Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
158 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad gör en maringeolog? |
-Undersöker olika havsmiljöer & sediment på havsbottnarna. - Arbetar till sjöss, på land & i laboratorier. - Studerar djuphav, grundhav och skärgårdsmiljöer. - Undersöker hur klimat, ocean-cirkulationen & havsströmmar varierat under olika geologiska tidsperioder. |
|
|
Vilka olika miljöer finns det? |
- Oceanmiljö - Kontinentalbrant - Öppen shelf - Yttre kustzonen - Innerskärgård - Fjordar med tröskel |
|
|
Oceanmiljö |
Speglar ibland en hel kontinent/hav, mycket liten ackumulation. |
|
|
Kontinentalbrant |
Stor ackumulation, deltalik distalbrant (nedströms lutande rasbrant på bäddformer), stort upptagningsområde. |
|
|
Öppen shelf |
Generellt begränsad ackumulation, men ackumulationsbassänger förekommer. Stort upptagningsområde, kraftig bioturbation, regional signal. Erosions och transportbottnar. Hiatus/unconformities, lagerföljderna i inkompletta sekvenser. |
|
|
Yttre kustzonen |
Liten ackumulation, hög energi, grövre sediment, sandigt facies (prägel pga lokala förhållanden), kraftig bioturbation. Regionalt och lokalt upptagningsområde och signal. Hårdbottnar, erosions-/transportbottnar, non-deposition environment. Äldre sediment kan utgöra bottnarna, tex. glacial lera. |
|
|
Innerskärgård |
Varierande energi/textur, lokala sedimentationsbassänger med finsediment. Kraftig bioturbation. Lokalt upptagningsområde, regional och lokal signal. |
|
|
Fjordar med tröskel |
Varierande energi/textur, sedimentationsbassänger med finsediment. Kraftig bioturbation i grundare områden och begränsad bioturbation i bassängen. Tydlig lokal prägel, men även tydlig regional signal från havet utanför. Hög ackumulation i bassängen och därmed hög tidsupplösning. Stagnanta förhållanden & vanligen lågoxygenmiljöer med begränsad bioturbation. |
|
|
Hydroakustisk utrustning |
- Boomer plate - 424 CHIRP - Sidescan sonar towfish - Air gun - Multi beam - Subbottom profiler - Allmänt är att utrustningen skickar ut en signal som reflekterar mot botten. - Gör det möjligt att röntga sedimentet & få en bild av lagrena på djupet. |
|
|
Muddring |
- Förorenat sediment plockas upp för att hålla hamnar, kanaler och vattenleder säkra för båttrafik. - Var sedimentet dumpas är viktigt så att det inte sprids med strömmar eller pyknokliner. |
|
|
Utrustning för sedimentprovtagning |
- Grab sampler - störda sediment - Box corer - Gemini corer - ostörda ytprover - Kajak-provtagare - Multiple corer - Kolvlod (piston corer) - Gravity corer - Vibrationshammarlod (Vibro corer)
|
|
|
Varför röntgas sedimentkärnor? |
För stratigrafiska studier & kvalitetskontroll. |
|
|
Varför fryser man prover (från box corer) med flytande kväve? |
- Ger extremt hög upplösning av provet. - Prover kan tas ut med millimeterprecision. |
|
|
Anthropocene |
- Tidsåldern då människan påverkar Jorden. - Har inget exakt startdatum, men baserat på atmosfäriska bevis kan den anses ha börjat med den industriella revolutionen (slutet av 1700-talet). |
|
|
Punktkällor |
- Utsläpp som har en tydligt definierad utsläppspunkt. - Exempel på punktkällor: industri (massafabriker, gruvnäring, olje/gasutvinning, metallverk, plastindustri, kemisk-teknisk industri, kärnkraftsverk etc.), jordbruk, varvsindustri, hamnar & marinor. - Föroreningsämnen kan vara: syrekonsumerande material/ämnen, näringsämnen (kväve, fosfor), metaller, bekämpningsmedel, läkemedel, varmvatten etc. |
|
|
Diffusa källor |
- Föroreningskällor med ingen tydlig definierad utsäppspunkt (eller många små punkter). - Exempel kan vara: läckage från jordbruks- och skogsmark, atmosfärisk deposition (förbränning, rökavgaser). dagvatten. - Föroreningar kan vara näringsämnen (kväve, fosfor), metaller, bekämpningsmedel, försurande ämnen, metaller & organiska miljögifter från trafik (även sjötrafik) & vägar etc. |
|
|
Vilka fjordklasser finns det? |
- Polara - Subpolara - Tempererade |
|
|
Polara fjordar |
- Finns på Öst- & Nordgrönland, arktiska Kanada och Antarktis. - De är permanent täckta av havsis eller shelf-is. - Sedimenten subglaciala, subglaciala floder eller genom utsmältning från isberg. |
|
|
Subpolara fjordar |
- Förekommer i områden med sommarmedeltemperaturer i luften från 0 grader el högre. - Förekommer på Svalbard, Västgrönland, Kanadensiska arktis & Antarktiska halvön. - Karaktäristiskt med havsis på vintern som bryts upp på sommaren. Glaciärer som mynnar i fjorden behöver inte förekomma. - Sediment: subglacialt, subglacialt smältvatten, isberg & terrestra floder. |
