Histologi

Front 1

Vilket slags epitel?

Back 1

Enskiktat platt epitel

Front 2

Vilket slags epitel?

Back 2

Enskiktat kubiskt epitel

Front 3

Vilket slags epitel?

Back 3

Enskiktat cylindriskt epitel

Front 4

Vilket slags epitel?

Back 4

Förhornat flerskiktat platt epitel

Front 5

Vilket slags epitel?

Back 5

Oförhornat flerskiktat platt epitel

Front 6

Vilket slags epitel?

Back 6

Övergångsepitel

Front 7

Vilket slags epitel?

Back 7

Flerradigt/pseudostratifierat epitel

Front 8

Vilka celler syns?

Back 8

Mucösa och serösa körtelepitelceller

Front 9

Vilka celler syns förutom cylindriska epitelceller (mörkrosa)?

Back 9

Bägarceller - körtelceller

Front 10

Vilka olika funktioner har epitel?

Back 10

Skydd (hud), absorption (tarmar), transport (cilier), sekretion (körtlar), exkretion (njurtubuli), gasutbyte (lungalveoler), glidande mellan organ (mesotelceller)

Front 11

Vad karakteriserar epitel? (6 punkter)

Back 11

1. De flesta epitelceller förnyar sig genom mitos

2. Epitel saknar direkt blod och lymfförsörjning

3. Epitel saknar så gott som ECM

4. Epitelceller har kontakt med varandra och omgivningen via celladhesionsmolekyler och kontakter.

5. Epitelceller är förankrade till ett basallamina

6. Epitelceller har polaritet, dvs specialiserade ytor och en bestämd ordning av intracellulära strukturer.

Front 12

Vilken struktur?

Back 12

Cilier

Front 13

Namnge överstrukna strukturer (upp ifrån och ner)

Back 13

Cilier

Microvilli

Desmosom

Front 14

Namnge cellkontakterna (uppifrån och ner)

Back 14

Zonula occludens (tight junction)

zonula adherens (adherens junction)

macula adherens (desmosom)

Front 15

Namnge de fyra olika typerna av cell-cellkontakter som finns i epitelceller

Back 15

1. tight junction

2. adherens junction

3. Desmosomer

4. Gapjunctions

Front 16

Beskriv två typer av cell-matrix-kontakter som fäster epitelceller till basallamina

Back 16

1. Hemidesmosomer: Inne i cellen fäster intermediära filament på plaque på väggytan, genom membranet sträcker sig integrinproteiner som fäster med collagen och laminin på utsidan

2. Focal adhesion: Inuti cellen fäster actinfilament i proteinstrukturer som fäster i integrinproteiner i membranet som i sin tur fäster i fibronectin i basalmembranet

Front 17

Vad har myoepitel för funktion?

Back 17

Cellerna omsluter körtelceller, Aktin och myosinfilament i cellerna har kontraherande funktion vilket gör att de driver ut sekret ur körtlar.

Front 18

Vilka tre komponenter konstituerar bindväv?

Back 18

Celler, proteinfibrier och grundsubstans (till största del vatten)

Front 19

Vilka celltyper finns i bindväv? (5 st)

Back 19

1. Fibroblaster

2. Mastceller

3. Plasmaceller

4. Makrophager

5. Adipocyter

Front 20

Vilken slags cell?

Back 20

Mastcell

Front 21

Vilken slags cell?

Back 21

Plasmacell

Front 22

Vilken slags cell?

Back 22

Fibroblast

Front 23

Vilken slags cell?

Back 23

Makrofag

Front 24

Vilken slags cell?

Back 24

Adipocyt

Front 25

Namnge de vanligaste kollagen-typerna och var de finns/vilken funktion de har

Back 25

Typ I: vanligaste typen i bindväv, är tål stretching

Typ II: bildar matrix i brosk, tål tryck

Typ III: binder silversalter, återfinns tillsammans med typ I, bildar reticular fibres, i material som töjs.

Typ IV: beståndsdel i basalmembranet, ger struktur och stöd, tvådimensionellt nätverk

Front 26

Vad är:

1. de röda strängarna?

2. Det rosa?

Back 26

1. elastiska fibrer

2. kollagenfibrer

Front 27

Vilka typer av strukturer möjliggör vattenansamling i bindväven?

