Geov101

Front 1

What is important as a Habitable Zone?

Back 1

The temperature allows liquid water to exist.

Front 2

Vad består Jorden mestadels av?

Back 2

Front 3

Vad är Jordens materialtyper?

Back 3

* Mineraler

* Bergarter (Igeneous, sediment,metamorfe)

* Smelte - Glass - Volatiler

* Metaller

* Organiske stoffer

Front 4

Nämn tre viktiga ting om skorpan.

Back 4

1. Delas in i havsbunn & kontinental

2. Kontinentala är tjockare & less density

3. Gränsen mellan skorpa & mantel = Moho

Front 5

Nämn Jordens lager från skorpa till kärna.

Back 5

1. Litosfären (Skorpa+ del av övre mantel)-(Sprö)

2. Astenosfären (Tillhör övre manteln)-(Soft)

3. Undre manteln

4. Yttre kärnan (Flytande järn pga >tryck)

5. Inre kärnan

Front 6

Definition av jordskjelv

Back 6

Resultatet av lagrad elastisk energi som plötsligt blir frigiven, bildar förkastningsplan. Energin kan frigöras i portioner eller 100%. De flesta förekommer i litosfären.

Front 7

Förkastningar:

Back 7

Front 8

Epicenter & Hyopcenter står för?

Back 8

Front 9

Vilka två typer av seismiske bölger finns?

Back 9

Jordbölger - genom jord (Reflektion/Refraktion)

- P-bölge: kompression, går genom allt.

- S-bölge: repvåg, går ikke genom vätska.

Overflatebölger - längs overflaten

- R-bölge: Som i vann

- L-bölge: Som en orm

Front 10

Vad bestämmer bölgens hastighet?

Back 10

Mediets täthet.

Front 11

Hur lokaliserar man ett epicenter?

Back 11

Vid tre stationer måler man differansen mellan P&S bölger som avger radien till epicentret. Därefter gör man en cirkel och utläser var de tre cirklarna korsar varandra.

Front 12

Hur fungerar Richters-skalan?

Back 12

Man definerar amplituden av P&S bölger 100 km från epicentret. Skalan är logaritmisk.

Front 13

Bild av plategränser och Jordskjälv:

Back 13

Front 14

Vilka ideer hade Alfred Wegener som bildade konceptet platetektonik?

Back 14

* Landmassorna beveger sig sakta

* Lanserade ideen om Pangaea

* Hans bevislinjer var "pusslet"

Front 15

Hur fick "pusslet" bättre fäste?

Back 15

* Uppvisning av tidigare istid funnen vid ekvatorn stämmer med modellen av pangaea.

* Sedimentära bergarter passar med modellen.

* Identiska fossiler passar med modellen.

* Typiska bergarter passar med modellen.

* Fjällkedjor matchar med modellen.

Front 16

Varför ifrågasattes Wegeners modell?

Back 16

Han kunde inte förklara varför det skedde.

Front 17

Havsbunnens struktur kan sammanfattas?

Back 17

* Midthavsryggar
* Djuphavsdalar

* Vulkanisk aktivitet
* Vulkaniska Ö-linjer (Hot-spots)

Front 18

Vad består havsbunnskorpan av?

Back 18

Sedimenter

- Tjockast & Äldst närmast kontinenter

- Tunnast & yngs närmast midhavsrygg.

Mafiske bergarter

- Basalt (Extrusiv lavastelning)

- Gabbro (Intrusiv magmastelning)

Front 19

Nämn fyra punkter om magnetfältet.

Back 19

1. Uppkommer av att yttre kärnan utsätts för rotation som gör att järnet cirkulerar.

2. Skyddar mot kosmisk strålning

3. Är Semi-fast

4. Kan skifta nord&syd pool.

Front 20

Vad är och hur används Paleomagnetisme?

Back 20

* Det är studier av fossil magnetisme.

* När magman stelnar orienterar sig järnmineralerna parallelt med magnetfältet.

Detta gör att man historiskt kan följa en kontinents vandring.

Front 21

Vad publicerade Harry Hess?

