Njurarna/ Urinvägarna Och Syrabas Reglering

Front 1

Beskriva var njurarna ärbelägna i bukhålan och vilka de närliggande organen är.

Back 1

Detfinns två njurar i kroppen. Deligger på varsin sida om ryggraden, lite ovanför navelns nivå. De nederstarevbenen skyddar njurarnas övre delar. De ligger alldeles bakom tjocktarmen. Påhöger sida ligger även levern framför njuren, på vänster sida ligger magsäckenoch en del av bukspottskörteln framför. Njurarnaomges av en tjock kapsel av stram bindväv och rikligt med skyddande fett. Påframsidan täcks njurarna av bukhinnan.

Front 2

Vilkaorgan/strukturer utgör urinvägarna?

Back 2

- Urinledarna.

- Urinblåsan.

- Urinröret.

Front 3

Beskriv njurens inre struktur (njurbark, njurmärg, njurkalkar ochnjurbäcken).

Back 3

Njurarnabestår av en yttre, rödaktig och småkornig njurbark (ljusare färgskiftning), och en inre strimmig njurmärg (mörkare färgskiftning). Njurmärgeninnehåller 10-15 lober, pyramider, som var och en har en bred bas ut motbarken. Och enspets: njurpapillen – som slutarlängst ner i njurmärgen, och har kontakt med njurbäckenet genom många små öppningar med tunna rör som löper ut injurbäckenet. Njurbäckenet är urinledarens förstautvidgande del. Är ett trattformat utrymme vid njurens bas som samlar upp urinfrån njurkalkarna och transporterar det till urinledaren. Njurkalkar är små håligheter som tar emoturin från njurpapillerna (ligger mellan njurpapillen och njurbäckenet).

Front 4

Förklara hur nefronet är uppbyggt

Back 4

Denlilla del i njuren som renar blodet och bildar urin kallas nerfor.

Nefronet består av:

Glomerulus:

- Kapillärnystan: en njurkropp, som är ett litetkärlnystan, inneslutet i en dubbelväggig säck. - - Omgiven av Bowmans rum/kapsel.

Tubulussystemet:

- Ett rörsystem; en njurkanal omgivet av småblodkärl – så kallade kapillärer. Rörsystemet töms så småningom i njurbäckenet.

- Har sin gång i fyra olika benämningar/delar.Växelvis osmolaritet (vissa delar av slingan sker det mer utbyte).

- Proximala spiralformiga tubuli.

- Henles slinga- viktig del för att kunna produceraurinen. Ogenomsläpplig för vatten.

- Distala sprialformiga tubuli och samlingsrör.Styrs av ADH. (se bild sid. 469).

Mer fakta om nefronet:

- Det finns ungefär en miljon nefron i varje njure. - Njurkropparna ligger i barken.

- Njurkanalerna finns i både barken och märgen. - En liten del av nefronet är med och reglerarblodflödet genom njuren.

- Den bildar också hormonet renin, som är med ochpåverkar blodtrycket.

- Dessutom bildar den hormonet erytopoietin, sombehövs vid bildningen av röda blodkroppar.

Front 5

Beskriv kroppsvattnets fördelning på olika vätskerum (intra- ochextracelllulära rummen).

Back 5

2/3 avvattnet finns inuti cellerna (intracellulär vätska). Resten ingår i den lösningsom omger cellerna (extracellulära vätskan). Extracellulära vätskan vätskansvolym bestäms av natriummängden ikroppen.

3huvudtyper av extracellulär vätska:

- Vävnadsvätska (interstitiell vätska).

- Blodplasma.

- Lymfa.

Extracelluläravätskans volym = avgörande betydelse för det arteriella blodtrycket och därmedför att upprätthållande av tillfredsställd blodcirkulation.

Front 6

Redogör för glomerulusmembranets

permeabilitet för molekyler av olika storleksamt hur hydrostatiskt ochkolloidosmotiskt tryck över glomerulusmembranet påverkar den glomerulärafiltrationen (GFR).

Back 6

Glomerulusmembranet består av tre skicka:

- Endotelcellsskiktet i glomeruluskapillärerna

- Basalmembranet

- Epitelcellskitet som utgör det inre skiktet iBowmans kapsel

Glomerulusmembranet täcker kapillärnystanet(Glomerululus) -omges av Bowmans kapsel.

