Gv1410 - Föreläsningar

Front 1

Vad är ett mineral?

Back 1

Den geologiska definitionen är:

- Naturligt förekommande; människotillverkat mineral kallas syntetiskt mineral.

- Fast; är i ett tillstånd där de behåller sin form för evigt.

- Bildas geologiskt; kristallisering av magma, precipitering från vattenlösning, kemiska reaktioner vid höga temperaturer & tryck.

- Kristallin struktur; atomerna är arrangerade i en speciell ordning.

- Bestämd kemisk sammansättning; mineral kan definieras genom sin kemiska formel.

- Huvudsakligen oorgansikt material; kan innehålla några organiska ämnen, men väldigt ovanligt.

Front 2

Vad är en kristall?

Back 2

- En enda sammanhängande enhet av mineral.

- Omges vanligen av plana ytor (kristallytor).

- Kristallytor växer naturligt när mineral bildas.

- Ett mineral har alltid samma kristallytor & de har alltid samma vinkel mellan angränsande kristallytor.

- Kristallytor & vinklar reflekterar mineralets inre kristallstruktur.

- En kristall kan ha många olika former.

- Det finns många termer som beskriver kristallformer.

Front 3

Vad finns i en kristall?

Back 3

- Ordnade atomer tätt sammanpackade.

- Hålls på plats av kemiska bindningar.

- Sättet på vilket atomerna är packade definierar kristallsturkturen.

- Fysiska egenskaper (hårdhet, form) beror på:

* atomernas storlek & ordning

* bindningen mellan atomerna.

- Typen av bindning avgör mineralets egenskaper:

* Starkare bindningar = hårdare, högre smältpunkt (diamant)

* Svagare bindningar = mjukare, lägre smältpunkt (kol)

- Växer snabbare där bindningar sker enklast.

- Orienteringen av svagare bindningar kontrollerar brott.

- Polymorf = samma sammansättning, olika strukturer, tex. kol - diamant.

Front 4

Mineralbildning

Back 4

Nya kristaller kan bildas på fem sätt:

- Kristallisation från en magmatisk smälta.

* Vid avkylning tvingas atomerna att bilda en ordnad struktur vilket leder till kristallväxt.

- Precipitering från en lösning.

* Lösningen blir övermättad på atomer & då börjar de strukturera sig för att det är lättare.

- Diffusion i fast tillstånd.

* Inte helt & hållet fast utan lite vätska finns så att ämnen kan diffundera mellan olika bergarter & bilda nya mineraler.

- Biomineralisering

* Produceras av levande organismer nära markytan.

- Precipitering direkt från en gas.

* När gasen kyls ned bildas kristaller vid öppningen mellan det varma & kalla.

Front 5

Olivin

Back 5

(Mg,Fe)2SiO4

Front 6

Kvarts

Back 6

SiO2

Front 7

Kalifältspat

Back 7

KAlSi3O8

Front 8

Anortit

Back 8

CaAl2Si2O8

Front 9

Albit

Back 9

NaAlSi3O8

Front 10

Hur bildades våra grundämnen?

Back 10

- De lättaste bildades under Big Bangs nukleosyntes. Atomnr.: 1 - 5 (H, He, Li, Be, B)

- Vid stjärnnukleosyntes bildades tyngre grundämnen. Atomnr.: 6 - 26 (C - Fe)

- Grundämnen med atomnr. >26 bildades i supernovor.

- För varje stjärngeneration bildades det tyngre grundämnen.

Front 11

Vilka bevis hade Wegener för superkontinenten Pangea?

Back 11

- Att dagens kontinenter, närmare bestämt kontinentalsocklarnas ytterkanter, passar bra ihop med varandra.

- Att det fanns spår från Permiska glaciärer på fyra kontinenter som sammanfaller om man rekonstruerar Pangea.

- Sedimentbälten på olika platser på Jorden sammanfaller när man rekonstruerar Pangea, tecken på att det en gång varit samma klimat på dessa platser.

- Identiska fossil hittades på kontinenter som ligger långt från varandra. Från djur som inte hade kunnat ta sig över hav.

- Distinkta bergartstyper passar ihop över Atlanten, tex. gamla bergskedjor, geologiska strukturer, bergartstyper etc.

