Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
59 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vilka olika ställen/mekanismer/system kan begränsa eller hindra gasutbytet i lungorna? |
Gasutbytesytan: vätska eller var kan täppa till alveolerna. Transportsystemet: alveolväggarna förstörs, lungytan reducerad. Ventilationen: ofullständig vid sjukdomar som begränsar eller hindrar andningsrörelserna. Luftvägarna: luftströmmen till/från lungorna kan hindras vid sjukdom, som skapar förträngning av luftrören. Kontroll och reglermekanismer: andningscentrat kan påverkas (skador eller förgiftningar).
|
|
|
Vad tittar man på när man gör en bedömning av patientens andning? |
Otillräcklig syresättning - ökade andetagsvolymer - ökad andningsfrekvens Dyspne - inspiratorisk (inandning) - expiratorisk (utandning) - vila - ansträngning Andningsfrekvens Andningsrörelser - symmetrisk? - andningsdjup - hjälpmuskler? Hudfärg Andningsljud - rassel? ronki? Syresättning - Sp02 (perifer saturation) - blodgas |
|
|
Hur många andetag tar vi normalt per minut? |
12-16 stycken |
|
|
Vad menas med:
Bradypné? Tackypné? Cheyne-stoke? Kussmauls andning? |
Bradypné: långsam andning
Tackypné: snabb andning Cheyne-stoke: jämn andning Kassmauls andning: onormalt djup andning för att vädra ut ökad halt av koldioxid. |
|
|
Ge ett exempel på vad som kan orsaka att en patient tar väldigt ytliga andetag. |
Smärta vid andning. |
|
|
När blir det ökat patologiskt dead space? |
Om det är dålig cirkulation (av ex emboli) med bra ventilation. |
|
|
Vad menas med "shunt"? |
Om syrefattigt blod inte kommer i kontakt med ventilerade alveoler och leds vidare över till cirkulationen utan syrepåfyllnad. |
|
|
Hur stor är tidalvolymen? - ett normalt andetag i vila. |
500 ml. |
|
|
Vad menas med 4:e potensen? |
Motståndet är avhängigt av bronkens/bronkiolens diameter. Fördubbling av diametern ger 16 ggr större flöde. Halveras diametern minskas flödet 16 ggr. |
|
|
Förklara begreppen compliance och recoil. |
Compliance - eftergivlighet Recoil - återfjädringskraft |
|
|
Vad menas med atelektaser? |
Lungblåsor som fallit samman pga att de inte blivit uppblåsta på ett tag. |
|
|
Förklara hypoxemi. Vad är det? Symtom? |
Minskad syrgashalt i blodet. Kan leda till cirkulationssvikt och blödning. Symtom: förvirring, rastlöshet, aggressivitet, medvetslöshet och cyanos. |
|
|
Förklara hypoxi. Vad är det? Symtom? |
Minskad tillgång på syre i vävnaden. Detta leder till minskad cellulär metabolism och nedsatt cellulär funktion. Tvingar cellerna att övergå till anaerob metabolism, kan leda till metabolisk acidos och celldöd. |
|
|
Vad är cyanos? När får man det och var? |
När nivån av obundet hemoglobin överstiger 50g/l (ca en tredjedel av allt hemoglobin). Huden blir "blå". Uppstår främst där man har tunn hud och i slemhinnor. Ex naglar, läppar. |
|
|
Vad är det för skillnad på obstruktiva och restriktiva sjukdomar? Samt ge exempel på någon sjukdom inom varje. |
Obstruktiva: när motståndet mot luftströmmen i luftrören ökar pga kontraherad glatt muskulatur, förtjockad slemhinna och/eller ökad slemproduktion. Ex. Bronkit, astma, KOL. Restriktiva: när det är nedsatt rörlighet i thorax eller förmåga att utvidga lungvävnaden, stelare lungor, svårare att fylla med luft. Ex. Pleurit, Pneumoni. |
|
|
Hur ser luftrören vid astma ut? |
Den glatta muskulaturen drar ihop sig, inflammerade luftrör har extra slem. Luftrören är alltså trängre och luft blir fångad inuti alveoler. |
|
|
Hur kan astma uppträda/visa sig? |
Genom: - attacker av andnöd - hosta - ökad slembildning - allergisk/icke allergisk astma - hyperreaktivitet i bronkiolerna |
|
|
Beskriv patofysiologin bakom astma. |
Kontraktion av glatt muskulatur i bronkväggen - bronsernas diameter minskar - bronkospasm.
