Material - Dentala Helkeramer

Front 1

Vad kan dentala helkeramer användas till?

Back 1

X Skalfasader (0,5 - 1 mm)

X Skalkronor

X Kronor

X Inlägg

X Onlays

X Broar

X Rotstift

X Brackets

X Distanser

Front 2

Vilka dentala helkeramer ska cementeras med kompositcement?

Back 2

X Fältspatskeramer (Silikatbaserade)

X Glaskeramer (Silikatbaserade)

Front 3

Vilka dentala helkeramer ska cementeras med fosfat-, glasionomer-, eller kompositcement?

Back 3

X Försintrade och glasinfiltrerade keramkärnor
(bland- eller hybridkeram)

X Tätsintrade keramkärnor (Oxidkeramer)

Front 4

Hur är de kompositcementerade fältspatbaserade keramerna framställda och förstärkta?

Back 4

Pulver och vätska blandas och kondenseras och sintras sedan ihop (och då sker volymkrympning på 40-45%). Kan antingen vara aluminiumoxidförstärkt eller bara med leucitkristaller.

X Al2O3-förstärkt
- Emalj- och dentinmassorna innehåller lite mindre än 20% aluminiumoxid i sin fätspatmatrix
- Andra ämnen som ingår är leucitkristaller och kvarts

X Leucit-förstärkt
- Fälstpatmatrixen innehåller lite mindre än 50% leucitkristallet ((K2O • Al2O3 • 4 SiO2 )
- Leucitförstärkta fältspatskeramer är mer translucenta än det som förstärks med aluminiumoxid

Front 5

Vad är för- och nackdelar med sintrade fältspatskeramer?

Back 5

+ Vackra
- Sköra
- Krymper vid bränning

Front 6

Hur är de kompositcementerade glaskeramerna framställda och förstärkta?

Back 6

De är pressgjutna. Förstärks antingen med leucitkristaller eller litiumdisilikat.

X Leucitkristaller
- Brukar ha mellan 24-42 vikt-% leucit i glasmatrix

- Man använder sig av skiktningsteknik i fronten då man arbetar med leucitförstärkta keramer.
- Man brukar måla med ngn färg i området kring molarer och premolarer

X Litiumdisilikatkristaller
- Ca 60% kristaller i glasmatrix
- Vid skiktningsteknik används glaskeramik
med fluorapatitkristaller som sintras
- målningsteknik
- Används ofta för inlägg,kronor och broar

Front 7

Hur går det till då glaskeramerna pressgjuts?

Back 7

Först har man pulver med olika sammansättningar som man smälter samman --> börjar svalna av --> Blir till färgade, translucenta puckar (Ett glasmatrix) ---> Helt avsvalnade ---> Värmebehandling ---> Kärnor börjar bildas ---> Runt kärnorna börjar kristaller att bildas --> Glaskeram

Preformade puckar som under vakuum,
övertryck och temperaturhöjning pressas.

Glaskeramer är hållbarare än fältspatskeramer

Front 8

Hur går processen till då glaskeramer eller fältspatskeramer ska binda till emalj och dentin med kompositcement?

Back 8

1. Tandvävnad etsas och sköljs

2.  Primer appliceras

3. Adhesiv appliceras

Front 9

Varför silaniserar man keramen?

Back 9

Silanisering används på ytan av komposotcementet för att kemiskt komplettera den mikromekaniska bindningen mellan kompositcementet och den dentala keramen.

Silanisering:
- Ökar bindningsstyrkan mellan materialen
- Minskar risken för spaltbildning
- Minskar infiltration av vätska från munhålan

Silanet har två reaktiva dubbelbindingar.
Silanet binder till keramens oh-grupp via en vätebindning och bildar även en kovalent bindning mellan keram och silanisering.

Dess andra dubbelbindning polymeriseras ihop med kompositcementets polymernätverk.

Front 10

Översikt:

Back 10

Underst har vi syraetsad dentin och emalj.

På detta lager ligger primer, sen bonding och sen kompositcement. Dessa tre har alla polymeriserats.

På toppen av allt har vi den syraetsade dentala keramen med dess silanisering som sedan sätts på kompositcementet.

Front 11

Keramer kan även ha en kärna inom sig. Vilka ämnen innehåller de som är försintrade och glasinfiltrerade resp. de tätsintrade?

Back 11

X Försintrad och glasinfiltrerad:
- Aluminiumoxid (kronor, broar)
- Spinell (inlägg, kronor)
- Yttriumoxidstabiliserad zirkoniumdioxid (kronor, broar)
- Försintring sker i 10 h och sedan glasinfiltreras det i 4h.

X Tätsintrad:
- Aluminiumoxid
- Yttriumoxidstabiliserad zirkoniumdioxid

Front 12

Varför sätter man yttrium i zirkoniumoxiden?

Back 12

Det är för att delvis bevara den tetragonala strukturen även vid rumstemperatur.

Under fasomvanligarna ökar strukturen i volym med 3% när det går från tetragonal till monoklin fas. Då den går från monoklin till tetragonal så minskar volymen med 5%.

Front 13

Vilka olika frmaställningstekniker finns det för keramerna?

Back 13

X Sintring

X Pressgjutning

X CAD/CAM

X Kopierfräsning

Front 14

Hur går de olika metoderna till?

Back 14

X Sintring
- Kerampartiklar packas på förstorad gipsmodell, hättan
- Tätsintras och krymper till den aktuella kliniska storleken (partiklarna packas tätare pga uppvärmningen)

X Pressgjutning
- Preformade puckar som under vakuum,
övertryck och temperaturhöjning pressas

X CAD/CAM
- Avläsning av preparationsmodell
- Design av tandersättning
- Mekanisk bearbetning av puckar för inlägg, onlays, kronor, fasader, hättor, broar.

X Kopierfräsning
- För inlägg, onlays, fasader
- Förinlägg inmonterat
- Slipning i kerampuck

Front 15

Vilka ämnen kan puckarna som man mekaniskt bearbetar vara av?

Back 15

Av dessa gör man inlägg, onlays, kronor, fasader, hättor, broar.

Puckarna är av:
- Fältspatskeram
- Glaskeram
- försintrad, tätsintrad Y-TZP som även kan vara HIP:ad.

Puckarna som man glasinfiltrerar de försintrade med är av:
- Aluminiumoxid
- Spinell
- Y-TZP

Front 16

Hur är de olika materialens böjstyrka? I fallande ordning från den starkaste och ner.

Back 16

Tätsintrad Y-TZP

Glasinfiltrerad aluminiumoxid

Glaskeram med litiumdisilikat

Glaskeramer med leucit

Leucitförstärkt Fältspat

Fältspat

Glas

Front 17

Lista på termisk expansion för dentala keramer. Så har man sett den.

Back 17

Tätsintrad Al2O3 - 7,1

Fältspatskeram 6,4-7,8

Pressad glaskeram med litiumdisilikat - 9,7

Tätsintrad Y-TZP - 10,6

Hydrotermalglas - 13,2

Pressad glaskeram med leucit - 18

Leucitkristaller (K2O • Al2O3 • 4 SiO2 ) - 20-25

Front 18

På vilka sätt kan keramerna förändras med tiden?

Back 18

X Kan få spännings- och korrosionssprickor

X Kan utsättas för kemisk löslighet

X Åldring av HIP Y-TZP

X Kan bli utsatt för radioaktiv strålning