Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
21 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vilka är ADHD:s kärnsymptomer?
|
Svårigheter med:
-Ouppmärksamhet -Hyperaktivitet -Impulsivitet Ska ha funnits sen barnet var 7 eller mindre. |
|
|
kan ett barn med ADHD spela datorspel länge?
|
Ja, konstigt nog kan de sitta stilla framför det.
|
|
|
Berätta överordnat om de typiska ADHD dragen.
|
De är drag som finns hos normala barn i samma ålder eller utvecklingssteg som patienten, men de är mer uttalade hos patienten.
Dragen finns i alla sammanhang, dvs både hemma, i skolan, fritidsaktiviteter. De ger stora problem i vardagen. De ändras med åldern och kan vara hela livet. |
|
|
Vad är en hyperkinetisk beteendestörning?
|
Det är ADHD och beteendestörning hos samma patient.
|
|
|
Hur klassificeras ADHD?
|
Det klassificeras efter svårighetsgrad, stort spektrum från nästan inga besvär till många.
|
|
|
Hur stor är prevalensen av ADHD ca?
|
2-3%
|
|
|
Är ADHD genetiskt?
|
Ja. Släktningar till ADHD-patienter har högre prevalens av ADHD och mentala störningar.
Finns tvillingkonkordans. |
|
|
Vilka gener är associerade till ADHD?
|
Dopamintransporter och dopaminreceptor.
Serotonintransportergen. |
|
|
Vilka komorbiditeter/differentialdiganoser är mycket vanliga vid ADHD?
|
Oppoitionell beteendestörning (ODD) eller beteendestörning (CD)
Sömnstörningar. |
|
|
Vilka komorbiditeter/differentialdiagnoser är vanliga vid ADHD?
|
Specifika inlärningsstörningar.
Ångest Motorisk utvecklingsstörning |
|
|
Vilka komorbiditeter/differentialdiagnoser är mindre vanliga vid ADHD?
|
Tics depression
Inte vanliga är autism-spektrumstörningar och mental retardering. Dock alltid tänka på om p. har mental retardering, för de kan få ADHD beteende om det ställs för höga krav i skolan, så alltid göra ett IQ-test. |
|
|
Hur många av patienterna har en tilläggsdiagnos?
|
85% har minst en.
60% har minst två. |
|
|
Vilka symptomer ger ADHD typisk i småbarnsåldern? (1-3år)
|
Temperamentsudsving, reguleringsvanskeligheder og begrænset social tilpasning i interaktion mellem forældre og barn
|
|
|
Vilka symptomer ger ADHD typiskt i förskoleåldern? (3-6år)
|
Nedsatt intensitet och uthållighet i lek
Motorisk oro Associeraade problem och följder så som utvecklingshämmning, trotsigt beteende, problem med social anpassning. |
|
|
Vilka symptomer ger ADHD typiskt hos skolbarn? (6-12år)
|
Lätta att avleda
Motorisk oro Impulsiv och störande beteende Associerade problem och följder så som: -specifika inlärningsproblem -aggressivt beteende -låg självkänsla -ska gå om klasser -avvisas av jämnåriga -belastande familjeförhållanden |
|
|
Vilka symptom ger ADHD typiskt hos unga? (13-17år)
|
Svårt att planlägga och organisera
Ihållande ouppmärksamma Mindre motorisk oro Associerade problem -aggressiv, antisocial och kriminellt beteende -alkohol och narkotikaproblem -olyckor |
|
|
Vad ger ADHD typiskt för symptom hos vuxna?
|
Residualtillstånd- ADHD:n är inte lika uttalad, den har klingat av så symptomen är inte lika kraftiga. Det är bara en rest (residual) kvar av symptomen.
De har ofta associerade problem, så som: -andra mentala störningar -antisocialt beteende/kriminalitet -bristfälliga resultat i utbildning och karriär -missbruk |
|
|
Med vilka redskap ställs diagnosen ADHD?
|
Mha klinisk intervju (föräldrar).
Upplysningar från andra personer runt barnet, ex professionella så som barnets lärare. Objektiv undersökning Neuropsykologisk undersökning görs, bl a för att utesluta mental retardering. Observation av både skol- och hemmabeteende och miljö. |
|
|
Hur bedöms svårighetsgraden av ADHD?
|
Frågeformulär, ex ADHD-RatingScale som fylls i av föräldrar och lärare. Värdera i vilken grad funktionsförmågan är nedsatt.
|
|
|
Hur behandlas ADHD?
|
Psykoedukation (ex att de har behov för fler pauser, struktur hemma)
Beteendeterapi- stöttning i skolan och i hemmet Behandla komorbiditet Medicinskbehandling |
|
|
Vad för medicinsk behandling kan man ge mot ADHD? När ger man medicinskbehandling?
|
Man kan ge:
-Methylphenidat (korttidsverkande Ritalin, depotpreparat Concerta, Medikinet med flera) Ges 20-80mg per dygn Det är en dopamin reuptake-hämmare. -Dex-amfetamin (Elvanse). Centralstimulerande. -Atomoxetin (Strattera) är en noradernalin-reuptake hämmare. Kan behöva reducera dos om det samtidigt behandlas med fluoxetin. Medicinskbehandling är endast aktuellt som supplement till andra behandlingar och när p. har omfattande symptom som innebär stor funktionsnedsättning. |
