Gv1410 - Delkurs 2

Front 1

Förklara den relativa & absoluta geologiska tidsskalan (struktur, enheter, tillämpliga åldersbestämningsmetoder).

Back 1

Den relativa geologiska tidsskalan visar i vilken ordning olika händelser skedde i förhållande till varandra. Relativ tidsskala delas upp i olika sekvenser: eon, era, period & epok.

Den absoluta (numeriska) geologiska tidsskalan anger åldern, i år, när en händelse skedde. Kan bestämmas på olika sätt, men vanligast är isotopisk datering. Räkna träringar, 'varves' & iskärnor är andra sätt.

Front 2

Havsbottenspridning & plattektonik

Back 2

Vid MOR tränger magma upp genom skorpan & bildar ny skorpa som tränger undan den gamla så att den kommer längre bort från spridningsryggen. Samtidigt finns det subduktionszoner där två plattor möts. Den tyngre (oceanplattan) sjunker ner under den lättare & återvänder till astenosfären där den smälter upp & blir till magma igen. Dessa två processer gör att oceanbottnens yta sakta ändrar sig vilket leder till att plattor rör sig = plattektonik.

Front 3

Black smokers

Back 3

Kallt havsvatten tränger ner i jordskorpan genom sprickor & värms upp av magman, reagerar med mineraler & sedan stiger upp genom skorpan, ut i vattnet, i form av svart rök som består av en massa ämnen som fällts ut vid kylningen. Temperaturen är väldigt hög vid dessa skorstenar.

Front 4

Uppkomst av öbågar

Back 4

Subduktion för med sig volatilier som orsakar partiell uppsmältning av manteln på ~150 km djup. Leder till att magma tränger upp genom den överliggande plattan. Är det en oceanskorpa blir det en öbåga, kontinentalskorpa - kontinentalbåge. Vulkaniska bågar är böjda pga att Jorden är en sfär.

Front 5

Karbonat-silikat cykeln

Back 5

Vid vittring kan koldioxid reagera med kalciumsilikat (CaSiO3) & bli till kalciumkarbonat (CaCO3). CaCO3 blir i sin tur begravd i sediment, vanligast på havsbotten. Leder till förlust av CO2 i atmosfären. I subduktionszoner reagerar CaCO3 med kvarts (SiO2), vilket resulterar i CO2 & CaSiO3 som tränger upp genom jordskorpan i form av lava medan CO2 släpps ut via vulkaner som explosiv gas.

Front 6

Beskriv & förklara formationen av Rodinia & Pannotia samt ange sannolika tidsintervall.

Back 6

- Rodinia: ~1100 - 750 Ma, superkontinent med Nordamerika i mitten. Öster om nordamerika låg sydamerika med sin västra sida mot & på nordamerikas västra sida låg Australien & Antarktis. Delades sedan upp i två halvor - Panthalassic Ocean öppnades.

- Pannotia: ~ 600 - 510 Ma, tre kontinenter kolliderade & bildade en ny superkontinent. Under denna tid skedde orogenes som kallas för den Pan - afrikanska orogenesen.Klimatet var väldigt kallt under denna period. I början av den Paleozoica eran bryts Pannotia upp.

Front 7

Förklara principerna av uniformitarianism.

Back 7

Uniformitarianism: nutiden är nyckeln till det förflutna. Processer som sker idag har skett tidigare, naturens lagar & regler är konstanta. Däremot har graden & intensiteten av förändringarna varierat genom tiderna.

Front 8

Vad menas med Pan-African Orogeny?

Back 8

När Gondwana & Pannotia formades, bildades berg & bergskedjor på olika ställen över Afrika & intilliggande kontinenter pga kollisioner mellan dessa.

Front 9

Beskriv paleogeografins utveckling under Kambrium.

Back 9

Pannotia bryter upp & fyra kontinenter bildas:

- Gondwana (Sydamerika, Afrika, Antarktis, Indien & Australien)

- Laurentia (Nordamerika, Grönland)

- Baltica (Europa)

- Siberia

Dessutom steg havsnivån vilket ledde till att delar av kontinenterna var täckta av grunda hav (epikontinenta hav).

Gondwana låg nära sydpolen.

Front 10

Vad var den kambriska fossilexplosionen?

Back 10

I början av den kambriska perioden utvecklades många nya organismer då de kunde bilda hållbara skal. Den stora ökningen av fossilfynd från denna tid tyder på att livet genomgick en stor diversifiering som kallas kambriska explosionen. Man tror att det har med bildandet av flera mindre kontinenter vilket ledde till nya nischer & isolering av populationer. I & med många nya arter uppstod komplexa näringskedjor från plankton till större rovdjur. Första skelett- & skalförsedda djuren utvecklades & ryggsträngsdjurens (chordata) föregångar bildas. Man har även hittat spår från kärlväxter & koraller samt svampdjur med mineralskelett existerade.

Front 11

Ge minst 15 exempel på livsformer som uppkom under Kambrium.

Back 11

Foraminiferer: marina protister, underklass till amöbadjur.

Kalkartade nanofossiler: levde på låga latituder.