Front 12

Hur bildas banden av positiva och negativa magnetiska anomalier på oceanbotten?

Back 12

Basalter i havsbotten har magnetiska egenskaper som gör det möjligt för dem att bevara magnetiska polomkastningar. Detta leder till att havsbotten ser annorlunda ut beroende på vilken polaritet det var vid bildandet av basalten. Därför finns det band av magnetiska anomalier längs MOR, som är symmetriska på ömse sidor.

- Positiv anomali = basalter bildade vid normal polaritet.

- Negativ anomali = basalter bildade vid omvänd polaritet.

Används för att åldersbestämma havsbotten.

Front 13

Vilka är drivkrafterna bakom plattektonik?

Back 13

- "Ridge-push": gravitation trycker bort litosfären från höga mittoceanryggar (spridningsryggar).

- "Slab-pull": gravitation drar den subducerande plattan nedåt. Tänk sjunkade sten i vatten.

- Konvektion i astenosfären lägger till & drar ifrån.

Front 14

Ange 2 olika magmatiska bergarter med intermediär sammansättning & förklara hur dessa har bildats.

Back 14

Andosit & Diorit har intermediär sammansättning. Deras SiO2-halt är ett mellanting mellan felsiska och mafiska bergarter. Källan finns i jordskorpan. Kan ha bildats på många olika sätt, tex. genom att en felsisk bergart har utsatts för partiell uppsmältning & då har de kiselrika mineralerna "försvunnit" först vilket leder till lägre kiselhalt när bergarten stelnar igen. Alternativt när bergarten var magma skedde assimilation vilket ändrade kiselhalten. Bergarten kan ha utsatts för magma mixing eller att den varit en mafisk magma som utsattes för fraktioneringskristallisation & halten av Fe/Mg minskade.

Front 15

Hur lyder den geologiska definitionen av ett mineral?

Back 15

- Naturligt förekommande

- Fast form

- Bildas geologiskt

- Kristallin struktur

- Bestämd kemisk sammansättning

- Mestadels oorganiskt

Front 16

Vad är skillnaden mellan kristallytor & klyvplan?

Back 16

- Kristallytor är de yttre ytor där tillväxten sker.

- Klyvplan är där det finns en tendens till klyvning längs plan med svagare atombindningar.

- Klyvplan kan upprepas medan kristallytor är enskilda ytor.

Front 17

Vad är gemensamt för alla silikater?

Back 17

De alla innehåller kiseltetrahedern, anjonisk grupp SiO4 (4-).

Front 18

Varför är Jorden varm?

Back 18

Restvärme från källor som uppkom vid Jordens bildande.

- Accretion av planetesimaler & meteoriter.

- Gravitationskompression.

- Järndifferentiation: Kärnan är väldigt varm och avger värme då delar av den kristalliseras.

- Kollision med en planet.

Pågående värmeproduktion.

- Sönderfall av radioaktiva ämnen.

Front 19

Varför finns det stor variation i magmors kemi?

Back 19

Magmor varierar kemiskt pga:

- Sammansättningen av den ursprungliga bergarten.

- Partiell uppsmältning

- Assimilering

- Magma mixing

- Fraktioneringskristallisation

Front 20

I vilka tektoniska miljöer kan magma bildas & varför?

Back 20

Magma formas i den övre astenosfären & jordskorpan, men bara där uppsmältning sker. Uppsmältning kan ske pga tryckminskningar, tillförsel av volatilier eller värmetransport.

Front 21

Vad är det som styr en magmas viskositet (flytmotstånd/resistance to flow)?

Back 21

- Temperatur: hög temp = låg viskositet pga att atombindningar lättare bryts.

Låg temp = hög viskositet.

- Volatilieinnehåll: Ju mer volatilier en magma innehåller desto lägre viskositet har den. Volatilier bryter också upp molekyl-/atombindningar.

- SiO2-halten: ju med SiO2 desto högre viskositet. SiO2-molekyler gillar att bilda långa kedjor i magman vilket gör dem mindre rörliga.

Front 22

Beskriv några vanliga intrusionsformer & var de bildas.

Back 22

Magma invarderar existerande sidoberg genom att:

- perkolera uppåt mellan korn.

- skapa sprickor där uppåtflöde kan ske.

Olika intrusionsformer:

- Gångar = plana intrusioner med uniform storlek. Finns två typer.