|
|
Tempererade fjordar |
- De flesta förekommer i icke glaciärområden. Tex. Island, Norge, Sverige, Alaska, Chile, Nya Zeeland. - Sediment från floder, regn och snösmältning, skred & ras. - Om en glaciär mynnar i fjorden, subglaciala sediment. |
|
|
Vilka fysikaliska indelningar av fjordar finns det? |
- Ice-influenced fjords - River-influenced fjords - Wave- and tide-influenced fjords - Fjords dominated by slope failure - Anoxic fjords |
|
|
Varför är fjordar bra studieobjekt? |
- Fjorden/estuariet speglar havets egenskaper utanför mynningen. - Utan tidvatten är fjordar och estuarier goda registrerare. - Med tidvatten, tröskelfjordar ändå goda miljöarkiv (låg energi i bassängerna). - Hög ackumulation. - Ofta stagnanta förhållanden - low oxygen conditions, begränsad bioturbation. - Tröskeleffekten - fångade och bevarade havs/oceanförhållanden. - Högupplösande temporala lagerföljder som tillåter senglaciala och postglaciala klimat- och paleoceanografistudier. - Ofta förorenade områden - studera föroreningshistoria. |
|
|
Fjordarkiv |
- High-resolution climatic archives - High-resolution environmental archives |
|
|
Vilka två huvudtyper av båtbottentvättning finns det? |
- Spolning: ger höga föroreningshalter. - Borsttvättar |
|
|
Vad kan göras för att minska utsläpp av båtbottenfärg? |
- Information & opinionsbildning - Sanera alla båtar med TBT-färg - Sanera hamnar - Kraftig minskning av antalet båtplatser - Torrförvaring (då behövs ingen bottenmålning), sjösättning endast vid användning. |
|
|
Vad kan höga halter av koppar orsaka? |
- Slå ut ryggradslösa djur (snäckor, musslor, tagghudingar, kräftdjur). - Stör reproduktionen hos laxfiskar. |
|
|
Hur har sjölivet förändrats? |
- Förr fanns det enstaka segelbåtar, lantbruk enda föroreningskällan. - Under 1980-talet blev motorbåtar allt mer vanligt och marinor som stängde av vattenflödet. - Nu finns det golfbanor som starka föroreningskällor, ännu fler motorbåtar med väldigt starka motorer som öser ut avgaser. |
|
|
Vad kan man göra för att förbättra båtlivet? |
- Begränsa antalet båtplatser i innerskärgården & (möjligen) reservera dessa platser för större båtar, segelbåtar, yrkesbåtar... - Undersöka vattenomsättningen i varje hamn och ta hänsyn till effekterna av bryggsystemen. - Anlägg sjösättningsramper och parkeringsmöjligheter i ytterskärgården med tillgång till sjösättning och upptag "24/7". - Övergå till omålade båtbottnar (behövs ingen antifoulingfärg på land). - Bygg båthotell (med möjlighet för åretrunt-förvaring på land/under tak, sk "dry stack" med sjösättning 24/7 (privat, kommunalt). -Skapa båtpooler (motsvarande bilpooler i storstäder), hyrbåtar. - Elbåtar, laddning i hamnen, inga avgaser eller oljor i vattnet. - Mer information och opinionsbildning samt obligatoriska utbildningsmoment inom utbildning för drift av marinor, förarintyg, skepparexamen... |
|
|
Varför är maringeologi viktigt? |
- Innefattar geofysik, geokemi, sedimentologi och paleontologi av havsbotten och kustområden. - Har stark koppling till fysisk oceanografi & plattektonik. - Maringeologiska studier viktig del i bevisningen av havsbottenspridning & plattektonik. - Kartläggning av havsbotten viktig för både militär och ekonomisk intresse. |
|
|
Vad är paleoceanografi? |
Havets historia. Hur havsvattnets kemi har utvecklats, klimatets historia, förändringar i cirkulationsmönster & hur djur samt växter har utvecklats. |
|
|
Mikropaleontologi |
Viktigt redskap inom maringeologin. |
|
|
Djuphavssediment |
- Sediment avsatta på djup >500 m. - Biogena sediment dominerar. - Sedimentationshastighet väldigt långsam, från några dagar till några veckor. |
|
|
Emiliani & Millimans definierade 4 principiella mekanismer för djuphavssedimentering, vilka? |
- Sedimentera från vattenkolumnen. - Bottentransportering (gravity flows, turbidity currents, debris flow, grain flows & slumping). - Transportering genom geostrofiska strömmar (e.g. contour currents). - Kemisk & biogeokemisk bottenfällning vid havsbotten. |
|
|
Vilka klassificeringar finns det för djuphavssediment enligt Berger? |
1. (Eu-)pelagisk avsättning: <25% av fraktionen >5 mikrometer har terrigenisk/vulkanisk/sublittoral ursprung. - Pelagisk lera (<30% fossiler) - Oozes (>30% fossiler) - dominant komponent
2. Hemipelagisk lera: >25% av fraktionen >5 mikrometer har terrigen/vulkanisk/sublittoral ursprung. - Kalkgyttja (>30% Kalciumkarbonat) - Terrigenisk gyttja (<30% Kalciumkarbonat); kvarts, fältspat, mica domin. - Vulkanisk gyttja (<30% Kalciumkarbonat); aska dominerar.
