Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
129 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Injektionstyper https://www.skane.se/upload/Webbplatser/USIL/Dokument/Division4/VOOgonsjukv/2a.%20Injektionstyper.pdf |
- |
|
|
Läs på i ögonanatomihäftet! TEMA nr.1: Differentialdiagnoser |
|
|
|
Skavkänsla? |
Torra ögon Främmande kropp Trichiasis (Felväxande ögonfransar) Hornhinnesår Keratit Konjunktivit |
|
|
Klåda och sveda? |
Konjunktivit (särskilt allergisk) |
|
|
Ljuskänslighet? |
Hornhinnesår Keratit Irit |
|
|
Okulär ömhet? |
Episklerit (lokaliserat) (inflammation i tunt lager mellan konjunktiva och sklera) Inflammation i ögonlock (lokaliserat) |
|
|
Rodnad? |
Alla som tidigare nämnts! |
|
|
Halo? |
Hornhinneödem Katarakt |
|
|
Fläckar? |
Glaskroppsavlossning (fläckarna far runt i synfältet) Skotom (nedsatt syn i del av synfältet) motsvarande retinal skada |
|
|
Ljusblixtar? |
Retinal: Glaskroppsavlossning, traktion i näthinnan Occipital: Migrän |
|
|
Gardin? |
Näthinneavlossning (relativt orörlig skugga) |
|
|
Nattblindhet? |
Näthinnesjukdom |
|
|
Dubbelseende? |
Monokulär Brytningsfel, sjukdom i kornea, lins ellermakula Binokulär (försvinner med ett öga täckt): Skelning |
|
|
Asthenopia(ögontrötthet)? |
Intermittent eller latent skelning Okorrigerad ametropi (ord för brytningsfel) eller presbyopi (långsynthet) |
|
|
Hur korsar synfälten? |
|
|
|
Vad gör tappar? Var finns dom mest? |
Ger god synskärpa under goda ljusförhållanden, ser olika färger. Centralt - gula fläcken innehåller bara tappar. |
|
|
Vad gör stavar? |
Mycket ljuskänsliga men ser inte färger. |
|
|
Tema: Rött öga |
Fler blodkärl än normalt i ögat eller ökad blodfyllnad - Dilatation i arterioli eller i venulae (tryckbetingad stas) |
|
|
Hordoleum! Yttre akut talgkörtelinflammation i ögonlocket, abscess. |
|
|
Hur behandlas hordoleum? |
Läker vanligen spontant, annars kräm med ab eller flukloxacillin per os Mogen vagel med gul knopp kan incideras |
|
? Orsak? Prognos? |
Hyposfagma Oftast ofarlig subkonjunktival blödning (mellan konjunktiva och sklera). Kan bero på hypertoni eller antikoagulantia. Eller perforerande trauma. |
|
|
Symtom konjunktivit? |
Rött och vätskanda öga, lätt nedsatt syn, obehag i ögat. |
|
? Vilket virus? Symtom? Behandling? |
Viral Konjunktivit Oftast adenovirus, börjar ofta som ÖLI. Initialt symtom från ena ögat Ögondroppar, expektans ev NSAID |
|
? Behandling? |
Bakteriell Konjunktivit Initialt handhygien. Man kan gå vidare med Fucidinsyra eller Kloramfenikoldroppar (båda ab) |
|
? Orsak? Behandling? |
Blefarit Inflammation i ögonlockskanterna Infektion av hudbakterier eller hos mjällbenägna Icke-farmakologiskt, expektans |
|
|
Vad talar för synnedsättning pga fel i optisk överföring (aberrationer, ljusspridning, absorption)? |
Nedsatt kontrast, bländning. Status – Nedsatt visus (pga aberrationer och ljusspridning) somoftast blir bättre med stenopeiskt hål. |
|
|
Vad talar för synnedsättning pga fel i neuronal överföring |
Dislokation av fotoreceptor (felkodning) - metamorfopsi (krökta linjer i synfältet). Bortfall av neuron - synfältspåverkan Störd makulafunktionalitet (Struktur: Makula, central papill o. opticus) Nedsatt visus som ej bättras med stenopeiskt hål, nedsatt färgperception. |
|
? Orsak? Symtom? |
Akut Glaukom Trångvinkelglaukom. Kommer ofta i mörker. Akut ökning av Intra-ockulärt-tryck. Rött öga, corneaödem, smärta, synnedsättning, halo |
|
|
Hur behandlas akut glaukom? |
Ögontrycket skall sänkas snabbt - helst inom timmar! 1. Ögondroppar Icke selektiv betablockare (timolol) - en dos Brimonidin - en dos 2. Oral/intravenös karbanhydrasinhibitor (Diamox) 3. Glycerol oralt (ökar plasmaosmolaritet) 4. Iridotomi göras oftast senare, när det går (beroende på hur klar kornea är). |