Back 27

Proteoglykaner, en proteinstomme med väldigt polära kedjor av kolhydrater. Proteoglykanerna är kopplade till hyaluronsyra. Polariteten gör att vatten attraheras.

Front 28

Vilken typ av vävnad?

Back 28

Tät, oregelbunden bindväv

Front 29

Vilken typ av vävnad?

Back 29

Tät, regelbunden bindväv

Front 30

Vilken typ av vävnad?

Back 30

Lucker bindväv

Front 31

Vilken typ av vävnad?

Back 31

Lucker/halvtät bindväv

Front 32

Vilken typ av vävnad?

Back 32

Elastisk bindväv

Front 33

Vilka funktioner har brosk? (3 st)

Back 33

1. tål mekanisk stress

2. stödjer mjukvävnader

3. essentiell för utvecklingen och tillväxten av långa rörben

Front 34

Vilka typer av brosk finns och vad känneteckar dem? (3 st)

Back 34

1. Hyalint brosk - ECM består av typ II-kollagen-fibrer, proteoglykaner, vatten

2. Elastiskt brosk - ECM består av både typ II-kollagenfibrer och elastiska fibrer

3. Fibröst brosk - blandning av brosk och bindväv, både typ I och II kollagen, proportionerna varierar.

Front 35

Hur är chondrocyterna arrangerade i hyalint brosk?

Back 35

I isogena grupper, men mörkare territoriellt matrix och interterritoriellt matrix mellan grupperna

Front 36

Hur växer brosk? (2 sätt)

Back 36

1. Genom apositionell tillväxt, nytt brosk bildas på ytan av existerande brosk. Brosket täcks ytterst av perichondrium som innehåller mesenkymala stamceller, de differentierar till chondroblaster pga tillväxtfaktor Sox9, och blir sen chondrocyter.

2. Interstitiell tillväxt, nytt brosk bildas i existerande brosk, i de isogena grupperna.

Front 37

Vilken typ av vävnad?

Back 37

Hyalint brosk

Front 38

Vilken typ av vävnad?

Back 38

Elastiskt brosk

Front 39

Vilken typ av vävnad?

Back 39

Elastiskt brosk

Front 40

Vilken typ av vävnad?

Back 40

fibröst brosk

Front 41

Vilken funktion har ben? (3 st)

Back 41

1. Stöd och skydd för organ

2. Reserv för Ca och P m. fl. joner

3. Rörelseapparaten

Front 42

Vilka typer av celler finns i ben?

Back 42

1. Osteoblaster

2. Osteocyter

3. Osteoclaster

Front 43

Ge exempel på var vi kan hitta de tre typerna av brosk

Back 43

1. Hyalint brosk: trachea

2. Elastiskt brosk: ytteröron och epiglottis

3. Fibröst brosk: menisk

Front 44

Hur kan man kategorisera de olika typerna av ben i rörben? Beskriv och förklara funktion

Back 44

Spongiöst ben: innanför kompakt ben, poröst för att inte benet ska väga för mycket

Kompakt ben: ytterst, ger benet struktur, tål tyngd

Front 45

Beskriv strukturen av kompakt ben

Back 45

Osteoner - cirkelformade strukturer, kärl som går med osteonerna - Haverska kanaler, i motsatt riktning: volkmans kanaler

Periost ytterst, endost innanför, mot det spongiösa

Front 46

Jämför moget och omoget ben, innehåll och utseende

Back 46

Omoget ben: många celler, oregelbunden struktur av matrix och blodkärl

Moget ben: färre celler, strukturerat, kan ana lameller (i mikroskop), blodkärl i centrum

Front 47

Jämför osteoblaster och osteocyter med osteoklaster

Back 47

Osteoblaster och osteocyter härrör från mesenkymala stamceller, determineras till att bli osteoprogenitorceller -> osteoblaster -> osteocyter. Bildar ben. Normalstora.

Osteoklaster härrör från progenitorceller i benmärgen. Determineras till att bli inaktiva osteoklaster -> aktiva osteoklaster. Bryter ned ben. Jätteceller med flera kärnor, upp till 50.

Front 48

Beskriv direkt benbildning, vilka ben bildas så?