3. Speciell pelagisk/hemipelagisk avsättning. - Karbonat - sapropeliska cykler (Cretaceous) - Black (Kalciumkarbonat) lera & gyttja: sapropelite (Black Sea). - Flinta (pre-Neogene) - Kalksten (pre-Neogene) |
|
|
Hur sjunker små partiklar? |
Genom att fästa vid aggregat (marint snö) eller faecal (exkrement) pellets. |
|
|
Vad är röd lera? |
- Begränsad till djuphav. - Extremt finkornigt. Består av: - Lermineraler (2/3 av den fina fraktionen); montomorillonite, illit, klorit, kaolinit & mixed-layer derivatives. - Litogent material; fältspat, pyroxene, kvarts. - Hydrogena komponenter; zeolit, Fe-Mn oxider och hydroxider. - Har skiv-struktur. |
|
|
Vad avgör vilken lermineral det är? |
Olika lermineraler beror på om & vilka joner som finns mellan två skivor i mineralstrukturen. |
|
|
Kalkartad slam |
- Kalcium hamnar i haven från floder och hydrotermala förändringar av basalt på unga havsbottnar. - För att kompensera detta fäller haven ut kalciumkarbonat. - Skal- & skelettbildande organismer. - Sprids med djuphavscirkulationer. |
|
|
CCD, vad är det? |
- Calcium Compensation Depth: specifik djupnivå i havet där tillskottsflödet av kalciumkarbonat till havsbotten balanseras upp av upplösningen, så ingen ackumulation av karbonat sker. - Varierar mellan 4-5 km. - Nordatlanten har den största CCD (5,5 km). - Den grundaste (1 km) har norra Stilla havet. - Sjunker havstemperaturen sjunker CCD. |
|
|
Vad är Lysocline? |
En gränszon mellan välbevarade och dåligt bevarade foraminifera samlingar. |
|
|
Kiselhaltigt slam |
- Diatomslam - typiskt för polarregioner. - Diatomgyttja - perikontinentala regioner. - Radiolarisk slam - ekvatorområden - Kiseldeponering sker i områden med hög produktivitet med hög fosfathalt i ytvattnet. - Högproduktiva områden upprätthåller rikt bentiskt liv - resuspension av fina sediment. |
|
|
Vilka faktorer kontrollerar kiselhaltigt slam? |
- Produktionstakt av kiselhaltiga organismer vid ytvattnet. - Graden av utspädning av vulkanisk, terrogen och kalkhaltiga partiklar. - Upplösningsgraden av kiselskelett kort efter deposition. |
|
|
Vilka samband finns mellan kalciumkarbonat och kisel i havsvatten? |
Ökad produktivitet: - Leder till minskad bevaring av kalciumkarbonat i sediment. - Orsakar bättre bevaring av kisel i sediment. Vattendjup: - Upplösning av kalciumkarbonat är som störst i djuphaven. - Korrosion av kisel är som högst i övre vattenlager. |
|
|
Vad är DSC? |
Deep-sea cherts: kiselhaltiga sediment cementerade av kryptokristallin och mikrokristallin kvarts. - Orsakar problem vid borrning och upphämtning av kompletta sektioner. |
|
|
Vad behövs för att DSC ska bildas? |
- Hög tillgång på Opal (Si-fossiler el Si-rik vulkaniskt glas). - Låg tillgång på andra material. - Si-rik bottenvatten. - Avsevärt hög begravningstakt. - Geokemi fördelaktig för bevarande av kiselhaltiga skal. |
|
|
Vilka tre metoder används för att datera djuphavssediment? |
- Biostratigrafi - Magnetostratigrafi - Chemostratigraphy - Bästa dateringen uppnås vid kombination av flera metoder. |
|
|
Biostratigrafi |
- Beror på evolutionstakt, diversitet och paleoekologi. - Taxon-range zones. - När vilka arter fanns. |
|
|
Magnetostratigrafi |
- Omkastning av Jordens magnetfält. - Signalen beror på koncentrationen av järnrika mineraler. - Fungerar väldigt bra i kombination med de andra metoderna. |
|
|
Chemostratigraphy |
- Beror på förändringar i kemiska egenskaper i havsvatten. - Dokumenterat i skalen på mikrofossil. - Isotopmätningar. |
|
|
Vad är marin mikropaleontolgi? |
- Studerandet av mikroskopiska fossiler i marina sediment. - De organismer som blir fossiler är de med hårda skal och skelett. - Ger information om hur livet och miljön har sett ut. - Mikrofossiler huvuddelen i djuphavssediment (biogenisk). |
|
|
Varför marin mikropaleontologi? |
- Biogeniskt slam (oozes) är det mest spridda marina ytsedimentet och är störst kvantitativt. - Kalkhaltigt (karbonat) slam: kalkhaltiga mikrofossiler. - Kiselhaltigt slam: kiselhaltiga mikrofossilmaterial. |
|
|
Varför är marin mikropaleontologi användbart? |
- Mikrofossil är användbara vid relativ datering. - Biostratigrafering värdefullt för industrin (oljeexploatering). - Användbara indikatorer (proxies) för paleomiljöns tillstånd. - Gene flow (DNA studier). - Bevakning av föroreningar, övergödning (eutrophication), syrebrist (hypoxia), försurning av havet... - Juridisk forskning - Bioteknik |
|
|
Vilka klasser för mikrofossiler finns det? |
- Baserat på habitat finns det TVÅ grupper: planktoniska och bentiska. - Baserat på sammansättning finns det FYRA grupper: kalk-, kisel-, fosfathaltiga och organiska mikrofossiler. |
|
|