Back 21

* Att sedimentet tjocknade lägre från midhavs..

* Jordskjälv vid midhavs.. indikerar på oppsprek.

* Oppsprek gör att havsbunnen divergerar.

* Värmeström och smelte kommer upp.

Front 22

Vad kallades Hess sin teori, samt vad var den en förklaringsmekanism för?

Back 22

"Sea-floor spreading" var en förklaringsmekanism för kontinentaldrift.

Front 23

Vad händer vid midhavsryggarna?

Back 23

Divergerande plattor tillåter smälte att strömma upp. Intrusiv magma stelnar längs väggarna (Gabbro), extrusiv lava strömmar upp och flyter åt sidorna (Basalt).

Front 24

Vilken information kan basalten på havsbottnen ge?

Back 24

Magnetiska målningar visar striper av positiva och negativa anomalier, vilka skapas av ett skiftade magnetfält. Dessa kan hjälpa att åldersdatera geologin.

Front 25

Wegeners tankar bidrog till en fullständig modell 1968 med kontinentaldrift, havsbunnspridning och subduktion.

Back 25

Front 26

Vad är litosfären?

Back 26

Skorpan + övre delen av manteln. Den vilar på astenosfären.

Front 27

Vad är astenosfären?

Back 27

Undre delen av manteln.

Front 28

Vad kan litosfärplaten delas in i?

Back 28

Den kontinentala, den oceana samt i vissa tillfällen en kombination.

Front 29

Vad är en plategräns?

Back 29

Det finns passiva platser då litosfärplater gränsar, men det är bara aktiva som räknas till plategränser. Zoner med jordbävningar definierar dessa.

Front 30

Vilka typer av plategränser finns?

Back 30

Divergerande. (Driver ifrån)
- Midhavs, litosfärbildande
Konvergerande. (Driver mot)
- Subduktion, litosfärförgörande
Transforma. (Driver längs med)
- Stora förkastningar (California)

Front 31

Var existerar black smokers?

Back 31

Vid midhavsryggarna.

Front 32

Hur ser topografin ut vid midhavsryggarna?

Back 32

Högra berg vid centrum, med sjunkande temperatur sjunker och sprider sig den nya litosfären. Därav tjockare och äldre ju längre bort från centrum.

Front 33

Vad sker vid subduktion?

Back 33

Den sjunkande platen är alltid av oceantyp, sediment skrapas av oceanplaten och bildar en prism. Djupa trenches bildas. Ett jordskjelvs bälte "Wadati-Benioff" defineras och avgränsas cirka 670 km under jord. Vulkansik bue bildas ovan.

Front 34

Subduktion Bild.

Back 34

Front 35

Transform Bild.

Back 35

Front 36

Vad är hot spots?

Back 36

Platser med en plume av varma mantel bergarter, troligen uppdriftade från yttre kärnan. Platerna rör sig över denna och bildar vulkaner vartefter. En dör och en ny bildas. "Vulkansvans"

Front 37

Vad är kontinentalplattornas drivkrafter?

Back 37

* Convektion i manteln
* Ridge-push (Midhavs..)
* Slab-pull (Subduktion)

Front 38

Vad är en mineral?

Back 38

Homogen, naturlig, fast, uorganisk
Bestämd kemisk sammansättning
Ordnad struktur av atomer, ioner, molekyler

Front 39

Vad är en kristall?

Back 39

Fast stoff (Är också mineral).
Upprepad struktur med kristallflata.
Växer vid utrymme.
Konstant vinkelförhållande.
Kristallsymmetri (Geometrisk)

Front 40

Kationer har?

Back 40

Givit bort elektroner för att stabiliseras.

Front 41

Anjoner har?

Back 41

Tagit till sig elektroner för att stabiliseras.

Front 42

Proton =
Elektron =
(Laddning)

Back 42

Proton = +
Elektron = -

Front 43

Polymorf?

Back 43

Identisk kemisk sammansättning som är ordnat i olika kristallarrangemang.
(Diamant & Grafit)

Front 44

Vilka fyra bindningar finns? Vilken är vanligast?