Coccolither: bra indexfossil.

Scissurellids: gammal grupp av skålsnäckor.

Trilobiter: leddjur.

Conodonts: hade hårda små utskott som påminde om tänder.

Mollusker: blötdjur.

Brachiopoder: armfotingar.

Nautiloider: pärlbåtar/fyrgälade bläckfiskar.

Gastropoder: snäckor.

Graptoliter: marina djur med planktoniskt levnadssätt.

Echinoderm: tagghudingar.

Svampdjur: filtrerare, mineralskelett.

Koraller: revbildare

Orthocerida: bläckfiskar med spetsigt skal.

Front 12

Paleogeografins utveckling under Ordovicium.

Back 12

Under Ordovicium gled kontinenterna längre från varandra & Laurentias östra kust drev in i en vulkanisk öbåge. Kollisionen ledde till deformation & metamorfos av stratan & en bergskedja producerades.

I slutet av denna period genomgick Jorden en av sina kallaste perioder. De södra delarna av Gondwana var istäckta & havsnivån sjönk.

Massutdöende under Ordovicium.

Under denna period kom de första vertebraterna och i slutet började små växter att rota sig på land längs vattengränsen.

Front 13

Paleogeografins utveckling under Silur.

Back 13

Under Silurian blev klimatet varmare igen & havsnivån ökade, vilket ledde till att delar av kontinenterna översvämmades. I dessa epikontinentala hav kunde stora revkomplex växa fram & forma ett lager av fossilisk kalksten på kontinenterna.

Många orogenes skedde under denna tid då kontinenter kolliderade med varandra till följd av att haven mellan dem krympte.

Front 14

Paleogeografins utveckling under Devon.

Back 14

Haven mellan kontinenterna fortsatte att krympa & det bildades ett pre-Pangea. I slutet av Devonian kolliderade nordamerikas västkust med en öbåge vilket ledde till den första orogenes av många på västkusten.

Front 15

Livsformer & paleoekologi under Devon.

Back 15

Under denna period skedde många förändringar. Många nya marina arter tog över efter massutdöendet under Ordovicium. På land rotade växter sig för första gången. Med trädvävnad, frön & kärl ledde det till att det fanns sumpiga skogar i slutet av Devon.

Dessutom började leddjur komma & bosatte sig både på land & i färskvattenhabitat medan käkfiskar som hajar & benfiskar levde i haven.

I slutet av Devon kröp de första amfibierna upp på land.

Front 16

Paleogeografins utveckling under Karbon.

Back 16

Bildandet av Pangea började då Gondwana rammade Laurentia & Baltica, vilket ledde till den Alleghanian orogenes i nordamerika.

Under Karbon sjönk temperaturen & havsnivån, vilket ledde till att de epikontinentala haven försvann & ersattes av floddeltan & kustzoner.

Front 17

Största skillnaden i geologin mellan nedre & övre Karbon.

Back 17

Under tidiga Karbon skedde kalkavlagringar medan under sena Karbon skedde kolavlagringar istället.

Front 18

Paleogeografins utveckling under sen Karbon & tidig Perm.

Back 18

Temperaturen sjönk ytterliggare & under Perm täcktes stora delar av Siberia & Gondwana av ett istäcke.

Pangea bildades under denna tid i form av kontinental-kollisioner. Dessa ledde till flertalet orogenes.

Pangea bestod eventuellt inte av all landmassa på Jorden utan en liten del bildade kontinenten Cimmeria samt syd- & nordkina bildade en egen kontinent.

Front 19

När utvecklades Gondwanaland & hur länge varade den?

Back 19

Bildades under Kambrium, ca 540 Ma. Bestod av Australien, Sydamerika, Indien, Afrika & Antarktis. Gondwanaland varade ända fram till Trias, ca 250 Ma, då Pangea började brytas upp i & med att Gondwana delades.

Front 20

Beskriv Laurasiens utveckling?

Back 20

Under Mesezoic-eran satt Nordamerika & Eurasia ihop en tid. När centrala Atlanthavet öppnades, roterade Laurasia medurs & sände Nordamerika norrut & Eurasia söderut.

Front 21

När uppstod Pangea & hur länge existerade den?

Back 21

Pangea bildades under den sena Paleozoic-eran, som var mellan 359 - 251 Ma, & varade fram till Trias-perioden 100 miljoner år senare.

Front 22

Paleogeografins utveckling under Perm.

Back 22

Gondwana & Siberia, som låg på höga latituder, täcktes av is.

Västra Pangea täcktes av öken. Sista fasen i bildandet av Pangea skedde. En hel del orogenes skedde pga detta.

Front 23

Vilka livsformer fanns under Perm & vilka dog ut vid massutdöendet?

Back 23

Under Perm dominerade amfibier & reptiler livet på land. I & med att de utvecklade ägg med skal behövde de inte återvända till havet för reproduktion vilket gjorde det möjligt för dem att sprida sig till nya områden. I träskmarkerna levde insekter med fasta vingar, tex. trollslända & hopfällbara vingar, tex. kackerlacka. Gymnosperma växter & kottepalmer spred sig under den Permiska perioden. I haven levde många olika livsformer såsom trilobiter, gastropoder, fiskar, foraminiferer, brachiopoder mfl. I slutet av Perm skedde två stora massutdöende där mer än 95% av allt marint liv försvann.

