Njurarna+ Syra/basbalansen

Front 1

Lokalisera njurarna!

Back 1

Visa på dig själv.

Front 2

Vad består njuren av? Börja utifrån och in.

Back 2

1. Njurkapsel
2. Njurbark (består delvis av nefron)
3. Njurmärg och njurpyramider.
4. Njurpapiller (spetsen på pyramiderna)
5. Njurbäcken

Front 3

Hur ser blodförsörjningen av nefronet ut?

Back 3

Det finns ett kärlnystan där ämnen renas bort sedan omgivs varje njurpyramid av kapillärsystem där ämnen rensas ytterligare.

Front 4

Hur ser blodförsörjningen av njuren ut?

Back 4

Varje njure föres av en njurartär och en njurven (höger och vänster). Dessa leds från och till aortan och vena cava inferior.

Front 5

Följ uretärernas väg till blåsan och uretras väg från blåsan och ut ur kroppen.

Back 5

Från njurbäcken leds urinledare (en från varje njure) till urinblåsan. Från urinblåsan leds urinet vidare via urinrör och ut ur kroppen.

Front 6

Identifiera delarna i ett nefron och namnge delarna. Var finns nefronen i njuren?

Back 6

Glomerulus (kärlnystan). Här sker första utbytet.

Bowmans kapsel. Omger glomerulus och fångar upp ämnen.

Proximala tubulus. Här sker reabsoption och sekretion.

Henles slynga. I den nedåtgående bågen filtreras det ut vatten och i den uppåtgående bågen filtreras det bort Na och Ka.

Distala tubulus. Reabsoption och sekretion. Väte och Kalium tillförs.

Samlingsrör. Sista modifikationen. Bla reglering av vatten.

Nefronen finns i pyramiderna.

Front 7

Var sker och hur fungerar filtrationen?

Back 7

Filtrationen sker i glomerulus och bowmans kapsel.

Filtrationshastighet avgörs av:
1. Blodtrycket (hydrostatiska trycket) i njuren 55m Hg (positivt för filtrationen)

2. Hydrostatiskt tryck i Bowmans kapsel 15mm Hg (negativt för filtrationen)

3. Kolloidosmotiskt tryck i glomerulus 30mm Hg (negativt för filtrationen)

55-30-15 = 10mm Hg +

Front 8

Ange filtrationstrycket i glomeruli. Vilka andra tryck påverkar filtrationen?

Back 8

1. Blodtrycket (hydrostatiska trycket) i njuren 55m Hg (positivt för filtrationen)

2. Hydrostatiskt tryck i Bowmans kapsel 15mm Hg (negativt för filtrationen)

3. Kolloidosmotiskt tryck i glomerulus 30mm Hg (negativt för filtrationen)

Front 9

Vilken betydelse har njurarnas autoreglering för GFR? Hur fungerar autoregleringen?

Back 9

Njurarnas autoreglering gör att GFR kan förbli konstant trots att det övriga blodtrycket har sjunkit eller stigit. Detta sker genom en reglering av blodtillförseln till glomeruluskapillärerna genom att antingen kontrahera eller dilatera artäreolerna som tillgodoser blodtillförseln.

Front 10

Hur inverkar blodtrycksförändringar och sympatisk innervation på GFR?

Back 10

Vid förhöjt blodtryck ökar GFR. Vid en ökning av GFR filtreras mer ämnen vilket leder till att vi inte hinner reabsorbera viktiga ämnen.

Vid sänkt blodtryck sjunker GFR. Om GFR sjunker börjar vi reabsorbera även avfallsämnen.

Front 11

Vad händer vid reabsorption? Ge exempel på ämnen som reabsorberas aktivt respektive passivt och förklara hur det går till (mekanismen).

Back 11

Utvinning av ämnen från primimärurin. Exempel på ämnen som reabsorberas aktivt är Natrium. Exempel på ämnen som reabsorberas passivt är vatten. Aktiv transport och osmos.

Front 12

Vad menas med njurtröskel/transportmaximum?

Back 12

Exempel glukos. Om du har onormalt höga glukosvärden i blodet så kan transportproteiner inte räcka till och därmed stannar glukos kvar i urinet. Då har vi passerat njurtröskeln och transportmaximum.

Front 13

Vad styr reabsorptionen i proximala tubulus?

Back 13

GFR.

Om GFR är för högt så hinner inte proximala tubulus att reabsorbera alla de ämnen som kroppen behöver.

Om GFR är för lågt så börjar proximala tubuli att reabsorbera även avfall.

Front 14

Vad styr reabsorptionen i distala tubulus och samlingsrören?

Back 14

ADH, aldosteron och ANP. ADH sparar vatten via aquaporiner. ANP och aldosteron jobbar mot varandra. ANP minskar reabsoption av NA och aldosteron ökar reabsorptionen av NA. Bieffekten blir att det även sparas vatten.

Front 15

Vad är syftet med sekretionen?

