Mag-Tarmkanaler

Front 1

Vad är dyspepsi?

Back 1

Kronisk eller återkommande smärta och eller obehagskänsla med gastro-duodenalt ursprung. Även uppspändhetskänsla / fyllnadskänsla och illamående är vanliga symptom.

Magkatarr och dyspepsi är inte samma sak. Katarr är inflammation och man kan ha dyspepsi utan att ha inflammerad slemhinna.

Det vanligaste är funktionell dyspepsi som tillsammans med irritable bowel syndrom (IBS) tillhör funktionella mag-tarmsjukdomar.

Front 2

Läkemedelsbehanling vid IBS

Back 2

Det finns ingen bra behandling mot dyspepsi. Har man magsårslika besvär så kan man testa protonpumpshämmare.

Linaklotid: mot IBS-förstoppning

v.m: Linaklotid binder guanylat-cyklas-c i tarmlumen vilket ger mer cGMP som ökar aktiviteten av PKG-II vilken stimulerar öppning av CFTR kanaler så att Cl- strömar ut i lumen. Detta drar med sig Na+ på grund av spänningsgradienten och detta bildar i sin tur en osmotiskgradient som drar med sig vatten.

Stimulerar alltså sekretion-->diarré

Är också visceralt smärthämmande.

Front 3

Magsäckens innehåll och funktion av detta

Back 3

Magsaften består framför allt av HCl och det proteolytiska enzymet pepsin.

- HCl dödar mikroorganismer i födan

- Luckrar upp bindväv och muskelvävnad och aktivera pepsinogen till pepsin som börjar spjälka proteiner.

- Nya rön säger att HCl rakerar med nitrit från nedsvalt saliv och vildar NO som har slemhinneskyddande effekt.

- Absorption av B12 kräver intrinsic factor

- Underlättar absorption av järn och kalcium

Front 4

Reflux

Back 4

Då magsaften hamnar i esofagus, sker normalt.

Front 5

Esofagus clearencefunktion

Back 5

Surt maginnehåll i esofagus --> uttänjing av matstrupens vägg --> peristaltisk reflex + nedsvalt saliv --> surt maginnegåll töms ner i magen och neutraliseras lite ve HCO3- från saliven.

Front 6

Gastroesofageal refluxsjukdom GERD

Back 6

- Regurgitation av magsaft --> esofaguslumen flera gånger under dagen.

- Man får halsbränna, bröstsmärtor, känsla av klump i halsen, magsmärtor och rethosta.

- 70% har inte endoskopiskt påvisbar skada i esofagusslemhinnan (non-erosive reflux disease, NERD)

- Resterande har detta (erosive refluz disease, ERD)

- Esofagusslemhinnan är känsligare än ventrikelslemhinnan. Upprepade exponeringar för det sura maginnehåller --> skadad slemhinna och inflammation.

Front 7

Läkemedelsbehandling vid GERD

Back 7

Tillfällig reflux:

- Syraneutraliserande ämnen, antacida (novalucol)

- Alginsyra, reagerar med HCl och bildar en skummande viskör gel som lägger sig över ventrikelinnehåller och skyddar på detta vis. Får man reflux är det neutralt det som komme upp typ.

- Histamin-2-receptorantagonister: Famotidin. Minskar produktionen av HCl och pepsin genom att hämma histamin från sin receptor som normalt stimulerar dessa funktioner på parietalcellen.

- Protonpumpshämmare

Svåra besvär:

- Protonpumpshämmare tex. omeprazol.

- Läkning sker normalt inom 4 veckor för 80%. 90% efter 8 veckor.

Problem med detta: De har relativt kort syrasekretionshämmande effekt. På morgon och natt ökar sekretionen (<pH4) såkallad acid breakthrough. Problematiskt för patienter med svår GERD.

Front 8

HCl sekretion /produktion

Back 8

Cl- transporteras in i canaliculi i cellen aktivt, som står i kontakt med körtellumen.

- Cl- samt K+ co-transporter tar dessa ut i lumen

- K+ tas in igen i utbyte mot H+ med H+-K+-ATPas.

Detta stimuleras av histamin (H2receptor), ACh (M3 receptorer) och gastrin (CCK2receptor).

Front 9

Omeprazol

Back 9

Hämmar H+-K+-ATPas

Svag bas som ackumuleras i den sura miljön i canaliculi. När cellen stimuleras blir det surare och omeprazol protoneras --> akiral som reagerar med och inaktiverar ATPaset.

Front 10

Magsår ; Ulcus

Back 10

Sår i magen:

- I regel mindre HCl än normalt.

- Magslemhinnan atrofierar

Sår i duodenum:

- I regel med HCl än normalt

- Erosion: litet sår

- Sår: sår in i submucosa.

Front 11

Anledning till magsår

Back 11

Inte stress och levnadsvanor som man trodde innan.

Helicobacter pylori är främsta orsaken:

90% av duodenalsårspatienter har HP

Magsäckssår beror också på detta eller NSAID.

Mycket allvarligt om det börjar blöda eller om det perforerar väggen.

Front 12

Helicobacter pylori

Back 12

Gramnegativ, spiralformad aerob bakterier som inte klarar av syra.

- Binder bara epitelceller i magsäcken

- Har ureas som gör urea--CO2 och NH3 och bildar bas/amoniak lager kring sig för att skydda sig mot den sura miljön.

- Koloniserar nära nära slemhinnan där är det inte surt på grund av bikarbonatsekretion för att skydda slemhinnan.

