Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
10 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad är det? |
Forskning som snarare bygger på ord och förståelse istället för kvantifiering/siffror Induktivt angreppsätt Den är tolkande, tyngden ligger på förståelse av den sociala verkligheten Den är konstruniostisk, sociala egenskaper är resultatet av samspel mellan indeivder
|
|
|
Fyra olika traditioner |
Naturalism - Eftersträvar förståese av den sociala verkligeheten utifrån dess egna termer Etnnometodologi - Hur skapas den sociala ordningen, genom samtal och samspel Emotionalism - Subjektivitet, fånga insidan av uppleverlser och erfarenheter Postmodernaism - Öppenhet för de olika sättet den sociala verkligheten konstureras
|
|
|
Viktiga steg i en kvalitativ metod |
1. Genrella frågeställningar 2. Val av relevanta platser och undersökningspersoner 3. Insamling av relevant data 4. Tolkning av data 5. BEgreppsligt teoretiskt arbete 6. Skrivandet av forsknignsrapport |
|
|
Kriterier för trovärdighet |
Tillförlitlighet - OM det kan finnas många olika beskrivningar av en social verklighet är det trovärdigheten i forskaren resultat som avgör acceptansen Overförbarhet - Vid liten grupp, håller resultatet även i annan kontext Pålitlighet - Motsvarighet till realibilitet |
|
|
Kriter för äkthet |
Rättvis bild - Av de uppfattnignar och åsikter som finns i den gruppen som studeras Ontologisk auticitet - Får de personer som medverkat btättre förståelse för sin miljö? Pedagoidisk autencitet - Fär personern en bätre bild av hur andra personer i miljön upplever saker och ting |
|
|
Respondentvalidering |
Den process varigeinom en förskare förmedlar sin resultat till människorna som ingått i studien.
|
|
|
Triangulering |
Man använder mer än en metod eller datakället vid studiet av sociala företelser
|
|
|
Fokus för en kvalitativ forskare |
Beskrivning av världen med undersöknignspersonen ögon. Tillskriver omgivningen en mening. Samhällsvetenskaplig utgångspunkt INtresserad över att ta upp deskriptiva detaljar alltå beskriningar och förklaringar TOnvikt vid processer, dvs hur skeenden och mänster utvecklas över tid Försöker förvänsak den sociala verkligheten så lite som möjligt, man låter strukturen vara minimal
|
|
|
Kritik |
Forskingen är för subjektiv, bygger på forskarens egna uppfattnignar om vad som är viktigt, samt det personliga förhållandet med undersöknignsperonerna
Svårt att replikera, då den är ostrukturerad ch ofta beroende av uppfinarens uppfingsrikedom
Svårt att generalisera till andra miljöer
Svårt att faställa vad osm faktiskt tagits fram |
|
|
Skillnader mellan kvantitativa och kvalitativ |
Kvantitativa framstäls med siffror, kvalitativ med ord
Kvantitativ sås tyr forskarens intresse och fårgor undersökningen, i kvalitativa handlar det om deltagarna perspektiv som utgånspunkt
Kvantitativ sker oftast på distans medan kvalitativ sker med närhet
Kvantitativa utgår ifrån en teori, kvalitativa genererar en teori
Kvantitativ ger en statisk bild av verkligehete, kvantitatv en mer processintriktda och anpassas efter hur saker utvekclas över tid
Kvantitatitva är mer strukturerrade, dvs lättare att studer begrepp
Kvantitativa är mer generella medan kvalitativa är mer kontextuella
Kvantitativa strävar efter mer storskaliga social trender, kvalitatitva sysslar med begränsade aspekter
Kvantittaitva utforskar en konstlad situation, kvalitativa deras naturliga miljö
KVantitativa har fokus på människros bettende med kvalitativa fokuserar på meningen till beteendet. |
