Hematologiska Maligniteter

Front 1

Lista några! 8 st.

Back 1

Leukemi (akut kronisk), MDS, lymfom, myelom, och myeloproliferativa sjukdomar (PV, ET, och myelofibros)

Front 2

Vem får blodcancer?

Back 2

Hematologiska maligniteter utgör 7 % av nya cancerfall. Lite vanligare hos män. Den vanligaste är malignt lymfom. Incidens stiger med ökande ålder med två undantag: ALL drabbar till 60 % 0-19 år, och Hodgkins lymfom är vanligast mellan 15-45 :)

Front 3

Generell patogenes för alla

Back 3

Mutationer i progenitorer ger upphov till en malign klon som ofta inte kan mogna ut. Den malgna klonen kan urskiljas med cytogen undersökning (kromosom- gen-uppsättning)

Front 4

Philadelphiakromosom

Back 4

t(9;22) -> BCR-ABL. 95 % av KML. Även vanlig vid ALL, särskilt hos vuxna (20-30%)

Front 5

Riskfaktorer

Back 5

Genetiskt: trisomi 8 eller 21. Miljöfaktorer (LM, strålning, kemikalier). Immunbristtillstånd. Infektioner (H.p., EBV (posttransplantatslymfom och Burkitts), HTLV-1 för T-cellslymfom).

Front 6

Autoimmun komplikation

Back 6

Vanligast vid KLL.

Front 7

B-symtom

Back 7

Kakexi vid KLL och lymfom. Viktnedgång, feber, nattliga svettningar.

Front 8

Bensymtom

Back 8

Vid multipelt myelom. Osteolytiska frakturer och hyperkalcemi. Kan ge tvärsnittskador på ryggmärg (pga. fraktur eller tumörväxt).

Front 9

Vad gör man om en patient har avvikande blodbild?

Back 9

Skickar till hematologen. Benmärgsanalys. Om BM inte är primärt involverad, prov från engagerade organ (multipelt myelom ex). Flödescytometri FACS ger fenotyp för diagnos samt MDR. kan göras på olika vätskor. Röntgen för utbredning: myelom slätröntgen/CT, inte scint. utvärdera behandlingeffekt ev. PET. LP vid akut leukemi, ffa ALL, och aggresiva lymfom. FISH och PCR för diagnos, terapival, och monitorering.

Front 10

AK terapi

Back 10

AK mot tumörcellsantigen kan vara direkt toxiska eller fästa till en toxisk substnaad eller tadioaktiv isotop.

Front 11

Tyrosinkinashämmare

Back 11

Imatinib, dasatinib, nilotinib.

Front 12

Talidomid

Back 12

ANgiogeneshämning m.m. multipelt myelom. Mkt biverkningar. Lenalidomid samma verkan mindre biverkan.

Front 13

Autolog stamcellstransplantation

Back 13

Samla stamceller, ofta från perifert blod, för att kunna ge efter behandling med mkt mkt cytostatia (konditionering). BM-tox begränsar i regel kemoterapin.

Front 14

Allogen stamcellstransplantation

Back 14

Stamceller från donator, gärna besläktad. Botar vissa, särskilt med akut leukemi. Åldergräns ca 60.

Front 15

Hur mår kroppen efter framgångsrik behandling?

Back 15

Intesiv kemoterapi utarmar stamcellsförrådet, vilket kan ge cytopenier i åratal efteråt. Vid infektioner kan pat få leukocytos eller leukopeni. Dessutom finns risk för sterilitet, så män bör lämna spermieprov om det är aktuellt, och kvinnor ev ev ägg.

Front 16

AML patogenes

Back 16

Mut i pluripotent stamcell. Undantag: APL, mer myeloidcomitted. Kan ha olika cytogenicitet m olika prognos. Bra: t(15;17) PML-RARA. Dåligt: deletion av hela kromosom 5 eller 7.

Front 17

APL

Back 17

Kan behandlas med all-trans retinoic acid och arseniktrioxid = bättre prognos än för AML i allmänhet.

Front 18

ALL patogenicitet

Back 18

Oftast, 85%, mut i primitiv B-cell som ej ännu producerar Ig. t(9;22) är dåligt prognostiskt. 15 % T-cellsleukemi som har sämre prognos.

Front 19

Benmärg akut leukemi.

Back 19

> 20 % består av blaster, ofta 80 %. BM där det borde vara fett. Ytproteiner: AML: myeloperoxidas, CD13, CD33. ALL: CD19, CD22, och Ig i cytoplasman. I perifert blod är LPK ofta högt, EPK lågt MCV MCH OK, TPK lågt. I blodet syns blastceller och vid AML även konstiga granulocyter.