Front 24

Vad är Lazarus-fenomenet? Ge exempel.

Back 24

Lazarus-fenomenet är när ett taxon försvinner från fossilregistret under en eller flera perioder, för att sedan dyka upp igen. Ett exempel är gastropoder som försvann under massutdöendet i slutet av Perm, för att komma tillbaka under andra halvan av Trias.

Front 25

Massutdöendets möjliga orsaker vid Perm - Trias gränsen? Vilka effekter har ett stort vulkanutbrott på omgivningen?

Back 25

- Vulkanism: (Event Flow Chart) utbrott kan ha lett till stora SO2-utsläpp, vilket lett till kallare klimat -> glaciation -> havsnivån sjunker -> utdöende. Alternativt stora CO2-utsläpp vilket lett till uppvärmning -> haven stagnerar -> marin anoxia -> utdöende. SO2 & Cl/F utsläpp kan ha lett till surt regn som har försurat haven & stört näringskedjan.

- Meteoritnedslag: kan ändra miljön & klimatet över stora delar av Jorden. Bevis är utomjordiska mineraler i sediment från denna tid.

- Klimatförändringar: Jordens rotationsaxel flyttas el Jordens rotationsbana runt solen kan vara en orsak till detta, men även vulkanism el meteoritnedslag. temperaturen ökar el sjunker drastiskt vilket leder till förändrad miljö.

- Bildandet av superkontinent: värmetransport på Jorden förändras. Kuststräckor minskar.

- Glaciation: havsnivåförändringar när stora ismassor bildas.

Front 26

Hur många massutdöende har skett under Jordens historia & vilka var de största?

Back 26

Det har skett 5 stora massutdöende: slutet av Ordovicium, sen Devon, slutet av Perm, Trias & Cretaceous.

De största var under Perm (mer än 95%) & Cretaceous (alla dinosaurier, 90% planktonarter, 75% växtarter).

Dessutom har det skett yterliggare 5 mindre utdöenden.

Front 27

Hur påverkade utdöendet vid Perm-Triasgränsen vertebraterna?

Back 27

Få arter av vertebraterna dog ut. Ledde till att amfibierna blev den dominerande gruppen på land, med reptilerna inte långt efter. Dessutom började reptiler ta över haven som hem. Amfibierna blev väldigt stora under denna period, ca 2-3 m.

Front 28

Var hittar vi prov för utdöendet vid Perm-Trias gränsen?

Back 28

I Grönland, Sydalperna, Iran-Armeniengränsen, centrala Iran, Pakistan, Kashmir & södra Kina har man hittat tecken som tyder på massutdöende.

Bevis: förändring i vad för fossiler man hittar & mängden, tecken på att kolcykeln blev störd under denna tid samt man vet att den Sibiriska trapsen hade ett utbrott under denna tid.

Front 29

När utvecklades däggdjursliknande reptiler?

Back 29

De utvecklades under mitten av Perm. Kallas för Therapsids & var mer metaboliskt aktiva & kunde vara både herbivorer & carnivorer.

Front 30

Vad är en mantle plume?

Back 30

En kolumn av magma som stiger genom manteln upp till den lägre gränsen av litosfären.

Front 31

Vilka tecken tyder på ett vulkanutbrott på Perm-Triasgränsen?

Back 31

Finns spår efter jättevulkan i skorpan samt bergarter från den tiden som är typiska för vulkanutbrott.

Front 32

När levde däggdjursliknande reptiler & vilken ekologisk nisch hade de intagit?

Back 32

Utvecklades under mitten av Perm & försvann under Trias. De var väldigt anpassningsbara då de var både herbivorer & carnivorer. Levde på land, i tropiska områden nära ekvatorn.

Front 33

Paleogeografins & paleoekologins utveckling under Trias?

Back 33

Pangea började brytas upp pga rifting. Subduktion på Nordamerikas västkust genererade vulkan-öbågar som sedan kolliderade med Nordamerika.

Under Trias var klimatet varmt. Under denna tid existerade Laurasia. Delar av Gondwanas nordöstra kust bröt sig loss & kolliderade med Asien.

Under Trias utvecklades massa nya arter som fyllde nischerna efter de arter som dött ut. Koraller blev dominanta revbildare, reptiler bosatte sig i haven & de första sköldpaddorna samt flygande reptilerna kom. På land ökade växternas & reptilernas diversitet & i slutet av Trias utvecklades de första riktiga Dinosaurierna.

Front 34

När utvecklades de första riktiga däggdjuren?

Back 34

De första riktiga däggdjuren utvecklades under slutet av Trias. De var små & råttlika.

Front 35

Paleogeografin under Jura & vilka livsformer som utvecklades?

