Immunförsvaret

Front 1

Varför behöver alla organismer ett försvar?

Back 1

För skydd mot sjukdomar, angripare (virus, bakterier, parasiter osv.), då ex. människokroppen är väldigt attraktiv föda.

Front 2

Hur kan växter försvara sig mot angripare?

Back 2

Genom utsöndring av ämnen som är giftiga för angriparen, samt utvecklade beståndsdelar som försvårar det för angriparen, som taggiga blad och inkapsling av virusangripna celler.

Front 3

Vad menas med att alla djur (tycks) ha ett icke-specifikt försvar?

Back 3

Att djurens försvar reagerar ganska bra på allt främmande, oavsett om organismen stött på detta innan eller ej.

Front 4

Varför är det en fördel för ryggradsdjur att även ha ett specifikt försvar?

Back 4

De kan effektivt försvara sig mot speciella angripare i olika miljöer, särskilt de man träffat på tidigare.

Front 5

Nämn några vägar för smittsamma organismer att ta sig in i människokroppen

Back 5

Luftvägarna, mag-tarmkanalen, huden och ögonen.

Front 6

Vilka 3 försvarslinjer brukar man tala om i människokroppen?

Back 6

1. Passivt fysiska + kemiska barriärer (huden + magsaft). Icke specifika och stoppar de flesta inkräktare.

2. Aktivt, icke specifikt försvar, bestående av olika typer av vita blodkroppar (fagocyter, granulocyter, NK-celler, dendritiska celler och mastceller). Dessa kan antingen vara fagotter eller celler som producerar ämnen som stimulerar den tredje försvarsnivån.

3. Det specifika försvaret, bestående av 2 huvudtyper av vita blodkroppar: B- och T-lymfocyter.

B-cellerna: Producerar antikroppar + kan identifiera en specifik fiende bra.

T-cellerna: Mästare på att förgöra fiender.

Front 7

Hur hejdas allra först bakterier som försöker tränga sig in i kroppens olika vägar?

Back 7

Huden: Oftast "snälla", icke-aggressiva bakterier i vägen.

Mag-tarmkanalen: Magsaftens låga pH, samt det delvis bakteriedödande saliven.

Ögonen: Tårvätskan består av lysozymer, som är bakteriedödande.

Front 8

Beskriv de olika typerna av vita blodkroppar

Back 8

Makrofager/monocyter: Äter, presenterar fiender för hjälparceller.

Granulocyter: Olika typer med olika uppgifter: Neutrofila = Äter fienden. Eosmofila = Bekämpar parasitmaskar. Basofila = Bildar histamin + heparin.

NK-celler: Bekämpar cancerceller + virusinfekterade celler, genom insprutning av dess medel in i dessa celler ==> Apoptos!

Mastceller: Finns i slemhinnorna, bildar histamin + heparin.

Dendritiska celler: Dödar och presenterar fienden för T-hjälparceller.

Front 9

Skillnaden mellan infektion och inflammation

Back 9

Infektion: Det vi drabbas av när bakterier eller virus tränger in i kroppen.

Inflammation: Försvarsreaktion från kroppen, oftast rodnad och svullnad.

Front 10

Vad menas med antigen och antikropp?

Back 10

Antikropp: Speciella proteiner som bildas för att neutralisera det främmande, binder samman med antigen.

Antigen: Ger upphov till en immunreaktion, oftast virus, bakterier osv.

Front 11

Hur mognar lymfocyter och vilka uppgifter har de olika typerna?

Back 11

Lymfocyter bildas alltid i benmärgen. B-lymfocyter mognar där och har som roll att producera antikroppar och "bevara minnet" av vissa angripares antigen (B-minnesceller), därmed veta vilka antikroppar som passar in i antigen.

T-lymfocyter mognar i thymus (brässen). T-hjälparceller samordnar och upptäcker främmande antigen, som i sin tur skickar ut ämnen för aktivering av B-celler och T-mördarceller. T-suppressor celler dämpar överdrifter i immunförsvaret. Även T-minnesceller kommer ihåg fienden.

Front 12

Vad är konstant, respektive variabel del i antikroppens struktur?

Back 12

Större delen är konstant, medan bildningsytan för antigen varierar

B-cellerna tillverkar antikroppar, vars proteiner har peptidkedjor med en del som är gemensam för alla antikroppar (den konstanta delen). Den variabla delen kan varieras i det oändliga för att passa ett specifikt antigen.

