• Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

Card Range To Study

through

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/18

Click to flip

Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;

Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;

H to show hint;

A reads text to speech;

18 Cards in this Set

  • Front
  • Back
Redogör för kroppens första försvarslinje
Den består av främst fysiska barriärer i form av huden och slemhinnorna. Huden består av flera lager epitelceller. De yttre cellerna är dessutom förhornade och innehåller de slitstarka proteinet keratin. Det ständiga flödet orsakat av peristaltik, urinflöde samt piskande av slem i bronkerna motverkar bakteriella tillväxter. På huden och i slemhinnor mot den yttre miljön verkar enzymer som tar bort bakterier, dessutom dödar den sura magsaften bakterier. Även konkurrensen från hudens egna bakterier motverkar att bakterier får fäste.
Redogör kortfattat för kroppens andra försvarslinje
Det ospecifika försvaret aktiveras omedelbart vid en infektion. De detekterar strukturer på cellerna som inte hör hemma i kroppen. Exempel på sådana strukturer är flageller eller liposackarider samt dubbelsträngade RNA-molekyler. Detta försvar delas inte i fagocytoser, komplementsystem och akutfasproteiner.
Redogör för fagocyter

Fagocyter är fagocyterande celler, vilket delas upp i två grupper. Båda dessa grupper orienterar sig till bakterier genom att spåra kemiska ämnen, sk kemotaxier.


Neutrofiler - vilka utgör majoriteten av vita blodkroppar och utskiljs genom att de har loberade kärnor. Dessa äter upp patogener till de dör. Varbildning består av döda neutrofiler.


Monocyter/makrofager - Äter också upp patogener men städar även undan döda neutrofiler. Makrofager har antigenpresenterande. Det visar upp på sin cellyta vad de har ätit för T-hjälparceller i kroppens tredje försvarslinje.

Redogör för komplementsystem
Komplementsystemet består av 20 olika komplementproteiner som känner av främmande patogener beroende på deras struktur, antikroppar eller av akutfasproteiner. När de identifierat en smitta kan de perforera cellytan med hjälp av cytolys, märka smittan för att underlätta fagocytos genom att fästa vid dem eller attrahera andra försvarsceller via kemotaxi.
Redogör för akutfasproteiner
Akutfastproteiner kan aktivera komplementsystemet eller underlätta fagocytose genom att lika proteinerna i komplementsystemet, fästa vid patogenen. Akutfasproteiner bildas enbart vid bakteriella infektionen vilket inom sjukvården används för att avgöra huruvida infektionen är på grund av ett virus eller bakterie.
Vad är MHC-klass 1?
Det är en komplex med "igenkänningsmolekyler" som finns på alla celler i en organism. Komplexet presenterar vilka proteiner som producerar i cellen. Komplexet är viktigt för att immunförsvaret skall kunna urskilja vilken cell som är del av kroppen eller ej.
Redogör för NK-celler
Virus kan gömma sig inne i våra egna celler och bekämpas med bland annat "natural killer celler". NK-celler är alltså ett försvar mot intermolekylära celler. De startar apoptos (programmerad celldöd) i en cell om den saknar MHC-klass 1.
Redogör kortfattat för kroppens tredje försvarslinje
Det tredje, specifika försvaret sköts av vita blodkroppar som kallas lymfocyter och som huvudsakligen verkar i lymfsystemet. Det aktiveras av den snabbare andra försvarslinjen. Tredje försvarslinjen delas in i två grupper: B-lymfocyter och T-lymfocyter.
Vad händer vid en inflammation?
En inflammation är en icke-specifik försvarsreaktion mot infektioner. Mastceller i kroppen bildar histamin vilket ökar blodflödet till området. Det skapas en koagulering för att isolera skadan samtidigt som det ökade blodflöde för vita blodkroppar till platsen. Det ökade flödet leder till rodnad, värme och svullnad. När skadan isolerats utsöndrar makrofager vävnadsfaktorer och startar vävnadsreparationen.
Vad är en antikropp?
Det är stora Y-formade proteiner. Klykorna på antikroppen binder till främmande ämnen genom att fästa till deras antigen. Det finns över 100 miljoner olika sorters skänklar som en antikropp kan ha. Variationen leder till att det finns antikroppar som passar till väldigt många olika antigener. Skaftet på antikroppen signalerar för omgivande immunförsvar att denna främmande cell ska bryta ned. Samtidigt sammanbinder de patogenerna till varandra och underlättar därför fagocytesen.
Var kommer antikroppar ifrån?
De bildas av B-lymfocyter som tillverkar sina egna unika antikroppar. När B-lymfocyterna träffar på en passande antigen som passar till dess antikropp massproducerar den sig och bildar så kallade plasmaceller. Plasmacellerna bildar fria antikroppar som fäster sig vid patogenen. Samtidigt bildar långlivade minnesceller av B-lymofcyten så att kroppen snabbare kan behandla en likadan infektion.
Redogör för T-mördarceller
De försvarar mot virus och intracellulära bakterier. De har en specifik receptor (TCR) på sin yta. TCR detekterar de proteinfragment som presenteras av MHC-klass 1. Om den detekterar en främmande peptid bildas en minnesklon samtidigt som den inleder apoptos i cellen. T-mördarceller aktiverar program i cellen som får den att bryta ned sig själv. Makrofagerna äter upp resterna.
Redogör för T-hjälparceller
Den tredje försvarslinjen måste aktiveras för att kunna verka och massproducera. Detta händer via T-hjälparceller som aktiveras då antigenpresenterade celler som makrofager har MHC-klass 2 och antigener. HIV infekterar T-hjälparceller, vilket är anledningen till att det varit så framgångsrikt.
Vad är lymfsystemet?
Lymfsystemet dränerar överflödig vätska som skapas då blodet filtrerar i kapillärsystemen. lymfsystemets väggar har "svängdörrar" vilket gör det lätt för vattnet att ta sig in. Lymfsystemet transporterar fett samt har lymfknutor som är fyllda av vita blodkroppar som rensar lymfan på patogener.
Hur ser ett lymfkärl ut?
Det innehåller klaffar likt en ven, vilket får lymfan att bara rinna åt ett håll. Flödets riktning påverkas dels av skelettmuskler men framförallt av att närliggande artärer påverkar dem då de utvidgas och drar ihop sig.
Redogör för Tymus
Tymus befinner sig mellan lungorna. T-lymfocyter skapas i benmärgen men lärs upp i Tymus. T-lymfocyterna måste känna igen MHC-klass 1 och får inte attackera kroppens egna celler. Man pratar om positiv/negativ selektion.
Redogör för benmärgens funktion som lymfoidt organ.
Lymfocyter bildas i den röda benmärgen, men här mognar även B-lymfocyter. Därefter cirkulerar de runt i blodet och i den sekundära lymfoida organen. Då de träffar på en antigen massproducerar cellen och bildar plasmaceller samtidigt som det bildas en minnescell.
Räkna upp minst 3 sekundära lymfoida organ

Lymfoida organ har till funktion att de aktiverar lymfocyter.


lymfkörtlar - vävnadsinfektion


mjälte - blodinfektion


Peyerska plack - slemhinneinfektion


Halsmandlar - slemhinneinfektion


Adenoiden - slemhinneinfektion


Appendix - slemhinneinfektion