|
? |
Episklerit Inflammation i tunt bindvävslager mellan konjunktiva och skleran. |
|
|
Hur behandlas episklerit? |
Ffa. expektans. Eventuellt fuktande ögondroppar, NSAID, kortisondroppar. |
|
? Typiskt fynd i spaltmikroskop? |
Iridocyklit/Uveit Olika former av autoimmuna iriter (främre, bakre) Kan ha bakomliggande reumatisk sjukdom. Ljusväg |
|
|
Hur behandlas dessa? Vad är prognosen? Uppföljning? |
Kortikosteroiddroppar, mydriatikum (pupillerdilaterande) mot värk och synkänslighet. God om adekvat behandling ges. Kan annars leda till permanent nedsatt syn. Ingen uppföljning om förstagångsirit. Uppföljning om ca 2 veckor. |
|
? Orsak? Behandling? Prognos? |
Keratit Hornhinneinflammation (corneit?) Kontaktlinsbärare- Pseudomonas Annars- oftast S. Aureus. (hög risk för perforation->endoftalmit) Intensiv ab-droppbehandling via ögonklinik. God, men ärr i hornhinna kan kvarstå länge. |
|
Flourescininfärgning! Typiskt fynd för? |
Dendritformade epitellesioner -> Herpes Simplex Keratit
|
|
? Orsak? |
Sklerit Immunmedierad vaskulit som kan leda till att sklera förstörs. Kan ha bakomliggande inflammatorisk sjukdom. Smärtsam, epifora, fotofobi, nedsatt syn, rodnad. |
|
|
Hur behandlas Sklerit? |
Steroider och/eller NSAID (om inte bakteriell) Diffus: Oftast godartad Nodulär: Utvecklas till nekrotiserande sklerit i 20% av fallen Nekrotiserande Sklerit: Immsup. (cyklofosfamid), steroider. |
|
? Orsak? |
Herpes Zoster Ophtalmicus Reaktivering av varicella zoster i VI av CV. |
|
|
Hur behandlas HZO? Prognos? |
Aciklovir po. snarast. Förkortar durationen och risken för komplikationer. Prognosen är god men 9-45% utvecklar postherpetisk smärta i månader-år. Djupare stromala keratiter med kärlinväxt, liksom den mycket svårbehandlade neuroparalytiska keratiten, är tillstånd med stor risk för bestående synnedsättning. |
|
|
Tema: Snabb synnedsättning |
- |
|
|
Vilken synnedsättning får man om ischemi bakom chiasma? Vad talar för emboli respektive blödning? Vilka kärl? |
Binokulär homonym. Plötslig - emboli Minuter - blödning A. cerebri media eller cerebri posterior |
|
? Orsak? |
Amotio Retinae Näthinneavlossning, neuroretina släpper från det underliggande pigmentlagret. |
|
|
Vilka typer av amotio retinae finns det? |
Regmatogen näthinneavlossning - utvecklas på grund av att hål bildas på näthinnan och vätska kommer in under denna (från grekiskans rhegma=reva) Ev. Trauma Traktionsorsakad avlossning - i dessa fall lossnar näthinnan p g a att den mekaniskt dras loss från det underliggande pigmentepitelet. Denna typ är den som patienter med senkomplikationer till diabetes utvecklar. Exudativ (eller serös) näthinneavlossning - läckage av vätska subretinalt får näthinnan att släppa. Orsaker till denna typ av avlossning kan vara att annan patologi finns i ögat som tumörer, avvikande kärl eller inflammatoriska tillstånd. |
|
|
Vad är symtomen på amotio? Vad skiljer från glaskroppsavlossning? |
->Ridåfenomen<- En gråaktig eller mörk skugga i synfältet i ett öga. Denna motsvarar den avlossade näthinnan och kan grovt indicera lokalisationen av avlossning (en skugga i synfältet nedåt, bör vara en avlossning uppåt). Blixtfenomen ("Fotopsier") Står oftast för att en mekanisk dragning på näthinnan skett/sker. Dessa är oftast kortvariga och kan upplevas som ett blinkande ljus. Plötslig uppkomst av flertal prickar eller grumlingar ("Myodesopsier") som ofta är rörliga i synfältet. Tydligt ökat antal av tidigare grumlingar i synfältet. Plötslig förlust av synskärpan |
|
Vad? Behandling? |
Endoftalmit komplikation efter ögonkirurgi. Plötslig synnedsättning. Infektion i inre delar av ögat. Ab IV, Vitrektomi (ta bort glaskropp) |
|
Orsak?
