Material Och Miljö

Front 1

Nämn några risker för personal vid hantering av tandvårdsmaterial

Back 1

- irtitativt kontakteksem (dermatit)

- atopisk allergi (klia i hud, irriterar slemhinnor m.m.)

- fördröjd allergi (kontakteksem)

Front 2

Symptom på allergiskt kontakteksem

Back 2

Rodnad

Blåsor eller irritation som kliar

Akut mer rodnat och fuktigt

Kroniskt mer torrt, keratiniserat precis som vid irritativt kontakteksem.

Front 3

Riskmaterial för allergier inom tandvården

Back 3

Polymerer material (olika plaster som används)

Akrylat (som finns i proteser och används bla. vid akuta reparationer)

Eugenol (finns i temporära material)

Kolofonium (används som "lim" i fluorlack och tidigare som avtrycksmaterial)

Nickel kan förekomma i rostfria instrument som steriliseras många gånger, finns även i kobol-krom som används i tandtekniska konstruktioner

Latex väldigt vanligt pga handskar inom vården

Front 4

Miljöbalken

Back 4

Det övergripande målet med denna lagtext är att främja en hållbar utveckling

Front 5

Naturvårdsverket

Back 5

Arbetar på uppdrag av regeringen, myndigheten överblicka hur miljön och arbetet för den går. Utvärderar.

Front 6

Nämn några saker på kliniken som påverkar miljön

Back 6

1) hanteringen av material

2) val av material

3) hantering av avfall

4) transporter

5) förbrukning

Front 7

Exempel på produkter som innehåller härdplaster

Back 7

Dentala kompositer

Primer/bonding

Proteser

Bettskenor

Front 8

Risker med härdplaster

Back 8

Komponenterna i de flesta verkar irriterande på ögon, hud och i luftvägar.

Uppkommer vid exponering för; ånga, aerosol och damm. (Även damm från härdad yta kan orsaka allergi)

Front 9

Vad avses med "medicintekniska produkter"?

Back 9

I lagen en produkt som enligt tillverkaren ska användas på något sätt för att hos människor; påvisa, förebygga, övervaka, lindra, kompensera eller behandla en skada eller funktionsnedsättning; undersöka eller ersätta anatomi eller fysiologi m.m.

Front 10

Ge några exempel på medicintekniska produkter inom tandvården

Back 10

Unit, turbiner, vinkelstycke, röntgen, autoklav, borrar, tandfyllnadsmaterial m.m.

Front 11

Vid vilka material ska batchnummer hanteras? Vad kan detta innebära?

Back 11

Kompositmaterial, injektion och sterilförpackningar.

När ny fpk bryts noteras numret i exp. en materialhanteringslista. Detta för att kunna spåra från tillverkare-leverantör-användare-patient

Front 12

Hur säkerställer man att härdljuskällorna fungerar som de ska?

Back 12

1) regelbundna kontroller av alla härdljuskällor för att säkerställa rätt ljusenergi

2) rengöra och kontrollera ljusledaren så den är fri från föroreningar

3) vid härdning placeras ljuskälla så nära materialet som möjligt utan att röra vid det i en rät vinkel mot ytan och ljuskälla ska hållas stabilt under hela härdningstiden

Front 13

Back 13

Hälsovådlig/skadlig

Kan vara irriterande eller skadlig för hud, ögon och luftvägar

Vissa produkter kan vid förtäring eller inandning skapa allvarliga hälsoproblem eller skador

Exp. Kylarvätska, tändvätska, lampolija m.m.

Front 14

Vad är arbetsgivarens skyldigheter gällande materialhantering och miljö?

Back 14

1) informera om hälso- och olycksrisker i samband med hantering av kemiska ämnen på arbetsplatsen

2) Säkerställa att alla förstått informationen

3) tillhandahålla skyddsutrustning

Front 15

Vad är artbetstagarens skyldigheter gällande materialhantering och miljö?

Back 15

1) Använda den skyddsutrustning som tillhandahålls

2) Att ta del av informationen som finns på kliniken (exp. säkerhetsdatablad)

3) Underätta arbetsgivaren om fel eller risker uppkommer

Front 16

Vilken typ av avfall på kliniken ska hanteras enligt "farligt avfall"?

Back 16

Stickande och skärande, alla kemikalier, amalgam och material med amalgam i (utdragna tänder?), ohärdat plastmaterial m.m.

Front 17

Vilka preventiva metoder har visat sig fungera för att motverka reaktion på allergena och skadliga material på kliniken?