Planktoniska mikrofossil |
- Flyter fritt i den fotiska zonen (0 - 200 m djup). - Dominerar öppna haven. - Minskar nära land. - Planktoniska diatomeer & foraminiferer. - Radiolarier, pteropoder, coccolitophorer. - Planktoniska organismer inkluderar: phytoplankton (alger, växter) & zooplankton (djur). - Bevakar förflutna förändringar i vattenkolumnen (temperatur, salthalt, turbiditet, produktivitet etc). |
|
|
Bentiska mikrofossil |
- Lever på havsbotten. - Vagile = rörlig - Sessile = fast - Bentiska diatomeer & foraminiferer. - Ostracoder - Dominanta i grunda vatten. - Ger viktig information om miljön på havsbotten och paleomiljöns förändringar. |
|
|
Marina kalkhaltiga mikrofossiler |
- Foraminiferer (planktoniska & bentiska)! - Kalkhaltiga nanoplankton! - Ostracoder - Pteropoder - Calpionellids - Kalkhaltiga (korall) alger - Bryozoans
|
|
|
Foraminiferer |
- Foraminifers eller forams. - En av de mest studerade mikrofossilen. - Skalet (test) består av kalciumkarbonat, sedimentpartiklar eller mikrogranulater. - Test-väggstrukturer delas upp i tre grupper: agglutinated, microgranular, utfälllning av kalciumkarbonat (hyaline + porcelaneous). - Delas upp i planktoniska och bentiska beroende på habitat. - Är protozoer (encelliga org utan organer & vävnad. Har vakuol som kan ändra storlek beroende på om org. vill sjunka el stiga. |
|
|
Formainiferers test väggtyp |
Bygger sitt skal genom att: - cementerar ihop exogena partiklar. - karbonatmineralisering - kombination av båda processer. |
|
|
Agglutinerat test (skal) |
- Hoplimmade korn för att forma ett yttre skydd, äldsta metoden för testkonstruering. - Cementerar partiklar på ett lager av tectin (protein & polysaccarider). - Byggmaterial: sedimentkorn, andra mikroorganismer mm. |
|
|
Mikrogranulattest (skal) |
- Består av mikrogranularpartiklar tätt sammanpackade. - små korn av kristalin kalcit är arrangerade slumpvis eller koordinerat på testytan. - Ser sockrigt ut. - Ses som en länk mellan agglutinerat och utfällningsskal. |
|
|
Utfällt (kalkhaltigt) test (skal) |
- består antingen av låg- el hög-Mg klacit (vanligast), el aragonit. - Delas in i hyaline och porslina. |
|
|
Hyaline test |
- Har hårfina porer och kallas ibland för perforerat test. - Kalkhaltig laminering. - Glansiga, genomskinliga skal. |
|
|
Porslina test |
- slät, opaque (ogenomskinlig) och skimrande utseende. - Kristallit av kalcit är ordnat slumpvis el i tegelstens liknande mönster. - Består av hög-Mg kalcit både i grunda & djupa havsområden. |
|
|
Planktoniska foraminiferer |
Delas in i två undergrupper: - Spinosa (har taggar) - icke-spinosa (slät) Uppkom under Jura, bentiska uppkom under Kambrium. Temperatur viktig ekologisk faktor, bildar distinkta provinser i haven. |
|
|
Kalkhaltiga nanoplankton |
- Uppstod under tidig Juras. - Nanos = dvärg (grek.) - Liten storlek (15 - 100 mikrometer) - Inkluderar: Coccolithophorer & Nannolither (kan ha olika former, discoasters). |
|
|
Coccolithophores |
- encellig, autotrofisk, marin alg (phytoplankton). - Formad som en eliptisk/cirkulär sköld med en diameter på 1 - 15 mikrometer. - Individuella coccolither hittas normalt som fossil. - Viktig grupp inom biostratigrafering. - Mindre viktig inom paleoceanografi & paleoklimatologi. - Störst diversitet i subtropiska vatten, minskar mot polerna. - Lever i fotiska zonen. - Hög koncentration vid högt näringsvärde. - Många arter är euryhaline (4-36 promille) & eurythermal (0-34 grader). |
|
|
Discoasters (Nannolither) |
- Stjärnformade kalkhaltiga nanofossiler. - Genus Discoaster - Större än coccolither -> mer resistenta mot upplösning. - Tropiska, varma subtropiska områden. - Mindre kalcit med tiden jämfört med coccolithophorer. |
|
|
Ostracoder |
- Lever i färsk-, bräck-, saltvatten & hypersalint vatten. - Hittas från shelfen ner till hyperabyssala djup. - Användbara stratigrafimarkörer där foraminiferer saknas. - Flesta ostracod-fossiler är bentiska. - Spridning kontrollerat av salthalt, temperatur, föda, vatten, djup, föroreningar, substrat. - Bivalvisk form |
|
|
Kiselhaltiga marina mikrofossiler |
- Diatomeer! - Radiolarier! - Ebridians - Silicoflagellater |
|
|
Diatomeer |
- Encelliga alger - Del av phytoplankton - Centric (radially symmetrical, runda) - Pennate (bilaterally symmetrical, avlånga) - Mer än 70% kisel i pelagiska. - Från Jura till nu. - Kan användas till: * Biostratigrafering * Miljörekonstruering (SST, havsis, havsnivå, näring, strömmar, upwelling, paleoproduktivitet) * Ekologi * Nanoteknik |
|
|
Vilka habitat lever diatomeer i? |
Planktoniska: euphotic zone (0 - 100/200 m djup), huvudsakligen centric diatomeer med en specifik buoyancyegenskap.
