Humanfysiologi Lu

Front 1

Kroppens tre vätskerum

Back 1

Interstitialvätskan, intracellulärvätskan och plasma

Front 2

Vilka är de mest framträdandeskillnaderna i kemisk sammansättning mellan interstitialvätskan och intracellulärvätskan? Mellan interstitialvätskan och blodplasman?

Back 2

Mellan de extracellulära vätskorna är det inte någon stor skillnad, endast högre koncentration av protein i plasman.

Högre konc. av Na i den extracellulära vätskan samt Cl.

Högre konc. av K i den intracellulära vätskan.

Front 3

Vad innebär homeostasbegreppet och vilken betydelse har det?

Back 3

Den inre miljön måste hållas konstant för att vi ska fungera normalt. Avvikelser från homeostas kan leda till sjukdom.

Front 4

Förklara principerna för homeostatiska styrsystem

Back 4

Homeostatiska kontrollsystem försöker hålla ett steady state, ett tillstånd då kroppen fungerar normalt, och kroppen utgår då från en set point, ett riktvärde.

Front 5

Ge biologiskaexempel på negativ och positiv återkoppling samt feed-forward.

Back 5

Negativ feedback används för att återställa en förändring till set point och bibehålla steady state. Exempelvis reglering av blodsockret. Istället för att motverka en förändring i kroppen används positiv feedback för att accelerera förändringen. Exempelvis produktion av ämnen som skyndar på förlossningen.

Feedforward är när kroppen förutsäger en förändring innan den sker, exempelvis en temp.förändring.

Front 6

Vad är en reflex? Vilka enheter ingår i en typisk reflexbana?

Back 6

En reflex är en ofrivillig inbyggd stimulus-respons sekvens.En receptor tar emot informationen från omgivningen, en signal skickas till exempelvis hjärnan via den affarenta nervbanan. Hjärnan tar emot informationen via effektorer. Hjärnan skickar ut sitt svar via den efferenta nervbanan till en effektor som utför handlingen som ska motverka miljöförändringen.

Front 7

Vad är ett lokalt homeostatiskt svar?

Back 7

Det är ett lokalt svar på en förändring i omgivningen med syfte att motverka förändringen. Ex parakrina och autokrina ämnen som utsöndras av cellen.

Front 8

Hur fungerar kommunikation via ”gap junctions”?

Back 8

Gap junctions är fysiska länkar mellan två celler som binder samman cytosolen hos de båda. Molekyler kan då färdas mellan celler utan att utsöndras till den extracellulära vätskan. På så sätt kan cellerna kommunicera väldigt specifikt.

Front 9

Vad är ett hormon? Ofta används termen ”neurohormon”; vad tror duskiljer neurohormoner från andra hormoner? Vad är en transmittor?

Back 9

Ett hormon är en kemisk budbärare med syftet att kunna nå celler på mer avlägsna platser i kroppen, detta genom blodet.Neurohormoner tillverkas av nervceller och lagras av vesiklar tills de stimuleras och då utsöndras de i blodet. En transmittor är en molekyl som förmedlar en nervsignal, exempelvis en neurotransmittor.

Front 10

Vad är acklimatisering?

Back 10

Acklimatisering är definierat som en förbättring av ett redan existerande homeostatiskt system, dvs en anpassning. Kan vara irreversibel.

Front 11

Vad är en cirkadisk rytm? Vilken betydelse har biologiska rytmer förhomeostasen?

Back 11

Cirkadiska rytmer är de processer hos levande organismer, som är inbyggda och regelbundet cykliska med en period av ungefär ett dygn.Biologiska rytmer gör det möjligt för homeostatiska mekanismer att utnyttjas vid en tid då en förändring förväntas ske, man måste alltså inte vänta på att den ska ske.

Front 12

Förklara begreppen frilöpande rytm och ”entrainment”!Var finns vår cirkadiska pacemaker?

Back 12

Med frilöpande rytm menas att även om vi befinner oss i en ny miljö klarar vår kropp av att själv skapa de signaler som behövs för att vi ska kunna driva våra inre processer. Entrainment är kroppens reaktion på saker vi uppfattar med våra sinnen, exempelvis med ögonen eller öronen. Vår cirkadiska pacemaker finns i hypotalamus i hjärnan och består av en väldigt specifik samling neuroner.

Front 13

Vad är och hur fungerar en receptor för en kemisk budbärare? Vilkaegenskaper har sådana receptorer? Termen receptor har två olikabetydelser inom fysiologin. Vilken är den andra?

Back 13

En receptor är en mottagare för en ligand, det vill säga en kemisk budbärare, som sedan förmedlar informationen vidare till second messengers vilket gör det möjligt för genuttrycket att ändras.Termen receptor kan även syfta på sinnesceller, de tar emot stimuli från utsidan av kroppen. De andra tar emot en ligand på insidan av kroppen.

Front 14

Vad är konkurrens (kompetition,"competition"), mättnad (”saturation”) och affinitet?

Back 14

Med konkurrens menas att flera molekyler tävlar om platsen hos en receptor som är avsedd för en ligand. Med mättnad menas till vilken grad receptorer är upptagna med kemiska budbärare, benämns i %. Med affinitet menas styrkan med vilken en ligand binder till sin receptor, om den sitter hårt eller löst.

Front 15

Redogör för de fyra olika mekanismer genom vilka plasmamembranbundnareceptorer utövar sin effekt!

Back 15

ligandstyrda jonkanaler

receptorer med enzymatisk förmåga

receptorer som interagerar med Janus Kinaser

G-protein kopplade receptorer

Front 16

Förklara hur vilopotentialen uppkommer

Back 16

Permiabiliteten i detta fallet är större för K+ än för Na+ vilket gör att K+ läcker ut ur cellen pga koncentrationsskillnaden, något som leder till att den negativa laddningen på insidan av cellen ökar. Detta gör sedan att både Na+ och K+ färdas tillbaka in i cellen igen, då de attraheras av laddningen. Sedan upprätthålls den här potentialen av Natrium/Kalium-pumparna.

Front 17

Vad händer med membranpotentialen om man placerar en cell i ett medium med högre kaliumkoncentration än normal ECF?

Back 17

I ett medium med högre kaliumkoncentration har inte kaliumjonerna lika stor strävan att färdas ut ur membranet genom diffusion eftersom koncentrationsskillnaderna är mindre. Detta skulle göra det svårare att upprätthålla en vilopotential. Vilopotentialen skulle då närma sig noll mer.

Front 18

Hur påverkas membranpotentialen när permeabiliteten för natrium ökar? När permeabiliteten för kalium minskar?

Back 18

När permiabiliteten för natrium ökar så går det mot det positiva, för då kan de positiva natriumjonerna strömma in i cellerna i större utsträckning.

När permiabiliteten för Kalium minskar så går membranpotentialen mot det positiva då mindre kaliumjoner strömmar ut ur cellen i jakt på jämvikt.

Front 19

Vad är en graderad potential? Hur kan den uppkomma? Vilkaegenskaper har den? Hur sprids den?

Back 19

Graderade potentialer är viktiga för signalering över korta distanser. Det är skillnader i membranpotential som är begränsade till ett litet område hos membranet. Dessa skillnader beror på förändringar i miljön antingen inuti eller utanför cellen, vilket gör att den varierar i storlek samt att styrkan avtar i takt med att förskjutningen av laddningar färdas längre och längre bort från den platsen på membranet där allt startade. Den sprids med hjälp av förskjutningar av laddningar och jonernas förmåga att färdas över membranet.

Front 20

Vad menas med absolut och relativ refraktärperiod?

Back 20

Absolut refraktärperiod är den period då det är omöjligt att starta en ny aktionspotential pågrund av att Na+-kanalerna är öppna/inaktiverade.

Relativ refraktärperiod är en sekvens där cellen kan starta aktionspotentialer men det är svårt på grund av hyperpolariseringen. Några av natriumkanalerna är nämligen tillbaka i sitt vilostadie.

Front 21

Beskriv principerna för den kemiska transmissionen i synapser

Back 21

Neurotransmittorer lagras i små vesiklar som innan aktivering sitter i det presynaptiska membranet i så kallade active zones. Deras frigörelse från membranet initieras av att den presynaptiska cellen mottager en aktionspotential. Depolariseringen som följer med denna aktionspotential leder till att speciella Kalcium-kanaler öppnas och tack vare gradienten flödar kalcium in i axon terminalen. Jonerna aktiverar en sammansmältning mellan vesiklarna och membranet så att innehållet sedan kan släppas ut på andra sidan, i den så kallade synaptiska klyftan.

Front 22

Vad menas med temporal och spatial summation?

Back 22

Temporal summation är två nervsignaler som kommer från samma axon fast vid olika tidpunkter. Dessa signaler summeras för att skapa en förändring i potentialen som är större än om de verkar enskilt. Spatial summation är två nervsignaler som når cellen samtidigt fast på två olika ställen. Dessa signaler summeras för att skapa en förändring i potentialen som är större än om de verkar enskilt.

Front 23

Vad är katekolaminer ochneuropeptider?

Back 23

Katekolaminer är benämningen för en grupp av ämnen som bla innehåller aminer, däribland dopamin. De bildas ur tyrosin. Neuronerna som släpper ut katekolaminer finns bland annat i hypotalamus och där spelar dessa neurotransmittorer en viktig roll för medvetandet, humöret, motivationen osv. Neuropeptider utgörs av två eller flera aminosyror sammanlänkade med peptidbindningar. De kan verka som hormoner eller parakrina substanser.