Back 35

Under hela Jura skedde processer som ledde till att Pangea bröt upp. I slutet av perioden hade Nordamerika skiljts från Europa & Afrika samt den mittatlantiska ryggen formades & norra Atlanten började växa. Under Jura var klimatet varmt. Havsnivån steg & bildandet av vulkaniska öbågar fortsatte.

Dinosaurierna fortsatte att utvecklas & bli större. Mot slutet av perioden dominerade gigantiska dinosaurier djurlivet. Samtidigt kom de första fåglarna med fjädrar.

Front 36

Paleogeografins utveckling under Krita?

Back 36

Pangea fortsatte att splittras. Sydamerika & Afrika separerade från Australien & Antarktis samt Sydatlanten öppnades upp. Indien bröt med Gondwana & förflyttade sig mot Asien, vilket öppnade upp den östra delen av Indiska oceanen. Sierrabågen (vulkanisk landbåge) fortsatte vara aktiv vilket påverkade Nordamerikas västkust & Klippiga bergen formades. Klimatet fortsatte vara varmt & havsnivån var den högsta på 200 miljoner år. De flesta kontinenterna var översvämmade. Orsakerna till den höjda havsnivån är många, bland annat bildandet av rifts, snabb bottenspridning, "superplumes" & ökad CO2-halt i atmosfären.

Front 37

Massutdöendet kring Krita-Tertiär gränsen, vad talar för ett meteoritnedslag?

Back 37

Mellan Krita-Tertiär gränsen såg geologer världen över att de båda lagren skiljdes åt av ett lerlager. Kalkstenslagret under innehöll planktonfossiler från Krita medan lagret under innehöll planktonfossiler från Tertiär. Detta var ett bevis för att under en kort period dog alla plankton & det enda som sedimenterade var lera. Dessutom förändrades fossilsamlingen abrupt vilket tyder på ett plötsligt massutdöende. Alla dinosaurier försvann & 90% av alla planktonarter samt 75% av alla växtarter. När leran analyserades hittade man fragment av Iridium, ett tungt ämne som bara hittas i utomjordiska objekt. Dessutom innehöll lerlagret andra ovanliga material, såsom små glassfärer (bildas när smälta sprutar upp i luften från nerslagsplatsen), träaska (skog sätts i brand vid nerslaget) & chockat kvarts (bildas av trycket vid nerslaget). Detta tydde på att en väldigt stor meteorit (~13 km bred) slog ner i dagens Yucatán Peninsula, Mexico. Att den orsakade så mycket förstörelse var nog inte bara för nedslaget, utan även för att den genererade en 2 km hög tsunami som svämmade över flera kontinenter samt en tryckvåg av varm luft som satte eld på skogar. Dessutom måste väldigt mycket debris slungats ut i atmosfären att det blev till ständig natt & temperaturen sjönk till vinterliknande grader. Ämnen som hade slungats ut i atmosfären kunde ha reagerat med vattnet & producerat surt regn. Under dessa förhållandena bröts troligtvis fotosyntesen, vilket i sin tur skulle bryta näringskedjan & leda till utdöende. Att man tror att den slog ner i Mexico är för att man där har hittat spår efter en jättekrater begravd under yngre sediment & mha radiometrisk datering har man sett att vulkanisk smälta formades där vid tiden för K-T gränsen.

Front 38

Paleogeografins utveckling under Cenozoikum, hur förändrades oceanernas cirkulation & vilka konsekvenser hade detta för Jordens klimat?

Back 38

Under Cenozoikum sker de sista stegen till att Jorden blir som den ser ut idag. Indien kolliderar med södra Asien & Himalaya bildas. Australien separerar från Antarktis & rör sig norrut vilket stänger Tethys-havet. Nordamerika & Grönland separerar från Europa. Flertalet kontinenter kolliderar med varandra & skapar olika bergskedjor, varav de flesta finns kvar än idag. Detta leder till att haven blir större, vilket ger dem större volym & havsnivån sjunker. Detta leder till att klimatet blir kallare --> permanent landis bildas --> havsnivån sjunker ytterliggare --> det blir kallare & mer landis bildas osv. De senaste 5 Ma har Jorden varit i en större istid.

Front 39

Beskriv uppkomsten & utbredningen av den senaste istiden? När var den så kallade Last Glacial Maximum?

Back 39

LGM var för ca 18000 år sedan. Den konstanta nerkylningen ledde till att det först bildades ett istäcke på Antarktis som sedan spred sig norrut allt eftersom temperaturen sjönk.

Front 40

Superposition

Back 40

En av principerna vid relativ datering. Går ut på att varje lager är yngre än lagret under den. Lagret längst ner är äldst & lagret längst upp yngst.

Front 41

Original horizontality

Back 41

Sediment avsätts i plana, horisontella lager (gravitationen).

Front 42

Original lateral continuity

Back 42

Generellt ackumulerar sediment i lager som är kontinuerliga inom ett visst område. Om ett lager idag bryts av en 'canyon', kan man utgå från att det har täckt hela området, men eroderats bort.

Front 43

Cross-cutting relationships

Back 43

Om en geologisk struktur bryter av/går igenom en annan geologisk struktur, är strukturen som brutits äldre.

