Ips Kap. 4 - Material Och Materialval

Front 1

Vad är ett kompositmaterial?

Back 1

Blandning av olika material där de olika materialens egenskaper behålls.

Front 2

Vad är skillnaden mellan strukturmaterial och funktionsmaterial?

Back 2

Strukturmaterialen är lastbärande, funktionsmaterialen används för sin funktion så som elektriska, optiska eller kemiska

Front 3

Vad är skillanden mellan kristallina och amorfa-material?

Back 3

Kristalina material har organiserad struktur, amorfa är hullerombuller

Front 4

Vad är brottseghet?

Back 4

Mått som mäter ett materials motstånd mot sprickbildning.
Se formelsamling.

Front 5

Slagseghet

Back 5

Slagseghet mäts i joule, ger uppfattning om material uppför sig som sega eller spröda vid brott

Front 6

Kärnbildningspunkt

Back 6

Punkt där material vid stelning ordnar sig i enhetsceller/gitterstruktur. Punkten utgörs ofta av föroreningar.

Front 7

Legering

Back 7

Materialblandning av två eller flera atomslag där minst en komponent är metallisk

Front 8

Fas

Back 8

Kemiskt homogent område som kan förväntas ha lika egenskaper

Front 9

Tre typer av lösningar

Back 9

Fullständig löslighet -> enfasigt material
Begränsad löslighet -> flerfasigt material
Ingen löslighet ->

Front 10

Rita fasdiagram

Back 10

Front 11

Härdning

Back 11

Genom härdning förbättras eller förändras ett metalliskt materials hållfasthetsegenskaper.
Bygger på att försvåra förflyttningar av dislokationer.

Front 12

Partikelhärdning

Back 12

Partiklar finns närvarande för att minska dislokationsrörelse. T.ex med dispergering: blandar in fast partiklar i smälta för att minska dislokationsrörelser

Front 13

Varför skiljer man mellan kall och varmbearbetning?

Back 13

Ett material som bearbetas vid förhöjda temperaturer kan rekristallisera sig (återgå till sin ursprungliga struktur)

Front 14

Järnlegeringars egenskaper beroende på om det är hög, mellan eller låg kolhalt och ex på vart de används

Back 14

Låg-> segt, svetsbart & plastisktbearbetnkngsbart. Karossdetaljer, byggnationer, ramverk
Mellan-> kombination av hårt och segt. Kugghjul, axlar och verktyg
Hög -> Härdbart, relativ spröda egenskaper. Verktygsstål, knivar stansar

Front 15

Keram

Back 15

Består till stor del av metalloxid.
Traditionella Keramer
Tegel, porslin, glas
Tekniska keramer
Volframkarbid, kiselnitrid

Front 16

Keramers typiska egenskaper

Back 16

Hög hårdhet, temperaturtåliga, låg till höga hållfastegenskaper

Front 17

Elasticitetsmodul

Back 17

Förhållandet mellan mekanisk spänning och deformation

Front 18

Materialval vid produktframtagning

Back 18

1. Struktur och mekaniska egenskaper
2. Ytegenskaper
3. Funktionsegenskaper
4. Estetiska värden och krav
5. Pris&tillgänglighet
6. Produktionstekniska egenskaper eller producerbarhet
7. Miljö/kretslopp

Front 19

Hårdhet

Back 19

Ger en upplysning om materialets förmåga att motstå tryck och nötningar. Ger även en uppfattning om hållfasthet och i många fall materialets bearbetbarhet. Testas genom att en hård kropp trycks mot ytan på materialet som ska provas.

Front 20

Huvudgrupper av metalliska material

Back 20

Gjutgods, stål, rostfritt stål, supertitan, ickejärnlegeringar

Front 21

Tra vanliga gitterstrukturer

Back 21

Front 22

Effekten av fel i gitterstruktren, ex i form av dislokationer

Back 22

Lägre hållfasthet

Front 23

Enfasigt och flerfasigt-material bra för att..

Back 23

Enfasigt är lätt att forma och svetsa

Flerfasigt bra att skära i

Front 24

Fyra olika härdningssätt

Back 24

Korngränshärdning

Partikelhärdning

Lösningshärdning

Deformationshärdning

Front 25

Korngränshärdning

Back 25

Genom att minska kornstorleken så minskas dislokationsrörelser. Mindre korn kan erhållas genom värme/ och eller legeringstillsats.

Front 26

Lösningshärdning

Back 26

Front 27

Skillanden mellan stål&järnlegering

Back 27

Stållegering har <2% kol

Järnlegering har > 2% kol

Front 28

Exempel på typer av stål/järnlegeringar

Back 28

Avspänningsglödgat stål, Kullagerstål, djuppressningsstål

Gråjärn, Segjärn, Kompaktgrafitjärn

Front 29

Lättmetall och några vanliga

Back 29

Metaller med lågdensitet, generellt densitet < 4500 kg/m3, ofta god hållfasthet relativit sin vikt och ofta ganska korrisionsresitenta.

Aluminium, Magnesium, titan

Front 30

Polymer

Back 30

Organisk förening med ovanligt långa kedjor

Front 31

Skillnaden mellan härdplast och termoplast

Back 31

Termoplast har svaga bindningar mellan molekylkedjorna vilket gör att vid uppvärmning av en produkt av termoplast får molekylerna större rörlighet och detaljen mjuknar. Härdplaster smälter inte vid uppvärmning utan sönderdelas. Beror på tredimensionell struktur av molekylkedjor.

Front 32

Skillnaden mellan en amorf och delkristallin termoplast

Back 32

Amorftermoplast är de polymerer som inte kristalliseras.

Delkristallinatermoplaster polymerer som delvis kristalliseras