Front 20

Andra organ akut leukemi

Back 20

Retikuloendoteliala systemet infiltreras men diskret. Vid ALL kan meninger infiltreras -> skada och svårbehandlat. AML som är monocytär kan ge tandköttsinfiltrering. APL livshotande koagulationssvikt pga. promyelocyters granuler.

Front 21

Skillnader akut kronisk leukemi

Back 21

Akut: ej differentiering, benmärgssvikt, snabbt dödlig utan behandling, ibland botbar. Kronisk tvärtom.

Front 22

KML patogenes

Back 22

Mutation i pluripotent stamcell -> maligna celler med i olika myeloida och B cellinjer har exakt samma rearrangemang. Om CML-granuocyter förlorar differentiering -> blastkris.

Front 23

KML blodbild standard kronisk fas akut fas

Back 23

Kronisk: Leukocytos, trombocytos, anemi. Akut: som vid AML el ibland ALL, men mkt behandlingsrefraktär. Tack vare tyrosinkinashämmare görs bara stamcellstransplantat vid blasttransformation.

Front 24

Blodutstryk och BM-prov KML

Back 24

Leukocytos med förstadier i alla cellinjer, alltså proerytroblaster, normoblaster, bandceller, promyelocyter osv..

BM hypercellulär granulopoesen dominerar.

Hyperviskocitet förekommer om LPK blir för högt.

Front 25

Andra organ KML

Back 25

Hepatosplenomegali! Infektion blödning.

Front 26

KLL patogenes

Back 26

Mut i lite mer differentierad B-cell

Liknar låggradiga lymfom men involverar främst benmärg och blod. Problemet är att B-celler blir apoptosresistenta. Om B-cellerna är antigenaktiverade behövs sällan behandling, medianöverlevnad 25 år. Naiva leukemi-B-celler 8-9 år.

Front 27

KLL blod benmärg

Back 27

Leukocytos där nästan alla celler är små B. I sena stadier anemi och trombocytopeni. 10 % av fallen autoimmunitet, ex. AIHA / ITP. Då får man retikulocytos och +DAT och motsv. Benmärgen är full av leukemi-B-celler, hypercellulär. CD19+, CD5+, och CD23+. NHL uttrycker inte både CD5 och CD23. Men ibland räknas KLL som ett NHL.

Front 28

KLL andra organ

Back 28

retikuloendotelial vävnad infiltreras. Om BM + blodbild är nästan helt normala och sjukdomen mest sitter i lymfkörtlar är det KLL-SCLL

Front 29

KLL prognos

Back 29

Oftast god. Oftast ingen behandling. Men kan behandlas med cytostatika, AK mot CD52 med cytotoxiskt ämne, och allogena stamcellstransplantat. Autoimmunitet med kortikosteroider.

Front 30

NHL allmänt

Back 30

Låggradiga (ex KLL) eller höggradiga. Oftast B-cellslymfom, ibland T-cellslymfom. T är oftast aggressiva, Mycosis fungoides är ett undantag.

Front 31

Behandling HL och höggradig NHL

Back 31

Invasiv cytostatikabehandling + ev strålterapi. Kurativt syfte. HL är oftare lokaliserad än NHL.

Hos yngre botas 90 % av HL. 5-årsöverlevnad 60 % av höggradiga NHL hos < 60.

Front 32

B-cellslymfom beh

Back 32

Ak CD20 rituximab

Front 33

Indolent NHL

Back 33

Oftast disseminerad vid diagnos. GÅr då oftast ej att bota utan bara symtomlindra. prognos beror på typ. Ventrikellymfom - H.p.eradikering :) Follikulära lymfom kan svara på rituximab. Benoinga fall kan få alkylerare ibladn och vara OK. ibland är de allvarliga påverkar organfunktion, och då får man ge andra cytostatika som purinanaloger cyklofosfamid, eller samma som vid aggressiva.

Front 34

Mantelcellslymfom

Back 34

aggressiv och korta responser på standardterapi. Kommer från B-celler som normalt finns runt GC. De är antigen-naiva pre-germinal-B-celler. Jätteovanligt.

Front 35

Follikulära lymfom

Back 35

Näst vanligaste NHL. Kommer från antigen-primade B-celler i GC. En translokation ger överuttryck av Blc-2. Tumören består av folliklar med små celler och centrocyter.

Front 36

Burkitts lymfom

Back 36

Nästan bara HIV och endemiskt

Front 37

Hårcellsleukemi

Back 37

ett NHL som är ovanlig. Pancytopeni med benmärgsfibros och håriga tumörceller i blodet. Lättbehandlat.