirochaetes, Porphyromonas gingivalis, Tannerella forsythia, Treponema denticola osv.

Aggregatibacter actinomycetemcomitans står för den aggresiva formen av parodontit.

Gingivit (Tandköttsinflammation): Beror på plackbildning där det sker en omfördelning från streptococci-dominerat plack till en där Actinomyces arter, Capnocytophaga arter och obligata anaeroba gramnegativa bakterier är dominanta.

Front 30

Varför är en del av munhålans bakterier inte odlingsbara?

Back 30

- odlingsmedier i labbet saknar essentiella näringsämnen och/eller är toxiska för bakterier

- Orala bakterier har co-evolverats som komplexa bakteriesamhällen (biofilmer). Vissa av dessa bakterier kan behöva andra orala bakterier för kunna växa.

- ex. har pga co-evolution deaktiverat (muterat) vissa gener för biosyntes av essentiella näringsämnen eftersom de förses med sådana näringsämnen i sin naturliga omgivning

Front 31

vad är halitos?

Back 31

Dålig andedräkt.

- Associerat med mikrofloran på tungan

- Sjukdomar relaterade till halitos:
infektioner, diabetes, magsår, systemiska sjukdomar.

- Faktorer som främjar halitos:
inflammation inklusive parodontit, dålig oral hygien, dåligt salivflöde

Halitos ger förhöjd mängd proteolytiska mikroorganismer vilket resulterar i bl.a. flyktiga svavelföreningar ex vätesulfid och metylmerkaptan.

Front 32

Vilka faktorer påverkar mikroorganismernaa distribution i munhålan? Hur?

Back 32

- Hur lämpligt habitatet är för kolonisation

- Mikroorganismens förmåga att kolonisera sig

- Vävnadstropism

- Receptorer hos värden

- Bakterieadhesiner

Front 33

Vad avgör om habitatet är lämpligt?

Back 33

- redoxpotential

- pH

- Temperatur

- Näringsämnen

- Hur konstanta avlagringarna av slemhinnorna är. Blir svårt för MO att få fäste om slemhinnorna förnyas.

- Den papillerade sidan av tungan är mer gynnsam för MO-tillväxt

- Förekomst av dentalplack

Front 34

Vad avgör MOs förmåga att kolonisera sig?

Back 34

- De måste hitta habitat där de är skyddade från att sköljas bort tex tungan eller mellan tänder.

- De mekanismer de har för adhesion till habitatet

Front 35

Vad menas med vävnadstropism?

Back 35

- Fördelningen av orala mikroorganismer beror på deras förmåga att binda (adherera) till specifika ytor (Interaktion mellan adhesiner och receptor)

Front 36

Ge exempel på möjliga receptorer i munhålan.

Back 36

- Sialinsyror på epitelceller

- Pellikelproteiner (Pellikel = skyddande film av salivets komponenter och glykoproteiner, som binder till tandens yta och skyddar mot bakteriers angrepp)

- Kollagenfibrer

Front 37

Vad består bakterieadhesiner av?

Back 37

- Proteiner, ofta i form av fimbrier och/eller fibriller

- Lektiner ( Proteiner som binder till kolhydrat tex sockerlager på tänderna)

- Proteinbindande adhesiner

- Finns även multifunktionella adhesiner som kan binda till många olika receptorer

- Glykosyltransferaser

Förutom att binda till olika ytor kan bakterierna även binda till varandra med hjälp av adhesiner. Detta kallas Co-adhesion/Co-aggregation --> kompexa bakteriesamhällen på ytor = biofilmer

Front 38

Varifrån kommer munhålans normalflora?

Back 38

Vid födseln är vanligen munnen steril.

Vanligaste källan för normalflorebakterier är att de överförs via saliv från munhålan hos personer som har närkontakt med barnet tex familjemedlemmar eller dagisfröknar.
Troligen även den mest sannolika källan för bakterier som man associerar till tandsjukdomar.

Även bröstmjölk kan vara en källa till normalflorebakterier.

Front 39

Koloniserar alla orala MO munhålan samtidigt?

Back 39

Nej.

Tidiga kolonisatörer såsom Grampositiva fakultativt anaeroba, särskilt, streptokocker, koloniseras redan hos spädbarn.

De flesta normalflorebakterier uppkommer tidigt. Vissa kan dock uppkomma i vuxen ålder men brukar ofta vara associeras med tandsjukdomar.

