Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
143 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad är väder?
|
Momentan beskrivning av vad atmosfären och havet gör vid en viss tid och plats.
|
|
|
Vad är klimat?
|
Beskrivning av hur vädret vanligtvis är i en region (stor eller liten). Inte bara "medelvädret" utan även en beskrivning av extremerna och variabiliteten
|
|
|
Hur skiljer sig temperaturen mellan atmosfär och hav?
|
I atmosfären kan temperaturen ändras snabbt och det är stora variationer över dygnet och året. I den öppna oceanen är temperaturen relativt stabil över dygnet (<1 grad mellan dag/natt) och året (6-8 grader vinter/sommar). Kustzoner kan dock ha större temperaturförändringar över året beroende på djup/salinitet etc, tex Östersjön (<20 grader vinter/sommar)
|
|
|
Hur är atmosfären indelad och hur ändrar sig temperaturen mellan zonerna?
|
Atmosfären är supertunn, som skalet på ett äpple om jorden är äpplet. Notera också hur temperatur-minskningen är konstant nära marken.
|
|
|
Hur påverkar vattenånga atmosfären?
|
Mängden vattenånga atmosfären kan innehålla beror till stor del på temperatur.
|
|
|
Varför har jorden den temperatur den har?
|
Det beror på energibalansen som utgörs av:
- Solinstrålning - Långvågig strålning ut från jorden - Värmebudgeten |
|
|
Vad påverkar solinstrålningen?
|
Jorden rör sig i en elliptisk bana runt solen längs en axel som lutar. Båda dessa ändras över tiden. Det är även mer solinstrålning påvid nordpolen, men ekvatorn får mer exposure.
|
|
|
Hur påverkar solinstrålningen jorden?
|
Solinstrålningen destabiliserar atmosfären om den infaller över land - atmosfären ostabil på sommaren.
Den stabiliserar däremot havet, som är ostabilt på vintern och stabilt på sommaren. |
|
|
Beskriv den enkla klimatmodellen
|
Inkommande strålning= total solinstrålning * tvärsnittsarea * (1-albedo).
Utstrålning = emissionskonstant * utstrålning * area |
|
|
Varför skiljer sig den uträknade temperaturen från jordens faktiska temperatur?
|
Tack vare växthusgaser flyttas utstrålningsnivån högre upp i atmosfären.
|
|
|
Hur fungerar växthusgaser?
|
Växthusgaser absorberar långvågig strålning varmare än de själva och emitterar långvågig strålning i samma temperatur som de själva.
|
|
|
Förklara jordens värmebudget
|
Jorden tar upp värme vid ekvatorn och avger den vid polerna. Man rör sig dessutom snabare vid ekvatorn vilket resulterar i Corioliskraften.
|
|
|
Varför uppkommer Corioliskraften?
|
Man rör sig snabbare vid ekvatorn än vid poolerna vilket leder till att saker böjer av åt höger när de rör sig norrut och vänster när de rör sig söderut, eftersom de kommer ha en annan hastighet än jorden när du flyttat på dig.
|
|
|
Beskriv hur jordens värmebudget ser ut? Vad absorberar/reflekterar?
|
.
|
|
|
Beskriv Walker cirkulationen
|
Celler längs ekvatorn i öst-väst riktning. Störs ibland. Byter även håll - El nino.
|
|
|
Beskriv vindstrukturerna i atmosfären
|
.
|
|
|
Beskriv cell och klimatstrukturen
|
|
|
|
Vad är ett högtryck/lågtryck? Vilka generella (stora) hög/lågtryck finns?
|
Högtryck - Torr sjunkande luft, högt tryck, transport utåt, klart väder
Lågtryck - Fuktig stigande luft, lågt tryck, transport in, regnigt |
|
|
Hur påverkar dessa stora cirkulationssystem jorden?
|
Cellerna generar fenomen som uppwelling och passadvindar,
|
|
|
Vad är jetströmmar?
|
Jetströmmar bygger på konservation av rörelsemängd och går runt hela jorden vid 60 grader N/S och 30 grader N/S och går alltid åt samma håll.
|
|
|
Hur påverkas luft av transport upp och ner i atmosfären?
|
Stigande luft bildar regn och blir avkyld
Sjunkande luft blir torr och värms upp. När luft kyls utan att fukt tillsätts blir den torrare. |
|
|
Hur påverkar haven landklimatet?
|
Land har stora ändringar i temperatur och låg värmekapacitet medan hav har små ändringar i temp och hög värmekapacitet. Detta leder till att för land nära vatten fluktuerar temp mindre.