Back 15

Sekretionen i njurarna utgör en extra möjlighet för kroppen att göra sig av med oönskade ämnen. Vid sekretion transporteras vissa substanser från de peritubulära kapillärerna genom tubuluscellerna till tubuluslumen. (I motsatt riktning som vid reabsorption).

Front 16

Vilka ämnen utsöndras via sekretion?

Back 16

Läkemedel, hormoner, livsmedelstillsatser, väte, kalium.

Front 17

Hur fungerar renin-angiotensin-aldosteronsystemet?

Back 17

Renin utsöndras från njuren ut i blodet. Renin reagerar med angiotensin och bildar angiotensin 1. Angiotensin 1 bryts ned till angiotensin 2 av encymet ACE. Angiotensin 2 gör att aldosteron frisätts. Aldosteron drar ihop blodkärlen och skapar ett högre blodtryck.

Front 18

Vilken effekt har frisättning av ANP och vad stimulerar till ANP-frisättning?

Back 18

Njurarna gör sig av med vätska. En övervidgning av hjärtat stimulerar ANP-frisättning.

Front 19

Vilken effekt har ADH-frisättning på vätskebalansen?

Back 19

ADH stimulerar njurarna till att spara vatten.

Front 20

Vad stimulerar till ADH-frisättning?

Back 20

En förhöjd eller en hög natriumkoncentration. Frisätts även vid sjunkande blodtryck.

Front 21

Beskriv hormonellt vad som sker i en situation med hyperosmolaritet.

Back 21

Filtrationen från IVV till ISV kommer inte att fungera. Vatten kommer att gå från ISV till IVV via osmos och skapa ett för högt blodtryck. Detta kommer göra att hjärtat kommer vidgas och slå hårdare. Hjärtat kommer utsöndra sitt hormon ANP för att minska blodtrycket genom att vi gör oss av med mer vatten via urinet.

Front 22

Beskriv hormonellt vad som sker i en situation med lågt blodtryck.

Back 22

Vid lågt blodtryck kommer aldosteron göra att blodkärlen drar ihop sig (skapar ett högre blodtryck).

ADH kan också till viss del höja blodtrycket genom att spara vatten. Bieffekten av att vi sparar vatten blir att blodtrycket ökar.

Front 23

Hur koncentreras urinen i njurarna?

Back 23

Genom reabsorption och sekretion.

Front 24

Varför måste man gå på toaletten så ofta när man dricker öl?

Back 24

Alkohol hämmar frisättningen av hormonet ADH. Effekten av ADH är att vi sparar vatten i njurarna.

Front 25

I vilka vätskerum och hur fördelas totala kroppsvattnet?

Back 25

I ICV och ECV. ECV delas in i IVV och ISV.

Ca 60% av kroppsvikten är vatten.

Ex. Man på 70kg

ECV = 14l
IVV = 3,5l
ISV = 10,5l

ICV = 28l

Front 26

Hur fungerar ”volymbufferten” i ECV?

Back 26

Vid en blödning så får du ett större osmotiskt tryck i vävnaden än i blodkärlet. Vatten kommer då vandra in i kärlen för att kompensera för den mängd blod som förlorats ut i vävnaden.

Front 27

Vad blir följden av att ECV blir hyper- respektive hypoton?

Back 27

Att ECV blir hypoton innebär att det finns en låg koncentration av lösliga ämnen, alltså mycket vatten. Detta leder till att vatten strömmar in i celler via osmos för att utjämna vattenkoncentrationen. Följden av detta kan bli att cellen expanderas och riskerar att sprängas.

Att ECV blir hyperton innebär att det finns en hög koncentration av ämnen, alltså lite vatten. Detta kan leda till att vatten strömmar ut ur celler via osmos för att höja cellens koncentration av ämnen. Följden av detta kan bli att cellerna skrumpnar ihop.

Front 28

Hur definieras en syra och en bas i syra-basbalanssammanhang?

Back 28

En syra är under pH7 och en bas är över pH7.

En syra definieras som ett ämne som kan avge vätejoner.

En bas definieras som ett ämne som kan ta upp vätejoner.

Front 29

Vad är pH? Var går gränsen för acidos respektive alkalos?

Back 29

p i pH står för den negativa logaritmen. H i pH står för vätejonkoncentrationen.

Alkalos är ett sjukdomstillstånd som inträffar då det arteriella blodets pH-värde stiger över 7,45.

Acidos eller syraförgiftning är inom medicin beteckningen på tillståndet då det arteriella blodets pH-värde sjunker under 7,35.

Front 30

Vilken funktion har buffertsystemen?

Back 30

Buffertsystem: buffert motverkar förändringar i pH genom att ta upp eller avge vätejoner. Kroppens viktigaste är kolsyra-bikarbonatbufferten. Detta kan ta slut och det är då som förändringar kan orsaka skador.

Front 31

Vilka buffertsystem finns?

Back 31

Kolsyra-bikarbonatbufferten
Fosfatbufferten
Proteinbufferten
Hemoglobinbufferten

Front 32

Vilken är njurens sekundära och primära funktioner?

