K5 Övre Gi Patologi

Front 1

Vad innebär dysfagi?

Back 1

Det betyder besvär med att svälja och är ett viktigt symptom som man alltid ska ta allvarligt.

Front 2

Vad innebär Pyrosis?

Back 2

Det är detsamma som halsbränna (halsbrand på danska), beskrivs som brännande smärta bakom den nedersta delen av sternum som strålar upp mot halsen och är relaterat till måltider. Det vanligaste symptomet från esophagus.

Front 3

Vad innebär regurgitation?

Back 3

Det är regurgitation av surt eller bittert material till munnen. Det är ett tecken på insufficiens av både de övre och nedre sphinkterna.

Front 4

Vad betyder Odynofagi?

Back 4

smärtfull svälgning (ses oftast vid infektion och etsning)

Front 5

Vad kan man med ett annat ord kalla den gastroesophagala övergången?

Back 5

Squamocolumnar junction.

Front 6

Vad är definitionen av Gastro-Esophagal refluxsjukdom (GERD)?

Back 6

Det är när ventriklens innehåll åker tillbaka till esophagus och orsakar symptom och/eller komplikationer.

Front 7

Är det normalt att ha refluxer?

Back 7

Ja det sker hos alla människor ett par gånger om dagen, men får inte vara för surt eller ske för ofta och för länge.

Front 8

Hur definieras refluxesophagit?

Back 8

Det är när man kan finna makroskopiska slemhinneskador mha. esophagoskopi.

Front 9

Om man inte finner några patologiska förändringar i slemhinnan och inte heller kan påvisa patologiska refluxmönster, hur ställer man då diagnosen GERD?

Back 9

Det kan man göra mha pat. symptom:
dominerande halsbränna och sura uppstöt. Detta kallas för sympomatisk gastro-esophagal reflux.

Front 10

Hur stor är förekomsten av GERD?

Back 10

Det är svårt att fastställa men de kardinala sympomen märks hos 15-20% av den vuxna befolkningen var vecka.

Front 11

Berätta om patogenesen vid GERD

Back 11

Symptomer och lesioner är noggrant korrelerat till varigheten och graden av syraekspositionen på den distala esophagusslemhinnan.

Front 12

Vad kan orsaka nedsatt sphinkter tonus?

Back 12

Flera hormoner och peptider (t.ex. progesteron och cholecystokinin)
alkohol, fettrik mat, choklad
calciumantagonister och nitrater.

Front 13

Vilka är symptomen vid GERD?

Back 13

-pyrosis, speciellt efter mat och värst efter kvällsmat också provokerat av kaffe och dricka med lågt pH, -Regurgitation, är dock mindre vanligt.

Front 14

Vilka är de parakliniska fynd vid GERD?

Back 14

esophagoskopi är viktigt och man finner karakteristiska mucosalesioner hos hälften av alla pat.
Dock är det bara erosioner eller svåra lesioner som är diagnostiska, erytem eller andra lättare förändringar är inte av diagnostiskt värde.
Esophageal pH-mätning kan vara till hjälp om endoskopin var normal, pH<4 mer än 4% av dygnet är patologiskt.

Front 15

Hur är förloppet vid GERD?

Back 15

nästan alla får recidiv av symptom och/eller endoskopiska förändringar inom ett år efter att man upphört med en välfungerande behandling.

Front 16

Vilka är differentialdiagnoserna till GERD?

Back 16

Cancer, ulcussjukdom och funktionel dyspepsi.

Front 17

Hur ska man behandla GERD?

Back 17

Kan vara rådgivning, medicin eller kirurgi. Basbehandlingen är information om sjukdomen och individualiserad rådgivning. Vid non-erosiv kan de flesta klara sig med syraneutraliserare eller barriärbildande medicin.
Vid endoskopisk funnen erosiv behandlas med syrepumpshämmare.

Front 18

När kan man använda kirurgi som en behandling till GERD?

Back 18

Det är ett alternativ till livslång medicinsk behandling och kan också vara indicerat vid regurgiation med luftvägskomplikationer som inte svarar på medicinsk behandling.

Front 19

Vad är den kirurgiska behandlingen för GERD?