Bowmans kapsel = en ”ballong” med två lager.

Glomerulusmembranets permeabilitet:

- Är ogenomträngligt för blodkropparna och nästanogenomträngligt för det vanliga plasma proteinerna.

- Låter vatten, små molekyler och joner passera(dessa har flera 100ggr större chans att ta sig genom denna vägg än en vanligkapillärvägg).

- Storaproteinmolekyler har betydligt mindre möjlighet att passera.

Denglomerulära filtrationsens storlek beror på summan av de vätskedrivande kraftersom verkar över kapillärerna;

- Hydrostatiskttryck i kapillären- blodtrycket driver vatten över membranet. Gör attvätska kan filtreras från blodbanan till urinvägen. Exempel: pressar ut vattnet ur spenaten i ettdurkslag.

- Kolloidosmotiskttryck i plasman- tryck som strävar efter att flytta vätska frånurinvägen till blodbanan. Imotsatt riktning från de hydrostatiska tryck.

- Hydrostatiskttryck i Bowmans kapsel-

vätsketrycket i Bowmans kapsel möjliggör attvätska förflyttas från urinvägen till blodbanan.

Dessatre = Netofiltration.

GFR = den glomerulära filtrationenstryck.

- I glomerulus är blodtrycket ca 50mmHg. Detta tryckdriver den glomerulära filtrationen.

- Filtrationen motverkas av två tryck: (blodetskolloidosmotiska tryck, vätsketrycket i Bowmans kapsel).

- Blodets proteiner ger, på grund av att de inte kanpassera kapillärväggarna, upphov till ett kolloidosmotiskt tryck på ca 25mmHg.

- Vätskan som filtreras ut från glomerulus,primärurinen, ansamlas i Bowmans kapsel innan den strömmar vidare ut i tubuli. → detta ger ett vätsketryck i Bowmanskapsel på ca 15mmHg.

- Tryckskillnaden mellan blodtrycket och summan avde två andra blodtrycken, dvs. 50-(25+15)=10mmHgbenämns filtrationstryck. → Detta tryck ärförutsättningen för att den glomerulära filtrationen ska fungera: dvs. att180liter vatten och lösta ämnen filtreras från glomerulus till Bowmans kapselvarje dygn.

Front 7

Beskriv regleringen av njurens genomblödning och GFR(autoreglering samt extern reglering via hormon och autonoma nervsystemet).

Back 7

Reglering av GFR:

- Hydrostatiska kapillärtrycket – den faktor sompåverkar filtrationen mest.

- Filtrationstrycket hålls konstant viaautoregleringen. →Dettamedför att blodflödet till njurarna och GFR hålls relativt konstant inomnormalt blodtrycksintervall (80-180mmHg).

- Blodtryck under 40mmHg upphör filtrationen injurarna →njurarna slutar fungera →njursvikt.

Tubuloglomerulär feedback-

Afferent- den arteriolen som går till kapillärnystanet.

- Denkan vidgas när trycket är lågt (t.ex. när blodtrycket är lågt, för att ökablodgenomströmningen till filtrationen).

- Dras åt när trycket är högt (t.ex. vid stresssituation, jagad av en björn).

Efferent- denarteriolen som går från kapillärnystanet.

- Ingår inte i autoregleringen.

- Kan ej varieras.

Hormonberoendenatriumjoners upptag regleras av aldosteron .

- Om det finns ett underskott av natrium i kroppenfrisätts aldosteron från binjuren.

- Aldosteron stimulerar cellerna i Distala Tubulus till att ökareabsorptionen av natrium.

- Natriumförlusten via urinen minskar.

- Detta ökar också vätskeupptaget via njurarna ochurinmängden går ner- vi kissar mindre.

- När natrium aktivt pumpas från urinen ut iinterstitetiet i distala tubulus kommer vatten att följa med via osmos.

Hormonberoende reglering avgenomsläpplighet för vatten i samlingsrören.

- Antidiuretiskthormon (ADH).

- ADH frisätts från hypofysen och reglerargenomsläppligheten för vatten i DistalaTubulus och samlingsrören.

- Mer vatten kommer att återfås eftersomosmolariteten är hög i njurmärgens vävnadsvätska. I närvaro av ADH sparar kroppen vatten ochurinen blir mer koncentrerad.