Back 32

Primära:
Rena blodet.
Reglering av vatten och salter.
Reglering av plasmavolym.
Reglering av koncentrationen av olika joner.
Reglering av pH.

Sekundära:
Erytropoetin, renin, vitamin D, kalcium.
Glukoneogenes (göra glukos utan kolhydrater)

Front 33

Vad menas med clearance?

Back 33

Njurens förmåga att rena blodet från ett visst ämne.

Front 34

Hur mycket blod förses njurarna med?

Back 34

Ca 20-25% av hjärtminutvolymen.

Front 35

Vad är detrusormuskeln?

Back 35

Urinblåsans glatta muskulatur.

Front 36

Vad är skillnaden mellan inre och yttre sfinkter?

Back 36

Den inre är ej viljestyrd och den yttre är viljestyrd.

Front 37

Vad betyder miktion?

Back 37

Ett finare ord för att kissa.

Front 38

Beskriv miktionsreflexen.

Back 38

1. Parasympatiska nervsystemet kontraherar detrusormusklen.

2. Sympatiska relaxerar inre sfinkter.

3. Somatiska signaler relaxerar yttre sfinkter.

Front 39

Vad händer vid frisättning av aldosteron?

Back 39

Aldosteron → ökar reabsorptionen av Na+ och
därmed också vatten → Blodvolym och tryck ökar.

Front 40

Vad händer vid frisättning av ANP?

Back 40

ANP – Atrial Natriuretic Peptide → Minskar reabsorptionen av Na+ och därmed också vatten → Blodvolym och tryck minskar.

Front 41

Förklara kolsyra-bikarbonatbufferten.

Back 41

C02 + H20 <-> H2CO3 <-> H+ + HCO3-
Koldioxid + vatten <-> kolsyra <-> vätejon + bikarbonat

Front 42

Vad menas med respiratorisk respektive metabol acidos?

Back 42

Ändrad andning - respiratorisk.

Hypoventilation -> Acidos (överskott av syra lågt pH under 4) (lågt pH pga mkt H+)

Metabol acidos kan uppstå vid hårt muskelarbete.

Front 43

Vad menas med respiratorisk respektive metabol alkalos?

Back 43

Respiratorisk alkalos. Hyperventilation -> Alkalos (överskott av bas, högt pH )

Metabol alkalos kan uppstå exempelvis vid ihållande kräkningar i samband med olika sjukdomstillstånd. Vid uppkastning av maginnehåll uppstår en störning i kroppens syrabas-balans därför att vätejoner avlägsnas från kroppen, vilket leder till ett nettotillskott av bikarbonat som höjer blodets pH.

Front 44

Hur kan lungorna kompensera för en metabol acidos respektive alkalos?

Back 44

Metabol acidos - kan kompensera genom att hyperventilera.

Metabol alkalos - kan kompensera genom att hypoventilera.

Front 45

Hur kan njurarna kompensera för en respiratorisk acidos respektive alkalos?

Back 45

Vid en respiratorisk acidos utsöndrar vi mer vätejoner i urinet via sekreton. Njurarna producerar och återför bikarbonat till blodet.

Vid en respiratorisk alkalos utsöndrar njurarna bikarbonat i urinet och sparar vätejoner.

Front 46

Vad räknas som vattenförlust respektive tillförsel?

Back 46

Förlust: Svett, avföring, urin och andning
Tillförsel: Mat, dryck, endogent vatten

Front 47

Hur mycket är vårt normala vätskebehov/kg/dygn?

Back 47

30ml/kg

Front 48

Vad har natrium för betydelse i kroppen och vad finns det för regleringsmekanismer?

Back 48

Betydelse: elektriska impulser, kontroll av volym och osmotiskt tryck i ECV, reabsorberas i tubuli i utbyte mot vätejoner.
Regleringsmekanismer: Aldosteron (ökar) ANP (minskar).

Front 49

Vad har kalium för betydelse i kroppen och vad finns det för regleringsmekanismer?

Back 49

Betydelse: Upprätthåller spänningen i cellen, vilomembranpotential, aktiverar enzymer för kolhydratomsättningen, proteinuppbyggnad, celltillväxt.
Regleringsmekanismer: jonbytesmekanism, aldosteron (minskar), tubulär sekretion.

Front 50

Vad har kalcium för betydelse i kroppen och vad finns det för regleringsmekanismer?

Back 50

Betydelse: minskar genomsläppligheten för natrium i nervcellernas axoner, Viktig för intracellulära enzymsystemens igångsättande (tex utnyttja lagrad energi), Kontraktionsmekanismer i muskelceller, Blodkoagulationsprocessen, Hormonernas påverkan på målorgan
Reglering: D-vitamin (Kalcitrol) – ökar absorptionen av Kalcium i magtarmkanalen. Ökar frisättningen från skelettet och minskar utsöndringen via njurarna, PTH, Kalcitonin (Minskar frisättningen från skelettet och ökar utsöndringen via njurarna).