Back 19

Att fixera esophagus under diafragman, att man viker fundus ventrikuli runt esophagus och Sammandragning av hiatus esophagi.

Front 20

När ska man misstänka eosinophil esophagitis?

Back 20

Ska speciellt misstänkas hos yngre vuxna atopiker (benägenhet att bilda IgE antikroppar mot proteiner i omgivningen) med dysfagi där det har varit en fastsittande födobolus.

Front 21

Vad är eosinofil esophagitis?

Back 21

En inflammation i esophagus med dominering av eosinophila granulocyter i plattepiteliet.

Front 22

Vilka är symptomen vid eosinofil esophagitis?

Back 22

Vuxna har dysfagi, svälgbesvär, fastsittande föda. Barn har magsmärtor, klökningar/kräkningar och dålig trivsel.

Front 23

Hur ställer man diagnosen eosinofil esophagitis?

Back 23

Vid biopsi där man finner kraftig infiltration med eosinofila celler i plattepiteliet.

Front 24

Hur är den makroskopiska bilden av esophagus vid en endoskopi hos en pat. med eosinofil esophagitis?

Back 24

2/3 är normala men om det finns förändringar är det: ringbildning (trachea-likt), vita noduli, strikturer och evt. ulcerationer.

Front 25

Hur ska man behandla eosinofil esophagitis?

Back 25

oftast är detta relaterat till allergi så man vill behandla allergin.

Front 26

Vad är definitionen på Barett’s esophagus?

Back 26

Det är endoskopisk förekomst av röd mukosa i esophagus, biopsiverificerad förekomst av specialiserat intestinalt epitel med bägarceller (intestinal metaplasi) Bara förekomsten av bägarceller är lika med en diagnos av Barett’s esophagus.

Front 27

Är risken för esophageal adenocarcinom stor med Barett’s esophagus?

Back 27

Ja! Stor association.

Front 28

Vilka är de olika slemhinnetyperna i ventriklen?

Back 28

Cardia (mukösa körtlar)
Corpus (parietal celler som ger HLC och intrinsic factor och huvudceller)
Pars Pylorica (mukösa körtlar och endokrina celler).

Front 29

Hur kan man dela in gastritis?

Back 29

Autoimmun, bakteriell och kemisk.

Front 30

Vad är definitionen på gastritis?

Back 30

Inflammation av ventriklens mukosa.

Front 31

Vad är autoimmun gastritis?

Back 31

Det är antikroppar mot parietalcellerna som därmed ger atrofi av corpus slemhinna. Den är sällsynt.

Front 32

Vad kan du om bakteriell gastritis?

Back 32

Den är vanlig och är oftast orsakad av H. Pylori, inflammationen är primärt lokaliserad i antrum. Ger ökad syramängd och kan leda till duodenalt ulcus. Det finns många inflammationsceller

Front 33

Vad kan hända om bakteriell gastritis sprider sig till corpus?

Back 33

Sprider sig vid nedsatt syresekretion och leder då till atrofi, intestinal metaplasi och adenocarcinom.

Front 34

Berätta om Kemisk gastritis

Back 34

Den är vanligt förekommande och kan orsakas av reflux från duodenum, alkohol, NSAID.
Inflammationen kan vara ytlig men kan också orsaka akut ulcera. Det är dock inte lika mycket inflammation som vid B- gastritis.

Front 35

Vilken är den viktigaste etiologiska faktorn vid gastritis?

Back 35

Det är H. Pylori (också den viktigaste vid peptic ulcus).

Front 36

Ger H. Pylori ökad risk för adenocarcinom?

Back 36

Ja (enligt patologens svar)

Front 37

Vad är H. Pylorin’s patogenese?

Back 37

bakteriens toksiner ödelägger epiteliet och framkallar inflammation.

Front 38

Vilka benigna förändringar kan ske i relation med H. Pylori?

Back 38

akut gastritis, kronisk gastritis och ulcus, kronsik atrofisk gastritis, intestinal metaplasi.

Front 39

Vilka är de benigna neoplasierna i ventriklen?

Back 39

neoplastiska-polyper som utgör 10% och över 80% utgör non-neoplastiska polyper (dessa kan inte undergå malignformation).