Front 44

Fossil correlation

Back 44

Hittar man samma fossil på två olika platser är dessa lager med stor sannolikhet lika gamla.

Front 45

Unconformity

Back 45

En yta där ingen sedimentering har skett under en viss period & då erosion eventuellt skett.

Front 46

Utvecklingen av den geologiska tidsuppfattningen?

Back 46

James Ussher (Irland, 1581-1665) räknade ut Jordens ålder mha Bibeln & kom fram till att den skapades 4004 BC. Sedan räknade G.L. de Buffon (1707-1788) ut hur lång tid det tog för Jorden att svalna gradvis. Han använde smältna järnbollar med olika diametrar & uppskattade Jordens ålder till 75000 år. Andra använde sig av ackumulationshastigheter & tjocklekar av olika sediment i skorpan (<1 miljon - 2 miljarder år). Joly tittade på mängden salt som transporterades av floder till havet & salthalten i havsvatten (min. ålder 90 miljoner år). G. Cuvier (1769-1832) la fram katastrofism-teorin. Den fysiska & biologiska historien om Jorden var resultatet från 6 stora katastrofer som ledde till signifikanta & snabba förändringar. Att det var 6 st skulle motsvara de sex dagarna från den bibliska skapelsen. Denna teori övergavs & ersattes av uniformitarianism. Den utvecklades av James Hutton.

Front 47

Hur bestämmer man en bergarts ålder mha radioaktiva isotoper? Varför används isotoper med olika halveringstid?

Back 47

Man tittar på förhållandet mellan antalet föräldrar-isotoper & dotter-isotoper hos ämnen (i bergarten) där man känner till halveringstiden (på f-isotopen). För att mäta detta använder man en masspektrometer. Man använder sig ofta av flera olika isotoper med olika halveringstid från samma bergart för att få en mer exakt ålder då dateringsmetoderna inte är helt exakta samt för att utesluta felkällor.

Front 48

Vilka är de viktigaste felkällor i radioaktiv isotopdatering?

Back 48

Att det har försvunnit antingen dotter- eller föräldrarisotoper pga att det inte har varit ett slutet system i bergarten. Om d-isotoper försvinner blir åldern för ung & om f-isotoper försvinner blir åldern för gammal.

Front 49

Hur daterar vi metamorfism?

Back 49

Vid metamorfos försvinner d-isotoperna ut ur mineral till andra delar av bergarten. Detta leder till att när man daterar själva mineralen får man bara veta hur länge sedan metamorfosen skedde. För att ta reda på den ursprungliga kristalliseringsåldern måste man analysera hela bergarten.

Front 50

Förklara C14-dateringens principer & redogör för dess begränsningar, användningsområden & felkällor.

Back 50

C14 är instabil medan C12 & C13 är stabila. Vid datering med C14 tittar man på förhållandet mellan C14 & C12. Funkar bra vid datering av föremål som är yngre än 75000 år. Finns bara i organiskt material såsom växter & djur, kan inte användas på stenar. C14 en del av den naturliga kolcykeln & inkorporeras i organismer. När organismen dör börjar C14 att sönderfalla. C14-datering mäter alltså tiden från när något dog, är någorlunda konstant.

Front 51

Geomorfologi

Back 51

Varför ser landskapet ut som det gör? Akademisk disciplin inom gränsområdet mellan geologi & geografi. Man studerar landformer, landskapets sammansättning & ytprocesser på planeter som bildar dessa landformer.

Front 52

Vad för betydelse har geomorfologi?

Back 52

- Klimat (förändringar): hur reagerar olika system på förändringar i tex. nederbörd & temperatur.

- Tektonisk historia: tex. uplift, subsidence, förkastningar, impacts etc.

- Byggnads-/vägplanering: konstruktion av broar, vägar, hus etc. är beroende av kunskap om tidigare, nutida & framtida potentiella "riskevents". Vilka eventuella problem som kan uppkomma.

- Stratigrafi: sedimentära lagerföljder är ändprodukter av någon typ av geomorfologisk aktivitet.

Front 53

Vad är en pals?

Back 53

Pals är en upphöjning i en myr pga underliggande islager som skyddas från smältning av ovanliggande torv. Nya frysningar sker pga vattentillförsel & palsen blir högre --> ytan bli torrare --> lavar börjar växa istället för mossa & dyl. --> palsen börjar brytas ned vid ytan pga vinderosion vilket leder till smältning --> palsen kollapsar --> liten sjö bildas. Starkt kopplat till klimatförändringar, men inte med temperatur. Varje islager motsvarar ett år. Dynamisk miljö.

Front 54

Vad för problem finns det med att förstå landskapsutvecklingen i Sverige?

Back 54

- Består till största delen av prekambrisk berggrund (äldre än 900 Ma).

- På detta finns kvartära lösa avlagringar (~10 000 år gamla) - lång tidslucka.

- Kvartär glacial erosion (äldre vittringstäcken borteroderade).

- Svensk berggrund består även av magmatiska & metamorfa bergarter.