Front 24

Ge exempel på en vanlig neurotransmittor som finns i de efferenta systemen? Vilka receptorer finns det för denna transmittor och var i systemen finns de olika receptorerna?

Back 24

Acetylkolin används både i det somatiska och det autonoma nervsystemet. Det finns två typer av receptorer för acetylkolin, nicotinic receptors och muscarinic receptors. Nicotinic receptors finns på skelettmuskulatur och tar emot information om muskelkontraktion, det är en receptor som fungerar som jonkanal. Muscarinic receptors är en G-protein-receptor som finns i cellmembranet hos nervceller och andra celler.

Front 25

Vad är blodhjärnbarriären och vilka betydelser har den?

Back 25

Den syntetiseras av celler (Astrocyter) runt kapillärerna i hjärnan. Skyddar hjärnan från att främmande ämnen ska ta sig in samt släpper igenom nödvändiga ämnen/näringsämnen till hjärnan.

Front 26

Var bildas cerebrospinalvätska, vart tar den vägen och vilka funktioner har den?

Back 26

Vätskan omger CNS. Syntetiseras av ependymceller (gliaceller) som finns i håligheter i hjärnan. Ersätts dagligen, flödar ut genom kapillärer och försvinner via avföring. Den verkar antiinflammatoriskt, ger mekaniskt skydd (stötdämpare) och bidrar med nedkylning.

Front 27

Vad menas med en receptorpotential?

Back 27

Receptorpotential är benämningen på den graderade potential som uppstår när joner tillåts flöda över receptor membranet tack vare yttre stimuli.

Front 28

Vad menas med adekvat stimulus, sensorisk enhet, receptorfält och rekrytering av receptorer?

Back 28

En sensorisk enhet är en ensam afferent neuron där alla receptorändar är inräknade.Receptorfält är den region som vid stimuli leder till en ökad aktivitet hos en specifik afferentneuron. Om området utsätts för starkare stimuli, dvs påverkar ett större område, aktiveras fler receptorer på fler neuroner. Detta benämns som rekrytering av receptorer. Adekvat stimulus är den typen av stimuli som en given receptor är känslig för. Exempelvis så är receptorerna i ögat ljuskänsliga, men det är inte dom i huden.

Front 29

Förklara lateral inhibition

Back 29

Den neuron som stimuleras mest inhiberar andra neuroner, som också stimuleras i viss utsträckning, vilket gör att signalskillnaden blir mycket större och då går det att avgöra exakt var stimuli sker. Vilket gör att vi exempelvis kan avgöra var exakt vi känner någonting på fingerspetsarna eller tungan.

Front 30

Hur fungerar snabbt och långsamt adapterande receptorer och vad ”mäter” de?

Back 30

Adaptation är en minskning i känslighet hos receptorn. Snabbt adapterande receptorer skapar en receptorpotential och aktionspotential direkt vid kontakt med stimuli men slutar sedan att svara på fortsatt stimuli då det är irrelevant. Långsamt adapterande receptorer bibehåller sin känslighet under en längre tid och fortsätter därmedatt skapa receptorpotentialer och aktionspotentialer vid upprepat stimuli.

Front 31

På vilka sätt kodas stimulustyp (modalitet)

Back 31

Med stimulustyp menas exempelvis värme, kyla eller tryck och ett annat ord för det är modalitet. Modalitet kan delas in i submodaliteter, exempelvis så är varmt eller kallt submodaliteter under modaliteten temperatur. I kodningen för vilken typ av stimulustyp vi utsätts för är det receptorerna som spelar en avgörande roll, då de är specifika för ett visst stimuli.

Front 32

På vilka sätt kodas intensitet (stimulusstyrka)

Back 32

Stimulusstyrkan ger uttryck genom att förändra frekvensen av aktionspotentialen i en individuell afferent neuron. Frekvensen är det som måste påverkas eftersom amplituden är likadan varje gång, då samma tröskelvärde uppnås. Större styrka hos ett stimuli innebär en större receptorpotential vilket leder till mer frekventa aktionspotentialer.

Front 33

På vilka sätt kodas lokalisering av ett stimulus

Back 33

Aktionspotentialer från varje specifik receptor, som i detta fallet aktiveras av ett stimuli, färdas unika vägar i vår kropp till specifika regioner av CNS som är associerade med den typen av modalitet och plats på kroppen. Dessa unika vägar kallas ”labeled lines”. Precisionen med vilken vi kan avgöra exakt var stimuli kommer ifrån beror på flera saker, bland annat hur stor del av receptorfältet som täcks av en enskild sinnesenhet.

Front 34

Var finns de sensoriska områdena i hjärnan?

Back 34

Somatosensoriska cortex - Hjässloben. Syncentrum - Nackloben.

Hörselbarken - Tinninglob.

Smak cortex - Hjässloben

Lukt cortex - Undersidan av pann- och tinninglob.

Front 35

Vilken del av ögat bryter ljuset mest?

Back 35

Hornhinnan bryter ljuset mest samt fokuserar det på näthinnan (retina).

Front 36

Vilken funktion har ackommodationen och hur går den till?

Back 36

Ackommodationen är justeringar i linsens form för att anpassa ögat till en viss distans. Linsen form kontrolleras av den ciliära muskeln vilken i sin tur styrs av det parasympatiska nervsystemet. Formen beror av om muskeln kontraherar eller relaxerar.

Front 37

Hur fungerar iris och vilka funktioner har iris vid seende?

Back 37

De glatta muskelfibrerna i iris bestämmer diametern hos pupillen, som i sin tur avgör hur mycket ljus som släpps in i ögat. Påverkar ljus och mörkerseende.

Front 38

Vad skiljer fovean från resten av retina?

Back 38

Fovea centralis, eller centralgropen, är en fördjupning i gula fläcken på näthinnan och platsen för ögats detaljerade seende. Här sitter tapparna väldigt tätt.Näthinnan eller retina är det tunna lager celler som finns på ögonbotten. Den omvandlar det infallande ljuset till nervsignaler. Näthinnan består i sin tur av tappar och stavar som är två typer av ljuskänsliga celler.

Front 39

Förklara presbyopi, myopi, hyperopi och astigmatism

Back 39

Presbyopi är när ögonlinsen förlorar sin elasticitet och kan då inte längre bli lika rund, leder till sämre närsynthet. Ackommodationsförmågan minskar. Även känt som ålderssynthet. Myopi, eller närsynthet, beror på att ögongloben är för lång i förhållande till brännvidden. Ljuset möts alltså innan näthinnan, ljuset hinner spridas igen innan det träffar näthinnan vilket gör det suddigt. Hyperopi, eller långsynthet beror på att ögongloben är för kort i förhållande till brännvidden. Brännpunkten har inte ägt rum än, ljuset är fortfarande inte samlat när det träffar näthinnan. Astigmatism är när linsen eller hornhinnan inte är tillräckligt slät, dvs den håller inte en sfärisk form.

Front 40

Hur fungerar färgseendet? Hur kan vi identifiera blågrön färg? Detfinns ju inga receptorer för blågrönt!

Back 40

Färgseende börjar med aktivering av fotopigment i fotoreceptorerna hos tapparna. I det mänskliga retinat har vi tre typer av tappar; L (röd), M (grön), S (blå). För varje tapp finns det en optimal våglängd.

Vid varje våglängd påverkas alla tre tapparna men olika mycket beroende på om den är optimal för en tapp eller inte. Detta gör att vi kan se färger som går in i varandra.

Front 41

Förklara hur informationen förs från ögat till syncentra i storhjärnans kortex!

Back 41

Ljussignaler omvandlas till aktionspotentialer efter att först fotoreceptorer påverkat bipolära celler som i sin tur ger upphov till en aktionspotential kan initieras i ganglierceller. Ganglierna är de första cellerna i kedjan som har spänningskänsliga jonkanaler.

Front 42

Hur kan örat skilja mellan ljud av olika frekvenser? Olika styrkor?

Back 42

Örat skiljer på frekvenser genom att olika hårceller reagerar på olika frekvenser, stereocilier har olika optimala frekvenser. Örat skiljer på styrkor genom att högre styrka innebär starkare ljudvåg vilket leder till att fler jonkanaler öppnas som stimulerar en tätare frekvens av aktionspotentialer.

Front 43

Vilka olika typer av stimuli reagerar båggångarna ochhinnsäckarna på?

Back 43

Båggångarna svarar på huvudets rotation kring de tre vinkelräta axlarna i rummet (finns trestycken båggångar). Svarar endast på acceleration och retardation. Stereocilia sitter i en gelatinliknande massa, cupula, som vid accerlation gör att alla hårceller rör på sig. Hinnsäckarna svarar på förändring i det linjära planet och förändring med avseende pågravitationen (finns två stycken). Detta för att hårcellernas ursprungsposition är rakt upp och vid avvikande rörelse känner de av det.

Front 44

Hur är balanssinnet uppbyggt och hur registrerar det lägesförändringar?

Back 44

Lägesförändringar registreras av det vestibulära systemet. Systemets sinnesceller utgörs av hårceller som registrerar rörelse. Det vestibulära systemet sitter ihop med cochlear duct och har likvärdig struktur. Består av båggångar och hinnsäckar.

Front 45

Hur fungerar luktsinnet?

Back 45

Doftmolekyler andas in genom näsan och binder till specifika receptorer i cilierna. Stimulerade luktreceptorer leder till G-proteinförmedlade cellsvar som ökar koncentrationen cAMP, då öppnas ospecifika jonkanaler som depolariserar cellen. En aktionspotential skapas.

