• Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

Card Range To Study

through

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/14

Click to flip

Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;

Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;

H to show hint;

A reads text to speech;

14 Cards in this Set

  • Front
  • Back
Vad borde man egentligen kalla glasionomercement?
GPA- cement. Eftersom det inte finns några ionomerer i materialet.
GPA= Glas Poly Alkenat
Vad innehåller GPA-cement?
- Glaspartiklar med storlek 25- 40 nm beroende på vad man sa använda den till.

- SiO2
- AL2O3
- CaF2
- NaAlF6

Detta blandas med en vattenlöslig karboxylsyra: Polyacrylsyra (Poly Acryllic Acid)

- Kan även finnas ca. 5% vinsyra för att öka arbetstiden
Vad händer då glaspartikeln blandas med PAA? (Karboxylsyran)
Syra/bas-reaktion:

Karboxylsyran innehåller ju COOH-grupper och då vi blandar PAA och glaspartikeln kommer PAA dissociera så vi får H+ och COO-.

Vätejonerna attackerar glaset och det första som frigörs från glaspartikeln är Ca2+.

Ca2+ kommer att binda till två COO- vilket resulterar i ett 2D-nätverk.

Efter 30 min läcker även aluminiumjoner ut vilka är trevärda. De trevärda jonerna binder till tre COO- och det ger ett 3D-nätverk. Det kan dock ta ngn vecka innan hela processen är klar.



Det frigörs även lite fluor med tiden!
Ungefär hur lång arbetstid har man?
ca. 4-6 min då man blandat ihop dem.
Vad bör man tänka på då man arbetar med GPA-cement?
- Arbetstiden

- Svårt och känsligt material att arbeta med

- Fuktkänsligt så kofferdam och vattentätt vaselin bör användas.

- Putsning bör ske först efter en vecka eller åtminstone efter 24h. Med vatten då fyllningen ej får torkas ut. Resinförstärkta kan dock putsas direkt med en finkornig diamant. Viktigt även där att det inte torkar ut.
Vilka olika sorters GPA finns det?
X Konventionell GPA

X Vattenbaserat GPA

X Hybridmaterial
Vad är konventionell GPA?
- Blandning av glaspartikel och PAA

- Vätska/pulver- talet måste vara rätt.

- Dessa krymper ej med tiden vilket är en fördel
Vad menas med vattenbaserat GPA?
- Allt vätska/pulver frystorkas och då får man rätt dos som tillverkarna i förväg har mätt upp.

- Detta blandas sedan i destillerat vatten.

- Ger ett starkare material än konventionell GPA
Vad är speciellt med hybridmaterialet?
- I syra/bas-reaktionen blandas även en vattenlöslig monomer in. (Metakrylatmonomer)

- Eftersom det nu innehåller metakrylatgrupper, som komposit gör, ger det oss därför möjlighet att ljushärda.

- Kan tjäna extra arbetstid

- Mindre känslig för fukt då man blandat i plast

- Kallas för ett dualcement då det polymeriseras med både ljus och genom en kemisk reaktion.

- En del hybrid-GPA används i kombo med en primer (också det i likhet med komposit)
När använder man oftast GPA?
Från början var det på klass III och V. Också ibland på klass 1 och 2 på mjölkmolarer.

För:
- Cementering av tex broar och bryggor
- Fissurförsegling
- Underfyllning

I vissa fall måste man använda glasionomerer istället för komposit om patienten är plastallergiker
Vilka är fördelarna med GPA?
- Syra/bas-reaktionen ser till att det blir genomhärdat trots att inte ljuset når in för ljushärdning.

- Avger fluor som förhindrar sekundärkaries vid fyllningen tex.

- Binder till tandsubstans

- "Pulpavänligt". Sägs vara skonsamt för tanden

- Kantanslutningen blir bättre än för kompositer då det är mindre krympning. De resinmodifierade ger dock lite mer krympning

- Följer tandens termiska rörelser (expansion vid varma drycker-intag tex)
Vilka är nackdelarna med GPA?
- Kort arbetstid men lång "settingtime" då det kan ta veckor innan hela materialet är färdigpolymeriserat

- Låg hållfasthet

- Estetiken är sämre då materialet har en grå ton och är lite grovt på ytan

- Nötning sker på materialet

- Teknikkänsliga

- Tål inte uttorkning
Vad är kompomerer?
En-komponentssystem.

De marknasfördes i början som en typ av glasionomercement men är egentligen ett modifierat komposit-material.

- Monomererna har tillförts karboxylsyragrupper och en del av fillern har bytts ut mot syralösligt glas (glaspartikel med geléaktigt lager runt sig)

- Är en polysyra-modifierad komposit

- Polymeriseringen är identisk med kompositen. (Etsning, primer, bonding-process)

Är tänkt att polymeriseringen ska gå till som vid glasionomerernas där ljuset inte når in men då måste ju vatten/fukt finnas för att reaktionen ska komma igång. Men det som inte ljushärdas ligger underst och det tar väldigt lång tid innan vattnet når dit ner. Dessutom tas fluorutsöndringseffekten bort från GPA.
Vilka fördelar har kompomerer?
- Bättre estetik än glasionomererna

- Bättre styrka än GPA

- Mindre löslighet än GPA

Så därför egentligen inget som är bättre än kompositen och används därför inte så mkt i Sverige