Kof - Diagnostik Och Käkledsmuskulaturen

Front 1

Vad är definitionen av symptom, tecken på sjukdom och mätvärde och vad påverkar dessa?

Back 1

X Symptom = Subjektiva upplevelser som endast den sjuke kan vara varse tex smärtsensationer, yrsel, illamående

- Påverkas av vem som intervjuar, hur man intervjuar och situationen vid intervjun.

X Tecken = Förändringar som även kan upptäckas av andra än pat. själv tex rodnad, svullnad, ljud röntgenbild mm

- Påverkas av undersökaren. Värderar grad av överensstämmelse med symptomen.

X Mätvärde = Avläsning direkt från instrument.

- Påverkas av tillförlitligheten hos instrumenten. Kan det reproduceras?

Front 2

Varför är det så viktigt att utforma goda diagnostikkriterier?

Back 2

För att inte sjuka ska klassas som friska och tvärtom.

Front 3

Vilka är de diagnostiska kriterierna för migrän utan aura? (IHS)

Back 3

A. Minst 5 attacker som uppfyller kriterie B och D som följer nedan.

B. Huvudvärken varar i 4-72h

C. Har minst 2 av dessa egenskaper:

- Ensidig

- Pulserande

- Måttlig-svår intensitet

- Försämras av fysisk aktivitet

D. Under huvudvärken sker minst ETT av följande:

- Illamående och/eller kräkningar

- Ljus- och ljudkänslighet

E. Kan inte tillskrivas ngn annan sjukdom

Front 4

Hur kommer man fram till en diagnos?

Back 4

Intervju + kliniska fynd

Front 5

Vad är validitet?

Back 5

Validitet kan generellt sägas vara att man verkligen mäter det man vill mäta.

Front 6

Vad är reliabilitet?

Back 6

Tillförlitlighet hos en mätning tex ska resultatet vara detsamma vid upprepade mätningar = reproducerbarhet.

Front 7

Hur förhåller sig validiteten och reliabiliteten till varandra?

Back 7

Hög validitet och hög reliabilitet: Då har man mått på det man ville ha mått på och efter ett antal försök är resultaten inom acceptabel intervall.

Utifrån detta kan man lätt lista ut när en av dem är låg och en är hög, båda låga osv.

Front 8

Vad är sensitivitet?

Back 8

Sannolikheten att en individ som är sjuk har ett positivt mätvärde.

Front 9

Vad är specificitet?

Back 9

Sannolikheten att en frisk individ har ett negativt mätvärde.

Front 10

Vad är ett positivt prediktionsvärde?

Back 10

Sannolikheten att en sjuk individ har ett positivt mätvärde.

Front 11

Vad är ett negativt prediktionsvärde?

Back 11

Sannolikheten att ngn med negativt mätvärde är frisk.

Det negativa prediktiva värdet beror på prevalensen i populationen, en hög prevalens ger ett lågt npv.

Front 12

När är man falskt sjuk/frisk och när är man sant sjuk/frisk?

Back 12

Det är när mätvärdet inte stämmer med tillståndet. En sjuk person med ett negativt mätvärde blir en falskt frisk patient medan en frisk person med positivt mätvärde är falskt sjuk.

Överensstämmer mätvärdena med pat. tillstånd är man sant frisk/sjuk.

Front 13

Hur räknar man ut sensitiviteten?

Back 13

Då tittar man på de som är sjuka och tar antalet personer som är sant sjuka (positivt mätvärde+ sjuk) delat på totala antalet personer som är sjuka (Oavsett mätvärde.)

Sensitivitet = Sant sjuka / Alla som är sjuka

Front 14

Hur räknar man ut specificiteten?

Back 14

Då tittar man på de som är friska och tar antalet sant friska (negativt mätvärde+ frisk) delat på det totala antalet friska oavsett mätvärde (Sant friska och falskt sjuka)

Specificitet= Sant friska/ Alla som är friska

Front 15

Hur räknar man ut negativt prediktionsvärde?