Front 46

Hur fungerar smaksinnet?

Back 46

Smaklökar finns i munnen och i halsen och är små grupper av celler. Vissa av dessa celler är specialiserade epitelceller som agerar som receptorer för olika kemikalier i maten vi äter. Mikrovilli ökar ytan av smakreceptorcellerna och innehåller membranproteiner som transducerar (flödar) närvaron av ett givet kemiskt ämne till ett receptorpotential. För att kunna komma in i smaklökarnas porer och komma i kontakt med smakreceptorerceller måste maten först brytas ned, av olika enzym i saliven. Alla grupper av smak har sin egen signaltransduktions-mekanism, alltså hur de aktiverar ett aktionspotential.

Front 47

Vilka skillnader i morfologi finns det mellan skelettmuskel, glatt muskel och hjärtmuskel? Vad är en muskelfiber? En myofibrill?

Back 47

Tvärstrimmig muskulatur har flera cellkärnor, en strimma är en cell. Hjärtmuskulatur har en cellkärna, interkalarplattor samt är förgrenad. Glatt muskulatur har en cellkärna, diffusa tvärstrimmor och spolformade celler. Muskelfiber är en synonym till muskelcell, en muskelfiber byggs upp utav flera myofibriller.

Front 48

Redogör för den s.k. filamentförskjutningsmodellen för skelettmuskelkontraktion

Back 48

När en rörelse gör så att en skelettmuskel förkortas rör sig de överlappande tjocka och tunna filamenten mot varandra, rörelsen drivs av myosinhuvuden som får sin energi från korsbryggecykeln. Detta gör att sarkomererna blir kortare men längden på varken de tjocka eller tunna filamenten förändras.

Front 49

Vad innebär isotonisk och isometrisk muskelkontraktion? Vad är en excentrisk muskelkontraktion (”lengthening contraction”)?

Back 49

Vid en isometrisk muskelkontraktion är kraft och belastning densamma vilket gör att längden på muskeln inte ändras.Vid en isotonisk muskelkontraktion ändrar muskeln längd under konstant belastning. Det finns två typer av isotonisk muskelkontraktion;

- Koncentrisk där muskelkraften är större än belastningen vilket gör att muskeln blir kortare.

- Excentrisk där muskelkraften är mindre än belastningen vilket gör att muskeln blir längre.

Front 50

Vad är en enkel muskelryckning (”twitch”)? Vad är summering av kontraktioner? Vad är tetanus? Förklara vad som gör att tensionen vidtetanus blir större än vid en enkel muskelryckning!

Back 50

En twitch är den mekaniska responsen hos en muskelfiber från en ensam aktionspotential. Summering sker när en muskelfiber utsätts för stimuli innan den har relaxerats helt från en twitch, det vill säga att alla korsbryggor släppt igen. Detta leder till ökad muskelspänning och fler korsbryggor får möjligheten att binda in. Tetanus är bibehållen kontraktion till följd av upprepad stimulering.

Front 51

Motorenhet

Back 51

Det motorneuron och de muskelfibrer den påverkar.

Front 52

Vilka ATP-källor utnyttjar skelettmuskler vid olika typer av muskelarbete?

Back 52

- Fosforylering av ADP till ATP genom kreatinfosfat

- Oxidativ fosforylering av ADP till ATP i mitokondrien.

- Fosforylering av ADP till ATP genom glykolysen i cytosolen, sker syrefritt vilket gör att mjölksyra bildas. Detta utnyttjas för att skelettmuskler ska kunna arbeta utan tillförsel av syre via blodet.

Front 53

Vad är en pacemakerpotential?

Back 53

Förändring i membranpotential under spontan depolarisering kallas pacemakerpotential.

Front 54

Sträckreflexen

Back 54

Sträckreflexen är en reflex som bidrar med lokal homeostatisk kontroll över muskellängd.

Front 55

Reciprok innervation

Back 55

Reciprok innervation är aktiveringen av en neuron till en muskel samtidigt som en inhiberingen äger rum av neuronen till dess antagonist. Om inte denna mekanism fanns skulle antagonistens respons på en handling kunna förstöra reflexens respons.

Front 56

Hur fungerar Golgis senorgan och den reflex det deltar i?

Back 56

Mekanism som bidrar med lokal homeostatisk kontroll över muskelspänning. När muskeln kontraherar så sträcks kollagenfiber i senorna som i sin tur är omlindade av afferenta nervändar som utgör Golgis senorgan, vilket bidrar med att aktionspotentialer skickas till ryggmärgen. Vid för kraftiga kontraktioner som orsakar stor sträckning i senorna bidrar golgi senorganet med att inhibera den kontraherande muskeln och aktivera dess antagonist.

Front 57

Vilka funktioner har cerebellum?

Back 57

Kontrollerar hållning och rörelser indirekt via signaler till talamus som skickar signaler vidare tillsensorimotorkortex. Koordinerar gång (agonist/antagonist) och rörelser som involverar mångaleder. Lagrar även rörelser i minnen.

Front 58

Redogör för böjreflexen (”withdrawal reflex”) och den korsade extensorreflexen

Back 58

Förutom den afferenta informationen från sträckreflexreceptorer och golgis senorgans av de aktiverade musklerna finns det en andra ingång som kan överföras till lokala motorkontrollsystem. T.ex. en smärtsam stimulering av huden då man trampar på en legobit och en muskelreflex gör att man lyfter/lättar trycket på benen. Det resulterade i att flytta den påverkade lämmen bort från den smärtsamma stimulansen och är därför känd som böjreflexen. Extensorreflexen är när samma stimuli orsakar den motsatta responsen för det motsatta benet. De motoriska neuronerna som sträcker på benet aktiveras och böjreflexen inhiberas. Detta gör att det motsatta benet kan hålla uppe kroppen när den skadade foten lyfts i en reflex.

Front 59

Vilka grundläggande skillnader finns det mellan hormonella systemoch nervsystemet då det gäller att förmedla information?

Back 59

Det endokrina systemet använder sig av körtelceller när nervsystemet använder sig av neuroner. Signalen utgörs av hormoner istället för elektriska signaler. Varaktigheten hos hormoner är betydligt längre än hos elektriska signaler. Hormoner färdas via blodet till målcellen medan elektriska signaler färdas via axoner och synapser. När det kommer till nervsignaler är det ”all or nothing” medan hormoner kan reglera olika mycket.

Front 60

Hur definieras begreppet hormon?

Back 60

Hormon definieras som en kemisk signalmolekyl som syntetiseras av specifika endokrina celler och insöndras till blodet.

Front 61

Vissa hormoner finns i blodet i både fri och bunden form. Vilkafunktionella följder har detta?

Back 61

De flesta peptidhormoner och alla katekolamin hormoner är vattenlösliga och kan därför färdas i blodet genom att lösas upp i blodplasman. Detta till skillnad mot steroid- och tyroidhormonerna som måste vara bundna till plasmaprotein för transport (endast låga konc. förekommer fritt). Endast fria hormoner kan diffundera ut ur kapillärerna och påverka sina effektorceller. Därför är det viktigt till vilken grad ett hormon binder till sitt protein. Anledningen till att hormoner kan verka under en längre tid är för att de har olika nedbrytningsgrad då vissa är bundna till plasmaproteiner.

Front 62

Vad är ”permissiveness”?

Back 62

Permissiveness är benämningen på att hormon A måste vara tillgängligt för att hormon B ska kunna fungera. Hormon A skulle exempelvis kunna bidra till syntetiseringen av receptorer för hormon B.

Front 63

På vilka tre sätt kan hormonsekretion styras?

Back 63

- Förändringar i koncentrationen hos blodplasman när det kommer till joner och organiska näringsämnen.

- Neurotransmittorer som frisläpps från nervändar till den endokrina cellen.

- Ett annat hormon eller en parakrin substans som påverkar den endokrina cellen.

Front 64

Vad är autonoma ganglier?

Back 64

Autonoma ganglier är ett cellkluster utanför CNS , som tillhör det autonoma nervsystemet, där neuronen som har sin cellkropp i CNS möter neuronen som är belägen utanför CNS.

Front 65

På vilka principiellt olikasätt kan nervsystemet styra hormonsekretion?

Back 65

- Det autonoma nervsystemet kan öka utsöndringen hormon från binjurebarken.

- Det autonoma nervsystemet kan öka/minska sekretionen av hormon från övriga körtlar (via autonoma ganglier).

- Hypothalamus kan öka/minska sekretionen av hormoner från hypofysens framlob och baklob.

Front 66

Varifrån får blodet adrenalin? Hur styrs insöndringen?

Back 66

Insöndringen styrs av det sympatiska nervsystemet via binjuremärgen, till blodet och till sist till adrenerga receptorer hos målcellen. Målcellen kan exempelvis utgöras av glatt muskulatur eller hjärtmuskulatur.

Front 67

Nämn några viktiga effekter av hormonet kortisol

Back 67

- Stimulerar katabolismen av protein

- Stimulerar upptag av aminosyror i levern och deras konvertering till glukos

- (Upprätthåller plasmakonc. av glukos)

- Inhiberar reaktioner hos immunförsvaret

Front 68

Vilka hormoner påverkar tillväxten och vilka effekter har de?

Back 68

- Tillväxthormon, stimulerar bentillväxt och proteinsyntes i muskler.

- Insulin, stimulerar fostertillväxt och proteinsyntes.

- Tyroidhormon, är permissive för tillväxthormonet och för utvecklingen av nervsystemet.