Bentiska: havsbotten, huvudsakligen pennate diatomeer, kan leva på olika substrat. |
|
|
Varför marina diatomeer? |
Diatomeer används mycket av forskare pga: - dem är diversa och spridda över hela världen. - deras distribution kontrolleras till största del av temperatur & salthalt. - reflekterar miljön sanningsenligt (svarar snabbt på förändringar). - Skal gjorde av amorf (formlös) kisel. - Bevaras väl i sedimentet (även under CCD & i områden där andra mikrofossiler är sällsynta). - Är lätta att extrahera från sediment. |
|
|
Radiolarier |
- encelliga protozoer. - en levande cell i mitten av en kapsel innesluten i ett membran. - de flesta arterna har kiselskelett. - döpta pga radial symmetri & radial skeletal spines. - zooplankton (heterotrofisk) - värd för algal endosymbionts (zooxanthellae). - org. kol fixerat av algen assimiliseras (tillgodoses) av radiolarianvärden. - Finns i alla hav (S > 30 psu) som både solitär & koloni. - Ickerörlig, men har buoyancy-strukturer. |
|
|
Varför Radiolarier? |
- En av de viktigaste mikrofossilgrupperna. - Prekambrium Geologisk signifikans: - Indexfossil - Källa av marin kiselcement, flinta etc. - Polycystine Radiolaria har den största densiteten & diversiteten i eutrofiska, näringsrika, vatten i Kalifornia strömmen. - Deras densitet minskar i Golfströmmen & Mexikanske gulfen. |
|
|
Marina mikrofossiler med organiska väggar |
- Dinoflagellate cysts - Acritarchs - Tasmanitids - Sporer & pollen (transport från land) - Chitinozoa |
|
|
Dinoflagellate cysts |
Levande dinoflagellater: - dominerar marint, men finns i färskvatten & havsis. - Global distrubition - lever i övre vattenkolumnen (ca 50 m). - producera fossilbara vilceller. - 50% autotrofiska, några mixotrofiska. |
|
|
Fosfatiska mikrofossiler |
- Tidig Kambrium, fosfatiskt material - huvudmaterial för att bygga hårda kroppsdelar. - Värdefull indexfossil. - Resistent mot metamorfism. - Conodonts |
|
|
Sedimentcykeln |
- Källor: volcanic ejecta & gases, hydrothermal processes, weathering & erosion on land, extraterrestrial matter. - Transport: water, wind, ice, dissolved matter, suspended matter. - Precipitates (utfällning): biogenisk, hydrogenisk, karbonater, evaporites, opal, ferromanganese, organisk, pyrit, zeolit, phosphorites, lermineral. - Clastic (detrital = fragment): lithogenisk, cosmogenisk, silikater, kosmisk, spherules, lermineraler. - Avsättningar: diagenesis (kompaktion, rekristallisation, cementation), redeposition (slides & slumps, debris & grain flow, turbidity & other currents), rocks (limestones, shales, sandstones, graywackes), allochthons (slide-, slumps- etc. deposits, turbidites, intraclasts. |
|
|
Sedimentkällor |
- Flodkällor - Glaciärkällor - Input from wind - Vulkaniska källor |
|
|
Flodkällor sediment |
- Upplöst & partikulärt sedimentlast från floder, huvudkälla för sediment. - Sedimentation i sluttning: 100 mm/kyr - Djuphavssedimentation: 1 - 20 mm/kyr - Sydamerika & sydostasien är de största källorna. - Stor del av materialet från floder deponeras i estuarier. - 93% deponeras på shelfen, 7% når pelagiska zonen av havet. |
|
|
Base level of erosion |
Under den nivån kan erosion inte ske. Är vanligast i höjd med havsnivån, men kan vara över den. |
|
|
Kontrollerande faktorer av deltans ythöjning |
- Fånga sediment uppströms: förändring i sedimentbalans. - Klimatförändring: eustatisk variation av havsnivån. - Underjordsbergsdrift (olja, gas, grundvatten): kompaktering. - Minskning av flodutlopp för att hjälpa navigering i de större kanalerna. |
|
|
Vilka tre kategorier av sjunkande deltan finns det? |
- Strömflöde pga uppgrundning << havsnivåstigning - Minskad uppgrundning + accelerande kompaktion >> havsnivåstigningens takt - I princip ingen uppgrundning &/el väldigt snabb kompaktion. |
|
|
Glaciära sedimentkällor |
- Glaciärer innehåller mycket sediment vid botten då de för med sig sediment när de rör sig över marken. - 1-2% av isvolymen är sediment. - kemiska sammansättningen är oförändrad hos stenmaterialet. - Materialet släpps fri när isen smälter. |
|
|
IRD |
Ice-rafted material or debris |
|
|
Vad är Heinrich events? |
- Periodiska episoder då snabb IRD-deposition har skett som ett resultat av massiv lossning av isberg från istäcken. - Kan ta 100 - 500 år. - Upptäcktes då oväntat plötsligt avbrott mellan foraminiferdominanta och lithicdominanta sediment hittades. - Är numrerade och daterade. |
|
|
Drivande mekanism bakom Heinrich events? |
- Reduction in formation of NADW (slowdown of AMOS). - Ice shelf thinning & collapse. - Ice stream acceleration (IRD transport). |
|
|
Sediment-input from wind |
- Long distance transport of sediments. - Sandstormar för med sig stora volymer ökensand & för med sig det ut över haven där det sedan sedimenterar. - Ju mindre partikelstorlek desto längre bort & upp förs partikeln med vinden. - Ökenområden källor till vindtransporterat sediment, Sahara den största. - Kemiska analyser används för att ta reda på var sedimentet kommer ifrån. - Dust production = wind speed^3 - Dust production depends on: * vegetation * soil structure * moisture * supply of erodible material * texture * mineralogy * surface roughness |