* Dike = intrusion som ett vertikalt skikt. Dominerar där tektonik drar isär berggrunden.

* Sill = intrusion som ett horisontellt skikt. Ofta nära markytan.

- Laccolit = ett horisontellt skikt som buktar uppåt (tänk smal svamp).

- Plutonit = ballongformad intrusion, magmavolymer som kyls ner långsamt på djupet. Bildas ovanför subduktionszoner.

Front 23

Vad är det som styr kornstorlek i magmatiska bergarter?

Back 23

Hur snabbt den magmatiska bergarten har kylt ner avgör kornstorleken.

- Afanitisk

* Finkornig

* Snabb avkylning så kristaller fick aldrig tid att växa.

* Nära eller på ytan.

- Phaneritisk

* Grovkornig

* Långsam avkylning vilket gav kristallerna lång tid att växa.

* Djupa & stora magmakammare.

Front 24

Vilka olika typer av sedimentära bergarter finns det?

Back 24

Finns fyra klasser av sedimentära bergarter:

- Klastiska = fragment (klaster) cementerade tillsammans.

- Biokemiska = cementerade skal av organismer.

- Organiska = kolrika rester av tidigare levande organismer.

- Kemiska = mineraler som kristalliseras direkt från vatten.

Front 25

Vad innebär ett moget sediment?

Back 25

Mognaden av ett sediment säger oss vilken grad av sedimentbearbetning det är. Finns två typer av mognad:

- Texturell mognad: grad av rundning & sortering.

- Mineralmognad: grad av förlust av instabila mineral.

Front 26

Ge exempel på några sedimentära miljöer på land & hav.

Back 26

Terrestra miljöer = avsättning ovanför havsytan

- Glaciala miljöer

- Älvar

- Alluvialkoner

- Sanddyn miljöer

- Flodmiljöer

- Sjöar

- Delta

- Ofta topset, foreset, bottomset geometri.

Marina delta = avsätts vid havsytan

- Delta

Marina miljöer = avsatta vid eller under havsytan.

- Sandstränder

- Grundmarina klastiska avsättningar

- Grundmarina karbonatmiljöer

- Djupmarina miljöer

Front 27

Glaciala miljöer

Back 27

- Bildas pga isrörelser.

- Is bär med sig & avsätter alla kornstorlekar.

- Skapar morän.

Front 28

Älvar

Back 28

- Vattnet bär stora klaster vid högt flöde.

- Vid lågt flöde blir stenar & block liggande.

- Grova konglomerat är typiskt för denna miljö.

Front 29

Alluvialkoner

Back 29

- Sediment som ansamlas vid foten av ett berg.

- Snabb minskning i flödeshastighet bildar en konformad kil.

- Sedimenten är omogna konglomerat & arkos.

Front 30

Sanddyn miljöer

Back 30

- Vindtransporterad, välsorterad sand.

- Dynerna flyttas i den huvudsakliga vindriktningen.

- Resulterar i uniform sandsten med enorm korsskiktning.

Front 31

Flodmiljöer

Back 31

- Kanaliserad sediment transport.

- Sand & grus fyller konkava kanaler.

- Fin sand, silt & lera avsätts på närliggande flodslätter.

Front 32

Sjöar

Back 32

- Stora ansamlingar av sötvatten.

- Grus & sand nära stränder.

- Lera avsätts på djupare vatten.

Front 33

Delta (terrestra)

Back 33

- Sediment som ansamlas där vatten flödar in i sjö.

Front 34

Delta (marina)

Back 34

- Sediment ansamlas där en flod rinner ut i havet.

- Sediment som bärs av floder avsätts när hastigheten minskar.

- Ett delta växer över tid & byggs ut i havsbassängen.

- Mycket mer komplexa än sjödeltan.

Front 35

Sandstränder

Back 35

- Sand transporteras längs kuster.

- Sedimenten bearbetas konstant av vågor.

- Välsorterad, välrundad medium sandstorlek.

- Böljeslagsmärken.

Front 36

Grundmarina klastiska avsättningar

Back 36

- Fin sand & silt.

Front 37

Grundmarina karbonatmiljöer

Back 37

- Tropiska förhållanden.

- Karbonater: skal från organsimer.

- Varmt, klart, grunt hav med normal salthalt.