Back 48

Huvudets platta ben. Celler i omogen bindväv (mesenkymala stamceller) differentierar ut till att bli osteoblaster, börjar bilda benmatrix, differentierar till osteocyter. Osteoklaster rekryteras från benmärgen.

Front 49

Beskriv indirekt benbildning, vilka ben bildas så?

Back 49

Rörben. Först bildas en modell av brosk -> bony collar -> brosket börjar omvandlas till ben och får kärlförsörjning -> det primära ossifikationscentret bildas i mitten -> sekundära ossifikationscentra i vardera ände -> kvarvarande broskplatta, epifysplatta för att möjliggöra tillväxt -> när benet växt klart mineraliseras även den, kvar är endas en söm

Front 50

Vilka steg representeras av de olika lagrena? Uppifrån och ner

Back 50

1. Vilozon

2. Proliferationszon - delning

3. Hypertrofizon - växer i storlek

4. Förkalkningszon - chondrocyter dör, bara broskmatrix återstår

5. Vaskularisering/receptions/förbeningszon - osteoblaster migrerar in, använder broskmatrix som modell. Benet får kärlförsörjning.

Front 51

Beskriv hur ben kan återbildas vid brott eller remodulation (osteoblaster och osteoklaster)

Back 51

går till som vid benbildning. Först en proliferation av cellerna i periostert för att täcka brottet. Sedan bildas hyalint brosk. Sedan bildas primärt och senare sekundärt ben. Kan bli ärr kvar i periost. Med åren kan man få sämre kärlförsörjning men benbildning och bennedbrytning fortsätter hela livet.

Osteoklasterna (kommer via blodet) kan bryta ner ben och bana väg för osteoblaster som migrerar efter osteoklasterna.

Front 52

Lista blodets funktioner (6 st)

Back 52

1. Transportera syre

2. Transportera koldioxid

3. Transportera metaboliter

4. Transportera hormoner

5. Delta i reglering av kroppstemperaturen

6. Delta i kroppens reglering av syra-bas-balans och osmotisk balans

Front 53

Vad består blodplasman av?

Back 53

Till största del vatten, också: plasmaproteiner, organiska och oorganiska molekyler

Front 54

Vilka tre typer av blodkroppar finns?

Back 54

1. Erytrocyter - röda

2. Leucocyter - vita

3. Trombocyter - blodplättar

Front 55

Vilka sorters vita blodkroppar finns?

Back 55

1. Granulocyter: Neutrofila, eosinofila, basofila

2. Agranulocyter: lymfocyter, monocyter

Front 56

Vad kännetecknar erytrocyter? (5 punkter)

Back 56

1. Innehåller hemoglobin, som kan binda O2 och CO2

2. Saknar kärna och övriga organeller

3. lämnar normalt inte blodbanan

4. Har de nyligen lämnat benmärgen kan de innehålla rRNA (reticulocyter)

5. Överlever vanligtvis ca 120 dagar och tas sen omhand av makrofager i mjälte och benmärg

Front 57

Vad kännetecknar Neutrofila granulocyter? (4 punkter)

Back 57

1. Väldigt loberad kärna

2. Specifika granula och lysosomer

3. Fagocyterar bakterier

4. Ljus cytoplasma

Front 58

Vad kännetecknar eosinofila granulocyter? (4 punkter)

Back 58

1. Loberad kärna

2. Specifika granula

3. Skydd mot parasiter, modullerar inflammation

4. Rosa granula och vacuoler

Front 59

Vad kännetecknar basofila granulocyter? (4 punkter)

Back 59

1. Loberad kärna

2. specifika granula med histamin och heparin

3. Släpper ut inflammatoriska mediatorer

4. Lila granula

Front 60

Vad kännetecknar monocyter? (4 punkter)

Back 60

1. Granula med lysosomala enzymer

2. Utvecklas till makrofager i vävnader

3. Halvmåneformad kärna

4. ljusare cytoplasma, vacuoler hos hund

Front 61

Vad kännetecknar lymphocyter? (3 punkter)

Back 61

1. Stor rund kärna

2. Innehåller immunoglobulier (B-celler) och ämnen som dödar celler (T-celler)

3. Finns små och stora

Front 62

Vad kännetecknar trombocyter? (3 punkter)

Back 62

1. Kommer från megakaryocyter

2. Innehåller koaguleringsfaktorer

3. Väldigt små

Front 63

Vilken slags cell?

