Kariologi - Bakterier

Front 1

Vilka är virulensfaktorerna hos kariesbakterierna?

Back 1

X Fästa på tandytan

X Förmågan att snabbt transportera in fermentabla kolhydrater i cellen och producera syra även när koncentrationen av kolhydrater är låg i plack.

X Mutans streptokocker har flera olika system för transport av kolhydrater.

X Förmågan att underhålla metabolismen och fermentation av kolhydrater även under extrema förhållanden som vid ett lågt pH

X Mutans streptokocker och lactobaciller är acidogena (syrabildanden) och acidura (syratåliga)

X Bilda plack och extra- och intra-cellulära polysackarider.
- Extracellulära bygger upp biofilm och bidrar till ökad koncentration av syra i biofilm
- Intracellulära används för fermentation när kolhydrater inte är tillgängliga och ger därför förlängd syrabildning.

Front 2

Varför kan man inte slå fast att det är mutans streptokocker som orsakar karies?

Back 2

1. Det finns flera olika bakterier med dessa typer av
egenskaper inte bara mutans streptokocker och
lactobaciller.

2. Den slutliga kariesskadan är en följd av pH-potentialen i den aktuella biofilmen

3. Biofilmens sammansättning beror i sin tur på flera faktorer som bland annat kolonisation, substrat (vad man äter tex), pH mm.

…. därför kan man inte säga att det föreligger ett absolut samband mellan mutans streptokocker och karies.

Front 3

Vilka är Kochs klassiska kriterier på en infektion?

Back 3

1. MikroOrganismen ska finnas hos alla med tecken på sjukdom

2. MO ska kunna odlas fram

3. MO ska kunna infektera en frisk individ

4. Man ska kunna isolera mikroorganismen från den nyligen infekterade individen och odla fram den.

Karies är en infektionssjukdom men en mer rätt benämning hade kunnat vara en endogen infektion. (smitta med mikroorganismer från en annan del av människans egen kropp. Dessa bakterier som i sin rätta miljö är harmlösa eller till och med nyttiga kan på andra ställen i kroppen orsaka infektioner.)

Front 4

Vilka är de olika plackhypoteserna och vad säger dessa?

Back 4

1. Den ospecifika plackhypotesen
- Man utgick från denna under första halvan av 1900-talet, eftersom Miller inte hittade någon specifik bakterie.

2. Den specifika plackhypotesen
- Kom då man under 60-talet identifierade mutansstreptokocker och hypotesen syftar till
att ett fåtal bakterier är ansvariga för kariessjukdomen.

3. Den ekologiska plackhypotesen
- Råder idag och syftar till att flera faktorer är av betydelse för biofilmens utveckling och för det totala samspelet av bakterier som i sin tur påverkar plack och pH vilket vidare kan leda till demineralisering av tandens hårdvävnader.

Front 5

Vad är kolhydraternas roll i kariesprocessen?

Back 5

X Den kariesframkallande effekten i mat beror på innehåll av de olika sockerarterna och stärkelse.

X Fermentabla kolhydrater med innehåll av
monosackariderna; glukos, fruktos, galaktos och
disackariderna.
- Sackaros, maltos och laktos utgör substrat för kariesbakterier
- Glukos, fruktos, maltos och sackaros ger pH- sänkning
- Laktos ger inte lika kraftigt pH-fall.

X Stärkelse kan användas och bryts ner av salivamylas till maltos

X Även födans konsistens har betydelse för kariesprocessen
- Klibbighet ökar kariesrisken

X Processad stärkelse har en särställning, kan lätt brytas ner och är klibbig (förhållandet till sötad dryck)

X Sackaros bidrar till plackbildningen (EPS)

Front 6

Vad ska man tänka på då man planerar sina måltider?