|
Glaskroppsblödning! Blödningar från kärlnybildningar vid proliferativ diabetesretinopati. Rifter på näthinnan, tilltäppta venösa och arteriella blodkärl, samt högt blodtryck. I sällsynta fall kan subaraknoidalblödning (cirka 5 % av fallen) följas av blödning i glaskroppen. |
|
|
Behandling av glaskroppsblödning? |
Målet med behandlingen är att korrigera underliggande orsaker så snabbt som möjligt och om nödvändigt sätta in terapeutiska åtgärder för att begränsa skadan på ögat. Mindre blödningar upplöses av sig självt inom några veckor, medan större blödningar måste tas bort operativt. |
|
Orsak? Symtom? Behandling? |
Ischemisk opticusneuropati TA eller infarkt, smärta runt a. Temporalis om TA Behandlas med högdos kortison vilket räddar ögat men prognosen är fortfarande kroniskt nedsatt syn på det drabbade ögat. |
|
Orsak? Symtom? Behandling? |
Makulablödning+ödem Oftast hos diabetiker som har choroidal neovaskularisering. Behandlas med injektioner med kärlhämmande medel. |
|
Symtom? Orsak? Prognos? Behandling? |
Optikusneurit Smärta, särskilt vid ögonrörelser. Ofta första symtom på MS, unilateral synnedsättning. Steroider minskar tiden till full återhämtning. |
|
Orsak? Behandling? Prognos? |
Grenvenstrombos Hypertoni, diabetes– Hyperlipidemi– Systemisk kärlsjd.– Blodsjd. Man kan använda scatter-fotokoagulering (laser) för att försegla blödande eller läckande (ödematösa) kärl. Grenvenstrombos kan återfå syn när makulaödemet gått tillbaka, ovanligt om centralvenstrombos. |
|
Orsak? Behandling? Prognos? |
Central retinal arteriell ocklusion Foveagropen lyser röd (cherry-spot) eftersom omkringliggandemyelin är blekt och ödematöst. Ger akut central synförlust. Ofta arteroskleros och hyperlipidemi i bakgrunden, även TA och ökat intraokulärt tryck. Finns ingen behandling med visad effekt. :( |
|
Orsak? Behandling? Prognos? |
Grenartärs retinal ocklusion Samma som föregående. |
|
|
Irisrubeos kärlnybildning på iris, ofta efter venocklusion - tecken på diabetes. |
|
|
Vad kallas, och kännetecknar, inflammation i ögats olika lager? |
Irit kännetecknas av att ögat blir rött närmast hornhinnan, man blir ljuskänslig och känner värk. Tårar kan börja rinna. Synen kan vara normal eller nedsatt. Intermediär uveit - i mellersta delen av ögat. Symtomen mildare, oftast erfar patienten "flugor" eller prickar för det sjuka ögat. Vid bakre uveit är det framför allt prickar och flugor och nedsatt syn som ger patienten symtom. Vid inflammation i alla delarna kallas det pan-uveit. |
|
Orsak? Behandling? Prognos? |
Central serös retinopati Vätska läcker in under makula. Idiopatiskt. Går ofta tillbaka inom 3 månader. Eventuellt NSAID och steroider. Näthinneavlossning måste uteslutas. |
|
|
Tema: Långsam synnedsättning |
- |
|
Orsak? Epidemiologi? Behandling? Prognos? |
Katarakt (grå starr) 65-74 år har 50 % katarakt, 75 år 70 %. Katarakt tillhör det normala åldrandet, metabola sjukdomar, trauma, uveit, UV-strålning. Hos barn kan man även se katarakt vid galaktosemi, hypokalcemi eller vid Wilson´s sjukdom. Opereras med finfina resultat. Sveriges vanligast operation. |
