Inför Kemi Prov

Front 1

Avoqadros konstant

Back 1

6.002*10^23

Front 2

Empirisk formel

Back 2

Antag 100g. Multiplicera procent med 100g. Ta fram molmassa (M). Sesan har du substansmängd. Dividera med lägsta värdet utav alla substansmängder och du får empiriska formeln.

Front 3

Masshalt i ett ämne

Back 3

Front 4

Upplösningsformel

Back 4

Dela på föreningen. Skriv ut laddning för grundämmena och sedan (aq) efter.

Front 5

Alkalimetaller ökar nedåt, varför?

Back 5

Därför att ju närmare valenselektronerna är från den positivt laddade kärnan desto lättare reagerar grundämnet.

Front 6

Atomjoner storlek

Back 6

Positivt laddade joner gör att atomradien minskar då yttersta skalet går bort. Tvärtom vad det gäller negativt bildade joner. Atomradien ökar.

Front 7

Hur ser metan ut? (strukturformel)

Back 7

Front 8

Hur ser ammoniak ut? NH3 (strukturformel)

Back 8

Front 9

Hur ser strukturformeln för H2O ut?

Back 9

Front 10

Intermolekylära binding, rangordna starkheten utav: väte b. Vdw b. Dipdip b.

Back 10

Starkast. Vätebindning

Mellan. Dipoldipol

Svagast. Vad der waals

Ju starkare binding desto högre kokpunkt och smält punkt.

Front 11

Ökad metalliska egenskaper

Back 11

Vänster + neråt

Front 12

Minskad storlek

Back 12

Höger + uppåt

Front 13

Ökad massa

Back 13

Höger och neråt

(fler skal och fler p,n,e)

Front 14

Ädelgaser

Back 14

Sista gruppen

Front 15

Oxidation

Back 15

Angivande av elektroner

Front 16

Reduktion

Back 16

Upptag av elektroner

Front 17

Ökning av oxidationstal innebär

Back 17

Oxidation

Front 18

Minskning av oxidationstal innebär

Back 18

Reduktion

Front 19

Syrets OT i kemiska föreningar

Back 19

-2

Front 20

Vätets OT i a) molekylföreningar och i b) jonföreningar

Back 20

A)+1

B) -1

Front 21

OT för atomjoner=

Back 21

Jonensladdning

Front 22

OT i en kemisk förening =

Back 22

0

Front 23

För ämnen i grundämnet form är OT

Back 23

0 (t.ex. Cu, N2)

Front 24

Galvaninskcell, vart sker oxidationen respektive redaktionen?

Back 24

Minuspolen sker oxidationen

Pluspolen sker reduktionen

Joner går från minus till plus och elektroner går från plus till minus

Front 25

För en spontan redoxreaktion är ems=

Back 25

Ems > 0

Front 26

I en galvanisk cell omvandlas kemisk energi till vad?

Back 26

Elektrisk energi

Front 27

I en elektrolys, vart sker oxidationen respektive reduktionen?

Back 27

Reduktion i katod, minuspolen

Oxidation i anoden, pluspolen

Hint 27

PANK

Front 28

Icke spontan redoxreaktion är ems

Back 28

Ems < 0

Front 29

Fällningsregler, lättlösliga?

Back 29

Front 30

Fällningsregler, svårlösliga?

Back 30

AgCl BaSo4 PbSO4

Front 31

Materia, homogen heterogen osv

Back 31

Front 32

Vad är en blanding, inkludera begreppen homogen och heterogen

Back 32

Front 33

Vad är en isotop?

Back 33

Lika antal protoner men olika antal neutroner

Front 34

Vad är den universiella massenheten?

Back 34

U

Front 35

Molförhållandet

Back 35

Det du söker/det du har

Front 36

Överskott

Back 36

Front 37

Varför leder metall ström

Back 37

Därför att de har partiklar som rör sig fritt i kristallerna.

Front 38

Kemisk bindning ger påverkan på följande egenskaper

Back 38

Smält och kokpunkt

Ledningsförmåga

Ljusreflexion

Färg

Front 39

Varför leder jonföreningar ström i smälta eller vatten men inte i fast form

Back 39

Därför att jonerna inte är fasta i kristallen i smälta eller vattenlösning. Bindingarna bryts upp istället

Front 40

Hög smältpuntk

Back 40

Metaller, jonföreningar, vätebindningar

Front 41

Låg smält och kokpunkt

Back 41

Icke metaller, dipoldipol, van der waalsbindningar

Front 42

Vad är ett typiskt reduktionsmedel

Back 42

Metaller

Front 43

Vad är typiska oxidationsmedel

Back 43

Halogener

Front 44

Hur skrivs den strömdrivande reaktionen/cellreaktionen

Back 44

Zn+Cu2+ » zn2+ + cu

Front 45

För att veta vad som bildas i en elektrolys hur gör man

Back 45

1. Skriv upp tänkbara anod och katodreaktioner

2. Kolla vilken kombination av anod och katod reaktion som ligger närmast varandra i spänningsserien.

Front 46

Vad är en syra?

Back 46

Protongivare

Front 47

Vad är en bas?

Back 47

Protontagare

Front 48

Vad är en amfolyt

Back 48

Partikel som fungerar både som bas och syra

Front 49

Autoprotolys för vatten ser ut på följande sätt;

Back 49

Front 50

Definiton av pH

Back 50

Front 51

Olika syrabasindikatorer

Back 51

1. Metylrött

2. BTB

3. Fenolftalein

Front 52

Vid en neutralisation bildas alltid:

Back 52

Vatten och ett salt

Front 53

Svaga syror

Back 53

CH3COOH, H3PO4, H2CO3

Front 54

Starka syror

Back 54

HCL, H2SO4, HNO3

Front 55

Stark bas

Back 55

NaOH

Front 56

Svag bas

Back 56

NH3 (ammoniak)

Front 57

Basernas egenskaper

Back 57

1. Löser fett

2. Frätande för det mesta som består av organisk vävnad

Front 58

Syrans egenskaper

Back 58

Surt om det smakas

Kan vara frätande med stor nog koncentration av H+

Front 59

Vad är en buffertlösning

Back 59

Funktiom; hålla pH stabilt

Finns i många levande organismer

Front 60

Du ska beräkna koncentration när du har följande:

- Massfraktion/massprocent av en lösning

-Densitet

Hur gör vi.

Back 60

Antag att du har 1dm3 dvs 1000ml dvs 1000g

Dra av massan med procenten

Beräkna som vanligt

Front 61

Vad är exoterm

Back 61

Avgivande av energi

Front 62

Vad är endoterm

Back 62

Upptag av energi

Front 63

Energidiagram för endo och exoterm

Back 63

Front 64

Gibbs fria energi

Back 64

Front 65

Värmekapacitet

Back 65

Front 66

Vad är Intermolekylära bindingen, ge exempel också

Back 66

Bindingarna mellan molekylerna

Vätebindningar

Dipdip binding

Van der waal

Front 67

Vad är intramolekylära bindingar, ge exempel också

Back 67

Bindingarna som verkar mellan atomerna i en och samma molekyl

Polär kovalent binding

Kovalent binding

Jonbinding

Metallbinding

Front 68

Vad för kraft håller samman jonerna i en metall

Back 68

Attraktion mellan + & - laddningar dock mellan metalljonerna till skillnad från jonbindning

Front 69

Varför bryts saltkristallen vid böjning men inte en metallstång?

Back 69