Front 40

Hur kan man dela in de non-neoplastiska polyperna?

Back 40

De delas in i hyperplastiska eller cystiska. Cystisk corpus-fundus polyp är den vanligaste. De är associerade till användning av syrepumpshämmare och regredierar spontant.

Front 41

Hur ställer man diagnosen på polypen?

Back 41

Genom att ta bort hela polypen. Bara biopsi av polypen är inte tillräckligt!

Front 42

Vilken är den dominerande cancertypen i ventriklen?

Back 42

Adenocarcinom ca 90%. Annars finns lymfomer och sarkomer.

Front 43

Är vntrikelcancer vanligt?

Back 43

Ja det är den andra mest vanliga cancerdödsorsaken i hela världen. I danmark är incidensen reducerd till ¼. Mer än 75% av pat. är >65år.

Front 44

Hur kan man dela in de gastriska adenocarcinomen?

Back 44

genom deras histopatologiska skillnad i Intestinal typ och Diffus typ.

Front 45

Vad är typiskt för den intestinala typen?

Back 45

Det är den vanligste sätt i hela världen och är relaterad till miljö- och kostfaktorer.

Front 46

Vad är typiskt för den diffusa adenocarcinomen?

Back 46

Det är den vanligaste typen i Danmark. Den ses oftast hos yngre. Det finns en speciell form i denna grupp som heter Lintis plastica.

Front 47

Vad är Lintis plastica?

Back 47

en cancer form som sprider sig i submucosan, och följs av en uttalad stroma reaktion och det bildas en stel ventrikel. Semhinnans innersta lager är oftast normal varpå inga makroskopiska förändringar kan vara synliga vid endoskopi och biopsier kan också vara negativa.

Front 48

Vad kan öka risken för ventrikel cancer?

Back 48

miljöfaktorer som högt intag av nitrt, torrhet, rök, salter och nedsatt intag av frukt och grönt. Tidigare ventrikelresektion ger ökad risk, atrofisk gastritis ger en 3 gånger så hög risk.

Front 49

Vart i ventriklen sitter tumörerna oftast?

Back 49

ca 50% i antrum, 25% i cardia och 20% curvatura minor.

Front 50

Vad är symptomen vid venrikel cancer?

Back 50

Dem är oftast smygande och ofta okarakteristiska. Som anorexi, viktminskning, abdominal smärtor, illamående, kräkningar och dysfagi.

Front 51

Hur kan man bäst diagnosera ventrikel cancer?

Back 51

Men gastroskopi och biopsi men Lintis plastica är bäst med rtg.

Front 52

Vad är prognosen för ventrikel cancer?

Back 52

Omkring 75% av patienterna har lymfknut- eller andra metastaser vid diagnostillfället. 25-30% av de drabbar pat. kan operaras och för dem är 5-års överlevelsen 25%.

Front 53

Hur ska man behandla gastric cancer?

Back 53

Radikal kirurgi med resektion av hela tumören samt regionala lymfknutor är den enda möjligheten för tillfrisknad.

Front 54

Berätta om lymphoma ventriculi

Back 54

Den vanligaste extranodala lokalisation av lymfom, den är vanligtvis ulcererande och prognosen är bättre än för adenocarcinom. I de tillfällen då resektion inte är möjlig är strålbehandling effektivt. MALT lymfom kan försvinna när man tar bort H. Pylori.

Front 55

Berätta om Gastrointestinal stromal tumör (GIST)

Back 55

en malign mesenkymal tumör som uppstår i ventriklens pacemakerceller (Cajal celler), dem är långsamt växande och ger sällan symptom förens de är ganska stora. Och då är det ofta blödning eller tecken på obstruktion. Behandlingen är resektion, de som inte är möjliga att resektera kan man ge tyrosininase-hämmare till.

Front 56

Vad för typer av celler kan man hitta i alla lager vid Lintis plasticus?

Back 56

Signet ring cells.

Front 57

Vad är de vanligaste indikationerna för tunntarmsbiopsi?

Back 57

Cøliaki, polyp och tumör, Crohn, giardi lablia infektion.