|
Orsak? Behandling? Prognos? |
Kroniskt glaukom Oftast pga förhöjt intraokulärt tryck. Trycksänkande droppar, ev kirurgi. |
|
Vad är detta för skotom? Talar för? |
Bjerrum! Glaukom Glaukom IOP-inducerad ischemisk gangliecellsskada |
|
Vad är detta för skotom? Talar för? |
Altitudinell defekt, optikusinfarkt. (multipla) följer artärens försörjning. |
|
Vad är detta för skotom? Talar för? Om i båda? |
Centralt, optikusneurit eller makulär påverkan. I båda talar för Opticusdegeneration (Alkohol, näringsbrist, hereditärt (Lebers sjd)) |
|
Orsak? Behandling? Prognos? |
Papillödem Ökat ICP Behandla bakoliggande orsak (ev. neurokirurgi) |
|
Orsak? Behandling? Prognos? |
Chiasmapåverkan Sannolikt hypofystumör Neurokirurgi! |
|
Orsak? Behandling? Prognos? |
Homonym hemianopsi Defekt efter chiasma, ofta tryck av tumör eller ischemi Neurokirurgi! |
|
Orsak? Indelning? Symtom? Behandling? Prognos? |
Makuladegeneration med sk. "drusen" Betraktas som ärftlig sjukdom sen debut Torr - rikligt med drusen. Fuktig - kärlbildning och exudat. Metamorfopsier, nedsatt kontrastseende, plötslig markant synnedsättning. Nedsatt mörkerseende (nyktalopi), fluktuationer i syn, metamorfopsi (fuktig). Senare centralt synfältsbortfall. Finns ingen behandling mot torr (som aldrig heller ger total blindhet). Fuktig behandlas med anti-VEGF |
|
|
Vilka ärftliga retinala degenerationer finns det?
|
Barn Retinitis pigmentosa progressiv degeneration av stavar. Initialt nedsat periferiseende och nyktalopi. Finns många versioner som samvarierar med hörselnedsättning (då Ushers) Tidig form - Lebers retinaladegeneration Akromatopsi avsaknad av färgseende och grav nedsättning av synfunktionen Nyktalopi avsaknad av mörkerseende men med oftast god synfunktion vid normal belysning Kongenital retinoschis med mycket varierande grad av synhandikapp samt tappdegeneration, initialt lindrig påverkan av synfunktionen men ofta i tonåren progredierande synnedsättningmed centrala skotom. Hos äldre finns ofta synhandikapp redan som barn men blir först nu problematiskt. Sällsynta fall av R.P. debuterar först i 40-årsåldern. |
|
|
- |
Måste skriva om synbanekompression |
|
|
Differentialdiagnoser vid monokulär diplopi? |
Katarakt, corneala problem (keratokonus, ytojämnhet), brytningsfel (vanligtvis astigmatism) Ovanligare:Linsluxation, sjukdom i gula fläcken (macula lutea) |
|
|
Vad är fori/tropi? |
Fori är muskelkompenserad skelning, kan vara dekompenserad, det vill säga att det inte alltid räcker till. Tropi är manifest/konstant skelning, kan vara intermittent |
|
|
Vad heter dom olika skelningsvinklarna? |
och hyperopi... |
|
|
Berätta om ögonmusklernas rörelser! Och motsvarande pareser. |
Jävligt oklart om OS och OI ska läras ut som "i samverkan med andra muskler" eller inte. |
|
|
Vad är internukleär oftalmoplegi? |