Back 44

* Ionbindningar (Elektron överföring)
* Kovalenta bindningar (Elektron delning)
* Metalliska bindningar (Fria elektronmoln)
* Van der waals (Svaga elektrostatiska)

Front 45

Hur bildas mineraler?

Back 45

* Krystallisering från smälte (Cool down)
* Utfällning från vattenlösningar (Salt ex:)
* Diffusion (Omarrangerade atomer)

Front 46

Hur skiljer vi mineraler?

Back 46

Färg
Färg på sträck
Glans
Hårthet
Densitet
Kristallform
Klyvning

Front 47

Vad heter hårdhetsskalan? Och vad innebär den?

Back 47

Moh´s (Logaritmisk)

Bedömer om ett mineral kan skrapa ett annat mineral. En 5:a kan skrapa en 4:a.

Front 48

Vad delas mineraler in efter?

Back 48

Det viktigste anionet (negativt ion), eller Anion gruppe (negativt ladet molekyl).
Ex: Sulfider(S^1-), karbonater(CO3^2-..
Silikater är viktigast (SiO4^4+)

Front 49

Hur många mineraler finns och vilka är vanligast?

Back 49

Cirka 4000, 40 är vanliga.

Kvarts, feltspat och glimmer är vanligast.

Front 50

Nämn några mineralklasser.

Back 50

– Silikater (SiO4) – Oksyder (O2) – Sulfider (S) – Sulfater (SO4) – Fosfater– Halider (Ci or F) – Karbonater (CO3) – Metaller (AU etc)

Front 51

Ex på oxider i bindning med metallisk klass?

Back 51

• Oksider (O2-)
+
• Metall kationer (Fe2+, Fe3+, Ti2+)
=
• Eksempler:• Magnetitt (Fe3O4)

Front 52

Vad är silikaterna kända för?

Back 52

* Bergartsdannende mineralene.
* Dominerer skorpe og mantel

Front 53

Silisium-oksygen tetrahederet BILD:

Back 53

Front 54

Hur delas silikaterna in i grupper?

Back 54

* Baserat på tetrahederets geometri
* Hur de delar oxygen
* Mängden delad oxygen bestämmer SI:O förhållandet.

Front 55

Varför är Si:O förhållandet viktigt?

Back 55

* Smältetemperatur
* Mineral struktur och kationer
* Utsatthet för nedbrytning

Front 56

Specifikt för en isolerad tetraheder? SI:O -1:4

Back 56

* De delar inga oxygen
* De binds av kationer

Front 57

Specifikt för enkla Si:O kedjor? 1:3

Back 57

* Delar två oxygen
* Mörka långa kristaller
* Klyvvinkel nära 90 grader

Front 58

Specifikt för dubbla Si:O kedjor 2:7

Back 58

* Altenerar delning av 2 eller 3 oxider
* Mörka långa kristaller
* Klyvvinkel på 60 eller 120 grader

Front 59

Specifikt för Skiktsilikater Si:O - 2:5

Back 59

* Delar tre oxider
* Tvådimentionella skikt
* Perfekt klyvningsvinkel (Rakt)

Front 60

Specifikt för nätverkssilikater? Si:O 1:2

Back 60

Alla fyra oxider är delade i tetrahedret.
(Kvarts, feltspar etc)

Front 61

Varför kallas vissa ädelstenar?

Back 61

* Bildas under specifika geologiska tillfällen, förs ofta upp till ytan av smälte.

Front 62

Var kommer diamanter ifrån?

Back 62

* Bildas under extremt högt tryck
* Rent karbon pressas samman
* Förs upp i kimberlitpipor av smälte.

Front 63

Vad är magma?

Back 63

Smältad sten

Front 64

Vilken skillnad är det på extrusiv och intrusiv bergart?

Back 64

Extrusiv är stelnad smelte på overflaten.
Intrusiv är stelnad smelte under jord.

Front 65

Var finns och hur bildas magma?