|
|
Vulkaniska sedimentkällor |
- Aska från vulkaner vid aktiva kontinentalgränser. - Utbrott = omedelbara händelser - Användbart för absolut datering och regional stratigrafering. |
|
|
Interstitiellt vatten |
- Porositet: nyavsatta leror & silt - 70-90%; sand - 50%. - Upon compaction: delar av porvattnet flyr uppåt. - Porvatten som blir kvar får en annan kemisk sammansättning. - Färskvatten har generellt lägre pH än havsvatten. |
|
|
Diagenesis |
- En process som transformerar löst sediment till sten. - Utgör kompaktion & kemiska reaktioner som involverar porvätskor. - Mest aktiv i den översta metern i nydeponerat sediment. - Domineras av redoxreaktioner. - Resultatet blir att försvinnande porvatten är rikt på gaser & fattigt på nitrat & sulfat. Kvarvarande sediment är rikt på sulfit. |
|
|
Vad är gashydrater? |
Metan som är fruset & stabilt vid låg temperatur & högt tryck. Vattenmolekyler bildar en bur med metanmolekyler inuti. - Finns naturligt i den arktiska permafrosten, under 200 m. - I marina sediment formas dem vid havsbotten under 500 m. - är ofta associerade med mud volcanoes. |
|
|
Major sediment types |
- Lithogenous: brought into the ocean, dispersed and settle on the sea floor (dominate around ocean margins). - Hydrogenous: precipitated out of seawater/pore water directly. -Biogenous: oozes made of remains of living organisms (dominate in the deep sea). - Cosmogenous: accumulate in the ocean basins from extraterrestrial (outer space) sources. |
|
|
Neritic sediments |
- Kustnära = neritic - found on the major continental margins. |
|
|
Pelagic sediments |
Deposits found in the deep ocean basin. |
|
|
Vilka faktorer bestämmer sedimentets tjocklek? |
- Oceanskorpans ålder. - Plattektonik - Karaktären och sedimentkällans läge. - Sedimenttjockleken i haven är som tunnast i mitten av haven & tjockast nära kontinenterna, framförallt östra nord- & sydamerika, nordvästra Afrika & utanför Indien. |
|
|
Hjulströms diagram |
- Sedimentets kornstorlek plottat mot vattenenergi (viktig faktor som påverkar marin sedimentation). |
|
|
Lithogenous sediments |
- Produkt av upplöst terrestra vulkaniska & sedimentära bergarter + vulkaniskt material. - Ju större & tyngre materialet är desto närmare förblir det till källan. - Grus-, sand- & siltmaterial: miljöer med hög energi. - Lera: lugn sedimentation. |
|
|
Leror i haven. |
- Produkt från vittring, transporteras med floder & vind. Vanliga leror: - Smectite & illite: djuphavet - Kaolinite: tropiska områden. - Chlorite: höga latituder. |
|
|
Biogenous sediments |
- Marina organismer producerar sediment i form av skal, skelettfragment, organiskt material. - Karbonatmaterial: kvarlevor från foraminiferer & coccolither (planktoniska & bentiska). - Opaline (kiselhaltiga) material: diatomeer, radiolarier (plankton) & svampar (benthos). |
|
|
Vad är (P/B)-ratio? |
- Planktonisk/bentisk ratio. - Kartlägga marint utseende. - Djuphavet: P/B-ratio > 10:1 - Shelfkanten: P/B-ratio ~ 50:50 - Kusthavet: < 1:10 |
|
|
Hydrogenous sediments |
Marin evaporit - torrt klimat - begränsat utbyte med öppna oceanen eg kustlaguner, salta hav, shelfer.
Fosforiter - ligger på gränsen mellan hydrogen & biogen. - marina områden med hög produktivitet (S Afrika, Peru). - fosforkälla - organiskt material.
Järnsammansättningar - Glauconite (associerad med förruttnat organiskt material & fosfatiska sediment i högproduktiv områden). - Fe-Mn nodules |
|
|
Cosmogenous sediments |
- Vanligast är ultramafiska, finkorniga 'chondritic' aggregat (kometer?). - Microtectites: glasaktiga små objekt producerade av meteoritnedslag & kan hittas i djuphavssediment. - Iridium: proxy för utomjordisk ursprung. |
|
|
Vad är paleoceanografi? |
Studerandet av havens historia i det geologiska förflutna. Skiljer sig från fysisk oceanografi på 3 sätt: - Uppskattningen av fysiska parametrar görs genom indirekta metoder (proxies). - Variationer hos parametrar är i genomsnitt över hundra till tusen år. - Tidsdimensioner räcker från minuter till årtionden till århundraden, millenium & miljoner av år. |
|
|
Hur går paleoceanografi till? |
- Införskaffa sedimentprover från djuphavet genom borrning eller piston cores. - Ta fram biostratigrafiska scheman, som kan kalibreras kronologiskt & globalt korrelerade. - Använd plattektonik som ramverk för paleorekonstruktion. - Applicera resultaten på paleoklimatologi. - Bestäm havstillståndet i 3 dimensioner: horisontellt, vertikalt & specifika inkörsportar(?). |
|
|
Vad krävs vid paleoceanografiska studier? |
- Plats backtracking: migrationsspår + paleobathymetri. - Mikrofossil taxonomi: ordentlig beskrivning + klassificering. - Stratigrafisk korrelation: global historia över haven. - Kronologiskt ramverk: flöden av oceanografiska förändringar + tidsbestämd lösning på 1-2 Ma krävs vanligen. |
|
|
Grundläggande tillvägagångssätt inom paleoceanografin. |