Slemhinneödem som beror på trimning av inflammatorisk reaktion i luftvägarna - histaminfrisättning från bronkslemhinnan. Påverkar glatt muskulatur.
Ökad bildning av tjockt segt sekret beroende på den inflammatoriska reaktionen. |
|
|
Vad kan det finnas för orsaker till att man får astma? |
Det kan bero på ärftliga faktorer. Utlösande faktorer kan vara: - virusinfektioner - rökning och passiv rökning - damm, pollen, viss mat - långvarig exponering för något allergen. |
|
|
Vad är det som händer när astma "är allergiskt" (uppstår som en allergisk reaktion)? |
Allergener (antigen följer med inandningsluften) fäster på antikroppar på mastceller i slemhinnan --> histaminfrisättning --> frisättning av infektionsförsvar - konstriktion av blonkialmuskulatur, inflammation, ödem. |
|
|
Hur diagnosticerar man astma? |
Anamnes - andfåddhet, anfallsvis, pipande andning, rökare, allergi, infektion. Auskultation av lungorna - ronki. Allergiutredning Spirometri PEF-mätning - dygnsmätning i flera veckor. |
|
|
Förklara vad "ronki" är. |
Högt pipande ljud över luftvägarna vid auskulation, framförallt vid utandning. Luftens passage genom förträngda delar av bronkträdet, med segt sekret i luftvägarna. |
|
|
Hur behandlar man astma? |
Dämpning av inflammation: - Kortison - Leukotrienantagonister Minska kontraktion av glatt muskulatur i bronkialväggen: - B2-stimulerare - Teofyllin - Antikolinergika Kombinationsbehandling kortison och B2-stimulerare. - Symbicort Dämpning av histaminfrisättning: - Natrium Kromoglikat (Lomudal). |
|
|
Vilka tre stadier av astma finns det? |
Lindrig: - sporadiska symtom (då och då), PEF > 80%. Måttlig: - symtom > 2 ggr/vecka, PEF 60-80%. Svår: - dagliga symtom, PEF < 60%. |
|
|
Vilka svårighetsgrader finns det vid akut astma anfall? Och när blir det livshotande? |
- Andfåddhet vid ansträngning - Andfåddhet i vila - Mer andningspåverkan (här blir det livshotande) - Samtalsdyspné, ronki avtar - Uttröttad patient, cyanos, medvetandepåverkad. |
|
|
Hur behandlar man en patient med akut astma anfall? |
Lugnt bemötande Saturationsmätning - ge syrgas Luftrörsvidgande terapi Antiinflammatorisk behandling (kortison) Sluten läppandning PEF-mätning
IVA-vård vid uttröttad patient, medvetandepåverkad. |
|
|
Vad är Bronkit? Symtom? Behandling? |
En infektion i trachea och bronkerna. Symtom: inflammerade slemhinnor producerar mer slem - leder till obstruktion i luftvägarna, ont i halsen, bröstet och hosta (torr eller slemmig), hosta blir värre vid ansträngning, pågår i flera veckor. Beror vanligtvis på virus (RS, infuensavirus). Behandning: rökstopp, B2-agonister, hostdämpande (vid torr hosta), slemlösande (vid slemmig hosta), inhalation av glukokortikoider. |
|
|
Vad är definitionen på kronisk bronkit? |
Luftrörsinflammation: hosta med upphostningar (under minst 3 månader i minst 2 år). |
|
|
Vad beror kronisk bronkit ofta på? |
Rökning. |
|
|
Beskriv patofysiologin bakom kronisk bronkit. |
I bronkerna: inflammatoriska förändringar i slemhinnan, ökat antal slemproducerande körtlar, minskat antal cilier - ökad risk för infektioner. Kronisk obstruktiv bronkiolit: slemkörtelhyperplasi, fibros och obstruktivitet.
Ger ökad risk för nedre luftvägsinfektioner. Ökad mängd slem i luftvägarna. Ofta nedsatt luftflöde. Ökad risk för utveckling av KOL. |
|
|
Vad står KOL för? |
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom. |
|
|
Vad kan vara orsaker till att man får KOL? Vad händer? |
Luftföroreningar, till ex. tobaksrök. --> startar en inflammatorisk process i epitelet i lungorna med ökat antal bägarceller och ökat antal slemproducerande körtlar. En epitelskada. Ökad slembildning. |
|
|
Vad innebär det på kroppen om man har avancerad KOL? |
Nedsatt andningsfunktion, undernäring, benskörhet, muskelsvaghet, påverkan på hjärta och njurar. |
|
|
Vad är Emfysem? Hur får man det? |
En undergrupp till KOL. Patienter med KOL har emfysem i större eller mindre grad. Det är stora blåsor som blivit av små alveoler (alveolerna blir större och färre - minskat utrymme för diffusion av gaser). Förlust av den elastiska bildväven i alveolarväggarna - lungan blir slappare. Lätt att andas in, svårt att andas ut. Risk för luftvägsstängning vid utandning. Luftvägarna är "upphängda" i alveolerna. Patienten hinner inte andas ut.