Störning i ögonens rörelser, som ger bristande koordination mellan rörelser i höger och vänster öga och yttrar sig som dubbelseende. Tillståndet orsakas av en skada i hjärnstammen och är ett symptom som ofta ses vid Multipel skleros. |
|
|
Vilka synfenomen talar för migrän? |
Flimmerskotom, diplopi, ljusblixtar eller färgade sicksacklinjeräven ensidigt totalt synbortfall eller homonyma hemidefekter i upp till någon halvtimme kan förekomma. |
|
|
Vad talar för Astenopi? |
Ögontrötthet Trötthet och värk i och runt ögonen, suddig syn, diplopi, huvudvärk. |
|
|
Vilka ögonsymtom ger Hortons? |
Det vill säga inte huvudvärk.... Synpåverkan och diplopi |
|
|
Vad talar en vit pupill och/eller grumlig röd reflex hos ett barn för? |
Kongenital katarakt! |
|
|
Vad är amblyopi? Riskfaktorer? |
En för åldern låg synskärpa som beror på att det ena eller bägge ögonen fått dålig träning under synens plastiska period upptill ca 10 års ålder. Prematur födsel, utvecklingsstörning, hereditet |
|
|
När utreda amblyopi? |
Barn som uppvisar en ensidig eller dubbelsidig synsvaghet måste undersökas av specialist då amblyopi är ett botbart tillstånd om det behandlas före den plastiska perioden är över. Tecken på amblyopi hos ett litet barn kan vara skelning eller nystagmus (ögondarr).Ett tecken på kraftig amblyopi hos ett litet barn kan vara att barnet värjer sig när man täcker för ett öga (det sjuka) men inte det andra. |
|
|
Hur behandlas amblyopi? |
Behandla refraktionsfel med glasögon för ständigt bruk. Ocklusionsbehandling är bra men inte verksam på vuxna då synsystemet inte längre är plastiskt. Ett alternativ till ocklusionsbehandling är penalisation, vilket innebär att man droppar atropin (Isopto-Atropin) i det friska ögat. Skelningskirurgi utförs vanligen efter det att man nått full eller åtminstone optimal synskärpa på bägge ögonen. |
|
? |
Retinopathy of Prematurity (ROP) Ett problem med formationen av blodkärl i retina som finns bland tidigt födda. Risk korrelerar med hur litet barnet är vid födseln. Har mycket att göra med den syremängd barnet utsätts för. Felaktig växt av kärl "utåt", kan leda till blödningar och ärrbildning. |
|
|
Hur behandlas ROP? |
Adekvat screening - tidig upptäckt. Laser - lasra bort felaktiga kärl. Vitreo-retinal kirurgi, vid stad 4 + 5 |
|
? Behandling? |
Diabetesretinopati Optimal behandling av underliggande sjukdom! Vid stadium 4 (Proliferativ Diabetesretinopati (PDR) - remiss till ögonklinik för scatter laser behandling då man bränner abnormala kärl. Sista utväg är vitrektomi med viss retinal kirurgi om retina lossnat. |
|
|
När börjar man screena för diabetesretinopati? |
Direkt vid diagnos
|
|
|
Hur kan AIDS ge ögonproblem? |
Direkt virusskada på små kärl i retina. CMW-retinit, SSC i konjunktiva, ögoninfektioner, Kaposi sarcom. |
|
Nedsatt kontrast Ljuskänslighet Skavkänsla Nedsatt visus |
Främmande kropp Behandlas med korneal skrapning och eventuellt ab-kräm. Prognos god men blir kvarstående ärr i kornea om epitelpenetration. Risk för sekundärinfektion. |
|