Back 15

Bland de med negativa mätvärden.

Sannolikheten = De sant friska / Totala antalet med negativa mätvärden (Falskt friska och sant friska)

Front 16

Hur räknar man ut positivt prediktionsvärde?

Back 16

Bland de med positiva mätvärden.

Sannolikheten = De sant sjuka/ Totala antalet pers med positiva mätvärden. (Sant sjuka + falskt sjuka)

Definieras som andelen av dem som testas positiva för en sjukdom som verkligen ÄR positiva. Det positiva prediktiva värdet beror på prevalensen i populationen, en hög prevalens ger högt ppv.

Front 17

Vad kan ligga till grund för feldiagnostik?

Back 17

Det kan vara att vi väljer att diagnostisera med HÖG SENSITIVITET. En metod med hög sensitivitet har en låg andel falskt negativa svar, d.v.s. positiv förekomst ger ett positivt testresultat med hög sannolikhet. Däremot kan metoden fortfarande ge många falskt positiva svar. Med hög sensitivitet hamnar många av de friska inom ramarna för en sjukdomsdiagnos och då har vi överdiagnostiserat.

Vi kan ha för HÖG SPECIFICITET. En metod med hög specificitet har en låg andel falskt positiva svar, d.v.s. negativ förekomst (ingen sjukdom) ger ett negativt testresultat med hög sannolikhet. Däremot kan metoden fortfarande ge många falskt negativa svar, d.v.s. pers med sjukdomar faller mellan stolarna.

Front 18

SÅ: Hur gör man bäst för att slippa falskt sjuka och falskt friska

Back 18

Man har både hög sensitivitet och hög specificitet.

Helst 1,0.

Front 19

Exempel: Ett test har sensitivitet på 95% och specificitet på 70%. Sjukdomsprevalensen är 10%. Det är 1000 pat. tot. Hur ska man tänka för att få fram positiva och negativa prediktionsvärdet?

Back 19

1. 100 stycken är sjuka (då sjukdomsprevalensen är 10%) och ska fördelas mellan sant sjuka (A) och Falskt friska (B). Vi vet att sensitiviteten är 95% vilket gör att 95% av 100 st sjuka är sant sjuka. 95 st på A och 5 st på falskt friska.

2. 90% är friska vilket ger oss 900 pat som ska in på falskt sjuka (C) och sant friska (D). Specificiteten är 70% vilket gör att 630 pat. ligger på sant friska (900x0,7= 630)

3. Det positiva prediktionsvärdet är de sant sjuka/ de med positivt mätvärde. 95/365= 0,26

4. Det negativa prediktionsvärdet är de sant friska/ de med negativt mätvärde. 630/635 = 0,99

Alla exempel är likadana så det är lätt att räkna ut!

Front 20

Hur påverkas prediktionsvärdena beroende på prevalensen?

Back 20

Om prevalensen är hög blir det negativa PV låg eftersom man kan anta att de flesta som är sjuka kommer att visa positivt mätvärde. Då blir det positiva prediktionsvärdet högt.

Om prevalensen är låg kan man anta att de flesta av pat. kommer att visa negativa mätvärden vilket visar på att de är friska.

Påverkas ju såklart av specificitet och sensibilitet.

Front 21

Hur delar man in TMD i tre olika grupper?

Back 21

GRUPP 1

Käkmuskelsmärta (Lokal/regional/generell)

GRUPP 2

Diskförskjutning med återgång

Diskförskjutning utan återgång

GRUPP 3

Käkledssmärta

Käkledsinflammation

Käkledsartros

Front 22

Vad är typiskt då man har käkmuskelsmärta?

Back 22

X Smärtan går att provocera fram

X Patienten ska känna igen smärtan

X Viss värk/smärta förvärras vid funktion, parafunktion och käkrörelse

X Smärta kan förvärras vid belastning (Sens+, specificitet ++, (vilket betyder att det är bra för att hitta de som är friska men lite svårare för att hitta de som är sjuka utifrån detta?)

