Hud

Front 1

Stratum basale

Back 1

består av ett enkelskiktigt kubiskt/kolumnärt cellager som vilar på membrana basilaris. När cellerna profilerar så vandrar de först ner i papillen(nedsäkningen i basalmembranet) och sedan uppåt längs de andra lagren. Mängden och storleken av papillerna är ett mått på hur snabb omsättningen av celler är.

Front 2

Stratum spinosum

Back 2

Keatinocyterna har en platt polygonal form med ovala kärnor. Det är oftast det största skiktet i överhuden och här börjar bildningen av desmosomer och keratinfilament. Ju äldre cellen är desto med keratin finns det.

Front 3

Stratum granolosum

Back 3

Keratinocyterna kommer här att bli celler med granula i sig. Det finns två typer av korn i dessa celler: filaggrin och keratohyalinkorn. Filaggrin aggregerar keratinfilamenten i buntar, vilket gör att cellen plattas ut. Keratohyalinkorn innehåller korta lipider som släpps ut och bildar ett fettlager som förhindrar vattenpassage både inifrån → ut och utifrån → in.

Front 4

Stratum lucidum

Back 4

Cellerna i det här skiktet har förlorat sin cellkärna och ser väldigt ljust ut i mikroskop. Stratum lucidum är tänkt som en intermediär mellan stratum granulosum och stratum corneum. Finns inte alltid.

Front 5

Stratum corneum

Back 5

Saknar också sina cellkärnor och kallas för corneocyter. Syftet med stratum corneum är att skapa en barriär som ska skydda de underliggande skikten. Det finns en balans mellan stratum corneum-celler och stratum basale-celler, när celler flagnar bort så prolifierar keratinocyterna från stratum basale. Cellerna i stratum corneum innehåller mycket kreatin och omges av ett yttre lager utav lipider, det såkallade lipid envelope.

Front 6

Keratinocyter

Back 6

är den dominerande celltypen i epidermis(95%) och den primära funktionen är att forma en barriär och skydda från yttre påverkan så som patogener, värme, UV och dehydration.
Keratinocyterna kommer att bilda keratin undertiden som de vandrar uppåt i lagren – de kommer att ske en upplagring men också en differentiering beroende på vilken typ av keratin som bildas. Tillslut kommer cellerna att gå in i apoptos, och de fullt förhornade cellerna kommer att nötas bort. Keratinocyterna håller de langerhanska cellerna på plats i epidermis.
De skyddar kroppen mot ultraviolett strålning genom att ta upp melansomer (vesiklar som innehåller ämnet melanin )från epidermiska melanocyter. Det upptagna melaninen lagras sedan i keratinocyten, där det skyddar dess DNA från strålning.

Front 7

Melanocyter

Back 7

är celler med utskott som är lokaliserade i stratum basale i epidermis. Melanocyter deriveras från melanoblaster och producerar pigmentet melanin som skyddar mot UV-ljus. När UV-ljuset når ögonen transporteras signalen till hypofysen som signalerar för att syntetisera melanocytstimulerande hormon(MSH). Melaninet transporteras sen till närliggande keratinocyterna via dendriterna, melaninocyterna är cytokrina. Melanocortin 1-receptorer finns på cellytan hos melanocyten som är viktig för regleringen. När receptorn aktiveras utav en typ utav MSH, kommer MC1R att starta en komplex signaleringskaskad som leder till produktion utav pigmentet eumelanin. Receptorn kan också påverkad utav en antagonist till MSH som då får cellen att återgå till att producera pheomelanin.
Alla har lika många melanocyter men deras aktivitet skiljer sig. Vilken typ av melanin spelar också roll, pigmenten kan vara antingen pheomelanin(gulröd färg) eller eumelanin(ljus-/mörkbrun färg).

Front 8

Merkelcell

Back 8

finns i stratum basale och är modifierade keratinocyter. Kärnan är ojämt formad och cytoplasman innehåller granulae. De finns flertal i fingertopparna. Merkelcellerna är mekaniska receptorceller som är länkade till intilliggande keratinocyter via desmosomer och även med myelinerade nervfibrer som sticker upp från dermis. Nervfibrerna blir omyeliniserade efter att ha passerat basallaminat i epidermis och expanderar då ut för att forma en nervplatta.

Front 9

Langerhans cell

Back 9

är celler som är deriverade från benmärgsceller som finns i epidermis och är involverade i immunresponser, speciellt kontakten mellan T-celler och antigener. Langerhanska celler innehåller en epidermal antigen, och kommer in i den lymfatiska vävnaden där de kan interagera med T celler i den djupa barken(T-cell zone). T-cellerna kallas för naiva eftersom de har differentierat i benmärgen och anses vara mogen men som ännu inte har hunnit hitta en besläktade antigen. Precis som melanocyter så har langerhanska celler dendriter som sträcker sig igenom stratum spinosum, mellan keratinocyterna utan att svetsas samman med desmosomer. Istället fäster de samman med E-cadherin. Kärnan är tillbucklad och cytoplasman innehåller tennisracket-formade granulae(Birbeck granula).

Front 10

Det papillära lagret

Back 10

Det papillära lagret – består av lucker, oregelbuden bindväv. Det finns utskott(papiller) som låses fast med epidermala ”pegs” och formar ett dermalt-epidermalt junctionkomplex. Kollagenfibrerna i lagret är inte lika tjocka som i det retikulära lagret och de elastiska fibrerna formar ett oregelbundet nätverk. Det finns blodkärl som försörjer epidermis och nerver.

Front 11

Det retikulära lagret

Back 11

Det retikulära lagret – innehåller tjocka buntar av kollagen och grova elastiska fibrer. Kollagenet och elastinet bildar jämna spända linjer som kallas Langers linjer. Om man får ett skärsår parallellt med Langers linjers riktning så kommer såret att läka med mindre ärrbildning.

Front 12

Ekkrina svettkörtlar

Back 12

Talgkörtlarna är en holokrin(=talgen sekreteras när cellen genomgår apoptos) enkel körtel som är ett epidermisderivat. Körtlarna sträcker sig över hela huden förutom handflator och fotsulor. Delen av körteln som utsöndrar sekretet(sebum) finns i dermis, och sen finns det en passage till hårfollikeln. Talgkörtlar kan även öppnas direkt på huden.

Front 13

Apokrina svettkörtlar

Back 13

Apokrina svettkörtlar – finns i axillen, vårtgården, bröstvåran, huden runt anus samt på yttere genetalia. Sekretet transporteras genom från dermis via en kanal till hårfollikeln och ut på huden. Apokrina svettkörtlar producerar ett proteinrikt sekret som innehåller feromoner som blir aktiva i puberteten.

Både apokrina och eccrina svettkörtlar innerveras utav sympatiska delar utav det autonoma nervsystemet. Eccrina svettkörtlar svarar på stress och värme, medan de apokrina svarar på emotionell och sensorisk stimuli men inte på värme.

Front 14

Talgkörtlar

Back 14

Talgkörtlarna är en holokrin(=talgen sekreteras när cellen genomgår apoptos) enkel körtel som är ett epidermisderivat. Körtlarna sträcker sig över hela huden förutom handflator och fotsulor. Delen av körteln som utsöndrar sekretet(sebum) finns i dermis, och sen finns det en passage till hårfollikeln. Talgkörtlar kan även öppnas direkt på huden.