- Tidsserier & time slices. - Ytvattengradienter & mönster (latitudinal + meridional; värmekapacitet & transport -> klimat) - Ytvattnet & liknande relationer (planktoniska mikrofossil kan ensam återspegla ovanliggande vattenmassor). - Bottenvattnets cirkulation (resultat från polarglaciärers evolution under Cenozoic; inte lika alldaglig som ytvattnets mönster; rekonstruktion begränsad av CCD). - Vertikala oceanografiska gradienter (oceanstratigrafering: thermoklin, syreminimum områden, CaCO3 avsättningsområden). |
|
|
Orsaker till att dagens havscirkulation har utvecklats? |
- Topografiska förändringar i havsbassängen. - Kontinentaldrift - Klimatförändringar (speciellt i polarområden). - Vissa områden hade en större roll i evolutionen av havsströmmarna. |
|
|
Varför är det viktigt att studera upwellingområden? |
Viktigt att studera deras evolution för att förstå: - havets produktivitet - förändringar i yt- & bottenvattnets cirkulation. |
|
|
Varför vill man veta källan till bottenvatten? |
- Viktigt för att förstå glaciärers historia & havsisproduktion. |
|
|
Hur såg haven ut under istiden? |
- Ytströmmar var starkare. - Mer intensiv upwelling vid kuster & ekvatorn. - Havsytan var svalare. - Lägre havsnivå. - Förändrade gränser för klimatzoner. |
|
|
Vad är CLIMAP? |
Climate: Long-range Investigation, Mapping and Prediction - Ett stort initiativ att producera en karta över hur klimatet såg ut under LGM (last glacial maximum). |
|
|
Karbonatcykelns koppling till paleoceanografi. |
- Används för att studera paleoceanografi. - Lågt CaCO3 (%) under interglacials. - Hög CaCO3 under glacials pga låg havsnivå. Kontrollerande faktorer: havsnivå, förändringar i erosionsflöden på land, vegetation (upplöst CO2), djuphavscirkulation, -temperatur, havets produktivitet. |
|
|
Faunal/floral cycles koppling till paleoceanografi. |
- Kallas vanligen för varm-kall cykler. - Procentandel av varm- & kallvatten planktoniska forams som en funktion över sed.kärnans djup. - Med hjälp av det beräknas den troligaste SST (seasurfacetemp.) för provet. |
|
|
Syreisotopcyklers koppling till paleoceanografi. |
- Ju närmare polerna desto mindre O18 innehåller molnvattnet & snö + is har reducerad halt O18 i förhållande till O16. - Idag är syreisotop-stratigrafering ryggraden för Pleistocene-stratigrafi. - Används även för att jämföra med terrestra dokumentering för att bekräfta deras signifikans. |
|
|
Vad är strandnivån? |
Jordskorpans förändringar + havsnivåns förändringar |
|
|
Strandförskjutningskurva |
Man gör en pollentrappa(?) där man tittar på sjöar som ligger på olika nivåer. Tar sedimentprover i/vid sjöarna för att fastställa hur hög vattennivån var när sjön var hav. |
|
|
Regression |
Strandnivån sjunker, havet upplevs dra sig tillbaka. |
|
|
Transregression |
Strandnivån stiger, havet upplevs stiga. |
|
|
Vad är sjöstjälpning? |
All mark stiger/sjunker inte samtidigt. Tex. ena änden av en sjö stiger snabbare än den andra änden under en period & sedan stiger den andra änden under en period osv. |
|
|
Eustatisk kurva |
- Semi emperical shore level models - Coral dates - Far field curves (finns strandförskjutning i områden som inte varit täckta av glaciärer) - Oxygen isotopes - Melted ice curves (hur mycket glaciäris som har smält) |
|
|
Abiotiska faktorer i akvatiska miljön. |
- ljus - strålning - ljud - temperatur - årstider - salinitet - densitet - näringsämnen - siktdjup - partikelstorlek - pO2 - [svavel] - ph - toxiska substanser - tidvatten (torka) - nederbörd - vågor - vind -strömmar - topografi - tryck |
|
|
Biotiska faktorer i akvatiska miljön. |
- Konkurrens om resurser: föda, yta/boplats, partner - symbios - betning - predation - parasitism - sjukdom |
|
|
Vad domineras den bentiska makrofaunan av? |
- Polychaeta (havsborstmask) - Crustacea (kräftdjur) - Mollusca (blötdjur) - Echinodermata (tagghudingar) |
|
|
Vad för byggstenar krävs för att bygga levande organsimer? |
- Kol (C) - Väte (H) - Syre (O) - Kväve (N) - Fosfor (P) - Diverse andra näringsämnen. |
|
|
Autoktont kol |
Producerat i ekosystemet, tex fytoplankton från pelagialen. |
|
|
Alloktont kol |
Producerat utanför ekosystemet, tex. humusämnen från flodavrinning
Antropogent, tex. från reningsverk, jordbruk, skogsavverkning. |
|
|
Hur ser lagrena av liv ut i sedimentet? |
- Mjuka bottnar - infauna/epifauna - Meiofauna första 5 cm. - Makrofauna ner till 20 cm. - Megafauna mer än 1 m djup. |
|
|
Hur ser mjukbottnar utan vegetation ut? |
- Primärproducenter saknas. - Organiskt material från fytoplankton som blir detritus = födokällan. |
|
|
Definition av detritus. |
- Icke-levande partikulärt organiskt material. - Större & mindre fragment av växter & djur, fekalier. - Kolonier med mikroorganismer som remineraliserar materialet. - "Klistrar" ihop materialet. |
|
|
Suspensionsätare |
- Filtrerare - Sessila el infauna med cilier & mukustransport. - Tex. bivalver, spongier, ascidier & vissa polychaeter. |
|
|
Depositionsätare |
- Mobil epi-/infauna äter sediment. - Tex. polychaeter, gastropoder, sjögurkor. |
|
|
I vilken miljö hittar man vilken typ av 'ätare'? |
- Depositionsätare vanliga i lersediment med låg turbulens, låg syrehalt & mer detritus.