Back 65

Smältningen sker i skorpan och över manteln. Magman bildas av:
* Tryckavlastning
* Voliatiler (Subduktionzoner) (H20/Co2)
* Värmeöverföring

Front 66

Varför är det varmt inne i jorden?

Back 66

Restvärme:
* Kollisioner från asteroider
* Gravitation kompression
* Jerndifferensering (Friktion)
* Tidig kollision med mindre planet
Pågåender generering:
* Radioaktivitet

Front 67

Vad ökar med djupet i Jorden?

Back 67

Temp: 25 C per km.

Bunnen av litosfären är ca 1280 C.

Front 68

Magmabildning: Tryckavlastning.
- Mantle Plumes
- Vid rifts
- Vid midhavsryggar

Back 68

Front 69

Magmabildning: Volatiler (H20 & Co2)
- Subduktionen medför vatten.
- Sänker smälttemperaturen.

Back 69

Front 70

Magmabildning:
- Värmemedförsel från mantelbergarter.

Back 70

Front 71

Vad består magma av?

Back 71

Felsic - "Silisiska": sio2 70% - 700-900C
Intermediära: sio2 55-60%
Mafiska: (Jern&magn) sio2 50% - 1200-1250C
Ultamafiska: sio2 <40%

Front 72

Hur bestäms magmans sammansättning?

Back 72

* Smältning av sur bergart kan inte bilda mafisk.
* Partiel smältning, delar av källan smälter, där silisiumdelen smälter först. Bildar felisk magma.
* Kontaminering från sidobergart
* Fraktionell kristallisering

Front 73

Vilka tre komponenter består magman av?

Back 73

Fast stoff, gas och vätska.

Front 74

Mantelbergarter bildar?

Back 74

Mafiska och ultramafisk magma

Front 75

Skorpbergarter bildar?

Back 75

Mafiska, intermediära och felsiska

Front 76

Vad är processen assimilasjon?

Back 76

Block av sidobergart faller ned i magman och upplöses. Bitar som inte upplöses kallas Xenoliths.

Front 77

Rangera sammansättningen efter sio2 innehåll.

* Basaltic
* Andesitic
* Rhyolitic

Back 77

Basaltic: 50%
Andesitic: 60%
Rhyolitic: 75%

Front 78

Berätta om transporten av magma.

Back 78

* Rör sig upp på grund av lägre densitet.
* Rör sig mot avtagande tryck
* Viskositeten ökar med ökande sio2 halt

Front 79

Egenskaper för låg viskositet hos magma?

Back 79

* Högre temp
* Lägre sio2 halt
* Högre halt av voliatiler
* Bildar "lava-flows" och inte domes.

Front 80

Berätta om magmans avkylningshastighet.

Back 80

Djup magma = Långsamt
Sfärisk form = Långsammare
Grund magma = Snabbare
Låg volym = Snabbare
Platt form = Snabbare

Front 81

Vad sker när magman kyls av?

Back 81

Fraktionell kristallisering (mineralväxt) av Fe, Mg, Ca (mafiska komponenter) lägger sig på bottnen och den kvarvarande magman blir mer felsik.

Front 82

Bowens reaktionsserie:

Back 82

Front 83

Extrusiv magma:

Back 83

Stelnar ovan jord
- Strömmar, domes, ask-avsättningar
Mestadels mafisk.

Front 84

Intrusiv magma:

Back 84

Stelnar innan magman når jord.
Mestadels felsisk.

Front 85

Vilka tabulära intrusjoner finns?

Back 85

Dike: Gång går upp vertikalt.
Sill: Gång horisontellt.
Lakolitt: Svampformad
Neck: Vulkanplumes från erosion

Front 86

Vad märker ask-explosioner?

Back 86

Hög viskositet, hög halt sio2 (Felsik)
Skapar pyroclastic flows längs med marken.

Front 87

Intrusiv settings, bild.

Back 87

Front 88

Plutoner kan i flertal bilda Batholith, vid vilka zoner sker detta?

Back 88

Tidigare subduktionzoner.

Front 89

Hur klassificeras stelnade bergarter?