Etologi: - rökning - genetiska faktorer - obalans i enzymer som skyddar och bryter ner lungvävnad. - a1-antitrypsinbrist, ärftlig brist på enzym, en tidig utveckling av utbredda allvarliga emfysem. |
|
|
Varför är det så viktigt att övervaka patienter med KOL när de använder syrgas? |
De har svårt att andas ut koldioxid vilket innebär att de har ökad mängd koldioxid i blodet - de har tröttat ut sina koldioxidreceptorer så de inte funkar. Ger man då syrgas finns risken att receptorerna för syre slutar fungera, och det är farligt. Kan bidra till att patienten slutar andas. Man kan ge syre, men det ska inte ges för hög dos, saturationen ska helst ligga på ca 90%. --> övervaka! |
|
|
Vad menas det när man får "Barrelchest"? |
När man andats med utspänd bröstkorg en längre tid för att motverka kollaps av luftvägar. Bröstkorgen blir väldigt stor och utspänd. |
|
|
Patofysiologiskt och patoanatomiskt kan KOL beskrivas som tre olika sjukdomar. Vilka? |
Kronisk bronkit - hypersekretion. Kronisk obstruktiv bronkiolit - obstruktion. Emfysem - destruktion av lungvävnad.
De flesta patienter har en blandning av alla tre, men tillstånden kan uppträda isolerat. |
|
|
Vilka är symtomen för KOL? |
Hosta med upphostningar. "Förkylning som inte går över". Pip eller väsningar (wheezing) i bröstet. Är mycket vanligt, även vid lindrig KOL. Beror på ökad slemproduktion. Dyspné - är kardinalsymtomet men kommer senare i förloppet. Det är det symtomet som gör att patienten söker hjälp och det som påverkar livskvaliteten mest. |
|
|
Hur diagnosticerar man KOL? |
Man misstänker KOL vid: - Riskfaktorer - främst rökning. - Långvarig eller upprepande perioder med hosta och upphetsningar eller andnöd vid ansträngning.
|
|
|
Hur ser utredningen kring KOL ut? |
Anamnes med noggrann beskrivning av symtom. Fysisk undersökning. Lungröntgen. EKG. Spirometri. PEF. Diffusionskapacitet. |
|
|
Hur kan man göra för att underlätta andningen vid KOL? |
Sluten läppandning. Avlastande ställning vid sittande. |
|
|
Hur behandlar man KOL, Kronisk Bronkit och Emfysem? |
Rökstopp!
Symtomlindrande behandling: - Antikolinergika och bronkdilaterande behandling. - Steroider vid akut försämring. - Årlig vaccination mot influensa. - Syrgas (inte för mycket). - Operation eller transplantation. |
|
|
Vad innebär en volymreducerande kirurgi? |
Ett återupprättande av lungornas totala elastiska återfjädringstryck.
Thorax blir mindre - bättre användning av respiratoriska muskler. Diafragman blir åter välvd.
Patienten får något bättre syresättning och betydligt bättre livskvalitet. |
|
|
Vad är KOL akuta exacerbationer för något? |
En försämring i habitualtillståndet, med t ex. ökad dyspné, hosta, missfärgade upphetsningar, ökad mängd och segt slem. Beror oftast på en bakteriell infektion.
--> en försämring i sin sjukdom. |
|
|
Hur behandlar man akut exacerbation? |
Bronkvidgande behandling i inhalation (B2-agonist, antikolinergika). Ev. Teofyllin. Oxygen Kortison Antibiotika Ev. Diuretika, slemlösande. |
|
|
När används ventilatorbehandling? Vilka typer finns? |
Vid sänkt medvetande, vid stigande pCO2 och vid acidos.
Noninvasiv Invasiv |
|
|
Vilken hjärtsjukdom förekommer ofta samtidigt som KOL? Hur kommer det sig? |
Hjärtsvikt.