Front 8

Förklara vad primär respektive sekundär urin är.

Back 8

Primär: den första filtrationen frånglomerulusfiltret.

Sekundär: den färdiga produkten.

Front 9

Beskriv principen för aktiv och passivtransport över tubulsmembranet (glukos, peptider vatten,elektrolyter).

Back 9

Njurarnasbehandling av natriumjoner är ettexempel på aktiv reabsorption. Det aktiva steget i denna transport sker genomden del av epitelcellernas membran som gränsar mot vävnadsvätskan. I dom finnsdet energikrävande Na+/K+- pumpar som pumpar ut natriumjoner ur cellerna och inkaliumjoner. Många substanser reabsorberas passivt bland annat vatten. Närandra substanser reabsorberas aktivt blir osmolariteten i tubuli lite lägre änepitelcellernas cytosol och i vävnadsvätskan. Det gör att H2O följer med genomosmos. Glukos reabsorberas med hjälpav ett transportprotein som sitter i cellmembranet hos epitelcellerna iproximala turbuli. Den transporten är aktiv. En vätskeblandning som innehållerjoner kan leda elektrisk ström och kallas elektrolyt.

Front 10

Beskriv innebörden av begreppen: tubulärt transportmaximum ochnjurtröskel.

Back 10

Tubulärt transportmaximum:maximala mängden av glukos som kan transporteras tillbaka. Njurtröskel: är den blodsockernivån som ärgränsen för när socker rinner ut i urinen. Socker som tar med sig vatten ochökar urinmängden. Det finns en gräns för hur många glukosmolekyler somtransportproteinet för glukos kan frakta per tidsenhet. Blir det för stor mängdglukos kan då glukos påvisas i urinen.

Front 11

Vad är njurens roll i reglering avextracellulärvätskans volym och osmolalitet (ADHs effekt påvattenpermeabiliteten i tubuli ochsamlingsrör samt renin-angiotensin-aldosteronsystemetsbetydelseför reglering av njurarnas Na+ utsöndring)?

Back 11

För attkroppens celler ska fungera normalt måste extreacellulärvätskan ha en nästankonstant sammansättning. I första hand ser kroppen till att stabiliseraförhållandena när det gäller blodplasma. Normalt är osmolariteten densammainuti cellerna som utanför. Extracellulärvätskans volym har avgörande betydelseför det arteriella blodtrycket och därmed för upprätthållandet av en tillfredsställandecirkulation. Njuren reglerar natriummängden i kroppen genom att justeranatriumutsöndringen så att den exakt motsvarar den mängd natrium vi får i oss imat och dryck minus det vi avger i avföring/svett. Om det uppstå obalans mellanden natriummängd vi intar och den vi utsöndrar förändras extracellulärvätskansvolym.

Front 12

Förklara vad syra, bas ochbuffert är.

Back 12

Syra: ämnen som lätt avger H+ när deär lösta i vatten.

Bas: ett ämne som lätt upptar H+när de är lösta i vatten.

Buffert: ett buffertsystem är kemiskaföreningar som motverkar pH-förändringar när en syra eller bas tillsätts i enlösning.

Front 13

Förklara begreppet pH.

Back 13

pH ärdet som mäter vad som är surt eller basiskt i ett ämne. pH är en skala som mätermellan 0-14, 7 är neutralt.

Front 14

Vad menas med acidos och alkalos?

Back 14

Acidos: pH under 7,35 i arterielltblod.

Alkalos: pH över 7,45 i arterielltblod.

Acidos och alkalos beror på att det uppstått enobalans mellan tillförsel och förlust av vätejoner. Det finns två typer avacidos & alkalos.

Front 15

Hur uppkommer metabola och respiratoriska syra-bas rubbningar?

Back 15

Respiratorisk acidos- lungornar eliminering avmindre koldioxid än den mängd som vävnader producerar. Uppstår t.ex. när vihåller andan, och då är den övergående. Koldioxid elimineras inte via lungornaoch pCO2 stiger i blodet. Vätejonkoncentrationen ökar p.g.a. en förskjutning ijämnvikten, men merparten av de extra vätejonerna buffras av de andrabuffersystem vilket gör att pH-sänkningen blir liten. Här ökar njurarnasbildning av bas (vätekarbonat) och urinutsöndringen av H+. Orsakas avlungsjukdomar, t.ex. kronisk bronkit.