Back 89

* Textur och mineralsammansättning
* Intrusiv: Grovkornad pga långsam avkylning.
* Extrusiv: Finkornad pga snabbare avkylning.
* Porfyritt: 2 olika kristallstorlekar

Front 90

Klassifikation av magmatiska bergarter (bild)

Back 90

Front 91

Vilka tre områden försegår magma aktivitet?

Back 91

* Subduktionzoner
* Midhavsryggar
* Hot spots

Front 92

Bild av oceanskorpan:

Back 92

Front 93

Nämn de fyra sedimentära bergarterna:

Back 93

*Klastiske (Mineralkorn /Bergfragment)
*Biokjemiska (Skal etc)
*Organiska (Karbonrika kvarlevor)
*Kjemiska (Utkristalliserade från vann)

Front 94

Hur bildas sediment?

Back 94

Förvittring genom kemisk eller mekanisk på eller nära jordens överflata. Innehåller bergfragmenter, skal, lera, sand etc.

Front 95

Förvittring innebär?

Back 95

Nedbrytning av bergarter och mineraler under påverkning av yttre krafter.

Front 96

Vad är skillnaden på kemisk och mekanisk förvittring?

Back 96

* Mekanisk (Fysisk) då bergarter bryts ned till mindre fragment (Klaster)
* Kemisk, bryter ned eller omvandlar bergarter/mineraler vid kontakt av luft eller vann.

Front 97

Vilka typer av mekanisk förvittring finns?

Back 97

* Tryckavlastning
* Tempskillnader
* Frostsprängning
* Rotsprängning
* Saltsprängning
* Organisk aktivitet

Front 98

Typer av kemisk förvittring?

Back 98

* Mineraler löses upp vid kontakt av vann.
* Hydrolys, vann omvandlar mineraler.
* Hydrasjon, Absorbering av vann -> Expan..
* Oksidation, Vann och luft -> Mister elektroner.

Front 99

Var är förvittringshastigheten högst?

Back 99

Vid kanter och i hörn.

Front 100

Kemisk och mekanisk förvittring går hand i hand.

Back 100

Front 101

Vad är litifisering?

Back 101

Omformar lösmassor till sedimentära bergarter.

Front 102

Bild på process av sedimentbildning:

Back 102

Front 103

Vilka 5 ting klassificerar klastiska bergarter?

Back 103

* Kornstorlek
* Mineralogi
* Rundhet
* Sortering
* Typ av cement (Ionisk kristallisering, glue, kvarts och kalsitt etc)

Front 104

Storleken och rundheten kan avslöja?

Back 104

Hur nära källan man är (Feltspat indikerar nära)

Front 105

Vilka två avsättningsmiljöer finns?

Back 105

Terrestiske & Marina.
(Glaciär miljö kan inkludera båda!)

Front 106

Vad betyder Morene?

Back 106

Dåligt sorterat material.

Front 107

Vad kan fjällälvar göra?

Back 107

Transportera stora block etc. Typisk avsättning är konglomerat.

Front 108

Alluviala vifter?

Back 108

Avsättningar där älvar plötsligt tar slut (Grushög vid berg)

Front 109

Hur bildas kol?

Back 109

Nær planterester komprimeras på ett djup där vattnet dreneras.

Front 110

Vad är evaporitter?

Back 110

Sediment som bildas vid avdunstning. Exempel är Halitt och gips.

Front 111

Vad kan fjellälvar göra?

Back 111

Transportera stora stenar och block. Typisk avsettning är grovkornad konglomerat.

Front 112

Vad är typiskt för en sanddynemiljö?

Back 112

Gigantiska krysskikt i bergarten.

Front 113

Hur bildas ett delta?

Back 113

Sker vid avsättning på grund av fallande hastighet.

Front 114

Bild på delta-bildning:

Back 114

Front 115

I vilken formation avsätts sedimenter?

Back 115

I lager.

Front 116

Vad definierar ett lager? (Bed)

Back 116

Avsättning med klar definierad topp och bunn.