- Testosterone, stimulerar tillväxt under puberteten till stor del genom att stimulera utsöndring av tillväxthormon. Stimulerar proteinsyntes hos män.

- Östrogen, stimulerar tillväxt under puberteten till stor del genom att stimulera utsöndring av tillväxthormon.

- Kortisol, inhiberar tillväxt och stimulerar protein katabolism.

Front 69

Varför påverkas skelettet vid brist på vitamin D?

Back 69

Skelettet påverkas vid brist på vitamin D eftersom den aktiva formen av vitaminen stimulerar absorptionen av kalciumjoner till blodet. Kalcium som sedan används för att bygga våra ben. Vid brist på vitaminen måste konc. av kalcium i blodplasman upprätthållas genom nedbrytning av benen.

Front 70

Definiera begreppen hematokrit och blodplasma

Back 70

Blodplasma är den vätska som blodet befinner sig i, består av proteiner, näringsämnen och metaboliskt avfall.

Hematokrit definieras som den procentuella delen av blodvolymen som utgörs av röda blodkroppar.

Front 71

Vilket samband gäller approximativt mellan blodflöde och tryckskillnadlängs med ett blodkärl? Vilkafaktorer påverkar resistansen i blodkärlet?

Back 71

Blodflödet kommer alltid från ett område med högt tryck till ett område med lågt tryck. Resistansen i blodkärlet påverkas av:

- Blodets viskositet, friktionen mellan molekylerna i blodet. Trögflytande eller inte.

- Längden och radien hos blodkärlet.

Front 72

Vilka klaffar finns i hjärtat och hur fungerar de?

Back 72

Det finns fyra klaffar av två olika typer:

- Segelklaffar finns mellan förmak och kammare i både höger och vänster hjärthalva. Klaffarna ser ut som tunna segel. Trådar längs seglens kanter fäster i muskelbuntar, som kallas papillarmuskler. När hjärtat dras samman pressas seglen ihop så att klaffen blir tät.

- Fickklaffar finns där lungpulsådern lämnar höger kammare, och där aorta lämnar vänster kammare. Klaffarna tillåter bara att blodet pumpas ut ur kamrarna. Om blodet försöker ta motsatt väg stängs klaffarna automatiskt.

Front 73

Hur uppkommer pacemakerpotentialen spontant i SA-noden?

Back 73

1. De K-kanaler som stod för repolariseringen vid en aktionspotential i en hjärtmuskelcell stängs efter hand när potentialen närmar sig vilopotentialen.

2. Spänningskänsliga F-typ kanaler (som aktiveras vid negativa värden, därav ”Funny”) öppnas.

3. Na strömmar in vilket leder till depolarisering. 4. Depolariseringen gör så att Ca-kanaler öppnas (T-typ), vilket ger en depolariseringsboost.

5. Ytterligare depolarisering sker då L-typ kanaler (long lasting) för kalcium öppnas, de hjälper till att depolarisera membranet långsamt.

6. K-kanaler öppnas och K strömmar ut och repolariserar membranet.

Front 74

Hur fungerar hjärtats retledningssystem?

Back 74

1. SA-noden depolariserar vilket leder till en förmakskontraktion.

2. De elektriska signalerna färdas till AV-noden som långsamt depolariseras.

3. Signalerna förs från AV-noden till hissbunten som grenar ut sig åt höger och vänster.

4. Signalerna sprids till höger och vänster kammare från hissbunten till purkinjefibrerna som är utspridda runt kamrarna.

5. Kammarkontraktion.

Front 75

Hur uppkommer ett EKG? Vad orsakar P-vågen, QRS-komplexet ochT-vågen? Varför syns inte förmakens repolarisering i ett EKG?

Back 75

EKG är ett redskap för att utvärdera elektriska skillnader i kroppen som uppstår på grund utav hjärtslag. När flera aktionspotentialer sker samtidigt i många hjärtceller uppstår en ström i kroppsvätskorna runt hjärtat som går att mäta genom huden.

- P-vågen orsakas av förmakens depolarisering.

- QRS-komplexet orsakas av kamrarnas depolarisering.

- T-vågen orsakas av kamrarnas repolarisering. Förmakens repolarisering syns inte för att det sker samtidigt som QRS-komplexet, den döljer händelsen.

Front 76

Diastoliskt tryck

Back 76

Diastoliskt tryck är det minimala arteriella trycket som uppstår precis innan kammarutstötning (undertryck).

Front 77

Systoliskt tryck

Back 77

Systoliskt tryck är det maximala arteriella trycket som uppstår under kammarutstötning (övertryck).

Front 78

Pulstryck

Back 78

Systoliska trycket - Diastoliska trycket

Front 79

Varför är blodets hastighet högre i artärerna än i kapillärerna?

Back 79

Blodets hastighet är högre i artärerna pga att den totala tvärsnittsarean är mindre än hos kapillärerna. Tänk på att se kapillärerna som ett enda stort ”floddelta” av blodkärl där den totala arean hos deltat räknas som tvärsnittsarea. Om vatten färdas i en smal flod för att sedan delas upp i många små floder som tillsammans utgör en enda stor flod så kommer hastigheten i deltat vara långsammare.

Front 80

Genom vilka mekanismer sker vätsketransport över kapillärväggenoch vad har denna transport för betydelse för den interstitiellavätskevolymen?

Back 80

Tryckskillnader innanför och utanför kapillärväggen bidrar till att vätska färdas över kapillärväggen. Kapillärväggarna är permeabla för vatten och nästan alla plasma, men inte protein vilket gör att väggen agerar filter för den extracellulära vätskan. Tryckskillnaden mellan kapillär och den interstitiella vätskan gör att vattnet vill färdas ut men samtidigt motverkas det av att vattenkonc. är högre i den interstitiella vätskan, dvs det kolloidosmotiska trycket. Blodet är fullt av proteiner, ex albumin, som ej kan ta sig ut ur kapillärerna pga kapillärväggen och därmed rekryterar vatten till kapillären genom osmos.

Front 81

Vilka faktorer påverkar ventrycket och det venösa återflödet av blod tillhjärtat?

Back 81

Ventrycket påverkas av tre faktorer;

- Glatt muskulatur, väggarna hos venerna innehåller glatt muskulatur som kan kontrahera till följd av stimuli från sympatiska neuroner, vilket gör att trycket i venen ökar.

- Skelettmuskel-pumpen, när det sker en kontraktion i en skelettmuskel blir diametern i venen mindre vilket gör att blodtrycket ökar lokalt (i den muskeln som kontraheras) och eftersom flödet alltid går från högt till lågt tryck så kommer blodflödet mot hjärtat att öka.

- Respirationspumpen, vid inandning pressar diafragman ner på det abdominala hålrummet vilket gör att trycket minskar i thorax och ökar abdominalt. Eftersom blod färdas från högt tryck till lågt kommer det venösa återflödet att öka.

Front 82

Vilka funktioner har lymfkärlsystemet? Hur bildas lymfan, hur drivs denframåt och vart tar den vägen? Varför töms lymfan i vensystemet ochinte i någon annan del av cirkulationen?

Back 82

Lymfkärlsystemet förser det cirkulatoriska systemet med interstitialvätska via venerna där trycket är lägre, vilket är väldigt viktigt då vätskan hela tiden mynnar ut från blodkärlen och vi annars skulle få ett underskott. Interstitialvätska mynnar alltså ut från kapillärer till det extracellulära utrymmet där det sedan tas upp av lymfkapillärer som för det tillbaka i lymfkärlsystemet. Lymfan är en överskottsvätska som finns mellan cellerna och därmed ett derivat av interstitialvätskan. Lymfan drivs framåt av kärlens kontraktioner.

Front 83

Ange de viktigaste cellulära och humorala komponenterna i det medfödda immunförsvaret

Back 83

- Cellulära:Effektorceller, makrofager, dendriter, granolycter, NK-celler

- Humorala:Komplementsystemet

Front 84

Ange de viktigaste cellulära och humorala komponenterna i det förvärvade immunförsvaret

Back 84

- Cellulära:B- och T-celler

- Humorala: Antikroppar

Front 85

Antigen

Back 85

Antigen är alla molekyler som kan trigga igång en respons från det specifika immunförsvaret kallas antigen, dvs alla molekyler som immunförsvaret inte känner igen som en naturlig del av kroppen.

Front 86

Antikropp

Back 86

Antikropp är immunoglobulin som sekreterats av en plasmacell (härstammar från B-celler) och som märker ut det antigenet som stimulerade dess produktion för andra celler så att en attack kan genomföras.

Front 87

Epitop

Back 87

Epitop är den del av ett antigen som en specifik antikropp binder till, vanligtvis en kort aminosyrasekvens. Kallas även för antigendeterminant.

Front 88

Cytokin

Back 88

Cellerna i immunförsvaret utsöndrar en mängd olika protein som reglerar celldelning och funktion i både det ospecifika och specifika immunförsvaret, dessa budbärar-protein kallas cytokiner.

Front 89

Leukocyt

Back 89

Cellerna i immunförsvaret är en samling av olika typer av vita blodkroppar som kollektivt kallas för leukocyter.

Front 90

Patogen

Back 90

Är ett virus eller en mikrob som utlöser en respons i immunförsvaret och kan framkalla sjukdom hos värden.

Front 91

Vad innebär komplementsystemet?

Back 91

Komplementsystemet innefattar en rad av proteiner som aktiverar varandra i närvaro av en patogen, detta sker i den extracellulära vätskan där inaktiva proteiner ständigt finns. De erbjuder en alternativ väg att förstöra patogenen som inte inkluderar fagocytos.

