Histologi

Front 1

Back 1

Skelettmuskel

Hint 1

Många cellkärnor belägna under sarcolemman. Delas upp i fasciklar.

Front 2

Back 2

Hjärtmuskel

Hint 2

Endast en cellkärna. Har intercaleted discs/glansstrimmor.

Front 3

Back 3

Glattmuskel

Hint 3

Mycket avlånga celler med avlånga cellkärnor. Ligger organiserade i stora grupper. Lite vågiga.

Front 4

Back 4

Artär

Hint 4

Tunica intima med endotel. Mycket tjock tunica media av muskler. Tunn adventitia av lucker bindväv.

Front 5

Back 5

Ven

Hint 5

Endotel. Tunn/ingen media. Tjock adventitia. Stor, icke rund lumen.

Front 6

Back 6

Brosk

Hint 6

Enfärgad oftast lila ECM med chondroblaster i lakuner.

Front 7

Back 7

Ben

Hint 7

Osteon med central Haversk kanal omgivet av lameller med osteocyter.

Front 8

Back 8

Epifysplatta - benbildning

Hint 8

Prolifererande, hypertrofiska, kalcifierade, döda broskceller. Osteoblaster och osteoklaster i benparti.

Front 9

Back 9

Tåblomma

Hint 9

Flerskiktat förhornat epitel med celler utan cellkärnor ytterst. Det förhornade lagret är mycket tjockt. Dermis med bindväv och blodkärl. Meissners korpuskler syns väldigt tydligt i bindvävspapillerna. Varken svettkörtlar eller hårfolliklar.

Front 10

Back 10

Plexus choroideus

Hint 10

Druvklaseliknande struktur med enskiktat kubiskt epitel. Finns i cerebrum.

Front 11

Back 11

Thymus

Hint 11

Mörk cortex. Ljus medulla. Hassalska kroppar i medulla.

Front 12

Back 12

Mjälte

Hint 12

Vit pulpa (ringar) omgiven av röd pulpa i hela organet.

Front 13

Back 13

Lymfnod

Hint 13

Endast lymffolliklar i cortex. Har en kapsel.

Front 14

Back 14

Tonsilla pallatina

Hint 14

Lymffolliklar i cortex omgivet av munslemhinna. Har flerskiktat oförhornat skivepitel som övergår i kryptor.

Front 15

Back 15

Läpp

Hint 15

Hud med svettkörtlar och hårfolliklar. Läppröda med bindvävspapiller nära ytan. Munslemhinna med flerskiktat oförhornat plattepitel. Muskler i mitten.

Front 16

Back 16

Tunga

Hint 16

Mycket muskler. Papiller: filiforme med förhornade horn. Circumvallate med smaklökar. Fungiforme med bindvävspapiller.

Front 17

Back 17

Tand

Hint 17

Spetsig struktur utan celler omgiven av munslemhinna på båda sidor. Odontoblaster i pulpahåla.

Front 18

Back 18

Tand under utveckling

Hint 18

Tandliknande struktur som är inbäddad i munslemhinnan/submukosa. Ameloblaster med emalj under (inga cellkärnor). Därefter dentin (inga cellkärnor) och odontoblaster.

Front 19

Back 19

Öronspottkörteln

Glandula parotis

Hint 19

Fylld med serösa (mörka) körteländstycken/acinus. Bland dessa syns skarvstycken och sekretrör.

Front 20

Back 20

Undertungspottkörteln

Glandula sublingualis

Hint 20

Huvudsakligen mukösa (ljusa) acinus men med några serösa här och där. Även seromukösa finns. Skarvstycken och sekretrör syns.

Front 21

Back 21

Underkäkspottkörteln

Glandula submandibularis

Hint 21

Huvudsakligen serösa (ljusa) aciunes men med enstaka mukösa (mörka). Även seromukösa. Skarvstycken och sekretrör syns.

Front 22

Back 22

Näsa

Hint 22

Respiratoriskt epitel (flerradigt cylinderepitel med cilier). Bägareceller. Ben och luktepitel om hel näshåla.