Back 63

Neutrofil, häst

Front 64

Vilken slags cell?

Back 64

Eosinofil, häst

Front 65

Vilken slags cell?

Back 65

Basofil, häst

Front 66

Vilken slags cell?

Back 66

Eosinofil, hund

Front 67

Vilken slags cell?

Back 67

Neutrofil, hund

Front 68

Vilken slags cell?

Back 68

Basofil, hund

Front 69

Vilken slags cell?

Back 69

Lymfocyt, häst

Front 70

Vilken slags cell?

Back 70

Lymfocyt, hund

Front 71

Vilken slags cell?

Back 71

Heterofil, höns

Front 72

Vilken slags cell?

Back 72

Eosinofil, höns

Front 73

Vilken slags cell?

Back 73

Basofil, höns

Front 74

Vilken slags cell?

Back 74

Trombocyt, höns

Front 75

Vilka organ bildar blod?

Back 75

1. Först i gulesäcken

2. Sen i lever

3. Sen i benmärg

Front 76

vilken slags stamcell är hematopoetiska stamceller?

Back 76

De är pluripotenta

Front 77

Beskriv utvecklingen av Neutrofiler

Back 77

Hematopoetisk stamcell differentierar till myeloblast -> promyelocyt -> neutrofil myelocyt -> neutrofil metamyelocyt -> bandneutrofil -> neutrofil

Front 78

Beskriv utvecklingen av Eosinofiler

Back 78

Hematopoetisk stamcell differentierar till myeloblast -> promyelocyt -> eosinofil myelocyt -> Eosinofil metamyelocyt -> eosinofil

Front 79

Beskriv utvecklingen av basofiler

Back 79

Hematopoetisk stamcell differentierar till myeloblast -> promyelocyt -> basofil myelocyt -> basofil metamyelocyt -> basofil

Front 80

Beskriv utvecklingen av erytrocyter

Back 80

Hematopoetisk stamcell differentierar till proerytroblast -> basofil erytroblast -> polychromatofil erytroblast -> ortochromatofil erytroblast -> polychromatofil erytrocyt -> erytrocyt

Front 81

Beskriv utvecklingen av trombocyter

Back 81

Hematopoetisk stamcell differentierar till megakaryoblast -> megakaryocyt som spricker upp till -> trombocyter

Front 82

Vilken slags cell?

Back 82

Orthochromatofil erytroblast

Front 83

Vilken slags cell?

Back 83

neutrofil metamyelocyt

Front 84

Vilken slags cell?

Back 84

Eosinofil metamyelocyt

Front 85

Vilken slags cell?

Back 85

Bandneutrofil

Front 86

Vilken slags cell?

Back 86

Basofil erytroblast

Front 87

vilken slags cell?

Back 87

Polychromatofil erytroblast

Front 88

Vilken slags cell?

Back 88

Reticulocyt

Front 89

Vilken slags cell?

Back 89

myeloblast

Front 90

Vilken slags cell?

Back 90

Promyelocyt

Front 91

Vilken slags cell?

Back 91

Neutrofil myelocyt

Front 92

Vilken slags cell?

Back 92

Eosinofil myelocyt

Front 93

Vilken slags cell?

Back 93

Basofil myelocyt

Front 94

Vilken slags cell?

Back 94

Neutrofil metamyelocyt

Front 95

Vilken slags cell?

Back 95

Eosinofil metamyelocyt

Front 96

Vilken slags cell?

Back 96

Basofil metamyelocyt

Front 97

Vilken slags cell?

Back 97

Proerytroblast

Front 98

Vilken slags cell?

Back 98

Erytroblast

Front 99

Vilken slags cell?

Back 99

Polychromatofil erytroblast

Front 100

Vilken slags cell?

Back 100

Orthochromatofil erytroblast

Front 101

Beskriv muskelvävnad och vad dess organeller heter

Back 101

Muskelvävnad består av differentierade mesodermala celler som innehåller kontraktila proteiner. sarkoplasma - cytoplasman, sarkoplasmatiskt reticulum, sarcolemma - cellmembran

Front 102

vilka tre typer av muskulatur finns?

Back 102

1. skelettmuskulatur

2. Hjärtmuskulatur

3. Glatt muskulatur

Front 103

Vad består skelettmuskulatur av?

