Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
31 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Kalifältspat - Silikatmineral. Hårdhet 6. God spaltbarhet i två plan. Oftast laxrosa eller röd med rombiska kristallformer. |
|
|
Plagioklas - Silikatmineral. Hårdhet 6. God spaltbarhet i två plan. Vitt eller grått rektangulära kristaller. |
|
|
Kvarts- Ofta grå-gråvit-gråsvart. Halvgenomskinlig med glassig glans. Ojämna brott. Hårdhet 7. Förkommer i violett |
|
|
Biotit- Skiktsilikat, elastiska, lättrepad och lättklvuvet. Mörk eller svart färg. Förkommer i nästan alla graniter. Ofta förekommande i skikt packade på varandra. |
|
|
Muskovit- Skiktsilikat, elastisk, lättrepad och lättklvuvet. Är genomskinlig och reflekterar ljus kraftigt. |
|
|
Pyroxen- Järn- & magnesium-silikat. Är vanligt i mörka magmatiska bergarter såsom gabbro. Gröna eller svarta och har plana kristallytor. Har som biotiten något glänsande yta. |
|
|
Magnetit- Hårt & tungt oxidmaterial som är grå eller svart. Är metallglänsande. Är magnetisk och svart sträckning. Järn utvinns ur magnetit |
|
|
Hematit- Hårt & tungt oxidmaterial som är grå eller svart och ibland har metallisk glans. Ger ett rött sträck om stenen rispas på oprlerat porslin. Inte speciellt magnetisk. Brukar kallas blodstensmalm |
|
|
Svavelkis/ pyrit. Sulfid med ljus guldgul färg, metallisk glans och hårdhet 6. Kallas också för kattguld. Kan finnas som utspridda kristaller i de flesta bergarter. Ofta kubisk form med repor, s.k strieringar längs sidan. Hårdhet 6. |
|
|
Kopparkis -Metallisk glans, mörk guldgul massor med grönsvart streck. Hårdhet 4, går att rispa med spik |
|
|
Blyglans - Kraftig metallisk glans på kubisk kristaller med blågrå färg och streckfärg. Hög densitet, tung. |
|
|
Stensalt/ Halit. Smakar mycket salt. Är vit eller halvgenomskinlig med kristallform som en tändsticksask. Går enkelt att repa med stål, svårt med nageln. |
|
|
Kalcit- Är oftast vit eller genomskinlig och mjukt. Hårdhet 3. Kristallformen typiskt rombisk. Upplöses i saltsyra. Saker ses dubbelt om du kollar igenom en genomskinligt kalcit romb. |
|
|
Gips- Går att repa med nageln. Rent gips är ofta vit eller genomskinlig men det kan variera. Formen på gips är antingen långa kristaller, ojämna massor eller gipsklumpar liknande rosor. |
|
|
Granit- sur djupbergart. Består främst av kalifältspat, kvarts, plagioklas & glimmer. Mineralerna syns med blotta ögat och graniten ser ofta prickig ut. Färgen kan variera mellan ljus,grå,röd, eller mörk. Medel till grov kornig |
|
|
Gabbro- basisk djupbergart. Består av plagioklas och pyroxen. Pyroxenens mörkgrå/svarta färg dominerar bergarten. Vanligtvis grovkornig, huvudbeståndsdel i oceabskorpan. |
|
|
Pegmatit - mycket grovkornig, minst 2cm i kornstorlek. Vanligen beståndet av stora korn av kvarts, fältspat och glimmer kristaller. |
|
|
Porfyr - sammlingsnamn för mineraler med enskilda större strökorn av kristaller i ett mycket finkornigt matrix. |
|
|
Diabas - basisk bergart. Består av plagioklas och pyroxen. Mörkgrå/svart. Medel-/ finkornig struktur. Innehåller synliga nålformade plagioklas kristaller. Ofitisk struktur |
|
|
Basalt- basisk ytterkant. Består av plagioklas och pyroxen. Finkornig, kan inte se enskilda korn. |
|
|
Tuff- sur ytbergart. Finkornig, ljusgrå till röd, beige eller mörk. Små hålrum, s.k blåsor är mycket vanliga. Kan ha korn av fältspat och kvarts i sig. |
|
|
Obsidian- vulkaniskt glas med ojämna brott. Mörkgrönt till svart glas |
|
|
Kalksten- består av kalcit, vilket innebär att den löses upp av saltsyra. Vit,grå, röd. |
|
|
Lerskiffer- förfastad lera. Vanligen finkornig. Grå/ mörkt grå, ibland grönaktig. Sträck blir gråa/ vita på den. |
|
|
Alunskiffer- stort sett samma sak som lerskiffer men innehåller organiskt material. Svart/ mörkbrun. Sträck blir bruna på den och luktar fotogen. |
|
|
Sandsten- förfastad sand. Gul,grå, röd. Den är jämkornig och känns sträv att ta på. |
|
|
Stenkol- bildad av förmultna växter. Svart, ofta med en ngt glänsande yta. Lätt, går att grusa sönder med bara händerna. |
|
|
Flinta- består av extremt finkornig kvarts, ofta mörkgrå med en fettartad glans. Karakteriseras av att man inte kan urskilja ngr korn och att den är mycket hård och spröd med ojämna brott. |
|
|
Gnejs - sedimentär/ granites bergart som har utsatts för metamorfos. Grovkornig, tydlig orientering med ljusa kvarts-/ fältspatrika band skilda från biotitrika mörka skikt. Texturen varierar. |
|
|
Kvartsit - ursprung sandsten. Där kvartssandkornen omkristaliserats pga metamorfos. Vit/beige i olika gråtoner. Skiljer sig från sandstenen genom att svaghetszonen inte längre går mellan sandkornen utan istället rakt igenom dem. Har ofta ojämna brott. |
|
|
Marmor- ursprung kalksten. Varierande färger men ofta vit, ibland ljusgul/rosa. Identifieras med att den löser upp sig i syra. |