Front 23

Back 23

Trachea

Hint 23

Flerradigt cylinderepitel med cilier. Bägareceller. Brosk i form av en hästsko. Omgivande bindväv.

Front 24

Back 24

Bronk

Hint 24

Brosk i icke sammanhängande plattor. Ju fler förgreningar desto plattare celler.

Front 25

Back 25

Lunga

Hint 25

Terminala bronkioler. Alveoler med lungmakrofager.

Front 26

Back 26

Esofagus

Hint 26

Fyra stora lager: Mukosa med flerskiktat oförhornat epitel, bindväv och muscularis mucosa. Submukosa med bindväv, blodkärl, nervplexa. Muscularis externa med två muskellager (inre cirkulärt och yttre longitudinellt) och nervplexa mellan. Adventitia med bindväv.

Front 27

Back 27

Magsäcken

Ventriculus

Hint 27

Gastric pits vari mycket avlånga mukösa körtlar mynnar. Under körtlarna finns muscularis externa.

Front 28

Back 28

Duodenum

Hint 28

Tunntarmuppbyggnad med veck, villus/kryptor, mikrovilli. Lacteal. Brunners körtlar som är mukösa och fyller de permanenta vecken.

Front 29

Back 29

Jejunum

Hint 29

Tunntarmuppbyggnad utan Brunners körtlar. Fler bägareceller.

Front 30

Back 30

Ileum

Hint 30

Tunntarmuppbyggnad utan Brunners körtlar. Ännu fler bägareceller. Peyers plaque – lymfatisk vävnad som täcker stora områden med små mörka celler som ligger mycket tätt.

Front 31

Back 31

Colon

Hint 31

Tjocktarmsuppbyggnad med veck, kryptor, inga mikrovilli. Mycket bägareceller som ser ut att ligga på enterocyterna. Under kryptorna submukosa, därefter muscularis externa. Taenia coli.

Front 32

Back 32

Blindtarm

Appendix

Hint 32

Tjocktarmsuppbyggnad. Mycket lymfatisk vävnad i form av folliklar. Konkrement i lumen.

Front 33

Back 33

Rectum

Hint 33

Tjocktarmsuppbyggnad men tjockare mukosa än i colon. Saknar Taenia coli, har kontinuerlig muscularis externa.

Front 34

Back 34

Analkanal

Hint 34

Flerskiktat oförhornat skivepitel. Mycket tjockt muskellager.

Front 35

Back 35

Lever

Hint 35

Centralartär varifrån rader av hepatocyter strålar ut omgivna av sinusoider. Periportala fält med blodkärl och gallgång som utgör kanterna i en sexhörning (typ).

Front 36

Back 36

Gallblåsa

Hint 36

Enskiktat cylinderepitel på ett basalmembran omgivet av lamina propria av bindväv. Mukosan är veckad med pseudovilli som liknar villi. Saknar submukosa, direkt muscularis externa med oorganiserade muskellagren. Adventitia mot levern och serosa mot fria ytan.

Front 37

Back 37

Bukspottkörteln

Pancreas

Hint 37

Många serösa acinus (mörka) med ljusare grupper av celler här och där. Väldigt långa skarvstycken som ibland kan synas. Inga sekretrör med cylindriska celler med utskott mot basalmembranet.

Front 38

Back 38

Njure

Hint 38

Cortex med massa glomeruli som är kärlnystan omgivet av hålrum. Längsskurna och tvärskurna gångar i både cortex och medulla.

Front 39

Back 39

Urinledare

Ureter

Hint 39

Urothelium/övergångsepitel med celler som gradvis blir plattare ju högre upp de kommer. Längst upp finns paraplyceller som är mycket platta och breda. Submukosa. Muskellager.

Front 40

Back 40

Urinblåsa

(På bilden syns även ureter i två snitt)

Hint 40

Urothelium som är olika tjockt beroende om blåsan är full eller tom (full – mycket tunt lager). Glatt muskulatur i ett tjockt lager.