Front 117

Vad definierar en lagrekke? (bedding)

Back 117

Flere lag avsatt på toppen av hverandre og somviser variasjonen i avsetningsmiljø over tid.

Front 118

Vad definierar en laggrense? (bedding plane)

Back 118

Gränsen mellan två lager

Front 119

En formation består av minst två lager:

Back 119

Front 120

Vad menas med DIAGENESE?

Back 120

Alle fysiske, kjemiske og biologiske endringer som finner sted i et sediment under og etter avsetning.

Front 121

SEDIMENTÆRE STRUKTURER
Sedimentära strukturer är och visar?

Back 121

Mönster som blir ‘bakt inn’ i sedimentene under avsetning og som blir bevart under litifiseringen av et sediment til en sedimentær bergart.

Sedimentære strukturene sier derfor noe om hvilke forhold som eksisterte under avsetning.

Front 122

Vad är asymetriska riffler?

Back 122

Mönster som bildas när det finns en strömrättning. Cirkulation sker vid botten av var dyna och bildar en våg formation i strömmens rättning.

Front 123

Vad är symetriska riffler?

Back 123

Ett nästan perfekt vågmönster som bildas av att strömens riktning växlar mellan två håll.

Front 124

Vad är dynor?

Back 124

Stora avsättningar i rifflers form, bildar gärna kryssskikt.

Front 125

Sedimenter litifieras till en sedimentär bergart!

Back 125

Och ev mönster vid avsättning bevaras!

Front 126

Vad är jordsmånen ett resultat av?

Back 126

En lagdelt struktur som er et resultat av reaksjoner mellom lithosfæren, hydrosfæren og atmosfæren.

Front 127

Vad består jordsmånen av?

Back 127

- delvis nedbrutt fjell (bergart) og mineraler
- organisk materiale
- luft og vann i porerommene

Front 128

O - (Finns ej i öken)
A - Regn - Tropiskt
E
B - Regn - Tropiskt
C - Regn - Tropiskt
Alla nivåer finns i tempererad jord.

Back 128

Front 129

Hus eroderas jordsmånen?

Back 129

* Djurbehållning
* Överbetning
* Nedhuggning av träd

Front 130

Människan orsakar erodering 10-100 ggr snabbare än ny jordsmån bildas, sant?

Back 130

Ja!

Front 131

Vad kallas en 0pprinnelsesbergart?

Back 131

Den kalles protolitt.

Front 132

Vad är Metamorfe bergarter?

Back 132

Bergarter som har gjennomgått endring i fast form, som en funksjon av trykk og temperatur.

Meta = endring. Morf = form.

Front 133

Protolitt gjennomgår endringer i tekstur og mineralogi, vilka är orsakerna?

Back 133

Endringene forårsakes av variasjoner i temperatur, trykk, tektonisk stress, og tilstedeværelsen av fluider.

Front 134

Omorganisering av atomer i et mineral gir et nytt mineral, sant?

Back 134

Ja! En del av metamorfosen

Front 135

Tre ting om Metamorfose:

Back 135

* Texturen ändras av ändrad Tryck och Temp
* Föregår endast i fast stoff (rekrystal..)
* Avtryck av faseändringar blir bevarade.

Front 136

Är Gneiss en metamorf-bergart?

Back 136

Ja! Består av:
* Kvarts, Feltspat, Biolitt, Granat.

Front 137

Vad sker vid metamorfisk texturändring?

Back 137

Metamorfisk texturändring forårsaker sammenvekst og sammenlåsning av mineralkorn.

Front 138

Vad är Foliasjon?

Back 138

Foliasjon betegner en parallellstruktur i en metamorf bergart og består ofte i at plateformede mineraler er parallellorientert.

It gives the rock a streakedor striped appearance and sometimes provides weakness along.

Front 139

Leder metamorfose ofta till foliasjon?

Back 139

Si! Kristaller lägger sig parallellt.

Front 140

Inom vilka ramar ligger metamorfosiska processen?