Slagit med järn mot järn, känt attnågot slog emot ögat |
INTE MR, ev. slätröntgen Behandlas med extraktion och tätning av ingångshål. Postop - ab Akut risk för endoftalmit. Järn kan leda till retinal degeneration om det lämnas kvar |
|
|
Hur orsakas snöblindhet? Prognos? Behandling? Risk? |
Strålningsskada Snöblindhet/Svetsblänk Ultraviolett strålning avdödar ytceller i konjuktiva och hornhinna. Obehagskänsla – gruskänsla,ljuskänslighet, bländning– Brännande värk. Läker ut 24-48 timmar. Topical anestesi Många episoder, ökad risk för katarakt |
|
Smärta, ljuskänslighet, nedsattsyn Nedsatt kontrastseende, evsänkt visus– Färgbarhet på kornea |
Corneal abrasion Ev. smörjande (Ex. Oculentumsimplex™), alt. inget– Om infekterat – kloramfenikol Läker oftast spontant utan men– Liten risk för sekundärinfektion På lång sikt – Recurrent ulcus |
|
|
Vilken spaltundersökning gör man i ljusmikroskop vid skada i cornealepitel? |
Instillation av fluorescein och därefter undersökning av ögats yta i spaltlampemikroskop i påfallandeblått ljus. Detta gör att man ser skador lättare |
|
Har fått kemikalie i ögat! Vet inte om den var alkalisk eller sur. |
Alkali – Oftast betsående ytskador ochinre skador Syra – Ev. bestående ytskador Initial sköljning (minst 30 min)med fysiologisk koksalt!! Antiinflammatorisk topical beh. (dexometason) Bestående synnedsättningpga ytskada Kronisk inre reting |
|
Diplopi Nedsatt känsel kind och överkäkständer dx. Vilken nerv? Vilken status? |
Ögonlockshematom Uteslut misshandel! Viktigt med dokumentation. n. infraorbitalis (V2) Visus, palpation av orbitakant, provspolning tårvägar (risk förlacerationsskada), bulbtryck (lågt talar för bulbruptur) Behandlas kirurgisk om strukturskada annars expektans. God prognos om ingen strukturskada annars funktionsnedsättning. |
|
Trauma någre veckor tidigare, insjunket öga, diplopi vid elevation av ögat. Status? |
Blow out fraktur Ögonrörelser. Rtg. orbitagolv/MR orbita– Tryckmätning! (risk förtryckstegring) Kirurgisk reposition Risk för kvarstående diplopi |
|
Trubbigt våld |
Irisdialys Spaltlampemikroskop och tryckmätning. Behandlas med kirurgisk reparation. Risk för glaukom och katarakt. |
|
Trubbigt våld Synskärpa som varierar medkroppsställning. Bättre efter enstund i vertikalläge syn |
Hyfema Uteslutande av strukturskada ibulben genom klinisk undersökning– Ögonrörelser– Tryckmätning! Expektans Blod reabsorberas Prognos god om ingen strukturskada |
|
|
Trubbigt våld– Momentant svart– Inom minuter monokulärsuddighet |
Berliner ödem Ödem i inre retina Expektans eller dexometason Normalt återfått skärpa efter några månader |
|
|
Hur behandlas en retinal rift?
|
Försegling av kanter medfotokoagulation Men risk för amotio |
|
Trubbigt slag mot ögat Synnedsättning |
Scleralruptur Kirurgisk reparation Ofta multipla bulbskador Bestående synnedsättning |
|
|
Vem ska behandla sårskada i ögonlock/tårväg? Vad måste uteslutas?
|
En skicklig kirurg... Perforation |
|
|
Orsaker till keratokonjunctivitis sicca? Är det jobbigt?