Back 6

X Det totala sockerinnehållet i måltiden ska vara så litet som möjligt

X Kostens ”klibbighet” och typ av socker har stor betydelse

X Måltidsfrekvens

X Oral kolhydratsclearance påverkas av:
- Motorik
- Saliv
- Födans tuggmotstånd

X Man kan äta födoämnen med skyddande effekt som avslutning på en middag tex:
- Casein (ost)
- Fosfat
- Kalcium
- Fett
- Fluor (te och skaldjur)
- Polyfenoler (kakaobönor)
- Probiotika

X Sockeralkoholer; sorbitol och xylitol
- Sänker ej pH lika mkt och kan ej användas som energikälla av bakterierna.

Frekvent intag av socker och sockerinnehåll i kosten är en riskfaktor för kariesutveckling. Vissa yrkesgrupper verkar vara mer drabbade än andra!

Front 7

Vad kan sägas om saliv? Innehåll, egenskaper osv

Back 7

X Innehåll
- 99% vatten
- Proteiner
- Glykoproteiner
- Mineraler
- Salivens innehåll beror av flödeshastighet och
körteltyp

X Genomsnittsmängd
- Vi producerar ca 0,7 – 1,5 liter saliv per dygn

X Egenskaper
- Buffrar pH i plack med hjälp av; bikarbonat-, fosfat- och protein-buffert system:

CO2 + H2O ↔ H2CO3 ↔ HCO3- + H+

- Buffringen börjar då pH börjar bli kritiskt vid ca pH 5,5.
- Har även andra egenskaper såsom innehåll av bakterihämmande faktorer och smörjande effekter osv.

Front 8

Vilka salivflöden har man normalt vid vilo - resp. stimulerad saliv? När har man för lågt?

Back 8

X Vilosaliv
- pH = 5,7-7,1
- Normalt: > 0,25 ml/minut
- Mycket lågt: < 0,1 ml/minut

X Tuggstimulerad saliv
- pH = upp till 7,8
- Normalt: > 1 ml/minut
- Mycket lågt: < 0,7 ml/minut

Front 9

Vad är skillnaden mellan xerostomi och hyposalivation?

Back 9

Xerostomi = SUBJEKTIVT upplevd muntorrhet

Hyposalivation = OBJEKTIVT konstaterad nedsatt sekretion

Front 10

Vad kan salivutsöndringen påverkas av?

Back 10

Tex:

X Läkemedel
- Antikolinergika ex ögonsjukdomar och Parkinsons,
- Antihistaminer
- Psykofarmaka
- Vätskedrivande preparat
- Vissa blodtryckssänkande preparat. Minst 3 alltid påverkan, fråga alltid patienten)

X Sjögrens syndrom eller annan salivkörtelsjukdom

X Strålbehandling

X Infektion

X Uttorkning

X Psykogena orsaker

X Nervositet

X Dehydrering

X Tumörer

X Missbildningar

X Undernäring

Front 11

Kan man förutspå riskpatienter?

Back 11

Sannolikheten att korrekt identifiera icke-riskindivider (82%) i framtiden är större än sannolikheten att korrekt identifiera riskindivider
(61%). Evidensstyrka 1.

Front 12

Vad betyder de olika färgerna i ett cariogram?

Back 12

X Grön
- Chans att undvika karies

X Mörkblå
- Kost (innehåll och frekvens)

X Röd
- Bakterier (mängden plack och mutans streptokocker)

X Ljusblå
- Mottaglighet (Fluorprogram, salivbuffert och salivsekretion)

X Gul
- Omständigheter (karieserfarenhet och allmänsjukdomar)

Front 13

Hur använder man cariogramet?

Back 13

X Cariogram är inget facit utan ett dataprogram och du ”äger” dataprogrammet inte tvärtom.

X Använd Cariogram till alla dina patienter för att
underlätta din förståelse av de olika faktorers
betydelse i det multifaktoriella samspelet

X En rutinerad klinikers uppfattning om kariesrisken
håller troligtvis minst samma nivå som programmet

X Använd Cariogram i patientutbildningssyfte vid
direkta samtal med dina patienter. Absolut förbjudet att vara vänd från patienten så skriv ut Cariogram på papper, vid invisning.

X För tandläkaren är Cariogram framförallt ett
pedagogiskt hjälpmedel