Back 140

1. Minimum 200C & 3kbar
2. Låg gradig: 200-300C & lågt tryck
3. Hög gradig: 300-550C & högt tryck

Front 141

Vad är Migmatitt?

Back 141

En blandning av Metamorf & Magmatisk

Front 142

Vad är metasomatose?

Back 142

Kjemiske endringer ved reaksjon mellom bergart og hydrotermale væsker

Front 143

Vad kan ändras vid texutrell metafoseändring?

Back 143

* Rekrystallisering (Större grains)
* Polymorfer (Faseändringar)
* Neokrystallisering (Skiffer)
* Tryckupplösning (Eleptiska grains/cement)
* Plastisk deformation (Eleptiska grains)

Front 144

Vad gör differential stress?

Back 144

Trycker en boll till en elipse

Front 145

Hydrotermale fluider är och gör vad?

Back 145

* Är varmt vann med ioner og volatiler i oppløsning. Bildar ofta kvartsådror.

* Akselererer metamorfose.

Front 146

Folierte metmorfose bildar ofta en ljus och en mörk parallel skepnad, vad består de av?

Back 146

Den ljusa är felsic och den mörka är mafisk. Det beror på kemiska reaktioner som separerar.

Front 147

Migmatitt, då ex gneis blir delvis smeltet, gör så att den felsiska smelten rekristalliseras?

Back 147

Sant!

Front 148

Ikke-folierte bergarter har vadå?

Back 148

Ostrukturell orientering.

Front 149

Nämn en bergart (Protolith) som genom metamorfose ikke blir foliert:

Back 149

Kalksten (Protolith) --> Marmor (Metamorphic)

Front 150

Hur går klövdannelse till?

Back 150

Utsätts för horisental compression och bryter opp i plateformede fragmenter (Skiffer) som kan användas till hustak.

Front 151

Vilka är startmineralerna för bildande av metmorfiska mineraler?

Back 151

Basalt & Shale

Front 152

Diagram över metamorfiska bergarter:

Back 152

Front 153

Diagram över Metamorfe facies :

Back 153

Front 154

Vad består en pelittisk protolith av?

Back 154

Huvudsakligen lera.

Front 155

Bilder av pelittiska slutprodukter:

Back 155

Front 156

Grad av metamorfose:

Back 156

Front 157

Vilka är de pelittiska slutprodukterna (Shale som start protolith)

Back 157

Slate, Fylitt, Glimmerskiffer, Gneis

Front 158

Vilka är slutprodukterna från basalt som protolith?

Back 158

Grönskiffer, Amfibolitt, Granulitt

Front 159

Metamorfose kan delas in i två typer, vilka?

Back 159

Kataklastisk (dynamisk)
Kontakt-metamorfose

Front 160

Vad kännetecknar Kataklastisk metamorfose?

Back 160

Knusing, pulverisering i sprøe bergarter.

Front 161

Vad kännetecknar Kontakt-metamorfose?

Back 161

I kontakt med magma utviklingas finkornad "hornfels"

Front 162

Bild av kontakt-metamorfose:

Back 162

Front 163

Vad händer vid Påleiring/begravningsmetamorfose?

Back 163

Ions sjunker och kompresserar lagret, sker vid konvegerande plategränser.

Front 164

Regional metamorfose sker vid?

Back 164

Subduktionszoner eller vid kollisioner. "Punkt A är vid tidspunkt 2 under kollisionspunkten = högre tryck = metamorfisk process.

Front 165

Dynamisk metamorfose sker vid vilket fysiskt fenomen?

Back 165

Shering!

Front 166

Bildandet av blueschist:

Back 166

Front 167

Vad sker vid Sjokkmetamorfose?

Back 167

Ex: En komet slår ned i ett parallellt bedlager.

Front 168

Vad menas med Prograd Metamorfose?

Back 168

Ökende trykk (P) og temperatur (T)

Front 169

Vad menas med Retrograd metamorfose?