|
|
|
Vad beror havs och landsbris på?
|
Eftersom land blir varmt under dagen bildas ett högtryck -> blåser in från havet. Land svalnar fort på kvällen medan havet behåller sin temp -> vind från land.
|
|
|
Förklara vad North Atlantic Oscillation är och vad positivt vs negativt index innebär?
|
NAO är en del av arctic oscillation och består av tryckskillnaden mellan Islänska lågtrycket och Azoriska högtrycket. Verkar inte vara cykliskt och beror på atmosfäriska processer. Klimatförändringarna leder troligen till mer positiva index.
|
|
|
Vad innebär positivt vs negativt NAO index?
|
Positivt = AH>>IL - Stormarna går längre norrut och norra EU får fuktigt, blött och varmt medan syd-EU får torrt och kallt.
Negativt = AH<IL - Stormarna stannar i syd-EU och ger torrt i nord-EU |
|
|
Hur påverkar NAO ekosystemen?
|
Finns samband mellan dominanta arter tex mellan två calanus arter där den dominanta artern beror på NAO indexet. Påverkar också torskbeståndet m.m
|
|
|
Vad är El niño Southern Oscillation?
|
ENSO är att man vanligtvis har varmt fuktigt väder över Indonesien, upwelling utanför Peru och djup termoklin utan för Australien. Detta skiftar dock ibland till El Niño och La Niña.
|
|
|
Vad är El Niño?
|
El Niño är när passadvindarna vänder, termoklinen jämnar ut sig och lågtrycket över Indonesien drar sig ut i Stilla Havet.
|
|
|
Vad är La Niña?
|
Efter El Niño kan det slå över extremt åt andra hållet, termoklinen lutar mer och blir extra djup utanför Australien, lågtrycket skjuts än mer åt västra Pacific, vädercellerna blir kraftigare.
|
|
|
Hur påverkar de olika ENSO faserna resten av världen?
|
Bilden visar hur ENSO faserna påverkar utbrotten av sjukdomar. ENSO styr också mängden fisk tillgänglig utanför Perus kust och hur stora delar av Australien som brinner ner / svämmar över. Svält och misär följer i Indonesien, Indien, Afrika etc
|
|
|
Vad händer vid en subduktionszon?
|
Oceanplattan trycks ner under kontinentalplattan, kan leda till jordbävningar, vulkaner, djuphavsgravar etc
|
|
|
Vad händer vid en seperationszon av kontinentalplattor?
|
Man får en vulkanisk rygg/bergskedja där de två plattorna går i sär. Där skapas ny platta.
|
|
|
Hur påverkar salthalt och temperatur densiteten och hur ser det ut i djuphaven?
|
Minskad salthalt och ökad temperatur ger minskad densitet. I djuphaven ligger salthalten på 35 promille och temperaturen på 3-4 grader.
|
|
|
Hur kan man dela in oceanen i temperaturrelaterade lager?
|
Man kan dela in oceanen i 3 temperaturlager:
- Översta 100 m är ytzonen med uniform temp. Vinddrivna vågor och strömmar blandar om. - Transitionzonen - Termoklinen. Temperaturen minskar exponensiellt med djupet. - Under 1000 m - Bottenlagret, kallt vatten (1-3 grader) Större delen av havets volym |
|
|
Vad driver havsströmmarna?
|
Den ojämna solinstrålningen, vars värme fördelas av havsströmmarna driver också strömmarna. Densitetskillnader skapade av framför allt temperatur. Omblandning, vind, atmosfärstryck, tidvatten, jordens rotation (styr mer än driver)
|
|
|
Vad är mode water?
|
Då det inte finns cirkulationsceller i oceanen på samma sätt som i atmosfären tittar man istället på vattenpaket (mode waters) och deras flöden
|
|
|
Hur kan näringsämnen komma upp till ytan från djupvattnet?
|
I grunda områden sker mixing ner på djupet under vintern. I djupa områden sker ibland Ekmantransport.
|
|
|
Förklara mixingprocesserna
|
upwelling, säsongsmixing, densitetsgradients mixing, jag gissar bara...
|
|
|
Förklara vad som kontrollerar plankton produktivitet?
|
Näringsämnens tillgänglighet - upwelling och mixing
Fysiska faktorer - Ljus och säsongsdriven mixing. |
|
|
Vad kan man utläsa ur en djupprofil?
|
Är konc. rak har ämnet lång omsättningstid, är inte biologiskt aktivt tex natrium
Ändras konc över djupet har ämnet kort omsättningstid och/eller är biologiskt aktivit tex järn. |
|
|
Hur kommer det sig att vi har ett saltflöde från hav till land?