- Skyddade laguner ansamlar kalklera.

- Vågbrytande rev av korall & korallrester.

Front 38

Djupmarina miljöer

Back 38

- Finkornigt material sjunker långt från land.

- Skelett av plankton bildar kritkalksten & chert.

- Fin silt & lera litifieras till lerskiffer (shale).

Front 39

Hur bildas sedimentära bassänger?

Back 39

- Bassänger bildas när tektonisk aktivitet skapar utrymme.

- Riftbassänger

- Passiva kontinentkanter

- Intrakontinentala bassänger

- Förlands bassänger

Front 40

Riftbassänger

Back 40

- Divergenta plattkanter

- Skorpan förtunnas av utsträckning & normalförkastningar.

- Förtunnad skorpa subsiderar.

- Sediment fyller den nedsjunkna bassängen.

Front 41

Passiva kontinentkanter

Back 41

- Icke-plattkant

- Skorpa som förtunnats av tidigare rifting.

- Förtunnad skorpa sjunker när den kyls.

Front 42

Intrakontinentala bassänger

Back 42

- Resulterar från olika grad av termal subsidens.

- Kan bero på misslyckade rifts.

Front 43

Förlands bassänger

Back 43

- Bildas framför en bergskedja.

- Last får skorpan att böjas.

- Fylls med material som eroderat från bergskedjan.

Front 44

Hur kan foliation uppstå under metamorfos?

Back 44

Foliation (mineralogisk bandning) kan uppstå på flera sätt.

- Kraftig skjuvning vid höga temperaturer drar ut protoliten där bergarten ursprungligen lagras. Metamorf differentiation sker & bergarten rullas/trycks ihop & får ett nytt utseende.

- Kemiska reaktioner segregerar ljusa & mörka lager.

- Partiellt uppsmält gnejs innebär att temperaturen har ökat såpass att de öjusa partierna börjat smälta & sedan har temperaturen sjunkit vilket lett till att ljusa partier stelnat och bergarten ser ut att vara både magmatisk & metamorf.

Front 45

Vilka faktorer ger upphov till metamorfos?

Back 45

Värme: Värmeenergi bryter & ombildar atombindningar.

- Metamorfos sker vanligen mellan 250 - 850 grader C.

- Värmekällor är den geotermala gradienten, magmatiska intrusioner & kompression.

- Djupet till metamorfa temperaturer varierar mellan tektoniska miljöer.

Tryck: ökar med djupet i jordskorpan.

- 270 - 300 bar/km (1 bar = 1 atm)

- Metamorfos sker oftast mellan 2-12 kbar (~6-36 km).

- Ökningar i trycket för atomer tätare ihop.

- Skapar tyngre mineral.

- Involverar fasövergångar & neokristallisation.

Differentialstress: stress som är större i en riktning.

- Till skillnad från tryck som är lika i alla riktningar.

Vissa metamorfoser sker bara i närvaron av cirkulerande hett vatten.

Mineralers stabilitet styrs nästan helt av T & P som båda förändras över djupet i jordskorpan.

De olika parametrarna samverkar ofta, men kräver inte det.

Front 46

Differentialstress

Back 46

Differentialstress är ett vanligt resultat av tektoniska krafter.

- Orogenes skapar horisontell kompression (tryck).

- Rifting skapar horisontell extension (drar isär).

Två typer av differentialstress: normal & skjuv.

- Normal stress: stress vinkelrätt mot yta.

* Tension: "drar isär" normal stress.

* Kompression: "tryck ihop" normal stress.

- Skjuvstress: rörelse i motsatt riktning (shear stress).

* Resulterar i att materialet glider ut.

* Som att trycka ut en kortlek.

Kompression & skjuvstress kombineras vid höga T & P.

- Resulterar i att bergarten kan ändra form utan att brytas sönder.

- En deformerad bergart kan utveckla mineralorientering.

* Avlånga mineral roterar & lägger sig i minsta tryckriktningen.

* Mineral växer till i minsta tryckriktningen.

Differentialstress får mineral att orienteras i samma riktning.

- "Equant": samma utsträckning i alla dimensioner (tänk sfär).

- "Inequant": dimensionerna är inte lika.

* Platta (pannkaksform): en dimension är kortare, glimmer.