- Diagnostisera genom att de om det finns ureas i magsäcken.

Front 13

Läkemedel vid ulcus

Back 13

Eradikering av HP --> tar död på bakterien och ger liten risk att drabbas av magsår igen.

- Ta protonpumpshämmare i 7 dagar eller 14 vid duodenumsår tillsammans med antibiotika.

- Amoxicillin + Klaritromycin

Front 14

NSAID/ASA orsakade magsår

Back 14

- Framför allt genom hämning av COX-1 men också COX-2. Vilket hämmar produktionen av "slemhinneskyddande" prostaglandiner.

COX-1: --> PGE2 som stimulerar slemsekretion, HCO3- sekretion och ökat blodflöde.

COX-2: viktigt för reparation av slemhinnan.

Riskfaktorer:

Tidigare magsår

Ålder >60

Samtidig glukokortioidbehandling.

Front 15

Läkemedelsbehandling mot magsår orsakade av NSAID:

Back 15

Minska sårrisk med hjälp av protonpumpshämmare i första hand. Bra då man bara tar en dos dagligen och det är mindre risk för dyspeptiska biverkningar.

Misoprostol: PGE1 analog --> ger ofta diarré och buksmärta.

PGE1 och PGE2 har dokumenterad slemhinneskyddande effekt i mag-tarmkanalen då de ökar bikarbonatsekretion, slemsekretion och blodtillförsel.

Front 16

Protonpumpsindikation

Back 16

GERD

Ventrikelsår

Duodenumsår

Profylax vid NSAID behandling

Zollinger-Ellisons sjukdom (gastrinproducerande tumör som ofta sitter på pankreas)

Front 17

Biverkningar PPI

Back 17

Illamående

Gasbildning

Diare el förstoppning

Stegrande gastrinnivåer oroar vissa:

PPI ökar pH i magen --> frisättning av gastrin som har trofisk effekt på ECL celler i mag-slemhinnan.

Front 18

Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD)

Back 18

Ulcerös kolit

- Tjocktarmen, ändtarmen

- Inflammation i slemhinnan

Crohns sjukdom

- Sista delen av ileum och första delen av tjocktarmen

- Inflammationen kan vara i hela tarmväggen

Har okänd patofysiologi (patogenes) men bakteriefloran och ökad aktivitet av immunförsvaret för predisponerade patienter tros spela roll

Crohns sjukdom har klar ärftlig faktor.

Front 19

Läkemedel vid IBD

Back 19

-5-ASA vid framför allt ulcerös kolit

Tex. Mesalazin eller sulfasalazin (tarmbakterier klyver till 5-ASA och sulfapyridin)

- Glukokortikoider

Tex. prednisolon, betametason, budesonid

- Immunosuppressiva medel

- Azatioprin, till steroidberoende eller steroidrefraktära patienter

Biologiska LM

Tex: adalimumab eller infliximab som är TNF-alfa hämmare.

Front 20

Underhållabehandling vid ulcerös kolit

Back 20

5-ASA; mesalazin eller sulfasalazin

Front 21

Underhållsbehandling vid crohns sjukdom

Back 21

Låg dos glukokortikoider eller azatioprin

Front 22

LM vid ulcerös kolit skov

Back 22

Mild: ökad dos 5-ASA

måttligt: prednisolon

Svårt: 5-ASA rektalt + hög dos glukokortikoider

(utebliven steroid effekt: TNF-alfa hämmare)

Front 23

LM vid crohns sjukdom skov

Back 23

Mild - måttlig: Prednisolon el budesonid

Svår: Betametason I.V

Svara man inte på detta: azatioprin eller TNF-alfa hämmare (infliximab / adalimumab)

Front 24

Diarré olika typer

Back 24

Osmotisk diarré (laktat brist tex)

Motorisk störning

Ökad sekretion / minskar absorption

Inflammation

Vanligt orsak rotavirus eller e.coli bakterier.

Bakterier aktiverar CFTR Cl- kanal --> mer sekretion i krytorna än vad som tas upp i villustopparna.

Front 25

Behanling diarré

Back 25

Ospecifik diarré, kronisk diarré eller allmänt för snabb tarmpassage.

Loperamid: opiatreceptoragonist--> minskad ACh och prostaglandiner i tarmen --> minskad peristaltik.

Bäst effekt om det sätts in under det fösta dygnet. Bra effekt vid turistdiarré.

- ORS (oral rehydration solution) vid cholera-inducerad diarré.

Innehåller glukos, Ca++, Na+, K+

Vid allvarlig bakterie infektion ta antibiotika.

Front 26

Förstoppning

Back 26

Motorisk störning i kolon / rektum

Front 27

behanling förstoppning

Back 27

Bulkmedel:

- Lättare obstipation

- Fibrer som inte bryts ner i magsäcken och tunntarmen. Kommer till kolon och tänjer ut tarmen så att man får en enterisk reflex som stimulerar peristaltiken.

Osmotiskt aktiva ämnen: Laktulos

- Bryts inte ner i magsäcken eller tunntarmen.

- Bakterier bryter ner i tjocktarmen och det bildas en osmotisk gradient som drar med sig vatten. --> tänjning av tarmen --> enterisk reflex.

- Vid lite svårare obstipation

Tarmirriterande ämnen: Sennaglykosider

- Vid svårare obstipation

- Påverkar plexus myentericus vilket för att motoriken stimuleras.