|
Då vindar kan blåsa med sig vattenpartiklar med salt i in över land kan en viss transport ske den vägen. Salttransport sker EJ via avdunstning.
|
|
|
Vad är marine snow?
|
Aggregat av näringsämnen, bakterier och döda saker. Järn sätter sig gärna på partiklar som marine snow.
|
|
|
Vad är Västra gränsströmmar för något?
|
Strömmar på västra sidan av oceanen, ganska djupa, transporterar värme från ekvatorn till polerna. Ganska näringsfattiga pga sitt ursprung i näringsfattiga vatten. Utbyter vatten med mid-latitude gyres och kustströmmar från polerna.
|
|
|
Beskriv den termiska vindekvationen.
|
Se block, jag orkar inte just nu... >.>
|
|
|
Vad är dynamisk höjd?
|
För att tryck? / densitet? på djupvattnet ska vara samma som vid ytan ändras höjden på lagrena. Detta genererar strömmar.
|
|
|
Hur påverkar vädercellerna havscirkulationen?
|
Upwelling leder till vattentransport ut från ekvatorn och upp till polerna.
|
|
|
Beskriv Arktis och Antarktis
|
Arktis är ett djuphav omgivet av land med en grund "tröskel" till Pacific (50 m) och en medeldjup "tröskel" till Atlanten (400 m)
Antarktis är land omgivet av djuphav, vinden runt Antarktis genererar upwelling och strömmar som mixar vatten från alla hav. |
|
|
Vad är metanhydrat?
|
Metanhydrat bildas vid högt tryck eller kyla i djuphaven och tundrorna. Metanet reagerar med vatten och bildar "isklumpar" av ämnet
|
|
|
Beskriv grundläggande cirkulationen i Arktis och förklara varför det kallas det Arktiska Medelhavet?
|
Arktiska havet är indelat i flertalet mer eller mindre djupa bassänger som påverkar cirkulationen. Trösklarna vid Island snörper av havet från Atlanten och gör att det fungerar ungefär som Medelhavet.
|
|
|
Vad är Antarktiskt bottenvatten (AABW)?
|
Antarktiskt bottenvatten är det tyngsta havsvattnet i världen och finns i alla havsbassänger på djup under 4000 m om de har en koppling till Antarktisk bassängerna. Har temp från -0.8-2 grader och en salthalt på 34.6-34.7 psu.
|
|
|
Vilka vattenlager finns det i Arktis?
|
Ett lager av kallt vatten med låg salthalt skyddar isen från det varmare Atlantenvattnet. Atlanten vattnet kan inte hålla Arktis isfritt men det kan smälta isen.
|
|
|
Hur fungerar värmecirkulationen i Arktis?
|
Temperaturen på det inflödande Atlantenvattnet varierar men man har observerat pulsar av varmare vatten som man kan följa på dess väg runt Arktis.
|
|
|
Hur gör man en färskvatten budget?
|
Man kollar på inflöden från hav, land, atmosfär och beräknar utflöden till hav och djupvatten.
|
|
|
Hur påverkar färskvatten processerna djupvattnet och hur bildas djupvatten?
|
För mycket/litet färskvatten kan störa djupvattenbildningen. Djupvattenbildning tar med sig 80% av allt havsbildat kol ner i djupet, men frigör ingen potentiell energi och kan därför inte driva någon oceancirkulation.
|
|
|
I vilka faser sker djupvattenbildning?
|
1) Förutsättnings förberedelse - avgränsning av vattnet
2) Konvektion - vattnet kyls ned 3) Sänkning - Vattnet sjunker nedåt 4) Spridning - Väl nere sprids vattnet utåt längs botten. Att bara skapa tugnt vatten räcker inte då det vid närvaro av land inte sjunker utan sticker i väg längs kusten. |
|
|
Vart produceras djupvattnet i Arktis?
|
Labradorhavet står för tillfället för största produktionen, Norska havet är troligtvis avlösar det är långa tidsskalor.
|
|
|
Vad kan utläsas ut Vostock kärnan?
|
Partikulärtryck av koldioxid fäljer temperaturen och det är ofta kallare än det är varmare på jorden.
|
|
|
Hur påverkar ökat partikulärtryck av koldioxid i atmosfären havet?
|
Ökad koldioxid i atmosfären leder till minskat karbonat och ökade vätekarbonater som i sin tur leder till mer löst kalcium och försurning. Kallt vatten innehåller dessutom mer CO2 än varmt vatten.
|
|
|
Hur påverkar kvävefixering kvävecykeln i pelagialen?
|
Trots kvävets betydelse är kvävefixerarna få och de utnyttjar funktionen sparsamt. I pelagialen är kvävecykeln främst regenererad men viss tillförsel sker via fixering och djupvatten.
|
|
|
Vad är Trichodesmium?
|
Filmaentär cyanobakterie.