X Palpationssmärta i käkmuskulaturen. (Sens++, spec -. Man kan få palpsmärta även om man ej är sjuk. Men de sjuka fångas oftast in. Hög sens, låg spec.)

( Av de som har palpationssmärta kan man ofta få en indikation på var smärtan urspringer ifrån genom att se hur smärtan är fördelad på tex temporalis anterior/posterior/ fäste/ursprung, Pterygoideus lateralis/medalis, munbotten, nackmuskler, trapezius, arm, hand, vad.)

Är smärtan bilateral beror ofta smärtan på parafunktion. Är smärtan unilateral beror ofta smärtan på lokal biomekanisk faktor.

Front 23

Hur kan en typisk anamnes och status se ut för en pat. med käkmuskelsmärta?

Back 23

X Anamnes:

- Smärta i käken, tinningen, örat eller framför örat

- Smärtan påverkas av käkrörelse, käkfunktion och parafunktion

X Status

- Palpation av m.masseter och m.temporalis ELLER maximal gapning utlöser smärta som pat. känner igen.

Har en sens. på 0,84 och en spec. på 0,95.

Front 24

Hur ser en typisk anamnes och status för en pat som lider av käkmuskelsmärta associerad med generell smärta?

Back 24

X Anamnes

- Smärta i käken, tinningen, örat eller framför örat SAMT smärta på flera andra ställen tex skuldra, rygg, mage, armar, ben.

X Status

- Palpation av m.masseter och m.temporalis som utlöser smärta som pat. känner igen SAMT palpation av armar, tummuskel, vader som utlöser smärta.

Front 25

Hur ser en typisk anamnes och status ut för en pat. som lider av huvudvärk associerad med käkfunktionsstörning?

Back 25

X Anamnes

- Huvudvärk i tinning/ar SAMT huvudvärk som påverkas av käkrörelse, funktion eller parafunktion

X Status

- Palpation av m.masseter och m.temporalis ELLER maximal gapning utlöser smärta som pat. känner igen.

Sens. 0,89 , spec, 0,87

Front 26

Vad är artalgi?

Back 26

Det är käkledssmärta. Då har man värk/ont/smärta i käken som kan förvärras vid funktion.

Palpationssmärta (Sens ++, spec -)

Ont/smärta vid belastning (sens +, spec++)

Front 27

Hur ser en typisk anamnes och status ut för en pat. som lider av käkledssmärta?

Back 27

X Anamnes

- Smärta i käken, tinningen, örat eller framför örat

- Smärtan påverkas av käkrörelse, käkfunktion och parafunktion

X Status

- Palpationssmärta över käkleden som pat. känner igen

ELLER:

- Lateral rörelse eller protrusion utlöser smärta som pat. känner igen

Sens 0,91, spec 0,96

Front 28

Vad är typiskt för symptomatisk diskförskjutning med återgång (med intermittent låsning)

Back 28

X Knäppning från leden i både gapning och ihopslutning som upphör vid gapning i protruderat läge

X Ska gå att reproducera minst 1 av 3ggr

ELLER:

X Knäppning från käkleden i lateral rörelse eller i protrusion

X Reproducerbart minst 1 av 3 ggr

sens 0,46. spec 0,97

Front 29

Vad är typiskt för symptomatisk diskförskjutning utan återgång?

Back 29

X Pat. hade tidigare knäppningar men har upphört i samband med minskad gapförmåga

X Deviation mot den låsta käkleden

X I tidigt stadium är gapförmågan mindre än 40mm.

Front 30

Hur ser en typisk anamnes och status ut för en pat. som lider av käkledsartros?

Back 30

X Anamnes

- Patienten upplever skrapning vid stängning/gapning/tuggning

X Status

- Skrapljud registreras vid käkledsrörelse

sens. 0,47 spec. 0,86

Front 31

Vad är käkledsluxation?

Back 31

Käken har låst sig i gapande position.

Käken kan inte stängas utan manipulation.

sens. 0,98 spec. 1.0