Front 55

Vad innebär vittring?

Back 55

Vittring lukrar upp jorden & skapar ett löst jordlager. Sker innan erosion. "sliter ut" jordlager.

Front 56

Vilka huvudtyper av vittring förekommer?

Back 56

- Mekanisk vittring: innebär sprickbildning på olika nivåer i berg. Genom/mellan mineralkorn/kristaller. Mekanisk lossbrytning, sprickbildning, kristalltillväxt, volymförändringar. Inte kristalltillväxt i bergarten utan kristalltillväxt av ett yttre medium, tex. vatten fryser till is. Sönderdelning av bergart utan att någon kemisk förändring sker.

- Kemisk vittring: kemisk förändring av materialet vilket leder till restprodukter. Något försvinner från ursprungsbergarten & kvar blir en annan sammansättning.

- Biologisk vittring: mekanisk eller kemisk effekt av biologisk aktivitet. Allt från rotsprängning till djur som gräver eller äter av bergarten, nedbrytning av organiskt material/syror.

Front 57

Frostvittring

Back 57

Finns två typer av frostvittring: freeze-thaw & ice crystal growth

- Freeze-thaw: vatten rinner ner i sprickor & dyl. & när det fryser till is ökar det i volym (9%), vilket leder till att det lägger ett tryck på sidoberget & sprickan blir större. Gäller att det sker i slutna porer för att kraften ska bli tillräckligt stor för att påverka bergarten. Blockhav av den lokala bergarten samt rasmaterial är produkter av detta.

- Ice crystal growth: vatten i mark & berg kan förekomma i fast & flytande form under fryspunkten genom salter & kapilläreffekter som sänker fryspunkten. Vatten når kärlefronten & segregations-is (islinser) uppstår. Tillförsel av material gör att marken lyfts. Pipkrake (frostrand under markytan) & små sprickmönster är produkter.

Front 58

Saltvittring

Back 58

Ger 3 effekter: termisk expansion, hydratiseringstryck & kristallisationstryck. Har att göra med yttre material, vatten med lättlösliga joner tar sig in i sprickor & porer etc. Sker i väldigt torra områden. Vattnet avdunstar & jonerna fälls ut. Produkterna kan bli sprickbildning & granular disintegration (grusvittring).

- Kristallisationstryck: kristallisering av saltet sker & skapar tryck då kristallerna tar större plats än löst form.

- Termisk expansion: olika salter har olika termiska egenskaper. Kan skilja sig åt väldigt mycket från bergart till bergart. Kristallerna expanderar vid upphettning.

- Hydratiseringstryck: saltkristallerna binder vatten vilket leder till svällning.

Front 59

Hur uppkommer bankningssprickor?

Back 59

- Sker vid tryckavlastning.

- Löper mer eller mindre parallellt med topografin.

- Uppåt konvexa på bergkullar, uppåt konkava i dalgångar.

Front 60

Värmevittring

Back 60

- Insolationsvittring.

- Vid uppvärmning av solinstrålning expanderar bergets yttre.

- När uppvärmningen upphör krymper berget igen.

- Då berg är dåliga värmeledare ger temperaturhöjningen stor kontrast mellan bergets yttre & inre.

- När spänningarna genom expansion & krympning överstiger bergets elastiska gräns uppstår sprickor.

- Vanlig i ökenområden (stor temperatur skillnad mellan dag & natt), men kan även ske på höga breddgrader.

Front 61

Kalkstensvittring

Back 61

Karbonatisering hänger samman med vittringseffekten av koldioxid löst i vatten & speciellt i kontakt med kalksten. CO2 löst i markvatten bildar kolsyra som dissocierar, vilket leder till att vattnet blir surt. Kalciten löses i det svagt sura vattnet & på så sätt sker vittringen. Är en jämviktsreaktion som styrs av inputen av CO2.

Karstlandskap är ett samlingsnamn för kalkstensmiljöer. Det som bildas vid klastensvittring är sinkhole, doliner (cirkulära sänkor, instörtade grottsystem el "lösningstrattar"), karren (rännor) & grottsystem som vattnet försvinner ner i. I karstregioner är berggrunden ofta synlig eftersom vittringen lämnar så lite residualmaterial efter sig.

Front 62

Vad är oxidation & vad har det med vittring att göra?

Back 62

Oxidation är en kemisk reaktion vid vilket ett ämne avger en el flera elektroner. I vittringssammanhang är det en process där syre reagerar med andra atomer, vanligen järn el magnesium, & tar elektroner från dem vilket leder till att mineral/bergarten får en annan sammansättning.

Front 63

Förklara principen bakom hydrolys av silikatbergarter & vad blir slutprodukten?

Back 63

Hydrolys är när något surt vatten löser upp kaliumjoner & kisel- från fältspat. Det som blir kvar är kaolin medan en stor del av kiseln försvinner med marken ut ur systemet.

Front 64

Kemisk vittring

Back 64

- Lösning & borttransport av joner från primära & sekundära mineral.

- Bildning av nya mineral, framförallt lermineral, oxider & hydroxider.