* Elongerade (cigarrform): en dimension är längre, kyanit.

- Mineralorientering av avlånga mineral är vanligt i metamorfa bergarter.

Front 47

Hydrotermala fluider

Back 47

- Varmt vatten med lösta joner & volatilier.

- Hydrotermala fluider underlättar metamorfos:

* Accelererar kemiska reaktioner.

* Förändrar bergarten genom att lägga till eller ta bort ämnen.

- Hydrotermal omvandling kallas metasomatos.

Front 48

Vad är det för skillnad på prograd & retrograd metamorfos?

Back 48

- Olika mineral är stabila vid T & P omvandlingar.

- Metamorf grad är ett mått på T & P.

Prograd: metamorfos under stigande T & P.

- Vanlig i bergarter som begravs i orogena bälten.

- Gradvisa omvandlingar.

* Rekristallisation resulterar i kristalltillväxt.

* Neokristallisation ger ny mineralogi.

* Mineralomvandlingar friger vatten.

Retrograd: metamorfos genom minskning i T & P.

- Vanligt i bergarter som kommer till ytan pga erosion.

- Kräver tillförsl av vatten från hydrotermala fluider.

* Utan vatten kan retrograda reaktioner inte ske.

* Många metamorfa bergarter bevarar prograda förhållanden.

Front 49

Varför är felsisk vulkanism farligare än mafisk?

Back 49

Felsiska magmor innehåller mer gas än mafiska. Frigörelsen av gas styr utbrottets explosivitet då gasen frigörs när magman stiger & trycket sjunker.

- Låg viskositet(mafisk) = enkel avgasning - lugnt utbrott.

- Hög viskositet(felsisk) = svår avgasning - våldsamt utbrott.

Front 50

Vilka faktorer kontrollerar om en bergart deformeras sprött eller plastiskt?

Back 50

Trycket & temperaturen avgör ifall en bergart deformeras sprött eller plastiskt.

Front 51

Vad är veckaxel, axialplan & veckben?

Back 51

- Veckaxel (veckomböjning) = "hinge", är en linje som följer den största kurvaturen.

- Veckben = "limbs", är mindre böjda sidor av vecket.

- Axialplanet = binder samman veckomböjningar i olika lager.

Front 52

Vilka olika typer av förkastningar finns det?

Back 52

Dip-slip: glider parallellt med stupningen på förkastningen.

- Finns två typer; revers (hängväggen rör sig uppåt) & normal (hängväggen rör sig neråt).

Strike-slip: förkastningsrörelser parallellt med strykningsriktningen.

Oblique-slip: kombination av dip-slip & strike-slip.

Front 53

Var kommer kometer ifrån?

Back 53

- Oortsmolnet: period 2500 år.

- Kuiper-bältet: period på 200 år.

Front 54

Ge exempel på bergarter som kunde användas för att identifiera paleoklimatbälten på Pangea.

Back 54

Wegener letade efter sedimentära bergarter från den tiden innehållande ämnen typiska för olika klimat, tex där det varit tropiskt klimat uppstår det mycket kol i sedimentet pga ackumulation av växtmaterial. Även avsättningar från tropiska korallrev, sand från subtropiska öknar samt subtropiska evaporiter (salt från havsvatten).

Front 55

Vad är paleomagnetism & hur bevisar detta plattektonik?

Back 55

Paleomagnetism är när man studerar fossil magnetism. Järnmineral i berg bevarar information om magnetfältet när bergarten bildades. Genom att studera den lagrade magnetismen kan man få veta bergartens tidigare geografiska plats, vilket är ett stöd till plattektonik.

När en magmatisk bergart kyls av orienterar dipolerna i bergarten sig i samma riktning som Jordens magnetfält/dipol. Eftersom de är de sista som fryser bevaras magnetfältets orientering.

Front 56

Ange 2 olika magmatiska bergarter med mafisk kemi & beskriv mineralogi & var de bildas.

Back 56

- Gabbro: är järn- & magnesiumrik. Domineras av Plagioklas & Pyroxen. Bildas långt ner på djupet vilket gör att den stelnar långsamt så att kristaller hinner utvecklas. Innehåller även kisel & syre som alla magmatiska bergarter gör.