Front 92

Hur aktiveras komplementsystemet?

Back 92

Komplementsystemet kan aktiveras på tre olika sätt;

- Lectin pathway, mannose-binding lectin (MBL) binder till mannose som är en del av glykoproteinerna hos mikrober. Detta gör det möjligt för ett proenzym att aktiveras till ett fungerande enzym som sedan kan, via en reaktionskaskad, få C3b att utsöndras från C3.

- Classical pathway, kräver att en antikropp, producerad av B-celler, har bundit in till mikroben för att ett protein ska känna igen den (genom inbindning) och starta en kaskadreaktion.

- Alternative pathway, innebär en spontan hydrolys av C3 som sedan gör att C3b bildas. Enklaste formen av komplementsystem.

Front 93

Vad är en inflammation?

Back 93

Inflammation är den lokala responsen på infektion eller skada. Inflammationens funktion är att förstöra eller inaktivare inkräktaren samt förbereda för reparation av vävnaden. De viktigaste cellerna är de som agerar fagocyter, dvs neutrofiler, makrofager och dendriter.

Front 94

Vilken funktion fyller lymfkörtlar?

Back 94

Lymfkörtlar är organ i det lymfatiska systemet som är sammanlänkade via lymfatiska kärl. I lymfkörtlarna finns inaktiva lymfocyter som väntar på att bli aktiverade. Detta sker genom att lymfvätskan passerar genom körteln och därmed tillåter lymfocyterna att interagera med det antigen som sedan aktiverar dem. De agerar alltså filter för immunförsvaret.

Front 95

Vad ligger till grund för TCR- och BCR-diversitet?

Back 95

Somatisk rekombination (VDJ rekombination)

Front 96

MHC molekyler är också väldigt variabla; vad beror denna variation på?

Back 96

Variationen hos MHC molekyler beror på två olika saker;

- Generna för MHC är polygena, dvs det finns flera olika gener som kodar för MHC I och flera som kodar för MHC II.

- Varje locus på genen är polymorft, dvs det skiljer sig från vilka alleler som representeras från gen till gen för ett givet locus. Allelerna ärver man från sina föräldrar, dvs de kodas i ”germ-line”.

Front 97

Vad är klass I MHC-molekyler?

Back 97

Klass I MHC molekyler bildar komplex med antigen på alla celler förutom hos de röda blodkropparna (för att de saknar cellkärna). Om cellen producerar någonting den inte ska som ett resultat av att den ex infekterats av ett virus så kommer MHC proteiner att ”lyfta upp” ämnet till ytan där de sedan bildar ett komplex. Komplexet gör det möjligt för T-hjälparceller att agera. Det är anledningen till att T-celler kräver MHC molekyler bundna till antigen för att bli en effektorcell.

Front 98

Vad är klass II MHC-molekyler?

Back 98

Klass II MHC molekyler bildar komplex med antigen på ytorna av makrofager, B-lymfocyter och dendritiska celler. Behövs för att T-cellen ska känna igen dem av samma anledning som för MHC I.

Front 99

Vad är intrapleuralt tryck?

Back 99

Intrapleuralt tryck är det tryck som orsakas av lungsäcken, dvs det vätskefyllda området mellan visceral plura och parietal pleura.

Förkortas Pip.

Front 100

Vad är transpulmonellt tryck?

Back 100

Det är skillnaden mellan det alveolära trycket och det intrapleurala trycket.

Front 101

Hur hålls lungorna utspända mot bröstkorgen vid både inandning ochutandning?

Back 101

Lungorna hålls utspända för att varje lunga är omgiven av en hinna som kallas visceral plura, följt av intrapleuralvätska och sedan ett lager parietal pleura som fäster i bröstväggen.

Front 102

Hur går inandning till i vila?

Back 102

- Diafragman drar ner brösthålan genom att kontraheras

- Revbensmuskulaturen utvidgar brösthålan vilket gör att bröstväggen kommer längre och längre ifrån lungytan, då minskar det intrapleurala trycket och det transpulmonella trycket ökar (eftersom skillnaden mellan det alveolära trycket och det intrapleurala trycket ökar). Resultatet blir att kraften för att utvidga lungorna blir större än kraften som verkar för att hålla dem på plats. Större volym hos lungorna som resultat av ovanstående innebär större alveoler med lägre tryck i, vilket är anledningen till att luft kan färdas från luftvägarna (högt tryck) till alveolerna (lågt tryck).

Front 103

Hur går utandning till i vila?

Back 103

- Diafragman relaxerar och brösthålans volym reduceras.

- Magmuskulaturen trycker upp diafragman genom att trycka på organen i magen.

- Revbensmuskulaturen trycker ihop revbenen.

Front 104

Vad är lungornas komplians (”compliance”)?

Back 104

Med lungornas komplians menas lungornas förmåga att utvidgas, hur följsamma och flexibla de är. Det definieras som förändringen i lungvolym orsakad av en given förändring i transpulmonellt tryck.

Front 105

Vad är surfaktant? Var bildas den och vad har den för funktion? Vadskiljer alveolceller av typ I från de av typ II?

Back 105

En stor faktor som påverkar kompliansen hos lungorna är ytspänningen runt alveolerna. Ytspänningen orsakas av att ytan hos alveolerna är fuktig, man kan se dom som luftfyllda säckar omgivna av ett tunt lager vatten. Detta gör att expansionen av lungorna kräver att ytspänningen övervinns. Därför är det viktigt att alveolceller typ II producerar och utsöndrar surfaktant som minskar ytspänningen, precis som ett rengöringsmedel. Surfaktant består till största del av fosfolipider. Djupa andetag stimulerar typ II att utsöndra surfaktant. Alveol typ I är de endotelceller som utgör 95% av ytan hos alveolen.

Front 106

Vad är alveolär ventilation?

Back 106

Det är den mängd luft som når alveolerna per andetag.

Front 107

Vad är dödvolym?

Back 107

Med dödvolym menas den luft som andas in men som aldrig når alveolerna där det faktiskta gasutbytet sker.

Front 108

Vad är ventilations-perfusions-rubbning (”ventilation-perfusioninequality”)? Hur åstadkommes lokalt en optimal balans mellanventilation och blodflöde i varje region i lungorna?

Back 108

Ventilations-perfusions-rubbning är när det inte är rätt proportion luft- och blodflöde till och från varje enskild alveol, det har skett en rubbning.

- Minskat luftflöde till en specifik lungregion resulterar i mindre syrgas i kapillärerna, då sker en vasokonstriktion av kapillärerna runt den utsatta regionen vilket ger mer blod till de fungerande delarna av lungorna.

- Minskat blodflöde till en specifik lungregion resulterar i mindre koldioxid i alveolerna, då sker en bronkokonstriktion (de glatta musklerna runt luftvägarna kontraheras) vilket gör att syret leds till de mer fungerande delarna av lungorna där utbytet kan ske bättre.

Front 109

Rita upp en syrgasdissociationskurva! Förklara vad den innebär? Kurvan har en brant del och en platådel. Förklara den branta delensbetydelse för syrgasavgivningen till vävnaderna och platåns betydelseför syrgasupptaget i lungorna!

Back 109

En syrgasdissociationskurva, även kallas bindningskurva, beskriver Hb:s förmåga att binda syrgas och förklarar sambandet mellan mer syre i blodet (syrgastrycket) och mer syre bundet till Hb. En Hb-molekyl kan binda till fyra syrgasmolekyler där varje inbindning underlättar för nästa till samma molekyl. Den branta delen är idealisk för avlämningen av syre till vävnaden, detta pga att en liten minskning i syrgastryck till följd av diffusion från blodet till cellerna gör att en stor mängd syre kan avlämnas. Platån fungerar som en säkerhetsbuffert ifall upptaget av syrgas skulle minska, även vid stora förändringar fungerar syresättningen bra.

Front 110

Hur är hemoglobinmolekylen uppbyggd och var är syret bundet till hemoglobinet? Hur förbättrar egentligen hemoglobinet syrgastransporten?

Back 110

Hemoglobinmolekylen är uppbyggd av fyra stycken subenheter som alla har varsin ”Heme-molekyl” vars centrala del består av järn. Det är järnet i Heme-molekylen som binder in syre. Hemoglobin förbättrar syretransporten då det binder till sig löst syre i blodplasman vilket sänker syrgastrycket så att mer syre kan diffundera från alveolerna till kapillärerna.

Front 111

Vilka faktorer andra än partialtrycket för syrgas påverkar den syrgastransporterandeförmågan hos hemoglobin? Vad har de för effekt?

Back 111

- Koldioxid, minskar affiniteten för syrgas.

- Ökad mängd H+ och ökad temperatur, leder till konfirmationsändring hos Hb så att affiniteten för syrgas minskar.

- DPG (producerad av de röda blodkropparna), sänker affiniteten för syrgas hos Hb.

Front 112

Hur kan en ökad koncentration av2,3-DPG förbättra syrgasutbytet? Hur kan ett sänkt pH förbättrasyrgasutbytet, trots att vätejoner minskar hemoglobinets syrgasaffinitetäven när de befinner sig i lungorna?

Back 112

DPG kan förbättra syrgasutbytet eftersom att det sänker affiniteten för syrgas hos Hb, alltså lämnas det lättare av till cellerna som behöver det. Detsamma gäller för vätejoner. Anledningen till att en minskad affinitet kan förbättra syrgasutbytet är för att inbindningskurvan ser ut som den gör. Syrgastrycket är högre än vad som krävs för att uppnå full mättnad hos Hb. Då gör det inget att själva affiniteten för inbindning är lägre för det finns så pass mycket syre, då är det av större nytta om det kan lämnas av lättare.