Bildar inte hetrocyster och det är oklart hur de skyddar nitrogenaset från syre. De buntar ihop sig, diffrentierar cellerna och stänger ner fotosynt i mitten men N-fix verkar ändå inte ske enbart i mitten. Föredrar 20-25 grader för fixering. Kan ev m.h.a gasvakuoler gå ner i djupvattnet och lagra fosfat. |
|
|
Vad är Richelia/Calothrix?
|
Har heterocyst i änden på ett kort filmanent.
Symbios med diatoméer Kan vara betydande för export till djupen då diatoméer sedimenterar snabbt. |
|
|
Vad är encelliga cyanobakterier?
|
UCYN- B (Crocosphaera) fotosyntetiserar under dagen, N-fixering på natten.
UCYN-A (oidentifierad) är den vanligaste encelliga kvävefixeraren, saknar phycoerytrin - vanligt accenterande cyanobact pigment. Saknar fotosystem II och producerar därför inte syrgas. Saknar RuBisCo & citronsyracykeln. Fixerar kväve under dagtid och är troligen fotoheterotrof. UCYN-C (oidentifierad) släkt med cyanothece (en cyanobact) |
|
|
Vad begränsar kvävefixeringen i oceanerna?
|
Främst begränsar järn då det ingår i nitrogenas och fotosystem I. Kvävefixerare har ett 5 gånger större järnbehov än vid ammonium (NH4+) upptag. Tillgången av järn beror mycket på partiklar från land.
Fosfor begränsar vid tillräckliga järnhalter |
|
|
Vad är aggregat/marine snow?
|
Klumpar av partiklar (POM).
Högre microbiell aktivitet än i fritt vatten och högre aktivitet av ektoenzym (enzym på utsidan av cellen). Kan ge anoxiska micromiljöer. Vattenkolumnen bakom aggregatet blir anrikat på närsalter. |
|
|
Beskriv djupvattnet ur ett microbiellt perspektiv
|
Låg aktivitet och syreförbrukningen avtar med djupet. Lägre antal prokaryoter med längre generationstider då miljön är oerhört stabil. Lägre antal organismer. Låg halt organiskt material då mycket är nedbrutet tidigare i vattenpelaren.
|
|
|
Virus i djupvattnet
|
Färre än vid kusten. Viktiga för överförseln av organiskt material till DOM/POM. Största andelen går troligten på prokaryoter. I polarvattnen spelar temperatur större roll för omsättningen.
|
|
|
Vilka prokaryoter är mest utsatta för virus angrepp?
|
De som växer snabbt är mycket mer utsatta för virusangrepp än de som växer långsamt och finns där med i mycket lägre antal.
|
|
|
Hur påverkar trycket prokaryoterna?
|
Membralipider är tryckkänsligare än proteiner och högt tryck pressar ut membranet så att de omättade fettsyrorna rätas ut och membranet stelnar lättare. Djuphavsmicrober har därför större andel omättade fettsyror i sina membran än ytbakt.
|
|
|
Vad händer när ytlevande prokaryoter sedimenterar ner?
|
Då de inte är anpassade för det ökade trycket tenderar de att bli filamentära vid högt tryck då de inte klarar av att dela sig. Ex E.Coli:s protein FtZs används för att dela bakterierna men kan inte bildas vid högt tryck. Flera kemiska och biologiska reaktioner ändras/påverkas av högt tryck och protein/enzym ändrar form/volym vid aktivitet vilket störs av ökat tryck.
|
|
|
Hur påverkar havsis microorganismer?
|
Microorganismerna finns inte inuti isen utan i små fickor i, ovanpå eller under isen. Ju kallare det blir desto mer vatten fryser ut ur fickan och salthalten ökar kraftigt medan temp sjunker. Trots detta finns hög microbiell aktivitet i isen och de kan vara viktiga för vårblomningar.
|
|
|
Vilka olika zoner finns det i havet?
|
Djupled: Epipelagialen, mesopelagialen, bathypelagialen, abyssalpelagialen, hadalpelagialen.