- Basalt: är också den magnesium- & järnrik samt innehåller mycket plagioklas & pyroxen. Kyls ned vid markytan vilket ger den en finkornig struktur då kristaller inte hunnit bildas. Kan förekomma blåsor då gaser i magman utvidgats när bergarten nått markytan.

Front 57

Termal metamorfos

Back 57

- Uppvärmning från magmatiska intrusioner.

- Kontakt metamorfos.

- Värme från magmatiska intrusioner leder till uppsmältning hos intill liggande bergarter. Ju större intrusion desto större zon.

- Omvandlingszonerna i sidoberget runt intrusionen bildar band som kallas kontakt aureol.

- Aureoler omger plutoniter.

* Zonering från höggradig (nära pluton) till låggradig (långt från).

Front 58

Begravningsmetamorfos

Back 58

- Ökad temperatur & tryck pga tyngd från ovanliggande sediment.

- Tjocka sedimentlager läggs på varandra vilket leder till ökat tryck pga tyngd från ovanliggande lager & ökad temperatur pga geotermal gradient.

- Skilt från diagenes då begravningsmetamorfos sker på större djup.

Front 59

Dynamisk metamorfos

Back 59

- Pga skjuvning i en förkastningszon.

- Förkastningens djup styr typ av omvandling.

- I grunda delar (över 10 - 15 km) av jordskorpan leder det till att bergarten genomgår spröd deformation & mineral krossas & bildar förkastningsbreccia.

- I grunda delar av jordskorpan som är djupare än 10 - 15 km deformeras bergarten duktilt & mineral smetas ut som kola & bildar mylonit.

Front 60

Regional metamorfos

Back 60

- Tryck & temperatur omvandlingar pga orogenes. Vanligast.

- Vid tektoniska kollisioner deformeras enorma "mobila bälten".

- Riktad kompression förtjockar bergskedjor.

- Bergarter som genomgår en orogenes:

* Värms av geotermala gradienten & plutoniska intrusioner.

* Trycks ihop & hettas upp av djup begravning.

* Krossas & skjuvas av differentialstress.

- Skapar folierade bergarter & dessa kollisionsbälten är ofta tusentals km långa & hundratals km breda.

Front 61

Hydrotermal metamorfos

Back 61

- Omvandlingar pga cirkulerande varmvatten nära markytan.

- Omvandling genom hett, kemiskt reaktivt vatten.

- En viktig process nära mittoceanryggar.

* Kallt havsvatten sjunker ner i den uppspruckna skorpan.

* Värms upp av magma & reagerar sedan med mafiska bergarter.

* Det varma vattnet stiger & skickas ut via "black smokers".

Front 62

Subduktions metamorfos

Back 62

- Hög tryck - låt temperatur omvandling.

- Högtrycksmetamorfos pga hög & snabb tryckförändring.

- Subduktion skapar unika blueschist facies bergarter.

- Djuphavsgravar & accretionsprismor har:

* Låg geotermalgradient - lågt T, högt P.

* Dessa förhållanden gynnar glaukofan, ett blått amfibolmineral.

Front 63

Chock metamorfos

Back 63

- Extremt högt tryck vid meteoritnedslag.

- Många platser, syns dock inte då Jorden är dynamisk (jmf. Månen).

- Impakt genererar en kompressionschockvåg vilket ger högt tryck & värme som vaporiserar (avdunstar) eller smälter berggrunden.

- Dessa förhållanden genererar högtrycksmineral.

- Ganska ovanligt att Jorden träffas av kometer & asteroider.

Front 64

Beskriv vilka geologiska processer som bildar mineral.

Back 64

- Kristallisation från en magmatisk smälta.

- Precipitering från en lösning.

- Diffusion i fast tillstånd.

- Biomineralisering

- Precipitering direkt från en gas.

Front 65

Mineralbildning: Kristallisation från en magmatisk smälta.

Back 65

- Kristaller växer när smältans temperatur sjunker.

- Atomer tvingas då att ordna sig i ett mönster (kristall).

Front 66

Mineralbildning: Precipitering från en lösning.

Back 66

- Lösningen blir övermättad & då börjar atomerna strukturera sig för att det är lättare än att bara fara runt.

- Nuklering & kristalltillväxt sker.

Front 67

Mineralbildning: Diffusion i fast tillstånd.