Front 113

På vilka sätt transporteras koldioxid i blodet? Vilken transportform ärkvantitativt viktigast?

Back 113

- 10% av koldioxiden transporteras löst i plasman.

- 25-30% binder till aminogruppen hos Hb.60-

- 65% konverteras till bikarbonat och transporteras i plasman. Reaktionen sker i de röda blodkropparna. Först bildas egentligen kolsyra av att koldioxid träder in i de röda blodkropparna från cellen och reagerar med vatten, men det upplöses snabbt till bikarbonat och H+. H+ har i sin tur inverkan på pH.

Front 114

Hur regleras ventilationen i vila?

Back 114

Reglering av andningen sker främst genom negativ återkoppling från kemoreceptorer samt till viss del av bland annat sträckreceptorer.

- Sträckreceptorer i den glatta muskulaturen runt luftvägarna reagerar på stretch och kan avbryta inandning när tidalvolymen blir för stor, ex vid träning.

- H+-koncentrationen påverkar regleringen mest. Konc. av H+ ökar med ökat koldioxidtryck (se reaktion i de röda blodkropparna ovan). H+ verkar på kemoreceptorer som finns i aortabågen och i karotidkropparna. Det finns även kemoreceptorer i den förlänga märgen som registrerar H+ förändringar i den extracellulära vätskan hos hjärnan.

Front 115

Vad är RQ?

Back 115

Förhållandet mellan koldioxid som produceras och syrgas som konsumeras.

Front 116

Vad är tidalvolym?

Back 116

Den mängd luft som tas in i lungorna vid en inandning.

Front 117

Vad är residualvolym?

Back 117

Den volym luft som är kvar i lungorna efter utandning. Förväxla ej med dödvolym då det är mängden syre som finns kvar där utbyte ej kan ske.

Front 118

Den viljemässiga och den automatiska kontrollen av ventilationen sker via olika nervbanor. Vilka?

Back 118

Den viljemässiga kontrollen av ventilation sker via VRG-neuronerna (Ventrala) medan den automatiska sker via DRG-neuronerna (Dorsala).

Front 119

Vad är GFR?

Back 119

Glomerulär filtrationshastighet. Med GFR menas volymen av vätska som filtreras från glomerulus till Bowmans utrymme per tidsenhet.

Front 120

Hur regleras natriumhalten i kroppen?

Back 120

Vårt intag av natrium varierar kraftigt men variationen i kroppen är låg pga hård reglering av njurarna. Natrium regleras både genom GFR och reabsorption. Natriumhalten detekteras av tryckreceptorer i hjärt- och kärlsystemet, eftersom högre natriumhalt innebär högre osmotiskt tryck, mer vatten i plasman och därmed högre blodtryck. Vid högre blodtryck skickas signaler till njurarna som ökar GFR och minskar reabsorptionen.

Front 121

Vad är nefron?

Back 121

Nefron är en subenhet hos njurarna, varje njure innehåller ungefär en miljon av dessa. Nefron består i sin tur av:

- Bowmans kapsel

- Proximala tubuli

- Henles slynga

- Distala tubuli

- Samlingsrör

Front 122

Vad är Bowmans kapsel?

Back 122

En vätskefylld kapsel som innehåller kapillärnätet glomerulus. Här sker filtrering av blodet där cirka 20% av plasman filtreras ut ur kapillärerna och in i kapseln (endast det som är fritt från protein).

Front 123

Vad är proximala tubuli?

Back 123

Är fortsättningen på Bowmans kapsel. Här sker den största reabsorptionen. Omges av kapillärer som kan ta upp ämnen.

Front 124

Vad är Henles slynga?

Back 124

Består av en nedåtgående del som kommer från proximala tubuli och en uppåtgående som leder till nästa segment av tubuli. Den går ner i märgen och tillbaka upp i njurbarken. Här sker den sekundära filtreringen där vatten lämnar i den nedåtgående (pga osmos) och joner i den uppåtgående (skapar osmos). Det som filtreras bort återupptas av kapillärer, vasa recta, som omger Henles slynga.

Front 125

Vad är distala tubuli?

Back 125

Går från Henles slynga till samlingsrören.

Front 126

Vad är samlingsrören?

Back 126

Samlar upp urinet från flera nefroner och transporterar det till njurbäckenet. Här sker även koncentreringen av urinet genom reabsorption av vatten som sker via aquaporiner. Antalet aquaporiner regleras av vasopressin.

Front 127

Vilka olika faktorer påverkar GFR?

Back 127

De faktorer som påverkar GFR är:

-Blodtryck

- Vätsketrycket i Bowmans utrymme

- Osmolaritet

- Permiabiliteten hos membranet i Bowmans kapsel

- Arean som utgör det glomerulära filtret

Front 128

Vad är orsakerna till att GFR är så hög?

Back 128

- Netto-filtreringstrycket gynnas alltid i normala fall av filtrering ut från kapillärerna till Bowmans utrymme. Detta pga det hydrostatiska trycket i kapillärerna är högt. Det osmotiska trycket i utrymmet är lågt då protein inte släpps genom membranet vilket gör att vatten vill till kapillärerna samt att Bowmans utrymme skapar ett tryck mot kapillärerna, men de båda övervinns av det hydrostatiska trycket. Resultatet blir att proteinfri plasma strömmar ut från kapillärerna och utsöndras från kroppen samtidigt som viktiga proteiner (ex albumin) hålls kvar.

- Permiabliteten hos de glomurulära kapillärerna är mycket högre än övriga kapillärer.

- Det kan kontrolleras av neural eller hormonell stimulans som kan påverka de afferenta eller efferenta arteriolerna och därmed filtreringstrycket genom kontraktion eller dilatation.

Front 129

Varför bildar vasa recta en hårnålsslynga?

Back 129

Vasa recta är de kapillärer som löper parallellt med Henles slynga och bildar då också en hårnålsstruktur. Vasa recta finns där för att bibehålla konc.gradienten som används för maximal reabsorption av vatten och joner, den agerar motströmsmultiplikator tillsammans med Henles slynga.

Front 130

Förklara ureans roll vid urinkoncentreringen

Back 130

Urean är viktig vid urinkoncentreringen då den bibehåller interstitiet hyperosmotiskt i jämförelse med plasman. Detta genom att reabsorberas vid flera tillfällen, så kallat ”urea-trapping”. Detta resulterar i urinkoncentrering och därmed mindre volym urin.

Front 131

Redogör för hur vatten behandlas i njurarna vid maximal halt av vasopressin

Back 131

Vasopressin är ett peptidhormon som syntetiseras i hypotalamus och insöndras i hypofysens baklob där det stimulerar insättningen av aquaporiner i samlingsrörens epitelceller. Vid maximal halt av vasopressin kommer mycket av vattnet som utgör urinen kunna reabsorberas i samlingsrören istället för att följa med urinen.

Front 132

Vad är ANP (”atrial natriuretic peptide”) och var bildas detta hormon?Hur stimuleras insöndring av hormonet och vilka effekter har det? Vad är tryckinducerad natriures?

Back 132

ANP är ett hormon som syntetiseras av hjärtats kammarceller. Det utsöndras när plasmavolymen ökar och verkar genom att inhibera utsöndringen av Aldosteron, öka GFR samt inhibera reabsorptionen av natrium.Med tryckinducerad natriures menas att tryck inducerar ökad utsöndring av natrium, vilket är precis vad ANP gör genom att öka GFR.

Front 133

Redogör för de reflexer genom vilka vasopressin (ADH) reglerar extracellulärvätskans volym och osmolaritet

Back 133

- Om plasmavolymen minskar, minskar även blodtrycket vilket stimulerar baroreceptorer. Baroreceptorer stimulerar utsöndringen av vasopressin som ökar antalet aquaporiner i samlingsrören och därmed reabsoprtionen av vatten.

- Om osmolariteten i kroppsvätskorna ökar (pga ökat intag av vatten) stimuleras osmoreceptorerna som sen inhiberar utsöndringen av vasopressin.

Front 134

Vad innebär begreppet ”clearance”?

Back 134

Clearance är hur mycket av ett ämne (volymen av plasma) som fullständigt avlägsnas från blodet per tidsenhet. Om clearance = GFR reabsorberas ingenting.

Front 135

Beskriv översiktligt hur pH i blodet regleras via exkretion och respiration!

Back 135

- pH regleras genom regleringen av exkretion av bikarbonat, för om den ökar blir det mindre bikarbonat kvar i blodet som kan binda till vätejoner och därmed minska surhetsgraden.

- Genom att hyperventilera kommer vi andas ut mer koldioxid vilket förskjuter jämvikten ( enligt Le Chateliers princip) mellan vätejoner och bikarbonat som bildar kolsyra och kolsyra som bildar koldioxid och vatten åt det sistnämnda, vilket gör att konc. vätejoner minskar.

Front 136

Hur sker nerbrytningen av proteiner?

Back 136

- Proteinerna byts först ner i magsäcken till peptidfragment av pepsin.

- Fortsatt nedbrytning sker i tunntarmen mha proteaser som sekreteras av bukspottkörteln.

- Resultatet blir små peptider som bryts ner av peptidas till aminosyror. De små peptider som inte bryts ner transporteras till tarmepitel.

- De aminosyror som bildas transporteras också till tarmepitel. Väl i tarmepitelet transporteras de till den extracellulära vätskan via aminosyratransportörer.