Front 40

Stannar de bakteriearter kvar som har koloniserat munhålan?

Back 40

Artnivå:
- Normalflorabakterier tenderar att stanna kvar efter kolonisering. Tandsjukdomsrelaterade bakterier påträffas sporadiskt hos små barn.

Stamnivå:
- Normalflorabakterier divergeras ofta genetiskt över tiden så att det tillslut finns upp till 10 olika genotyper hos varje person. (kan göra det svårt ibland att finna dess ursprung)

- Stammar av normalflorabakterier tycks ändras över tid.

- Stammar av tandsjukdomsrelaterade bakterier tenderar att stanna kvar då de en gång har koloniserat.

Front 41

Varför vill man analysera den orala mikroflorans sammansättning?

Back 41

1. Klinik - För att underlätta diagnos och behandling

2. Forskning
- Ta reda på om vissa arter eller kombinationer av arter kan vara associerade med sjukdomar i munhålan.

- Undersöka om orala mikroflorans sammansättning kan kopplas samman med viss patientdata såsom ålder, livsstil, diet, intag av probiotika osv osv.

Front 42

Vad kan göra det svårt att analysera mikroflorans sammansättning? 6 saker.

Back 42

- Hög artdiversitet , varav vissa i lågt antal

- Bindningen till ytor och varandra

- Vissa är obligata anaerober och tål inte syre (försvårar odling bla)

- Vissa är i allmänhet svåra att odla i labb.

- Vissa växer väldigt långsamt i labb.

- Oklarheter runt klassificering

Front 43

Hur gör man provtagningar på saliv?

Back 43

1. Salivproduktion stimuleras genom att tex tugga på paraffin

2. Uppsamlad saliv skickas för analys i transportrör med buffert

3. För att anaeroba bakterier ska överleva sätts det i anaerobt, reducerande transportmedium

Front 44

vad får man ut av detta?

Back 44

- koncentrationen av karies-associerade bakterier (oftast streptococcus mutans och lactobacillus)

- en övergripande bild av den orala mikroflorans innehåll

- se vilka antikroppar det finns mot orala MO

Front 45

Hur gör man provtagningar på tandköttet?

Back 45

Subgingivala bakterieprov kan tas med steril kyrett eller sterila paper points. Och Supragingivala kan tas med steri kyrett.

1. För övergripande bild kan man välja 6 av de djupaste, mest inflammerade tandköttfickorna med parodontal nedbrytning

2. Bakterieprov sätts i ett anaerobt, reducerande transportmedium som innehåller syreindikator.

3. Bör odlas inom 2 dagar efter provtagning

Front 46

Vad får man ut av detta?

Back 46

- Info om och i vilken utsträckning patienten är infekterad med parodontit-associerade bakteriearter vilket kan underlätta diagnostik och behandling.

Spiroketer som är svårodlade detekteras oftast med hjälp av mikroskopi. Annars är odlingsteknik det man använder sig av. Påvisar ofta förekomst av actinomycetemcomitans, prevotellabakterier osv.

Front 47

Hur gör man provtagningar på slemhinnor?

Back 47

1. Topsa med steril bomullspinne över den slemhinna eller sår som ska undersökas

2. Pinnen förs över i transportrör med buffert

Front 48

Vad får man ut av detta?

Back 48

- I samband med vissa sjukdomar, behandlingar ochmedicineringar kan orala slemhinnan infekteras av patogena MO eller av sånt som vanligtvis inte ens förekommer på orala slemhinnan och provet görs för att påvisa dessa förändringar.

- De MO man söker efter är ofta svamp, enterokocker, enterobakterier, stafylokocker

Front 49

Hur gör man provtagningar på rotkanalen?

Back 49

1. Rotkanalen torkas ur med sterila paperpoints och fylls sedan med steril fysoilogisk koksaltlösning

2. Kanalväggen skrapas ev med rotkanalsfil för att få prov från dentinet

3. Vätskan sugs upp med steria paper points och överförs till transportröret

Front 50

Vad får man ut av detta?

Back 50

- MO kan under vissa förhållanden kontaminera rotkanalen vilket gör det nödvändigt att eliminera dem därifrån.

- Prov säkerställer att rotkanalen är steril från tex Prevotella-, Eubacterium-, Actinomycesarter, innan den rotfylls.