Metabolisk acidos- när H+ tillförs blodetfrån en annan källa än CO2, t.ex.mjölksyra, förskjuts reaktionerna i formel 1 åt vänster. Merparten av detillförda vätejonerna binds till vätekarbonat och andra buffertar. pH sjunkerdärför relativt lite.

Respiratorisk alkalos:Uppstår t.ex. när vi är uppe på hög höjd där syrgastrycket i luften är låg. Detlede till ökad ventilation och lungorna eliminerar därmed större mängderkoldioxid än vad som produceras i vävnaderna. Jämvikten förskjuts åt vänster(formel 1) och vätejonkoncentrationen sjunker. Detta gör att de andrabuffersystemen frisätter H+ så att pH-värdet inte stiger så mycket. Uppstår alltid av hyperventilering.

Metabolisk alkalos-Uppstår när kroppen förlorar mycket syror eller tillförs för mycket baser.

Front 16

Hur bedöms syra-bas status utifrån kännedom om pH, pCO2, HCO3?

Back 16

pHvärdet visar om det är acidos eller alkalos, men säger inget om orsaken tillrubbningen.

Koldioxid PCO2

- Om detavviker från det normala kan orsaken vara andningssystemet.

- Ett ovanligthögt PCO2 betyder att acidosen är respiratorsik.

- Ettovanligt lågt PCO2 betyder att acidosen är metabolisk.

Mätningenav HCO3 – koncentrationen av blodetska bekräfta det som konstaterats vid mätningar av pH och PCO2.

- Om PCO2visar att acidosen är metabol- ska HCO3 värdet vara lågt.

- Om PCO2visar att acidosen är respiratorisk- ska HCO3 värdet vara förhöjt.

Värdet för HCO3- ger även info om hur allvarligsyra-basrubbningen är.

Front 17

Hur samverkar olika buffertsystem i plasman för att upprätthålla ettnormalt pH i kroppen (intracellulär buffring, skelettbufferten, bikarbonat)?

Back 17

Intracellulär buffring: I dem rödablodkropparna och hemoglobinet som finns i dem samlas kolsyra som kommerspjälkas till bikarbonat och vätejon som kan bindas till hemoglobinet.

Skelettbuffert: Skelettet kan byta utkalciumjonen mot vätejonen för att hantera det.

Bikarbonatbuffer: Binder vätejoner föratt minska surheten. Det bildas i njurarna och tillverkningen stimuleras avmängden vätejoner i blodet.

Front 18

Beskriv hur lungorna ochnjurarna kan kompensera vid syra-basrubbningar.

Back 18

Acidos- den höjdavätejonkoncentrationen stimulerar andningscentrum så att andhämtningen blirsnabbar och djupare. Därmed sjunker blodets koncentration av koldioxid ochkolsyra till värden under det normala. Detta leder till att H+koncentrationensjunker, och pH går mot det normala. Acidosen är nu delvis kompenserad.

Alkalos- andningen blir långsamoch ytlig, CO2 hålls kvar och vätejonkoncentrationezn normaliseras.

Andningssystemet fungerar som en fysiologiskbuffert, vilket betyder att lungorna korrigerar metabolarubbningar genom att förändra koldioxidkoncentrationen.

Njurarna utgör den tredje försvarslinjen. Njurarna kompenserar genom att bildavätekarbonatjoner och därmed normaliseras pH-värdet. (gällande överskott avsyra). Om det däremot finns ett överskott av baser i kroppen kompenserarnjurarna genom att utsöndra bikarbonat i urinen.

Njurarna har den störstakapaciteten av de pH-reglerande systemen, det tar dock lång tid.

Front 19

Redogör för hur blåstömningen sker översiktligt.

Back 19

Miktion – tömning av urinblåsan.

Närurinblåsan fylls ökar stimuleringen av sinnescellerna- sträckkänsligasinnescellerna. Sinnescellernaskickar sensoriska impulser till ryggmärgens sakrala del och påverkaraktiviteten i parasympatiska fibrer till de glatta muskelcellerna i blåsväggen.När stimuleringen blir tillräckligt kraftig kontraherar de glattamuskelcellerna i blåsväggen. Samtidigt som slutmusklerna slappnar av och urinenströmmar ut.