|
Kroniskt torra ögon finns många med torra ögon som inte uppnår diagnoskrav men som ändå behöver behandling. Hög ålder, ogynnsam miljöpåverkan, hormonellt, kroniskt inflammation i ögonlock, blefarit, allergi, infektion, iatrogent, systemisk inflammatorisk sjukdom. Ja, studier menar att det ger samma påverkan på livskvalité som måttlig angina. |
|
|
Vad är break up time? |
En undersökning då man droppar fluorescein i ögat och ber pat inte blinka. Sedan mäter man tid tills ett torrt segment på ögat bildas. Under 10s är abnormalt. |
|
|
Hur behandlas torra ögon? |
Finns ingen bot om inte blefaritorsakad Ev. östrogen om klimakteriebetingat. Åtgärda miljö, bota blefarit, i stort sett all psykofarmaka ger minskad tårsekretion. Tårersättningsmedel |
|
|
Vilka geneser finns det till tårande ögon (epifora)? |
Överproduktion av tårar Obstruktion av avflöde Patologisk pumpmekanism |
|
|
Vad ingår i basal undersökning av tårande öga? |
Tårpunkt och ögonlock Ectropion (utåtvänt nedre ögonlock) Punctumstenos Tårmenisk (film av tårar i underdel av öga) Tårsäck – palpera Mucocele - reflux av slem? Palpera INTE om rodnat och inflammerat |
|
|
Fortsatt utredning av tårande öga? |
Fluorescein disappearance test (se om det dräneras) Jones dye test (se om det kommer ner i näsan) Sondering och spolning (sug via näsan) Dacrocystografi Scintigrafi Endoskopi CT, MR |
|
|
Vilka irritationer av ögat kan leda till tårar? |
Inåtvända ögonfransar – trichiasis - entropion Främmande kropp- damm, rök, starka kryddor Inflammation – blefarit tex! Central stimulering Behandla bakomliggande orsak |
|
|
Vilka avflödeshinder kan leda till tårande öga? |
Punctumaplasi / stenos Prylnng/uppslitsning Kanalikelstenos (obstruktion) sondering + silikonslang Tårvägsstenos Dacryocystocele / mucocele Tårsäcksinflammation - dacryocystit |
|
|
Behandling förvärvad tårvägsstenos? |
Dacrocystorhinostomi - DCR |
|
|
Behandling medfödd tårvägsstenos? |
20% av nyfödda har defekt passage 96% öppnas spontant under första levnadsåret Annars sondering i anestesi – vid 12 – 18 mångott resultat i 90% ->silikonslang ->DCR Uteslut Kongenitalt glaukom |
|
Behandling? |
Kvarstående Hasners valve Expektans, men ab om infektiondacryocystit |
|
? Behandling? |
Dacryocystit ofta sekundär till stenos Ibland kronisk, ofta S.A. eller S.P. Ibland abscess Ab p.o. Incision och dränage, om abscess Dacryocystorhinostomi – DCR INTE spolning och sondering! |
|
|
Vad måste man alltid tänka på när det kommer till barn och ögonpåverkan?
|
Risk för amblyopi! |
|
Vad? |
Anisokori Kan vara benight men även central påverkan eller oculomotorius. |
|
? |
Fascialispares |
|
? |
Exoftalmus Tex. Graves (bilateral), tumör. |
|
? |
Ptos Kan behandlas med förkortning av m. Levator Palpebrae Superioris (n. occulomotorius) |
|
|
Vad är rima palpebrarum? |
|
|
|
Vad talar en vidgad rima för? |
Tex. Graves (Dalrymples sign) flertalet genetiska. |
|
|
Skriv om synkrav för körkort! |
Skriv om synkrav för körkort! |
|
|
Innervering m. Obliquus Superior? |
n. Trochlearis |
|
|
Innervering m. rectus lateralis? |
n. Abducens |
|
|
InnerveringM. Tarsalis sup. och inf ( Müller övre/nedre muskel)? |
Sympaticus |
|
|
Innervering M. Orbicularis oculi? |
n. Fascialis |
|
|
Resterande ögonmuskler? |
n. Occulumotorius |
|
|
Vilka två mätningar av ögat kommer att utföras under förundersökningen för kataraktoperation?Varför? |
Ögats längd och hornhinnans brytkraft mätes. Dessa mätningar görs för att plastlinsens styrka skallväljas rätt under operationen. |
|
|
Om Binokulärt homonymt synfältsbortfall, vilket kärl misstänker man emboli i? |
a. cerebri post i den rimliga |
|
|
Bäbis vars ögon rinner mycket! Vilken diagnos misstänker man? Vilken allvarlig diagnos är viktig att utesluta vid rinnande öga hos liten baby? |
Kongenital tårvägsstenos Kongenitalt glaukom |
|
|
Vilken komplikation efter ischemi i ögonbotten är man orolig för? |
Neovskularisation och svårbehandlad ögontryckstegring |
|
|
Könssjukdomar från mamman i ögat!!!??? |
- |