Front 41

Back 41

Tyroidea

Hint 41

Stora folliklar med kolloider utan celler omgivna av ett lager platta follikelceller. Rundare parafollikulära celler nära basalmembranet eller i bindväven.

Front 42

Back 42

Paratyroidea

Hint 42

Huvudceller: små tätt liggande celler med ljust cytoplasma och mycket mörk enfärgad cellkärna. Oxyfila celler som färgas likadant men har större cytoplasma. Ligger oftast i grupper. Fettceller som ökar med ålder.

Front 43

Back 43

Hypofys

Hint 43

Två delar med Rathkes ficka och kolloider mellan. I adenohypofysen finns olikfärgade (basofila, acidofila och kromofoba) celler men som oftast har rund cellkärna. I neurohypofysen finns endast en celltyp, pitucyter som liknar astrocyter till utseendet

Front 44

Back 44

Epifys

Tallkottkörteln

Hint 44

nnehåller två typer av celler. 95 % pinealycter som är stora med ljus oregelbunden kärna. 5 % astrocyter med avlång fibroblastliknande kärna. Dessutom finns hjärnsand som rosa bollar utan celler (kalcifierade kroppar).

Front 45

Back 45

Binjure

Hint 45

Tre mycket tydliga lager i barken. Zona glomerulosa med små celler i runda/ovala strukturer. Zona fasciculata med större celler som ser utlösa ut och ligger i rader. Zona reticularis med små celler som ligger mycket tätt packat.

Front 46

Back 46

Testis

Hint 46

Många tubuli seminiferi indelade i grupper. När basalmembranet syns myoepiteliala celler och mycket omogna spermier. Ju längre upp desto mindre kärnor och avlånga kärnor längst ut. Bindväv runt tubuli med Leydigceller.

Front 47

Back 47

Bitestikel

Epididymis

Hint 47

Tubuli efferentes/epididyms med flerradigt cylindriskt epitel med cilier. Spermier i lumen.

Front 48

Back 48

Sädessträngen

Funiculus spermaticus

Hint 48

Sädessträngen med sädesledaren ductus deferens som har mycket tjock muskelvägg. Mycket blodkärl och fett. Nerver.

Front 49

Back 49

Sädesblåsan

Vesica seminalis

Hint 49

Starkt veckad lumen med flerradigt cylinderepitel med cilier. Muskelvägg.

Front 50

Back 50

Prostata

Hint 50

Körtlar med flerradigt cylinderepitel. Bindväv och muskler i stroma.

Front 51

Back 51

Penis

Hint 51

Tre svällkroppar. En med uretra som kantas av övergångsepitel (behöver ej vara tvärsnitt) och två med stora artärer och vener. Svällkropparna omges av stram bindväv, tunica albuginea.

Front 52

Back 52

Ovarium

Hint 52

Massa primordialfolliklar som ligger ytligt. Större folliklar längre ner (ibland ser man inte oocyten i mitten).

Front 53

Back 53

Ampulla tuba uterina

Hint 53

Kraftigt veckad lumen med enskiktat cylinderepitel som dels består av cilierade celler och dels icke cilierade (sekretproducerande). De cilierade cellerna dominerar. Muskellager i två delar: inre longitudinellt och yttre cirkulärt. Serosa längst ut.

Front 54

Back 54

Istmus tuba uterina

Hint 54

Kraftigt veckad liten lumen med enskiktat cylinderepitel som består av två celltyper precis som ampulla. De icke cilierade cellerna dominerar över de cilierade. Mycket tjockt muskellager. Serosa längst ut.

Front 55

Back 55

Livmoder

Uterus

Hint 55

Utifrån in: Perimetrium = peritoneum viscerale. Myometrium som är ett mycket tjockt muskellager i tre delar. Endometrium bestående av stratum basale och stratum functionale. Functionale kan vara olika tjock beroende på var man befinner sig i menscykeln. Olika körtlar (runda eller sågtandade) med enkelt cylinderepitel.

Front 56

Back 56

Vagina

Hint 56

Veckad slemhinna klätt med flerskiktat oförhornat epitel. Muskellager i två delar: inre longitudinellt och yttre cirkulärt. Adventitia med bindväv blodkärl och nerver. Inga körtlar.

