Kap 8 - Plastisk Beabetning

Front 1

Plastisk bearbetning

Back 1

Innefattar olika sätt att omfördela metalliskt material utan materialförlust

Front 2

Varm vs kallbearbetning

Back 2

Grova ytor - finare ytor
Lågt deformationsmotstånd - högt
Grova toleranser - bättre toleranser
Möjligt att tillverka komplicerade former - endast enklare

Front 3

Plastisk formändring

Back 3

När de yttre krafterna är tillräckligt stora blir det bestående deformationer. När gränsspänning är så stor att materialet upphör vara rent elastiskt.

Front 4

Duktilitet

Back 4

Mått på hur stor plastisk deformation ett material kan tillfogas innan det brister.

Front 5

Midjebildning

Back 5

Vid drag med spänning större än brottgränsen bildas en midja, en punkt där deformationen är som störst.

Front 6

Dragprovkurvan

Back 6

Spännings/töjningskurva där förhållandet utgår från den ursprungliga tvärsnittsarean. --> Efter sträckgränsen är nådd stämmer det inte.

Front 7

Sann spännings-töjningskurva

Back 7

Den linjära spännings/töjningskurvan ger inte korrekta värden efter sträckgränsen. Då kan man räkna om till en sann spännings-töjningskurva

Front 8

Anisotropi

Back 8

Riktningsberoende egenskaper. Ex material uppvisar bättre töjningsegenskaper i valsriktningen än tvärs denna

Front 9

Plastiskt instabilitet

Back 9

Exempelvis i form av midjebildning, ger plåtförtunnning

Front 10

Valsning

Back 10

Plastisk bearbetning där materialet passerar genom två eller flera valsar så att tjockleken minskar, samtidigt som dess inre struktur förändras. (Se formelsamling för reduktion, gripvinkel, formförändringne och arbetet)

Front 11

Kallvalsning&varmvalsning användningsområde

Back 11

Varmvalsning används för valsning för grövre tvärsektioner typ balkar och rör. Rekristalliseras (ämnet återgår till sin normal struktur)
Kallvalsning används för att tillverka tunnplåt. Sker vid en temperatur under rekristallationstemperaturen.

Front 12

Strängpressning/extrudering

Back 12

Värmer materialet till ett plastiskt tillstånd och trycker det igenom en matris/form.

Front 13

Varmsmidning

Back 13

Genom slag och tryck åstadkommer man plastisk formändring av ett ämne.
Äldsta metoden för plastisk formgivning

Front 14

Sträckgränsen

Back 14

Då plastisk formändring inträder, den gränsspänningen då materialet upphör vara elastiskt.

Front 15

Deformationshårdnad

Back 15

I det plastiska området sker ett deformationshårdnande, dvs. att det krävs allt högre spänning för att ytterligare deformera materialet. Minskar med ökad deformationshastighet. Spänningen här kallas flytspänning.

Front 16

Formändring för enkel geometri

Back 16

se formelblad

Front 17

FEM

Back 17

Analysmetod för att simulera t.ex. formningsproccess innan ex ett formverktyg tillverkas. Det som mäts är spänningar och förskjutningar.

Front 18

Vanliga plastiska bearbetningsmetoder

Back 18

Valsning, pressning, extrusion, hydroformning och smidning

Front 19

Prägling

Back 19

Äldsta metoden för kallsmidning. Temperaturen är under rekristallationstemperaturen och materialet trycks ihop för den form som önskas.

Används i bilindustrin, för att göra förhöjningar i plåt.

Front 20

Kallsprutssmidning

Back 20

Som Strängpressning fast kallare. Trycker igenom materialet genom matrisen för att få formen som önskas.

Front 21

Rörtillverkning, grundtyper och hur det görs

Back 21

Rör med söm

Valsa tunnväggigplåt till rörform och svetsa.

Sömlösa rör

Gör hål i ett ämne

Front 22

Hydroformning

Back 22

Formar med tryck från vätska

Front 23

Djuppressning och dess indelningar

Back 23

Ger plåten en dubbelkröktyta (tänkt stormkök)

*Dragpressning

*Sträckdragning

*Sträckpressning (som dragpressning men kan inte glida över dynan pga större plåthållartryck)