Horisontellt: Neritiska zonen - ovanför kontinentalsockeln (autoktont kol, små predatorer). Oceaniska zonen - utanför kontinentalsockeln (alloktont kol, stora predatorer, export av OM till mesopelagialen). |
|
|
Vad är Reynolds tal och hur beräknas det?
|
Reynolds tal ger ett mått på huruvida djuret påverkas av vattnets viskositet eller dess tröghet. Fisk har högre Re-tal (>~10000) och simmar genom att trycka vattnet i motsat riktning till sin rörelse( - strömlinjeformad smart!) Microorg har små Re-tal (<~0.1) och simmar genom att dra sig fram.
|
|
|
Vilka typer av plankton storlekar finns det?
|
Mega > 20 cm - maneter och bläckfiskar
Macro 2-20 cm - krill och kammaneter Meso 0.2-20 mm - hopp/hinnkräftor Micro 20-200 microm - de flesta växtplankton Nano 0.2-2 microm - bakterier Femto <0.2 microm - virus |
|
|
Vilka morfologiska anpassningar har plankton?
|
Undvika att sjunka genom ökat motstånd eller flytkraft.
Hitta föda och undvika att bli uppäten genom sinnesorgan, kamouflage och bioluminiscence. |
|
|
Hur ser det mesopelagiska ekosystemet ut?
|
Inget ljus - ingen primärproduktion. 20% av epipelagialens prim.prod sjunker ner till meso.
Brist på mat Biomassan beroende av prim.prod i vattnet ovan. Vertikal migrationsbeteende ökar och drivs av tillgång på föda? |
|
|
Vad är nekton och vilka 3 huvudgrupper finns inom nekton?
|
Nekton är simmande pelagialiska djur, som förekommer inom de tre grupperna:
Vertebrata (ryggradsdjur) Mollusca (mollusker) Crustacea (kräftdjur) |
|
|
Vilka 5 klasser av djur inom Vertebrata finns representerade i nekton?
|
Chondrichthyes (broskfiskar)
Osteichthyes (benfiskar) Mammalia Reptilia (reptiler) Aves (fåglar) |
|
|
Vad är skillnaderna mellan fiskar som migrerar och de som inte gör det?
|
Migrerare: Simblåsa, välutvecklade ben och muskler.
Ickemigrerande: Ingen simblåsa, svaga ben och muskler. Gemensamt: Svart/silvriga, stora ögon, stor mun, fotoforer (bioluminiscence organ), små i storlek. |
|
|
Vilka typiska egenskaper har epipelagiska fiskar?
|
Stor variation i storlek, strömlinjeformade, starka muskler, snabb simning, stora ögon, countershading - ljus/silvrig mage och mörk rygg.
|
|
|
Vilka typiska egenskaper har mesopelagiska fiskar?
|
Migrerande: Små, relativt förlängda &/ smala i sidled, relativt starka muskler, stora ögon, svarta med ev silverdetaljer, bioluminiscence.
Ickemigrerande:Små, relativt förlängda &/ smala i sidled,svaga muskler, STORA ögon, svarta med ev silverdetaljer, bioluminiscence. |
|
|
Vilka typiska egenskaper har djuphavs pelagiska fiskar?
|
Små men större än meso-pelagiska fiskar, ej strömlinjeformade - ofta kulformade, svaga muskler, små/inga ögon, svarta/röda/färglösa, bioluminiscence för att locka byte.
|
|
|
Vilka typiska egenskaper har djuphavs bottenfiskar?
|
Relativt stora, långa, starka muskler, små ögon, mörkbruna/svarta, ev bioluminiscence.
|
|
|
Vad är en bardval och vilka två typer av födosök startegier har dem?
|
En bardval är en val med förhornad gomlist och TVÅ blåshål.
Continuos ram feeding - Simma med öppen mun Intermittent ram feeding - Öppnar och stänger munnen. |
|
|
Vad är en tandval?
|
En val med tänder, är predator, ETT blåshål, saknar blindtarm, könsdimorfism, ekolokalisering.
|
|
|
Hur påverkar klimatförändringarna valarna?
|
Solskador pga svagt ozonlager, mörka pigment skyddar bättre. Habitatminskning/förlust pga sjunkande salthalt, höjning av havsyta, tempändring, försurning.