Front 57

Back 57

Placenta

Hint 57

Ser ut som köttfärs. Chorionvilli med två lager celler och bindväv och blodkärl som finns i vitt hålrum där man ibland kan se röda blodkroppar = kärlsjöar. Mindre utvecklad placenta kan ha villi utan blodkärl.

Front 58

Back 58

Navelsträng

Hint 58

Två artärer och en ven omgiven av embryonal bindväv.

Front 59

Back 59

Icke-lakterande bröstkörtel

Mamma

Hint 59

Bindvävskapsel som sänder in septa och delar in i lober. Rikligt med fettceller och stram oregelbunden bindväv. Få grupper med körtelvävnad som innehåller ett fåtal körtlar. Mellan varje körtel i en grupp finns bindväv.

Front 60

Back 60

Lakterande bröstkörtel

Mamma

Hint 60

Bindvävskapsel som sänder in septa och delar in i lober som syns mycket tydligare än hos icke lakterande. Tätt liggande körtlar. Utförsgångar syns i bindväven mellan körtlarna.

Front 61

Back 61

Bröstvårta

Mamill

Hint 61

Pigmenterat epitel med kraftiga papiller i bindväven. Glatt muskulatur i dermis. Gott om talg- och svettkörtlar. Ductuli lactiferi som löper vinkelrätt mot ytan.

Front 62

Back 62

Spinalganglion

Hint 62

Stora nervceller med ljus kärna, mörk nukleol och Nisslfylld cytoplasma i grupper. Nervcellerna omges av satellitceller. Även axon och Schwannceller kan ses. Astrocyter.

Front 63

Back 63

Autonomt ganglion

Hint 63

tora nervceller mer utspridda som russin i kaka. Ljus kärna, mörk nukleol och Nisslfylld cytoplasma. Omges av satellitceller men som inte ligger lika tätt. Axon med Schwannceller mellan. Astrocyter.

Front 64

Back 64

Ryggmärg

Hint 64

Grå substans i form av en fjäril med stora grupper med nervceller i de olika hornen. De i framhornen är störst. Bakhornen går ut förbi den vita substansen som omger den grå. Ibland kan man se lateralhorn.

Front 65

Back 65

Lillhjärna

Cerebellum

Hint 65

Tre lager i den grå substansen: l. molekylaris med få celler, l. Purkinjeceller med stora celler (i vissa färgningar syns deras utskott i l. molekyleris), l. granularis med små celler i täta runda formationer med hålrum mellan = glomerulus som är synapsnystan. Den grå substansen bildar folier. Vit substans innanför.

Front 66

Back 66

Storhjärna

Cerebrum

Hint 66

Den grå substansen består av sex lager: l. molekylaris med få celler, l. granularis ext med kornceller, l. pyramidalis ext med pyramidceller, l. granularis int med kornceller, l. pyramidalis int med mycket stora pyramidceller och l. multiformis med blandning av de olika celltyperna. Innanför finns den vita substansen. Motorisk cortex skiljs från sensorisk mha lagrena 2-5. I motorisk är 3 och 5 mycket tjocka, medan i sensorisk är 2 och 4 mycket tjocka.

Front 67

Back 67

Hippocampus

Hint 67

Består av två typer av celler som bildar särskilda strukturer: Pyramidceller som bildar ett C. Kornceller som ligger mycket tätare och bildar ett C som går in i pyramid-Ct, gyrus dentatus.

Front 68

Back 68

Öga

Hint 68

Lins med linsepitel och fibrer. Rikt vaskulariserad choroidea. Corpus ciliare med utskott.

Front 69

Back 69

Synnerv

Nervus opticus

Hint 69

Liknar andra nerver med mörka trådar som föreställer axon och utlösta partier som föreställer myelinskidorna.

Front 70

Back 70

Cochlea

Hint 70

Cortiska organet med membrana tectoria ovanför. Nervbunt i mitten. Spiralganglier.