- Suspensionsätare vanliga i mer sandiga sediment med mer turbulens, högre syrehalt & mindre detritus. |
|
|
Varför sediment & bottendjur? |
- Över 60% av jordens yta täcks av sediment. - Kan finnas 10 miljoner arter av bottendjur - de flesta i djuphavet. - Det "mesta" hamnar på havsbotten. - Djuren är viktiga ekologiska "ingenjörer" & har stor betydelse för de bio-geo-kemiska processerna. - Djuren viktiga i födoväven. |
|
|
Kopplingen mellan bentisk & pelagisk? |
- Sedimentation - Föda till botten. - Fluxer in & ut ur sedimentet. - Återkoppling (feed back). - Resuspension |
|
|
Djurens roll i sedimentet? |
- gräver - sorterar - ventilerar - samlar föda - avger pellets - avger mucus - stabiliserar genom rör - destabiliserar genom grävning - ändrar bottenström - transporterar upp partiklar - transporterar ner partiklar - ändrar redoxförhållande - påverkar geokemi - interaktion - stimulerar bakterieaktivitet - tillverkar kalkskal |
|
|
Vilka funktionella beteende har djur i sedimentet? |
Bearbetning av sediment: - Upward conveyors (oligocheter). - Downward conveyors ("upp&ner"maskar) - Regenerators (vinkarkrabbor) - Biodiffusors (bivalver, amfipoder) - Gallery-diffusors (nereider) |
|
|
Mjukbottensamhällen i djuphavet. |
- Biomassa & abundans avtar med djupet pga lägre tillgång på organiskt material. - Den totala biomassan bra indikation på storleken på energiflödet till djuphavet. - Mikroorganismer står för största delen av respirationen. - Artdominans i kustnära grunda områden kan en art stå för 10-25% av individantalet. - I djuphavet sällan >10% av det totala antaler individer från en & samma art. |
|
|
Organiskt material i mjukbottensamhällen i djuphavet. |
- Fytodetritus aggregat: org tillskott - säsongsvariatoner av makro-, mikroorganismer, men ännu ingen klar länk mellan detta & PP. - Fiskkadaver: organiskt tillskott - snabb konsumtion av mobil epifauna (asätare), lite tillskott till infauna. - Valkadaver: organiskt tillskott - tillgängligt under lång tid (>10 år). |
|
|
Hur sker reproduktion i djuphavet? |
- Hitta partner mha feromoner & bioluminiscens. - Sexuell parasitism - Hermafroditism - Direkt utveckling - Indirekt utveckling med lecitotrofa embryon. - Kontinuerlig el pulsad/säsongsvis & troligen kopplad till pp vid ytan. - låg fekunditet, stora ägg. |
|
|
K-strateger |
Långlivade, sen mognad, långsam tillväxt, låg fekunditet. |
|
|
Hur ser ekologin ut vid hydrothermal vents? |
- Ekologin vid htv globalt mer lik intertidala samhällen än resten av djuphavssamhället. - Snabba förändringar - Kraftiga gradienter (både kemiskt & temperaturmässigt). - Kemoautotrofa mikroorg. - biologin starkt länkat till den geologiska & kemiska miljön. - många av arterna är endemiska (finns bara i denna miljö/plats) vilket gör varje ventsystem unikt. - anpassade till: höga temperaturer (400 grader), syrebrist, svavelväte, tungmetaller, surt, radioaktiva substanser. - Faunan vid källorna är i allmänhet inte äldre än 60-100 miljoner år gammal. - Djurlivet täcker ytor som sällan är större än ett par hundra kvadratmeter. |
|
|
Vad är cold seep? |
Läckor vid kontinentkanten. - Läcker kemikalier men inte lika hög temperatur. - Pp både på vätesulfid & metan. - Tillväxthastigheten mycket långsammare än hos htv. |
|
|
Rekrytering hydrothermal vents/cold seep |
Svårigheter vid rekrytering: - många sessila arter, beroende av larvmingration via vattenströmmar. - långa larvstadier med låg metabolism (veckor till månader). |
|
|
Vad är SONAR? |
Sound navigation and ranging Navigation & avståndsmätning med hjälp av ljud. |
|
|
Hydroakustik |
Mäta med ljud. |
|
|
Vad är trace? |
Ekot, ljudet som studsar tillbaka. Är det som mäts. |
|
|
Vad för hydroakustiska metoder finns det? |
- Side scanning sonar = sidoavsökande sonar - Sub-bottom profiler = sedimentekolod - Shallow seismic = seismik - Multibeam echo sounder = flerstråligt ekolod - Swath sonar = sidoavsökande sonar med djupgivande funktion |
|
|
Side scanning sonar |
- Tar bilder på botten vid sidan av båten, ger svart streck i mitten. - Två ljudpulser åt vardera håll. + Bra bilder över botten + Olika våglängder/frekvenser skapar olika upplösning. Vilken frekvens (låg/hög) avgör bildens upplösning. - Ingen djupinformation. |
|
|
Sedimentekolod |
- Ger bild av olika lerlager. - Skapar profil genom sedimenten rakt under båten. + Hög upplösning i de översta lagrena. + Bra till leror. - Penetrerar dåligt sand, grus & gas. |
|
|
Seismik |
- Skapar en profil genom sedimenten rakt under båten. - Oftast har man en luftbubbla som skjuts upp & imploderar, ljudet går åt alla håll. + Djup till berg. - Sämre upplösning. |
|
|
Vad är spökeko? |
När man får med saker från sidan som man inte vill ha. Gåt inte att jobba med bilden. |
|
|
Multibeam |
- Får fruktansvärt mycket info av dessa lod, kräver starka processorer (datorer). - Högupplöst terrängmodell. - Backscatterdata |
|
|
Swathsonar |
- Räknar vinkeln på eko-ljudvågen. - Högupplöst terrängmodell. |
|
|
Problem vid mätning? |
- Positionering: ska man göra en karta på 1 meters noggrannhet måste man veta båtens, botten & alla instrumentens positioner. - Heave: vilket läge ligger båten på i vertikal riktning, avgör djupet ner till botten. Vilken vattennivå havet har. - Pitch: mätinstrumentet gungar fram & bak. - Roll: mätinstrumentets vertikala läge, att det guppar åt sidorna. |
|
|
Vad är LIDAR? |
Light detection and ranging. - Man mäter med laserpulser för två våglängder; grön & infraröd. - ALB = Airborne Lidar Bathymetri - Svårt med Lidar då vattnet är/kan vara grumligt & då tränger ljuset inte ner hela vägen. - Har färre punkter än multibeam. |
|
|
Vad är en fjord? |
En fjord är en kusterosionsränna med branta sidor, oftast bildad genom glacial erosion. De är halvslutna havsbassänger där djupvattnet är separerat från det intilliggande kustvattnet.
Haft en glaciär som runnit ner i bassängen & gjort den djupare, vilket har skapat en tröskel som gräns mellan havet & glaciären. De flesta fjordar har bildats genom topografisk styrning av isen, men inte alla, några berggrundsbetingade genom tex. tektonik & bergartsgränser. |
|
|
Påverkar antal arter av makroorganismer aktiviteten i sedimentet? |
Ja, det påverkar. Olika makroorganismarter gräver på olika sätt, djup & hålstorlekar samt tillgodoser sig näring på olika sätt. Ju fler arter desto större variation i hur sedimentet kan se ut. |