Front 13

Hur och vid vilka tillfällen bildas antikroppar?

Back 13

Massivas av B-lymfocyter kan bilda antikroppar mot ett speciellt antigen. När de träffar på "sitt" antigen, omvandlas de till plasmaceller och delar sig, dessutom bildas minnesceller. Plasmaceller bildar mängder av de specifika antikropparna.

Front 14

Hur kan antikroppar sedan bidra till kampen mot en angripare?

Back 14

Antikropparna fäster sig mot angriparna, vilket kan leda till att angriparna:

a) Klumpar ihop sig och på så sätt blir neutraliserade.

b) "Märks" för makrodager som äter upp dem.

c) För cellmembranet förstört mha komplement.

Front 15

Hur kan makrofager "tala om" för T-hjälparceller att någon sjukdomsframkallande organism tagit sig in i vår kropp. Vad gör sedan T-hjälparcellerna?

Back 15

Makrofagen äter upp våra angripare och presenterar dess antigen, ihop med sitt eget för en T-hjälparcell. T-hjälparcellen drar sedan igång övriga celler.

Front 16

Förklara varför en sjukdom som mässling fungerar såhär: (VIKTIG!!!)

a) Man blir sjuk första gången man utsätts för det, men tillfrisknar.

b) Om man senare kommer i kontakt med mässlingssjuke personer märker man inga symptom alls.

Back 16

a) Viruset hinner föröka sig så snabbt att man blir sjuk, men tillfrisknar.

b) Minnescellerna aktiveras snabbt och sätter igång med antikroppsproduktion, så att viruset knappt hinner föröka sig alls.

Front 17

Hur kommer det sig att det är så med mässling, men samtidigt drabbas av förkylning flera gånger per år? (VIKTIG!!!!)

Back 17

För mässling har T-minnescellerna utvecklat ett skydd mot det viruset framöver.

Dock för förkylningsvirus finns det hundratals flera olika varianter av virustyp, vilket ger en stor risk att stöta på nya förkylningsvirus och bli sjuk igen.

Front 18

Vad menas med autoimmuna sjukdomar? Ge exempel.

Back 18

Fel på immunförsvaret, då den attackerar sin egen vävnad. Ex. Glutenintolerans, Typ 1 diabetes och ledgångsreutanism.

Front 19

Hur uppkommer en allergisk reaktion?

Back 19

Att immunförsvaret uppfattar något ofarligt som farligt ==> En inflammationsreaktion startas.

Front 20

Vad är det oftast i miljön som utlöser en allergisk reaktion?

Back 20

Pollen, djurpäls, diverse födoämnen, mm.

Front 21

Vilka celler är överdrivet aktiva vid allergier? Vad är de annars till för och vilket ämne orsakar svullnad och snuva i samband med allergierna? Hur hänger det ihop för att allergisymptomen ska utlösas? (VIKTIG!!!)

Back 21

Mastceller blir överaktiva, men borde istället hindra parasiter ==> Histamin frisätts. Antigenet fastnar på antikroppar som sitter på mastcellerna ==> Blåsor med histamin friståts ==> Överflöd av histamin!

Front 22

Var måste ett patogen (sjukdomsalstrare) klara av för att orsaka en sjukdom?

Back 22

Hitta en lämplig plats att föröka sig i värdorganismen, överleva attacker från värdorganismens immunförsvar och kunna ta sig ut för att spridas till en ny värd.

Front 23

Vad är problematiskt med antibiotikaanvändning?

Back 23

Antibiotika tar dels död på den egna, nyttiga bakteriefloran, dels kan bakterier bli resistenta mot antibiotika ==> Finns inga alternativ längre för bakteriedämpande läkemedel!

Front 24

Finns det botemedel eller resistenta medel mot virus?

Back 24

Det finns läkemedel som stör virusets replikation, som (Herpes = Acyklovir, HIV = AZT). Även vaccinationer mot vissa infektioner, som kondylom.

Front 25

Varför kan en HIV-infektion få allvarliga följder? (VIKTIG!!!)

Back 25

För att immunförsvaret sätts ur spel. Man kan drabbas av mängder med olika infektioner, som friska personer knappt störs av.

Front 26

Förklara varför inte alla AIDS-drabbade dör av exakt samma sjukdom (VIKTIG!!!)

Back 26

Immunförsvaret är allmänt nedsatt, så man kan inte försvara sig mot någon infektion överhuvudtaget.