Back 103

Består av muskelfibrer, som består av buntar av långa cylindriska flerkärniga celler. Varje enskild fiber är omringad av endomysium, en bunt är omringad av perimysium och en hel muskel omringas av epimysium.

Front 104

Beskriv uppbyggnaden av skelettmuskelfibrer

Back 104

Fibrerna består av sarkomerer, Trådar av aktin och myosin, H-band i mitten, mittenlinje (M), A-band - myosinfilamentens längd, I-band, ljusabandet - aktinfilamenten, Z-linje. Kärnorna ligger på utkanten.

Front 105

Vilken typ av vävnad?

Back 105

Skelettmuskulatur

Front 106

Beskriv hjärtmuskulaturens struktur

Back 106

Hjärtmuskelcellerna bildar junctions och förgrenar sig embryonalt. intercalated discs representerar sammankoppling mellan cellerna. Kärnorna ligger i fibrerna. Finns även purkinjeceller - del i retledningssystemet

Front 107

Vilken typ av vävnad?

Back 107

Hjärtmuskulatur

Front 108

Vilken typ av celler?

Back 108

Purkinjeceller

Front 109

Beskriv den glatta muskulaturens struktur

Back 109

Icke tvärstrimmig, avlånga fusiforma celler som överlappar varandra. Cigarrliknande kärnor. Tätt mellan cellerna, inget ECM. Kärnorna får annan form när de kontraherar.

Front 110

Vilken typ av vävnad?

Back 110

Glatt muskulatur

Front 111

Vilken typ av vävnad?

Back 111

Glatt muskulatur

Front 112

Lista "the hallmarks of cancer"

Back 112

1. Undviker celldöd/apoptos

2. Delar sig oändligt

3. Signalerar sin egen delning

4. Undviker tillväxt-hämmare

5. Inducerar kärltillväxt

6. invaderar vävnader och metastaserar

Front 113

Beskriv förutsättningar för att en tumör ska börja växa

Back 113

Det krävs tre typer av skador i genomet:

1. Det behövs en skada på den tumörhämmande genen, på båda kromosomerna

2. Det krävs en oncogen, som ökar tillväxt/delning

3. Det krävs en mutation som hindrar apoptos

Därefter kommer klonal expansion ske

Front 114

Beskriv hur kemikalier kan agera initiatorer och promotorer till cancer

Back 114

Om en kemikalie är en initiator betyder det att den skadar DNAt. En promotor är en kemikalie som inducerar cellerna till att dela sig. Så om en initator tillförs som skadar DNAt i en cell, och en promotor sedan inducerar den cellen till att dela sig kommer det leda till cancer. Ju mer desto värre.

Front 115

Ge exempel på tre typer av yttre påverkan som kan leda till cancer

Back 115

1. Virusinfektioner

2. Kemikalier

3. Joniserande strålning

Front 116

Beskriv de olika sätten på vilka mutationer av en proto-oncogen kan stimulera onormal aktivitet i en ell

Back 116

1. den kan få en mutation i gensekvensen vilket kan ge ett hyperaktivt protein

2. det kan ske en amplifikation av en och samma gen, vilket gör att ett normalt protein produceras i för stor mängd

3. Chromosomen kan ändra ordning så att en initierande sekvens gör att samma gen transkriberas fler gånger vilket ger överproduktion av ett protein

4. Chromosomen kan ändra ordning så att den blir förlängd, vilket skapar ett annorlunda, hyperaktivt protein

Front 117

Vilka 4 egenskaper möjliggör att celler kan skapa vävnader/organ?

Back 117

1. proliferation

2. Specialisering

3. interaktion

4. migrering

Front 118

Vad innebär determinering?

Back 118

När en cell har determinerats kan den bara bli en viss typ av cell.

Front 119

Vad skiljer en benign tumör från en malign tumör

Back 119

1. Cellerna i benigna tumörer är oftast högt differentierade, i maligna lågt differentierade

2. Celler i maligna tumörer kan skicka ut kärltillväxtfaktorer

3. Celler i maligna tumörer kan invadera andra vävnader, bryta upp cellkontakter och migrera ut i lymf eller blodkärl, och etablera tumörer i andra typer av vävnader.