- Anrikning av residualmaterial som tex. guld & kvarts.

Viktiga komponenter vid kemisk vittring:

- Vatten; congruent solution = total lösning av mineral, kan ske i vatten.

Incongruent solution = vatten förändrar mineralers sammansättning genom att ta bort vissa joner i lösning, tex. silikatmineral.

- Koldioxid: påverkar vattnets pH --> påverkar lösligheten av tex. kalcit & kisel.

- Syre: medför oxidation vilket är en viktig process vid vittring, framförallt av mineral som innehåller järnjoner.

Front 65

Fluviala processer

Back 65

- Processer relaterade till rinnande vatten.

- Vattendragens funktion är att transportera vatten från bergstoppar till hav. På vägen leder det till erosion, transport & deposition.

Front 66

Overland flow

Back 66

- Ytvattenflöden bildas, sker när tillförsel av vatten (tex. regn) sker för snabbt.

- Markens jordtyp (tex. kornstorlek) avgör när marken blir mättad & hur bra den kan ta upp vatten.

- Alla vattenströmmar (både ytliga & inre) sker i lutningens riktning.

Front 67

Saturation overland flow

Back 67

Kan ske om det sluttar tillräckligt mycket att markvattnet inte får plats & tränger ut på ytan.

Front 68

Hortonsk overland flow

Back 68

Sker när vattentillförseln överstiger markens infiltrationskapacitet & avrinningen ner i marken inte är tillräckligt stor.

Front 69

Splash erosion

Back 69

- När regndroppar slår i marken.

- Regndroppserosion lösgör partiklar.

- Jordaggregaten slås sönder & kastas iväg.

- Små jordpelare som skyddas av stenar visar på effekten av denna erosion.

Front 70

Sheet erosion

Back 70

- Ytavrinning för med sig jord, då det är löst, från sluttningar.

- Vanligt i övre delen av sluttningar med litet vegetationstäcke.

Front 71

Rännilserosion

Back 71

- 'Rillerosion'

- Kanaliserade flöden som kan bli större längs vägen.

- Oftast ytavspolning i sluttningarnas övre delar & rännilarna bildas efter ett visst avstånd när vattnet kanaliseras.

- Är effektivare --> större förmåga att transportera sediment.

- Rännilarna utvecklas & blir större om inget görs för att stoppa förloppet.

- Kan bli upp till 0.5 m djup/bred.

Front 72

Gully erosion

Back 72

- Ravinbildning, över 0.5 m djup/bred.

- Rännilar som växt & utvecklats till mer förgrenade mönster.

- Finns naturligt i torrområden, men har oftast uppstått pga mänsklig påverkan.

Front 73

Badland

Back 73

- Långt framskriden gully erosion.

- Hela landskapet sönderstyckat av raviner.

- Odlingsbar mark i jordbruksområden reduceras till nästan noll.

Front 74

Dräneringsområde

Back 74

- 'Drainage basin'

- En region av flodsystem som utgörs av ett nätverk av biflöden.

- Topografin bestämmer dräneringsområdets utseende eftersom vattnets väg styrs av gravitationen.

Front 75

Vattendelare

Back 75

- Avgränsar ett vattendrags avrinningsområde.

- Ligger ofta som högsta punkt (tex. topp, rygg, uppbuktning) då vattnet styrs av gravitationen (mot lägsta punkt).

Front 76

Dräneringsmönster

Back 76

Varierande utseende beroende på de geologiska förhållandena.

Front 77

Dendritiskt Dräneringsmönster

Back 77

Trädliknande

Front 78

Rektangulär Dräneringsmönster

Back 78

- Vanligt under marken.

- Vattendragen flödar i ca 90 graders vinkel mot varandra.

- Framförallt när berggrunden domineras av förkastningar, sprickor & joints etc.

Front 79

Radial Dräneringsmönster

Back 79

- Konformat berg, tex vulkan.

- Vattendragen flöder utför i alla riktningar.

Front 80

Trellis Dräneringsmönster

Back 80

- Veckade sedimentära bergarter, med olika hårdhetsgrad, som går parallellt med varandra, men vertikalt mot stupningen.

- Korsas av vattendrag som har bestämt huvudflöde med korta biflöden.

Front 81

Flödet i kanalen

Back 81

- Vattendraget påverkas av kanalens botten & sidor genom friktion.

- Det påverkar flödeshastigheten & -mönstret.

- Friktionen avgörs av vad för material sidoberg & botten består av.

- Friktionen minskar & flödeshastigheten ökar ju närmare mitten & ytan av vattendraget.

- Hastigheten påverkas även av fårans lutning & utseende i plan.

Front 82

Thalweg

Back 82

- Högsta hastigheten finns i den djupaste delen av flodfåran, men inte vid botten (friktion).

- Vid bågar ligger den högsta hastigheten under ytan intill den yttre banken.

Front 83

Vattenföring

Back 83

Hur mycket vatten som transporteras per tidsenhet, m3/s, genom en tvärsektion i en bäck el flod. Beror på flödets hastighet & fårans djup & bredd.