Back 17

1) utbildning

2) att läsa bruksanvisningen

3) no touch-tekniken (rör ej ohärdat material)

4) bra skyddshandskar, gärna ej latex eller vinyl

5) handskbyte direkt vid kontamination

6) bra utsug vid slipning och puts extraoralt eller på labb

7) allmänt god hudvård

8) skyddsutrustning exp. vid ljushärdning

Front 18

Back 18

Sårslev, rensa efter exp en extraktion

Front 19

Back 19

Hävel

Front 20

Back 20

Lagningsbricka

Front 21

Back 21

Undersökningsbricka

Front 22

Back 22

Alginat, används för att ta avtryck exempelvis för en bettskena

Front 23

Back 23

Foliepincett, används med artikulationsband/färg- eller folirband för att visa eventuella ojämnheter på tänderna

Front 24

Back 24

A) rottång

B) UK

Front 25

Back 25

A) krontång

B) UK

Front 26

Back 26

A) rottång

B) ÖK

Front 27

Back 27

A) rottång

B) ÖK

"Den smala framtandstången nr 2" Tand; 12, 22 (11, 21, 13, 23)

Front 28

Back 28

Peang

Front 29

Back 29

A) avtryckssked ök

B) avtryckssked uk

Front 30

Back 30

A) kofferdam

B) håltagare

C) kofferdamhållare

D) klammertång

Front 31

Back 31

Borr C, FG (fiction grip), helt rundat skaft på borren

Front 32

Back 32

.

Front 33

Back 33

C, RA/vst fattning, blått vinkelstycke

Front 34

Vilken passar?

Back 34

A, FG- fattning

Front 35

Back 35

B, specialfattning

Front 36

Back 36

Klopincett enligt Edward.

Används ofta vid operation, pga klon får den ett fast grepp om slemhinnan.

Front 37

Back 37

Kapselinstrument, första används för att öppna kapseln med glasjonomer och den andra för att efter skakning i maskin applicera materialet på tanden.

Front 38

Back 38

Rännpincett/pointspincett

Vid förbehandling, har räfflad arbetsdel på längden. Till pappers- och guttaperkapoints.

Kan ha lås

Front 39

Back 39

Luxator

Front 40

Back 40

Anatomisk pincett

Rak, används exp för att hålla undan slemhinnor vid op. Peeforerad spets för bättre grepp i tex slem hinnan.

Front 41

Back 41

Kompositinstrument, används förbar4 trycka ned/applicera composit

Front 42

Back 42

A) matrishållare

Front 43

Back 43

Injektionsspruta respektive apparat för borttagning av kanyler, för att lägga bedövning respektive säkert avlägsna kanylerna

Front 44

Back 44

Nålförare, används för att sy

Front 45

Back 45

Excavator

Används bl.a. för att gröpa ur det sista karierade dentinet vid lagning

Front 46

Back 46

Kulstoppare, används b.la. till att forma composit

Front 47

Back 47

Carver

Front 48

Back 48

Planinstrument, används för att trycka/applicera in fyllningen i tanden vid provisoriska fyllningar.

Front 49

Back 49

Undersökningssond

Front 50

Back 50

Raksond, används bland annat till att undersöka i en borrar kavitet (kolla efter kvarvarande karies)

Front 51

Back 51

Över: Meriam

Under: Perry

Exempelvis till att plocka borrar eller instrument

Front 52

Back 52

Spatlar och glasplattor, används för att blanda-/spatlaihop tvåkomponentsmaterial

Front 53

Back 53

Fickmätningasond, används för att mäta djupet på eventuella fickor

Front 54

Rundborr

Back 54

För att avverka dentin

Front 55

Diamant

Back 55

För att avverka emalj med

Front 56

Putsborr

Back 56

För att putsa tex compositfyllningar med

Front 57

Vad innehåller amalgam, när förbjöds det och vilka egenskaper har det?

Back 57

En blandning av bland annat kvicksilver, tenn, silver och koppar.

Förbjöds i sverige 2009

Den är formbar i rumstemperatur men stelnar och expanderar

Front 58

Vilka regler och hjälpmedel finns kring hantering av Amalgam?

Back 58

Amalgam ska fångas upp med hjälp av guldfångare och partikelfälla eller sugsil samt amalgamavskiljare (i unit)

Buffertank/flödesbegränsare och amalgamavskiljare (diskbänk i sterilen)

Avskiljare ska finnas i alla avlopp där amalgam kan förekomma och ska desifektetas efter sista användningen på dagen och tömmas så frekvent att dess funktion inte försämras, minst en gång per år. Farligt avfall.