Kemisk och ljudföroreningar, bifångst och överfiske. |
|
|
Marina reptiler. Go!
|
Havssköldpaddor - lägger ägg på land, temp bestämmer kön, andas luft, får pisk av plast. Äter allt från svamp, fisk, koraller, alger, maneter, bläckfisk, sjöborrar etc
Havsormar - Lägger ägg på land eller föder levande. Äter fisk. Saltvattenskrokodiler - Estuarier i sydöstra asien. Iguana - Galapagos, äter sjögräs. |
|
|
Hur skiljer sig diversiteten mellan kustområden och djuphavet?
|
Diversiteten i djuphavet är högre än i kustområdena, 10% av alla individer är av samma art på djupet medan siffran kan vara 10-25% i kustområden för en dominant art.
|
|
|
Vad är fläckdynamik?
|
Klumpar av organiskt material faller ner tex valkadaver eller döda fiskar, ger fläckig distribution av näring. Säsongsvariationer av prim.prod kan påverka mängden fytodetritus aggregat
|
|
|
Vad finns i/på djuphavs mjukbotten?
|
Megafauna, mobil epifauna
Demersala (zonen precis ovanför botten) och bentiskpelagialiska fiskar Echinodermer Cephalopoder Artropoder Spongier Cnidarier Mycket stora protozoer tex foraminiferer |
|
|
Hur sköter djuphavsdjur reproduktionen?
|
Långt till partner leder till:
- Sexuell parasitism - Bioluminiscence - Ferpmoner - Hermafroditism - Direkt utveckling - Indirekt utveckling med lecitotrofa larver Kontinueling reproduktion, vissa arter pulsad/säsongsvis Låg fekunditet Stora ägg |
|
|
Varför skiljer sig diversiteten mellan kustområden och djuphavet?
|
Kan bero på spatial heterogenitet - stabila förhållanden gör att fler nicher utvecklas spatialt
Ickestabil jämviktsdynamik - k-strateger, låg abundans - ständig succession. Trofiska interaktioner Rekryteringsbegränsningar - låg adult abundans, fekunditet och larvtransport leder till låg konkurrens. |
|
|
Vilka hot finns mot djuphavet?
|
Destruktiva fiskemetoder
Överfiske Utvinning av olja, gas & mineraler (mangannoduler) |
|
|
Vad skiljer djuphavssediment från grunda sediment?
|
Grunda sediment kan vara djupa (2000m>) till skillnad från djuphavssediment som bara är några hundra meter djupa.
|
|
|
Varför minskar mängden prokaryoter med djup?
|
Minskningen korrelerar främst med minskad mängd organiskt material, vilket också styr syreförbrukningen.
|
|
|
Varför finns det så få prokaryoter i South Pacific Gyre?
|
Det är som ett ökonområde med nästan ingen produktion.
|
|
|
Var finns de högproduktiva områdena i djuphaven och hur ser de ut??
|
Upwellingområden.
Hög tillförsel av organiskt material och hög syrefröbrukning, låg syrepenetration ner i sedimentet, sulfat reduktion viktig |
|
|
Viktiga sedimentprokaryoter
|
Beggiatoa - sulfid/syre oxidation
Thioploca - Sulfid/nitrat, rör sig upp/ned i sedimentet och lagrar nitrat i vakuolen. |
|
|
Vad stoppar prokaryoter från att expandera djupare i sedimenten?
|
Den termiska värmen begränsar utbredningen nedåt ~100 grader är för varmt.
Aktiva microorganismer finns dock flera hundra meter ner i djuphavssedimentet. |
|
|
Varför kan microorganismer vara aktiva på större sedimentdjup än på grunda vatten?
|
Syret tränger mycket längre ner i sedimentet eftersom syreförbrukningen är så långsam
|
|
|
Vad beror bakteriemortaliteten främst på i djuphavssediment?
|
80% av mortaliteten beräknas bero på virus. Eukaryoter (betare) verkar vara sällsynta och sulfidgradienten bör inte flytta sig på samma sätt som på grunda sediment (vanlig dödsorsak i grunda sed.)
|
|
|
Hur bildas metan i sedimentet och vad är det bra för?
|
Metan bildas under sulfatrika zonen av Archaea, berggrunden eller kemisk bildning. kommer nedifrån i sedimentet. Viktig elektrondonator.
|
|
|
Vad är the microbial methane filter?
|
Metan är en elektrondonator och färdas upp i sedimentet med diffusion, vilket gör att globalt konsumeras 90% av metanet innan det når ytan. Kan dock komma upp till vattenfasen om det strömmar snabbare än microorg hinner oxidera.
|
|
|
Varför är syreförbrukningen lägre i djuphavssediment?
|
Prokaryoter är färre och jobbar långsammare eftersom det finns mindre organiskt material och det som finns är svårnedbrytbart.
|
|
|
Vilka/hur oxiderar metan?
