Introduktion Samhällsplanering Och Geografi - Planeringshistoria

Front 1

Samhällets förändringar:

Back 1

- Demografin (befolkningsökning tack vare bättre levnadsförhållanden)

- Effektivisering och rationalisering inom jordbruket.

- Industrialisering

- Ökande urbanisering

- Även en ökande utvandring (Amerika)

Front 2

Vad kännetecknar rutnätstaden?

Back 2

- Rektangulära byggnadskvarter

- Torget vid rådhuset/kyrkan

- Representativa hus: sten

- Bostäder: trä

Front 3

Vad kännetecknar Monumentalismen/City beautiful?

Back 3

- Monumentala byggnader

- Avenyer

Till skillnad från medeltidsstaden med sanitära problem och mörka gränder fick man bredare gator, vatten och avlopp. Även bättre koll på trafiken och möjlighet att undvika barrikader av gatorna.

Front 4

Vilka var konsekvenserna av City Beautiful/Monumentalismen?

Back 4

- Tron på att ändringar i de stora strukturerna skulle hjälpa samhället i stort fungerade inte

- Det blev ingen ”trickle down effect”

- Bättre för de rika men oftast sämre för de fattiga

- Symbol för den som redan hade makten

Front 5

Vad kännetecknar Garden city/trädgårdsstaden?

Back 5

- Industrier etableras

- Billig mark utanför staden

- Arbetare bygger egna hus

- En reaktion på förhållande i städerna

- Inspiration från ”Jordreformrörelsen”

- Delvis självförsörjande samhällen utanför de befintliga stadsbildningarna men med goda kommunikationer till huvudorten.

- Cirkelformad stad med central stadspark

- Industriområden i ytterringen

- Omfartsvägar och boulevardsystem

Front 6

Vad kännetecknar funktionalismen?

Back 6

- Motreaktion till den mycket dekorativa arkitekturen under 1800-talet

- Inga dekorationer

- Släta, ljusa, oftast putsade fasader

- Platta tak, lådaktiga volymer

- Grundläggande geometriska former

Front 7

Vad var funktionalismens underlag?

Back 7

- demokratins frammarsch kontra mer totalitära styrformer

- den industriella revolutionen

- urbanisering

- stora stadsplanidealer men inga bra resultat för alla i samhället

Front 8

Vad kännetecknar modernismen?

Back 8

- ifrågasätter accepterande traditioner

- en rationell och kritisk hållning till världen med ständig öppenhet för förändringar, andliga och materiella

Front 9

Le Corbusier (1887-1965) ansåg bla att städer skulle planeras hur?

Back 9

- Separera olika trafikslag och funktioner

- Grönska och luft in i staden

- Ökad täthet centralt med höghus

- Trädgårdsstad i förorterna

Front 10

Vad var miljonprogrammet?

Back 10

- Under rekordåren 1965-1975 skulle en miljon bostäder byggas

- God bostadsstandard ansågs som medborgerlig rättighet

- Staten ska försörja samhället med bostäder

- Miljonprogramsområden omfattar idag ca 25% av bostadsbeståndet idag

- Industriell byggprocess

Front 11

Vem var Jane Jacobs? (1916-2006)

Back 11

- En av modernismens främsta kritiker

- Förgrundsgestalt för New Urbanism

Front 12

Hur uppnås Jane Jacobs stadsmässighet i stadsdelar?

Back 12

- Blandad bebyggelse (ger liv hela dygnet)

- Kvaretsstad (korta kvarter)

- Blandade åldrar (nya dyra hus med äldre billigare)

- Täthet (underlag för service och kommersiell verksamhet)

- Trygghet

Front 13

Vem är Jan Gehl?

Back 13

- Dansk arkitekt

- Har skrivit boken ”Livet mellem husene” 1971

- Skapar sociala rum utifrån människors behov och skala.

- 12 kriterier för staden i ögonhöjd (delight, comfort, protection)

Front 14

Vem var Kevin Lynch? (1918-1984)

Back 14

- Amerikanskt arkitekt

- Formulerade fem element som påverkade hur en stad byggs upp: path, edges, districts, nodes, landmarks.

Front 15

Vem var Camillo Sitter? (1843-1903)

Back 15

- Österikisk arkitekt och samhällsplanerare

-Medeltida ideal (organiska former)

- Samband behövs mellan funktioner i staden

- Staden ska gestaltas utifrån människan

Front 16

Vem är Peter Calthrope?

Back 16

- Arkitekt född i London

- Idag baserad i San Fransisco

- Grundande medlem av Congress for New urbanism.

Front 17

Vem är Sharon Zukin?

Back 17

- Professor i sociologi

- Från New York

- Kritiker av Jane Jacobs uppfattning att stadsplanerare och arkitekter är boven i dramat

- Menar att stadsplanerare och arkitekter inte har någon verklig makt i stadsplaneringen

- Zukin pekar på konsumtionen och de aktörer som tjänar på den

Front 18

Hustyp?

Back 18

Lamellhus

Front 19

Hustyp?

Back 19

Skivhus

Front 20

Hustyp?

Back 20

Loftgångshus

Front 21

Hustyp?

Back 21

Punkthus