Histologi Luftvägarna (19/2-13)

Front 1

vilka är näshålans tre viktigaste uppgifter vid andning?

Back 1

1. värma luften: stor yta av concorna med mycket blodförsörjning, luften passerar genom trånga utrymmen, detta gör att luften värms upp väldigt bra. luften ska värmas upp till 37° innan lungorna, innan slutet av näshålan kan luften värmas till ca 34°. 20°->34°, -20°->30°
2. Fukta luften, det finns mycket körtlar i slemhinnan som hjälper till att fukta
3. rena luften, i yttersta delen av näshålan är det ett plattepitel med hårstrån som renar. längre in finns respirationsvägsepitel med flimmerhår och sekret som renar.

Front 2

hur ser respirationsvägsepitelet ut?

Back 2

det är ett flerradigt epitel, alla celler har kontakt med basalmembranet, men alla celler når inte ytan.
-bägarceller, det är mukösa körtlar, producerar ett kolhydratrikt , segtsekret, regleringen av dessa är inte känd.
-Cilierad cell, dessa har rörliga cilier, de slår bakåt i näshålan och uppåt i svalget, detta är den vanligaste cellen. cilierna fungerar bäst i det vattniga sekretet som kommer från körtlar som ligger under epitelet, det sega sekretet ska ligga ovanför cilierna.
-Borstcell, celler utan cilier som har kontakt med nerver. de har mikrovilli på ytan.
-Basalcell, förstadieceller till bägarceller och cilierade celler, de byts ut ett antal gånger per år.
-endokrina celler, kan påverka lokalt eller hela kroppen

Front 3

hur förändras flödet i näshålan?

Back 3

det är oftast bara en näsborre som luften flödar mest igenom, den andra näsborren är igensvullen. detta är för att den ska "vila" och kan då återfukta epitelet och byta ut celler, den vilande näshålet byts ut efter ngn timme.

Front 4

hur ser det olfaktoriska epitelet ut?

Back 4

-nervceller, dendriter utåt, axoner in till hjärnan, på dendriterna sitter en vesikel på ytan, därifrån går cilier, receptorer.
-stödjeceller
-körtlar, olfactory gland of bowman, producerar ett vattnigt sekret. producerar också ett luktämnesbindande protein, luktämnen får då lättare kontakt med receptorn, luktämnet blir också mer vatten lösligt och kan transporteras därifrån

Front 5

hur ser epiglottis ut histologiskt?

Back 5

epitelet ser olika ut på de olika sidorna av epiglottis. delen mot pharyngea har ett respirationsepitel md mkt körtlar. på andra sidan är det ett flerskiktat plattepitel. i epiglottis är det elastiskt brosk för att den ska kunna hålla forme, samt anpassa formen så den kan täppa till öppningen till larynx

Front 6

hur ser larynx ut histologiskt?

Back 6

larynx har ett respirationsvägsepitel, utom på stämbanden då det är flerskiktat plattepitel

Front 7

hur ser trachea ut histologiskt?

Back 7

ett respiratoriskt epitel ytterst, submukosa (slemhinna) med körtlar, hyalint brosk som är C-formad men öppen baktill, detta brosk är viktigt för att vi ska kunna andas ut utan att luftvägarna rasar ihop, glatt muskulatur finns i öppningen i C-ringen. diametern i trachea är ett par-tre cm.

Front 8

hur ser en bronk ut histologiskt?

Back 8

respiratoriskt epitel, submukosa (slemhinna), broskplatta (istället för de C-formade brosket), glatt muskulatur som här kan sitta innanför brosket och då påverka storleken på röret

Front 9

hur ser en liten bronk ut histologiskt?

Back 9

-respiratoriskt epitel
-submukosa (slemhinna)
-lymfatisk vävnad, skräp kan ta sig ned så därför är det viktigt med lymfatisk vävnad som kan reagera på det främmande
-makrofager patrullerar kring epitelet
-glatt muskulatur
-det blir mindre brosk jämfört med de större bronkerna
-lumen blir allt mindre

Front 10

hur ser en bronkiol ut histologiskt?

Back 10

-respiratoriskt epitel
-elastisk mukosa, elastisk vävnad tillkommer mer ju längre ned man kommer, motstå töjning
-inget brosk
-glatt muskulatur

Front 11

hur ser de terminala bronkerna ut histologiskt?

Back 11

-detta är den minsta
-inget brosk
-slemhinnan är i princip borta
-få eller inga körtlar
-epitelet blir tunnare
-färre bägarceller
-cilierade celler
-clara celler tillkommer, de gör ett proteinrikt sekret som verkar ytspänningsborttagande, det är viktigt att dessa celler producerar lagomt med sekret så ytspänningen finns kvar i lagom mängd

Front 12

vart sker gasutbytet?

Back 12

det första gasutbytet börjar i respiratoriska bronkioler, det mesta sker dock i alveolerna

Front 13

hur ser de respiratoriska bronkiolerna ut histologiskt?

Back 13

-cilierat epitel
-clara celler
-blodkärl - kapillärer inne i epitelet, möjliggör gasutbyte

Front 14

hur är alveolerna uppbyggd histologiskt?

Back 14

-endotelceller mot lumen
-basallamina
-extremt tunna Typ I-alveolarceller
detta kallas för blod-luft barriären och är några tiotusentals mikrometer
-alveolen är helt omgiven av kapillärer, dessa sjunker dock oftast ihop vid preparering och syns oftast inte
-alveolernas sammanlagda yta är ca 70 kvadratmeter, minst lika mycket kapillärer

Front 15

hur många gånger delar sig bronkerna?

Back 15

delar sig ca 23 gånger, detta gör att ytanblir otroligt stor

Front 16

vad gör Typ II-alveolarcellerna?

Back 16

-de är förstadieceller till Typ I-alveolarceller
-tillverkar ytspänningsnedsättande molekyl - surfaktant, en lipidmolekyl. det är väldigt viktigt för att kunna andas in, ta bort motståndet från ytspänningen som finns i alveolen för att kunna förstora alveolen och få in luft, genom att minska ytspänningen blir det lättare att fylla upp alveolen. men lite ytspänning behövs vid utandning för att dra ihop alveolen.
det finns olika stora alveoler men alla alveoler oberoende storlek har lika många Typ II-alveolarceller, ju mindre alveol - större ytspänning - större koncentration surfaktant - jämfört med en större alveol

Front 17

vad har elastiska trådar för funktion?

Back 17

-det finns mer elastiska trådar ju längre ned man kommer.
-inandning - elastiska trådar dras ut, spänning
-utandning - slappnar av och trådarna drar ihop sig
-elastiska trådar fäster på väggen på lungan, vilket hjälper till att hålla upp lungan, om lungan blir för liten drar trådarna ut lungan, om lungan är för stor gör trådarna den mindre
-det är lättare att andas in med färre trådar
-det är lättare att andas ut med fler trådar
-därför är det viktigt med en balans mellan dessa
-vid lungsjukdomar kan det vara obalans i detta, det vanligaste är att det är för få elastiska trådar vilket gör att det blir svårt att andas ut