|
Anaerob sulfatreduktion till sulfid av Archaea som är släkt med metanbildarna. Aerob syrereduktion med Bacteria
Metanoxidation med nitrat (bara visat i limniska miljöer) Metanoxidation med järn och mangan (ej visat men borde förekomma |
|
|
Var kan metan nå ytvattnet?
|
Främst vid hydrothermal vents och cold seeps.
|
|
|
Vilka är de viktigaste formerna av reducerat svavel och hur bildas de?
|
S2-, S0 och järnsulfider är viktigast och bildas genom mocrobiell sulfatreduktion, geotermiska processer, oxideras microbiellt och kemiskt med syre/nitrat/metalloxider.
S2- kan falla ut som järnsulfid, fr.a. pyrit, FeS2 som elektronacceptor. |
|
|
Hur bildas reducerat järn?
|
Oxideras kemiskt med syre och förmodligen nitrat, men oxideras också av microorganismer.
|
|
|
Hur bildas ammonium?
|
Biologisk nedbrytning/ geotermisk omvandling av organiska kväveföreningar.
Dissimilatorisk nitratreduktion - nitrat är e-acceptor och omvandlas till ammonium via nitrit. Ev från kvävefixering. |
|
|
Varför är vätgas viktigt och hur bildas det?
|
En av de bästa e-acceptorerna för respirerande microorganismer.
Bildas från: Jäsande bakt & järnoxidation i sediment, termokemiska processer i berggrunden och ev sönderdelning av vatten pga radioaktiv strålning |
|
|
Hur fungerar djuphavsberggrunden?
|
Genomflöde av vatten i sprickor, de översta 100 meterna har porositet på 10% där vätskefasen är ca 2% av total oceanvolym. Domineras troligen av Archaea. Kemolitotrof prim.prod?
|
|
|
Vilka är problemen med undersökning av microbiella processer i djuphaven?
|
Kontaminering!
Svåråtkomligt |
|
|
Vad är tidig diagnes?
|
Omvandling av sedimentmaterialet, nytt material tillkommer kontinueligt, kompaktion, abiotiska reaktioner- upplösning/utfällning, biotiska reaktioner - nebrytning/omvandlig av ämnen och bioturbation.
|
|
|
Sker sedimentation av ett ämne kontinueligt?
|
Inte alltid, sedimentationsmängden av ett ämne kan variera, precis som koncentrationen pga abiotiska och biotiska reaktioner.
|
|
|
Hur påverkar bioturbation sedimentationen?
|
Hjälper microbiella processer, ökar nedbrytningshast genom omblandning av syresatta miljöer med reducerade miljöer. Gör sedimentet mer heterogent, ökar nitrifikationsdjupet
|
|
|
Hur skiljer sig de djupa sedimenten från de grunda i nordöstra Atlanten?
|
Grundare domineras av makrofauna medan djupare av mikroorganismer, mycket längre uppehållstid för organiskt kol och biomassa.
Suspenstionsätare vs depositionsätare |
|
|
Hur kan mängden nitrat som avges ur ett sediment indikera hur djupt det är syresatt?
|
Om mycket nitrat (NO3-) avges indikerar det att sedimentet är syresatt djupt ner, då om det inte var det skulle nitratet försvinna i denitrifikation.
|
|
|
Vad är OMZ?
|
Oxygen minimum zone, syreminima i vattenpelaren oftast pga hög primärproduktion vid ytan vilket ger mycket organiskt material som faller ner - bryts ned -förbrukar syre.
|
|
|
Vad händer vid klimatförändringarna?
|
Tempökning innebär:
- minskad syrelöslighet - minskat vattenutbye i OMZ pga ökad stratifiering - Förändring i omsättning av växthusgaser |
|
|
Vad har OMZ och syrebristen för effekter?
|
Ändring i artsammansättning och näringsväv, kanalisering av metabolism från högre nivåer till mikrobiella omsättningar, förskjutning till anaeroba respirationer. Vattencirk kan föra in syrebristvatten över kontinetalsockeln och orsaka bottendöd.
|
|
|
Varför är inte järn och mangan respiration viktig i vattenpelaren?
|
Finns inte tillgängligt.
|
|
|
Vad är AOU bildat fosfat?
|
Apparent oxygen utilization, alltså att fosfatet bildats via aeroba processer.
138:106:16:1 |
|
|
Vad är anammox?
|
ANaerobic AMMonium OXidation, ammonium oxideras till kvävgas
|
|
|
Vad är problemet med att ta upp djur från djuphavet?
|
Gas komprimeras och djur med simblåsa kan explodera.