De har gemensamma riskfaktorer - rökning och inflammation.
Vid KOL en omformning av hjärtat - högerkammalhypertrofi - högerkammarsvikt.
Omformning av lungkärl pga hypoxi - stelare kärl - pulmonell hypertension.
|
|
|
Vad är interstitiella lungsjukdomar? Symtom? |
Angriper bindväv i alveolväggar och bronkiolo. Ofta inflammation som medför bindvävsomvanling med hypertrofi. Ökad stelhet i lungorna och minskat antal fungerande alveoler - restriktivitet - eftersom alveolväggarna blir förtjockade. Försämrat gasutbyte och ökat andningsarbete.
Symtom: - andfåddhet - hypoxi - högerkammarsvikt och kor pulmonale |
|
|
Vad är pneumoni? Orsak? Symtom? Behandling? |
Lunginflammation - infektion i själva lungvävnaden (alveolerna). Orsak: pneumokocker, stafylokocker etc. Ökad slembildning som minskar syreupptaget i alveolerna. Symtom: ökad hjärt- och andningsfrekvens, hög feber, svår smärta vid andning, hosta med färgat eller blodigt expektorat, sjukdomskänsla, aptitlöshet, svettningar, frossa, muskel- o ledsmärtor samt huvudvärk. Behandling: antibiotika (tabletter) utanför sjukhus, intravenöst (på sjukhus). Pneumokockvaccin - de som är i riskgruppen. |
|
|
Vad är aspirationspneumoni? |
Innehåll från matstrupen åker ner i lungorna - kan leda till frätskador med bakterieinfektion. |
|
|
Vad är tuberkulos? Vilka smittas? Orsaker? Symtom? |
En bakterieinfektion "liten svulst". 1/3 av de som smittas diagnosticeras, hälften av dessa blir botade. Nedsatt allmäntillstånd och immunförsvar ökar risken att smittas. Smittar via droppsmitta, TBC som drabbar andra organ än lungor smittar inte vidare. Lung-TBC kan vara inkapslad och är därmed inte smittsam. Passerar ner till alveolerna - inflammatorisk reaktion - liten svulst utvecklas - läks ut - primärinfektion.
Symtom: långvarig hosta, nedsatt allmäntillstånd
Vaccin, prover: tuberkulinprov, BCG-vaccin, syrafasta stavar vid direktmikroskopi eller salivprov - smittsam.
TBC är anmälningsplikt på. |
|
|
Vad är pneumothorax? Spontan pneumothorax? Ventilpneumothorax? Hemothorax? |
Luft i luftsäcken - skador, undersökningar, emfysemblåsor som spricker. Spontan: när skadan sker inifrån, spricker etc.
Lungan faller samman pga att undertrycket försvinner.
Ventilpneumothorax: hål in i lungsäcken - ventil som öppnas när man andas in och sluts när man ska andas ut.
Hemothorax: blod i lungsäcken - genom skada.
"Punkterad lunga" |
|
|
Vilka typer av lungcancer finns? |
Icke småcellig - skivepitelcancer, adenocarcinom.
Småcellig |
|
|
Vilka orsaker kan finnas till att man får lungcancer? |
Rökning aktiv/passiv Joniserande strålning - radon Asbest - isolering t ex Bilavgaser Industriutsläpp |
|
|
Symtom och behandling av lungcancer? |
Symtom: hosta (blodig upphostning - hemoptys), andfåddhet - framförallt i vila eller lätt ansträngning, smärta i bröstkorgen, lunginflammation, svullna lymfkörtlar i halsen, trötthet, aptitlöshet, avmagring, vätska i lungsäcken.
Behandling: Kirurgi, cytostatika, strålbehandling, smärtlindring. |
|
|
Vad är ett pleuradrän? |
En "behandling" till vätskefylld lunga. Ett drän (plastslang) som kopplas till en sug som återupprättar undertrycket i lungsäcken - lungan expanderar. När skadan läkt tas dränet bort. |
|
|
Vad är sömnapné? Behandling? |
Perioder med andningsuppehåll under sömn. Man är onormalt trött dagtid. Behandling: CPAP |
|
|
Vad är CPAP? |
En behandling där patienten andas i mask med kontinuerlig luftström med övertryck genom masken vilket ökar inandningsvolymen och ger ett motstånd vid utandningen, vilket håller luftvägarna mer uppspända. |
|
|
Vad menas med respiratorisk insufficiens? |
Oförmågan att upprätthålla normala blodgaser. |