Front 84

Erosion & transport

Back 84

- Material som lösgörs från stränder & bottnar i ett vattendrag kan slammas upp & transporteras vidare via lösning, suspension, saltation el traction.

- Erosion eftersträvar en jämn yta. Ju brantare desto större erosion.

- Underskott av energi --> smala kanaler, överskott av energi --> breda kanaler.

- Brist på energi är pga mycket ras från sidoberget ner i vattendraget --> mer att transportera --> högre viskositet --> kräver mer energi att transportera & ta sig fram genom.

- Erosion, transporthastighet & sedimentering beror på partiklarnas storlek & vattnets strömhastighet.

- Material sorteras efter storlek & vikt från källan till utflödet i havet. Ju finkornigare desto längre transport.

Front 85

Lösning transport

Back 85

Kemiskt lösta molekyler/joner i vattnet.

Front 86

Suspension transport

Back 86

Fraktioner i rörelse.

Front 87

Saltation transport

Back 87

- Materialet hoppar fram på botten.

- Är en typ av traction.

- Främst sandkorn.

Front 88

Traction transport

Back 88

Bottentransport, glidning el rullning.

Front 89

Viktiga faktorer för fluvial erosion & transport.

Back 89

- Geologiska strukturer: om det finns sprickor, förkastningar, lineament, sedimentära metamorfa strukturer, vulkaniska/magmatiska intrusioner.

- Bergartstyp: hur lätt det kan eroderas, selektiv vittring, hårdhet.

- Tektonisk aktivitet: uplift, högre strömgradient, rejuvenation --> energiökning + snabbare erosion.

- Klimat: humida klimatområden --> kemisk transport överväger. Arida områden --> transport av grovt material.

- Lutning: ju brantare desto högre sedimenttransport.

- Vattenföring: högre strömhastighet & vattenföring --> högre erosion & transport. Ökar nedströms i humida områden.

Front 90

Flätflodssystem

Back 90

- 'Braided river'

- Många kanaler --> instabil strömfåra vid stor materialtransport, ex framför glaciärer eller i brant terräng.

- Kraftigt förgrenat flodmönster + mönster förändras över tiden.

- Nya kanaler bildas när gamla överges el rasar samman.

- Låg erosion på djupet då kanalerna är grunda.

- Dåligt sorterat material --> avsätts i bankar --> vattenkanalen tar en ny väg --> nya flodlopp --> breda flodplan.

Front 91

Meander/slättflackare fallkurva

Back 91

- Regelbundet slingrande flodlopp, framförallt i lätteroderat material, tex. grovmo, finsand, sand.

- Näs = point bar, utskjutande landtunga i meanderbågen.

- Oxbow lake = korvsjö, avsnörpt meanderbåge. Bildas pga kraftig erosion i näsets basala del, floden bryter igenom vid högvatten.

- Deposition i innerkurva, erosion i ytterkurva. Kurvorna ändras hela tiden pga erosion.

Front 92

Flodplanet

Back 92

Flodens vattenyta.

Front 93

Levéer

Back 93

Kanter av grövre material avsatta närmast strömfåran, flodkanten.

Front 94

Bakåtskridande erosion

Back 94

När erosionen sker i motsatt riktning till strömmen, tex. plunge pools vid Niagarafallen.

Front 95

Jättegrytor

Back 95

Bildas i kraftigt strömmande vatten. Stenar roteras runt av strömvirvlar & formar håligheter i berggrunden.

Front 96

Flodterasser

Back 96

Vid förändringar av basnivån byggs flodplanet upp - landsänkning - el eroderas - landhöjning - terasser kan bildas som visar den tidigare jämviktsnivån.

Front 97

Alluvialkon

Back 97

- Fluvialt avsatt material vid en bergsfot, solfjäderformat.

- Bildas där ett vattendrag el tillfälliga fluviala flöden från höglandsområden mynnar från en smal brant dalgång i en bred dal el ner på låglandet.

- Typiskt i arida el semiarida områden & i områden utanför glaciärer.

- Det tyngsta, grövsta materialet deponeras högst upp & det finkornigaste längst ut.

Front 98

Deltan

Back 98

- När flödet når stillastående vatten deponeras mer sediment i mitten av kanalen än längs med kanterna eftersom det tidigare snabbflytande mittenvattnet transporterar mest sediment.

- Utseendet beror på vattendragets volym, mängden sediment, kontinentalsockelns utseende & våg- & strömstyrka utanför kusten.

- Deltan ligger delvis över vatten, delvis under.

- Har byggts & vidareutvecklats genom sedimentation i flera flodarmar, olika delar av deltat har avsatts vid olika tider.

Front 99

Klassisk deltaform

Back 99

Samma täthet längs med hela deltat, tex. Nildeltat Egypten.

Front 100

Våg- & strömeroderat delta

Back 100

Vågor & strömmar tar med sediment i deltat & transporterar det längs med kustlinjen, tex. Nigerflodens delta.

Front 101

Fågelfotsformat delta

Back 101

Stora sedimentmängder som transporterats in mot lugnare vatten, tex Mississippi vid New Orleans.