För evertebrater, som består till stor del av vatten, är temperaturskillnaden det största problemet, stabil i djupet och ofta skild från ytvattnets temp. |
|
|
Hur delar man in oceanerna?
|
Epi, meso, bathy, abyssal, hadal.
|
|
|
Hur skiljer sig Antarktis från de andra kontinenterna?
|
På grund av istäcket finns inga stränder och zonerna är förskjutna nedåt, dels för att isen påverkar men också för att isen gröpt ur kontinentalsocklen.
|
|
|
Vilken djurgrupp dominerar djuphavsfaunan?
|
Sjögurkor.
|
|
|
Vilka djurgrupper är viktiga i djuphavet?
|
Xenophyophorea (foraminifera - skalamöbor)
Porifera, Cnidaria, Mollusca (Bivalvia, Gastropoda, Cephalopoda), Echinodermata, Chordata, Nematoda, Annelida, Crustacea Pycnogonida, Brachiopoda, Tardigrada |
|
|
Vad hindrar tex Mollusca och Crustacea att öka med djupet?
|
Kalk är svårt att hålla i kristalliserad form vid högt tryck - inget skal
|
|
|
Storleksklassificering av fauna
|
Mega - större ytor än 1 m2 relevanta undersökningsområden
Makro - 1 m2 Meio 0.05-1 mm stora, 1 dm2 Microfauna - 1 cm2 |
|
|
Nämn några djur som finns i mesopelagialen?
|
Hoppkräftor, krill, musselkräftor, märlkräftor, kammanter, hydromedusor, maneter, planktoniska polychaeter, slemmaskar, snäckdjur, pelagiska sjögurkor, bläckfisk, pilmask
|
|
|
Vad är hydrothermal vents och vilka två typer finns det?
|
Snabbt flöde med hög temp, punktflöde
Långsamma flöden med lägre temp, diffust flöde |
|
|
Vart hittar man hydrothermal vents ?
|
I spridningsxoner och hotspots. ofta på ett djup av 2000-3000 m
|
|
|
Hur fungerar en hydrothermal vent?
|
Vattnet kokar inte trots temp över 100 grader pga trycket. Vandrar ner genom berget och pressas upp mot ytan ovanför magmakammaren.
|
|
|
Vad händer med hydrothermal vents när de vandrar bort från sprickan?
|
De dör ut eftersom vattnets cirkulation stannar av
|
|
|
Varför ändras HV:s aktivitet med tiden?
|
Avsvalning eller ändrat cirkultionssystem
|
|
|
Vilka kemiska reaktioner sker i/vid HV:s?
|
Det som kommer ut är surt och reducerat.
|
|
|
Vad är en black smoker och vad är röken?
Hur länge lever en black smoker? |
Vätsketransport i sprickr med liten utspädning ger hög hastighet och temp (200-400 grader). Kalcium och baruumsulfat utfällning ger skorstenen. Röken är främst metallsulfider som fälls ut i kontakt med det kalla havsvattnet. Lever runt 10 år, sen sätts den igen och kollapsar
|
|
|
Finns det liv i/på en black smoker?
|
Nej med temperaturer upp mot 350 grader är det osannolikt då odlad archaea klarar 122 grader och DNA separerar innan 100 grader
|
|
|
Vad är en white smoker?
|
Vätskeutflödet blandas ut med färskt havsvatten innan det når ytan vilket gör att järnsulfiden fälls ut nere i sedimentet. Har lägre temp än black smokers, vit rök som består av zinksulfid. Mer fauna än black smokers.
|
|
|
Vad är ett diffust flöde?
|
Lägre temp, ingen rök, mycket utfällning nere i sedimentet då det blandas ut mer innan det når ytsedimentet. Stor tillväxt av bakt och fauna.
|
|
|
Vad händer med vattnet från HV:s?
|
Det varma vattnet lämnar botten och stiger uppåt. Blandas ut med kallt vatten och när det får samma desitet som omgivande vatten (150-300 meter ovanför botten) sprids det horisontellt. Utfällnigarna sedimenterar ner efterhand.
|
|
|
Vad är recharge och vad händer?
|
Vatten strömmar in i HV system, temp ökar, syre förbrukas, pH sjunker, Mg/CaSO4 fälls ut. Metaller löses ut. Koldioxid och vatten bildar metan
|
|
|
Vilken prim.prod dominerar vid HV:s och vilken är den vanligaste e-donatorn?
|
Kemolitotrofer, HS-
|