Front 137

Hur sker nedbrytningen av kolhydrater?

Back 137

- Nedbrytningen av kolhydrater börjar i munnen via amylas, men detta utgör en väldigt liten del. Amylas inaktiveras när det når magsyran.

- Den största nedbrytningen står tunntarmen för mha pankreatiskt amylas. Polysackarider blir till disackarider.

- Disackarider bryts ner till monosackarider av enzymer som sitter fast på utsidan av endotelcellerna.

- Monosackariderna transporteras sedan över epitelet till blodet.

Front 138

Förklara hur villi är uppbyggda

Back 138

Villi är fransliknande utskott som sitter i tarmväggen hos tunntarmen. Dess huvudsakliga uppgift är att ge tarmen en större absorptionsyta. Detta är viktigt för att om absorptionen går långsamt kommer konc.skillnaden mellan tarmlumen och blodet vara för liten och ingen diffusion av näringsämnen kommer ske. De består till ytan av epitelceller vars cellmembran formar mikrovilli (som ger ännu större absorptionsyta), ”goblet cells” som smörjer tarmen via mucus, enteroendokrina celler som utsöndrar hormon, ett kapillärnätverk, en lacteal (lymfatiskt kärl) och lymfnoder.

Front 139

Järnjoner förekommer inte fria i kroppen i någon större utsträckning. I vilka former kan de lagras och transporteras? Hur absorberas järn i tarmen och hur regleras järnbalansen?

Back 139

Järn transporteras aktivt in till tarmens epitelceller där de binder till proteinet ferritin och bildar ett komplex för lagring. Järn som ej binder till ferritin passerar cellen till blodet där det istället binder till plasma proteinet transferrin. När järnhalten är hög i kroppen leder den ökade mängden järn i plasman till genuttryck som kodar för produktion av mer ferritin, är den låg blir det tvärtom. Detta istället för ökad eller sänkt exkretion som ofta är fallet för andra ämnen.

Front 140

Hur fungerar saltsyraproduktionen?

Back 140

- Koldioxid och vatten bildar kolsyra i parietalcellerna. Det bryts ner till bikarbonat och vätjoner.

- Bikarbonat transporteras ut ur cellen till blodet i mottransport med kloridjoner.

- Vätejoner pumpas ut i magsäcken via H/K-ATPase och kloridjoner diffunderar ut genom jonkanaler.

Front 141

Vad är saltsyrans funktioner?

Back 141

Saltsyrans funktioner är att denaturera proteiner, döda bakterier samt aktivera pepsinogen till aktivt pepsin. Pepsinogen utsöndras av chiefceller i magsäckens epitelceller och bryter i sin aktiva form, pepsin, ner proteiner till mindre fragment och aminosyror.

Front 142

Hur sker tömningen av magsäcken till tolvfingertarmen och hur regleras denna tömning?

Back 142

Rytmen hos magrörelserna (peristaltisk konstriktion) regleras av pacemakerceller i den glatta muskulaturen. Signalen färdas via gap junctions mellan cellerna. I frånvaro av neural eller hormonell stimuli är dock dessa depolarisationer för svaga för att en kontraktion ska kunna ske, därför påverkas cellerna av exitatoriska neurotransmittorer och hormoner som stimulerar vidare depolarisering.

Front 143

Hur regleras pankreassaftens utsöndring? Vad innehåller pankreassaftenoch vilka funktioner har dess beståndsdelar?

Back 143

Ökad aciditet i tolvfingertarmen inducerar utsöndring av bikarbonat och enzymer. Ökad mängd fettsyror och aminosyror i tolvfingertarmen leder till ökad utsöndring av CCK som i sin tur ökar utsöndringen av de nedbrytande enzymen från bukspottkörteln.

- Bikarbonat - neutraliserar pH i tunntarmen.

- Trypsin, chymotrypsin, elastas - bryter ner peptidbindningar och bildar peptidfragment.

- Karboxypeptidas - avlägsnar aminosyradelen från proteiner.

- Lipas - klyver triglycerider till två fria fettsyror och en monoglycerid.

- Amylas - kliver polysackarider till glukos och maltos.

- Dibonukleas, deoxyribonukleas - bryter ner nukleinsyror till mononukleotider.

Front 144

Vad innehåller gallan?

Back 144

Gallan innehåller:

- Gallsalter

- Lecithin (Fosfolipid)

- Bikarbonat

- Kolesterol

- Gallpigment och små mängder av andra metaboliska produkter

- Spårmetaller

Front 145

Vilka är de viktigaste komponenterna i gallan?

Back 145

De viktigaste komponenterna i gallan är gallsalterna och lecithin som löser upp fett i tunntarmen (emulsion). Bikarbonat neutraliserar saltsyran i tolvfingertarmen, medan kolesterol, gallpigment och spårmetaller endast är restprodukter som exkreteras.

Front 146

Hur regleras gallsekretionen och gallblåsans tömning?

Back 146

- Andelen fettsyror i tolvfingertarmen ökar

- Utsöndringen av CCK ökar.

- CCK stimulerar kontraktion av gallblåsan samt relaxation av sphincter of Oddi.

- Galla flödar till gallgången som sedan flödar till tolvfingertarmen.

Front 147

Vad är enterohepatisk cirkulation och vilka betydelser har den?

Back 147

Enterohepatisk cirkulation är ett återvinningssystem för gallämnena via den hepatiska portvenen som förbinder tunntarmen och levern.

Front 148

Hur fungerar peristalsis? Hur går segmentationsrörelserna i tunntarmentill?

Back 148

Peristalsis är en symmetrisk kontraktion och relaxation av muskler som rör sig i en vågformad rörelse. Segmentationsrörelserna i tunntarmen går åt båda hållen men eftersom frekvensen av kontraktioner är högre i början av tarmen än i slutet blir nettorörelsen mot slutet av tarmen.

Front 149

Hur sker transporten av tarminnehållet genom tunntarm och tjocktarm?Hur sker defekationen?

Back 149

Peristalsis sker varje halvtimme, 3-4 per dag sker en intensiv kontraktion (vanligtvis efter en måltid) vilket leder till att tarminnehållet färdas mot rektum (mass movement). Mass movement orsakar plötslig utspänning i tarmen vilket stimulerar mekanoreceptorer. Mekanoreceptorerna skickar en signal som resulterar i att rektum kontraherar och interna sfinktern relaxerar, medan den externa är kontraherad. Ökat tryck från rektum gör det möjligt för den externa sfinktern att relaxera vilket leder till defekation.

Front 150

Vad är kostfibrer och hur påverkar de tarmfunktionen?

Back 150

Kostfibrer är polysackarider som inte går att spjälka och när därför tjocktarmen intakta där de ansamlas i stora mängder och skapar en utvidgning en tarmen, ökar motiliteten, minskar resistansen och därmed även risken för förstoppning.

Front 151

På vilka sätt kan kemisk energi lagras i kroppen för framtida bruk?

Back 151

Kemisk energi kan lagras på tre sätt i kroppen:

- Som glykogen i levern och skelettmuskler

- Som fett i fettvävnad

- Som proteiner

Front 152

Vilka är de väsentliga kännetecknen för absorptionstillståndet?

Back 152

Med absorptionstillståndet menas upptag, nedbrytning och lagring av näringsämnen från mag-tarmkanalen.

Front 153

Vilka är de väsentliga kännetecknen för postabsorptionstillståndet?

Back 153

Under postabsorptionstillståndet slutar all syntetisering av glykogen, fett och protein och nedbrytningen av alla dessa substanser påbörjas för att hålla en balans i kroppen.

Front 154

Vad menas med glukoneogenes och när sker den?

Back 154

Glukoneogenes är bildandet av glukos från glycerol (från triglycerider), aminosyror, laktat, och pyruvat. Det sker under fasta, när man inte får någon glukos till blodet från annan näringskälla.

Front 155

Vad är ”ketonkroppar”(”ketone bodies”) och vad är ketosyror?

Back 155

- Ketonkroppar eller ketoner bildas från Acetyl-CoA som bildas från nedbrytning av fettsyror i levern. Ketoner frisläpps till blodet och är en viktig energikälla under långvarigt fastande för många vävnader, inkluderande nervsystemet som kan omvandla dessa till energi via citronsyracykeln.

- Ketosyror - bildas från nedbrytning av aminosyror.

Front 156

Hur styrsinsulininsöndringen?

Back 156

Den största faktorn som påverkar insöndringen av insulin är koncentrationen av glukos i plasman genom stimulering av Langerhanska celler.

Front 157

Hur åstadkommer aktiverade insulinreceptorer ökad glukostransport in i en cell?

Back 157

Inbindningen av insulin till en receptor stimulerar förflyttning av glukostransportörer från cytoplasmiska vesiklar till plasmamembranet. Detta gäller ej hjärnan som istället använder sig av transportörer för glukos som ej är insulinberoende och som har väldigt hög affinitet, vilket är bra då hjärnan måste kunna få energi även i frånvaro av insulin.

Front 158

Förklara ketos och acidos vid sockersjuka

Back 158

Ketos - närvaro av insulin inhiberar utsöndring av ketoner till blodet men i frånvaro av insulin (diabetes typ I) kommer ketoner utsöndras hela tiden, även under måltid när den egentliga energikällan ska vara födan du får i dig.

Acidos - blodet blir surt på grund av kraftig frisättning av ketoner. Ketoner kommer ge upphov till fria protoner som sänker blodets pH.

Front 159

Vilka hormon motverkar insulin? Varifrån insöndras de? Vad stimulerarderas insöndring? Vad har de för effekter?