Flödesbegränsare eller buffertank ska kopplas till avskiljaren

Front 59

Vilka faktorer påverkar risken att utveckla kontaktexem (typ IV-allergi/dermatit)?

Back 59

Hur ofta en utsätts för ämnet

Exponeringens längd

Ämnet potential att penetrera hud

Front 60

Vad anses vara den vanligaste kontaktallergenen (kontakteksem) inom tandvården?

Back 60

Nickel

Front 61

Vilken anses vara den främsta allergenen för typ I-reaktioner?

Back 61

Latex

Front 62

Eugenol

Back 62

Nejlikolja; används ibland i temporära material, allergent och kan utveckla kontakallergi

Front 63

Kolofonium

Back 63

Organiskt naturharts framställt från barrträd; används som adhersiv i fluorlack. Är ett kännt kontaktallergen precis som Eugenol men sen en slutat använda det för avtryck har prevalensen av allergi hos personal minskat.

Front 64

Nickel

Back 64

Vanligt kontaktallergenen; inom tandvården kan rostfria instrument som autoklaverats för många gånger vara en risk pga att de kan vara skadade (korrosion och jonläckage).

Front 65

Kobolt-Krom

Back 65

Används i många dentala konstruktioner pga hög styvhet och lågt pris. Innehåller alltid spår av nickel, problemet är framför allt vid framställning av proteser eller liknande vid slipning.

Front 66

Latex

Back 66

Typ I-allergi som kan ger afalytiska reaktioner och ska helst undvikas om möjligt

Front 67

Var ska det finnas en amalgamavskiljare?

Back 67

Unit

Avlopp där amalgam förkommer (som under diskbänken i sterilen)

Front 68

Varför ska amalgamavskiljaren desificeras efter dagens sista användning?

Back 68

Tillväxt av mikrober försämrar dess kapacitet

Front 69

Nämn några organisatoriska och sociala arbetsmiljöstressorer

Back 69

1. Förstor arbetsbörda

2. Brist på tid för att utföra arbetet

3. Stort ansvar med små befogenheter

4. Oklara arbetsuppgifter och oklar arbetsroll

5. Brist på eget inflytande och stöd från kollegor och ledning likväl.

Front 70

Hur ska en arbetsbänk vara utformad?

Back 70

Rundade kanter och hörn, höjd anpassad för arbete i stående ställning, arbetsplatser där det är möjligt att sitta bra och arbeta, bänkskivor och inte reflekterar ljus m.m.

Front 71

Hur kan buller påverka oss?

Back 71

Muskelspänningar, högt blodtryck, huvudvärk m.m. redan vid låga nivåer

Front 72

Vilka källor till buller finns på en tandvårdsklinik?

Back 72

1) borrar, exempelvis highspeed

2) sugar

3) ultraljud

4) autoklaver och annan utrustning i sterilen

Front 73

Vilken brandskyddsutrustning ska kliniken ha?

Back 73

Brandvarnare

Brandsläckare

Brandfiltar (på strategiska platser)

Utrymmningstavlor

Markerade nödutgångar

Front 74

Ergonomiska riskfaktorer

Back 74

Böjda/vridna arbetsställningar

Arbete över axelhöjd eller under knäna

Arbete utanför underarmsavstånd

Statiskt muskelarbete

Ensidigt upprepat arbete

Manuell hantering (lyfta, skjuta och dra)

Front 75

Back 75

Carver , används för att skulptera kompositfyllning

Front 76

Back 76

Planinstrument, något bredare än en carver och används för att applicera provisoriska fyllningar med

Front 77

Back 77

Compositinstrument

Front 78

Vad heter fattningen och vad passar den till?

Back 78

FG-fattning, rött vst!

Front 79

Vilken fattning är det och vart passar den?

Back 79

RA/vst-fattning, blått vst

Front 80

Vilken fattning är det och vart passar den?

Back 80

Specialfattning, grönt vst

Front 81

Back 81

Diamantborrar för high speed eller rött vst (FG-fattning)

Front 82

När används en munvinkelhake?

Back 82

Vid operation, för att hålla undan läpparna.

Front 83

Tamponad

Back 83

Kompressor för att stoppa blödning eller suga upp var i ett hålrum

Front 84

Back 84

Raspatorium, instrument för lossande av slemhinnan från benet vid lambå

Front 85

Back 85

Munvinkelhållare för att hålla undan läpparna vid operation