Back 67

- Inte helt & hållet fast utan lite vätska finns så att ämnen kan diffundera mellan olika bergarter & bilda nya mineral.

Front 68

Mineralbildning: Biomineralisering

Back 68

- Bildas av levande organismer.

- Sker nära markytan.

Front 69

Mineralbildning: Precipitering direkt från en gas.

Back 69

- När gasen snabbt kyls ned bildas "kristaller" vid öppningen mellan det varma & kalla.

Front 70

Varför är vulkanstrukturer så olika & vilka finns?

Back 70

- Finns olika vulkanstrukturer beroende på magman.

- Sköldvulkan

- Askkon

- Stratovulkan

Front 71

Sköldvulkan

Back 71

- Huvudsaklig basalt.

- Störst

- Bred & svagt domformad (som utsidan av en sköld).

- Byggs av långströckta flöden av basaltisk lava med låg viskositet.

- Har svag lutning & täcker stora ytor.

- Mauna Loa på Hawaii.

Front 72

Askkon

Back 72

- "Cinder cone", konformad hög av pyroklastiskt material.

- Producerar inga större utbrott.

- Minsta typen av vulkan.

- Byggs upp av fragment i lapilli-storlek runt en vulkanpipa.

- Sluttningar i rasvinkel.

- Huvudsaklig basalt.

Front 73

Stratovulkan

Back 73

- Kompositvulkaner

- Medium

- Stora konformade vulkaner med branta sluttningar.

- Byggs av omväxlande lager av lava & pyroklastiskt material.

- Ofta symmetriska, men formen kan påverkas av skred etc.

- Fuji, Mt Rainier, Vesuvius

Front 74

Vilka är de två viktigaste seismiska vågorna för att studera Jordens inre struktur?

Vilken är snabbast & vilken är den största skillnaden mellan dessa två?

Back 74

- De två viktigaste vågorna är P-vågor (primary) & S-vågor (secondary). P-vågen är snabbast. Det som skiljer dem åt är att P-vågor är kompressionsvågor (fram & tillbaka) medan S-vågor är skjuvningsvågor (upp & ner).

Front 75

Vilka olika typer av stress finns det & i vilka tektoniska miljöer uppstår det?

Back 75

Kompression: inträffar när ett objekt trycks ihop.

- Horisontell kompression driver kollisionen.

- Förkortar & förtjockar material.

- Sker där plattor rör sig mot varandra.

Tension: sker när ändarna på ett objekt dras isär.

- Horisontell tension driver rifting.

- Sträcker ut & förtunnar material.

- Sker där plattor rör sig ifrån varandra.

Skjuvning: utvecklas då ytor glider längs varandra.

- Skjuvstress varken förtunnar eller förtjockar krusta.

Tryck: När alla sidor av ett objekt känner samma stress (=kraft/ytenhet).

Front 76

Ange 2 olika magmatiska bergarter med felsisk kemi & beskriv mineralogi & var de kan bildas.

Back 76

-Ryolit & Granit.

- Båda är kiselrika & innehåller mycket fältspater.

- Källan till felsiska magmor finns i jordskorpan.

- De kan ha bildats genom fraktioneringskristallisation, assimilering, partiell uppsmältning & magma mixing. Vilket beror på ursprungsbergart.

Front 77

Vilka olika tektoniska gränser finns det?

Back 77

- Divergent: där plattor rör sig isär.

- Konvergent: där plattor rör sig mot varandra.

- Transforma: plattor rör sig längs med varandra.

Front 78

Vad är hypocentrum, epicentrum & fokus?

Back 78

- Hypocentrum: jordskalvets ursprungspunkt, där den största rörelsen skedde & som vågorna sprider sig från. Är nere i marken.

- Epicentrum: punkten vid markytan ovanför hypocentrum.

- Fokus: är detsamma som hypocentrum.

Front 79

Vilka olika typer av förkastningar finns det & i vilka tektoniska miljöer uppstår det?

Back 79

- "Dip-slip": rör sig parallellt med lutningen. Finns två typer:

* Normal: hängväggen rör sig nedåt.

* Revers: hängväggen rör sig uppåt.

- "Strike-slip": rör sig parallellt med strykningslinjen.

- "Oblique-slip": En kombination av de andra två.

- Förkastningar sker i jordskorpan där den utsätts för någon typ av stress & rörelse sker.