Back 159

Adrenalin - insöndras från binjuremärgen via sympatiska nervsystemet och inhiberar utsöndringen av insulin för att höja glukoshalten i blodet.

Kortisol - insöndras från binjurebarken, minskar känsligheten för insulin hos muskelceller och fettvävnad.

GH - insöndras från hypofysen, minskar känsligheten för insulin hos muskelceller och fettvävnad.

Front 160

Hur försvaras plasmans glukoskoncentration vid fysiskt arbete? Hur kan skelettmusklerna då ta upp glukos utan hjälp av insulin?

Back 160

Plasmans glukoskoncentration bibehålls genom att sekretionen av insulin minskar och sekretionen av glukagon ökar. Glukagon är ett peptidhormon som ökar koncentrationen av glukos och ketoner i plasman. Muskelkontraktioner förflyttar transportörerna av glukos närmare plasmamembranet genom en ännu okänd mekanism, samtidigt som fler transportörer syntetiseras.

Front 161

Hur definieras metabolismhastigheten (”metabolic rate”)?

Back 161

Metabolic rate - definieras som total energiförbrukning per tidsenhet. Kan påverkas av bland annat sömn, ålder, kön, muskelaktivitet och stress. Muskelaktiviteten kan orsaka den största ändringen hos en frisk person.

Front 162

Vad är basalmetabolismen? Hur påverkas den av tyreoidhormon och adrenalin?

Back 162

Basalmetabolismen (BMR) - definieras som metabolic rate under vila, behaglig temperatur och utan att ha ätit under minst 12h. Tyreoidhormon (T3 och T4) är de mest avgörande faktorerna för BMR genom att öka syreförbrukningen och värmeproduktionen (förbränningen) i kroppen, förutom i hjärnan. Adrenalin ökar nedbrytningshastigheten av glykogen och triglycerider, vilket kräver hydrolys av ATP och då frigörs energi.

Front 163

Vilken betydelse har perifera och centrala termoreceptorer för temperaturregleringen? Var finns kroppens temperaturcentrum?

Back 163

- Perifera termoreceptorer - befinner sig i huden, förser temperaturcentrat med feed-forward information så att kroppen blir beredd på förändringar i temperatur.

- Centrala termoreceptorer - lokaliserade i kroppens organ, bibehåller rätt kärntemperatur via negativ feedback.

- Temperaturcentra - lokaliserat i hypotalamus. Påverkar svettkörtlar via sympatiska nervsystemet, arterioler i huden samt binjuremärgen. Även motorneuron till skelettmuskler.

Front 164

Förklara de reflexer genom vilka vi reglerar kroppstemperaturen i kyla och i värme

Back 164

- Vasodilatation/vasokonstriktion av hudkärlen leder till varmare/kallare kroppstemperatur. Inte speciellt effektivt för avkylning då kärlen i normalt tillstånd redan är relativt dilaterade.

- Förändring i ytarea hos huden/val av klädesplagg/val av miljö

- Muskelkontraktion (frossa) som leder till ökad intern värmeproduktion.

- Stimulering av sympatiska neuroner som leder till svettning och därmed avkylning. För att svett ska fungera effektivt så kan inte luftfuktigheten vara för hög, då kan den ej diffundera bort effektivt.

Front 165

Vad händer vid feber? Vad skiljer feber från temperaturökningen vidfysiskt arbete? Är feber bra eller dåligt? Varför tror du att man fårfrosskakningar när febern stiger och svettning när den sjunker?

Back 165

På grund utav en infektion, fysiskt trauma eller vävnadsskada ändras kärntemperaturens set point till ett högre värde, detta för att bekämpa exempelvis en patogen. Skapa en ogästvänlig miljö. Vid fysiskt arbete förändras inte set point, utan det är mer en bieffekt av handlingen. Anledningen till att man får frosskakningar när febern stiger är för att värme måste produceras av musklerna för att kunna nå en ny set point. Svettningarna har motsatt effekt genom att kyla ner kroppen och nå en lägre set point.

Front 166

Redogör för den hormonella styrningen av testiklarnas funktioner

Back 166

1. Hypothalamus sekreterar GnRH

2. GnRH stimulerar främre hypofysen till att utsöndra FSH och LH.

3. FSH stimulerar Sertolicellerna till att i sin tur stimulera spermatogenesen.

4. LH stimulerar Leydigcellerna till utsöndring av testosteron.

Front 167

Var bildas testosteron och vad har detta hormon för effekter?

Back 167

Testosteron bildas av Leydigcellerna och har flera viktiga effekter:

- Krävs för initiering och underhåll av spermatogenesen, genom att påverka sertolicellerna.

- Minskar insöndringen av GnRH via negativ feedback.

- Minskar insöndringen av LH via negativ feedback.

- Inducerar differentiering av reproduktionsorgan och behåller deras egenskaper.

- Inducerar utvecklingen av manliga könsdrag.

- Stimulerar anabolism av protein och påverkar bentillväxt.

- Stimulerar sexualdrift och aggressivitet.

Front 168

Hur bildas gulkroppen (corpus luteum) och vilken funktion har den?

Back 168

Gulkroppen är det som blir kvar när det mogna ägget lämnar follikeln efter ägglossning. Den består av granulosaceller och tekaceller. Gulkroppen syntetiserar östrogen, progesteron och inhibin som reglerar förtjockningen av livmoderslemhinnan (endometriet) som behövs för att kunna ta emot ett ägg och hålla det kvar. Om ägget inte blir befruktat bryts gulkroppen ner efter cirka 10 dagar.

Front 169

Var produceras östrogener och vad har detta hormon för effekter?

Back 169

Androgener syntetiseras av tekaceller och konverteras sedan till östrogen i granulosaceller.

- Stimulerar tillväxt av äggstock och follikel

- Stimulerar kvinnlig kroppskonfiguration under puberteten

- Östrogen i relativt låg koncentration inhiberar insöndring av LH och FSH via negativ återkoppling (via GnRH).

- Östrogen i hög koncentration stimulerar insöndring av LH och FSH via positiv återkoppling (via GnRH). Detta orsakar LH surge.

Front 170

Var bildas progesteron och vilken roll spelar hormonet under menstruationscykeln?

Back 170

Progesteron syntetiseras av gulkroppen och placenta.

- Inhiberar i höga koncentrationer med östrogen insöndringen av GnRH och därmed även LH och FSH.

- Inhiberar kontraktioner av glatt muskulatur runt livmodern.

- Gör livmoderslemhinnan mottaglig för ett ägg genom utsöndring av slem.

Front 171

Vad är kapacitering?

Back 171

Spermier kan inte befrukta ägget innan de genomgått en förändring som orsakas av faktorer i slemhinnan i livmodern.Ändringarna innefattar en annan flagellrörelse samt förändringar i spermiens plasmamembran så att den kan fusera med ägget.

Front 172

Hur går befruktningen till?

Back 172

De många spermierna som omger ägget binder till glykoproteiner på äggets yta (zona pellucida), vilket gör det möjligt för spermien att fusera med ägget. Denna inbindning frisläpper acrosomala enzymer från huvudet på spermien som ”gräver” en kanal genom zona pellucida som spermien kan färdas genom. När spermien når och binder till plasmamembranet sker en ändring i membranpotentialen hos ägget som gör att ingen annan spermie kan fusera med membranet.

Front 173

Beskriv implantationen av blastocysten i uterus

Back 173

En blastocyst är när conceptus har nått stadiet då cellerna förlorar sin totipotens, ungefär vid 100 celler. Yttersta lagret av blastocysten kallat trophoblast binder till endometriet och inkorporeras. Endometriet bidrar sedan med näringsämnen i flera veckor för att embryot ska kunna utvecklas, det ersätts sedan av placentan.

Front 174

Vad är human chorionic gonadotropin (hCG)?

Back 174

Human chorionic gonadotropin (hCG) förhindrar gulkroppen från att brytas ner. Det utsöndras av trophoblaster när de fuserat livmoderslemhinnan. Anledningen till att konc. är som högst de första två månaderna är för att sen ersätts gulkroppen av placentan. hCG inhiberar nedbrytningen av gulkroppen och stimulerar dess steroidutsöndring. hCG stimulerar även äggstockarna att insöndra östrogen och progesteron vilket i sin tur inhiberar utsöndringen av GnRH via negativ feedback, då påbörjas ingen ny menstruationscykel. Då bryts heller inte endometriet ner och ägget kan behållas.

Front 175

Redogör för den hormonella styrningen av bröstkörtlarnas utveckling under graviditeten.

Back 175

Höga koncentrationer av östrogen, progesteron och laktogen som utsöndras av placentan under graviditeten stimulerar tillväxten av alveoler i brösten. Även prolaktin som utsöndras från hypofysen framlob bidrar till tillväxten.

Front 176

Redogör för den hormonella styrningen av mjölkproduktion

Back 176

Laktation, mjölkproduktion, stimuleras av prolaktin. Dock inhiberas det av östrogen och progesteron under graviditeten, men effekten försvinner när placentan lämnar kroppen.

Front 177

Redogör för den hormonella styrningen av mjölkejektion.

Back 177

Mjölkejektion stimuleras av mekanoreceptorer som i sin tur stimulerar frisättning av PRF (prolactin releasing factors) vilket ökar utsöndringen av prolactin. Mekanoreceptorerna stimulerar även utsöndringen av oxytocin som bidrar till kontraktion av myoepitelceller som är muskler runt bröstets alveoler, leder till ejektion.