Back 169

Ved avtagende tryck P og Temp T

Front 170

Indexmineraler för låg grad:

Back 170

Kloritt sone (lav grad)
Biotitt sone (lav grad)

Front 171

Indexmineraler för medium grad:

Back 171

Granat sone (medium grad)

Staurolitt sone (medium grad)
Kyanitt (medium grad)

Front 172

Indexmineraler för hög grad:

Back 172

Sillimanitt sone (høy grad)

Front 173

Metamorfe facies menas med?

Back 173

En gruppe metamorfe mineraler/bergarter dannet innenfor bestemte trykk (P) og temperatur (T) forhold.

Front 174

Deformerade bergarter har folder & förkastningar.

Odeformerade bergarter ligger i lager.

Back 174

Front 175

Vad leder deformation till?

Back 175

Förflyttning (Normal/Revers etc)
Rotation (Planet roterar runt axel)

Formförändring (Strain, s-former)

Front 176

Vilka tre typer av strain (Stress) finns det?

Back 176

Tension <-----> (Midhavsrygg, Diverge)

Kontraktion --><-- (Subduktion, Converge)

Shearing (Transform)

Front 177

Vad betyder hydrostatiskt tryck?

Back 177

Likt tryck i alla rettningar, leder till volymförändring.

Front 178

Nämn de tre stadierna för deformation

Back 178

1. Elastisk deformation (Reversibel)

2. Duktil deformation (Irreversibil form/volym)

3. Brudd (Irreversibel)

Front 179

Deformation av typen sprö eller duktil bestäms utifrån förutsättningarna, vilka 5 är de?

Back 179

Tryck, temperatur, omslutningsstress, bergart och tid.

Längre tid: duktil
Höre temp: duktil
Omslutningsstrees: duktil

Front 180

Nämn några bergarter som är av sprö karaktär:

Back 180

kvarts, granat – kvartsitt, granitt

Front 181

Nämn några bergarter som är av duktil karaktär:

Back 181

kalsitt, leirmin. – kalkstein, fyllitt

Front 182

Strike: Line where dipping plane cuts the horisontal plane.

Dip Angle: Angle that lies between the dipping plane and the horisontal plane.

Back 182

Front 183

What is the right hand rule?

Back 183

You lay your right hand rule on the plane, in the dip direction. Now look at your thumb, the thumb decides your direction of strike. (Example N or S)

Front 184

Trend: Om man ser på en ådra uppifrån följer trenden ådran.

Plunge: Hur djupt ådran dippar ned, från det horisontala planet.

Back 184

Front 185

Vad är processen i normalförkastningar?

Back 185

Tenison-stress, sträcker skorpan. Hängblock rör sig nedåt.

Front 186

Vad är processen i reversförkastningar?

Back 186

Kompression-stress, skorpan blir forkortad. Hängblocket rör sig uppåt.

Front 187

Var sker det normalförkastningar?

Back 187

Vid midhavsryggar och rift valleys.

Front 188

Beskriv en dekstral förkastning (Right-lateral)

Back 188

Du går längs med tågrälsen och tittar till höger för att se den förflyttade rälsen.

Front 189

Beskriv en sinistral förkastning (Left-lateral)

Back 189

Du går längs med tågrälsen och tittar till vänster för att se den förflyttade rälsen.

Front 190

I verkligheten är deformationer mer komplicerade. Vad kallas de?

Back 190

Oblique-slips

Front 191

Normal fault systems:

* Slide aways from each other
* Dip decrease with depth
* Blocks rotate to create graben-basins
* Stretch and thins the crust
* Results from tension-stress

Back 191

Front 192

Duktil deformation skapar folds.
* Monocline
* Anticline :(
* Syncline :)

Back 192

Front 193

Geometrisk folding.
* Finns 4 olika foldevinklar:
- Isocline 0-30
- Tight 30-70
- Open 70-120
- Gentle 120-180

Back 193

Front 194

Skillnad på plunging fold och non-plunging:

Back 194

Front 195

Foldedannelse: Flexurell slip och passivt flyt, vad händer?

Back 195

Lagrerna glider längs varandra, precis som en kortlek som böjs.

Passiv-flyt-folds bildas vid varama, mjuka duktila bergarter på högre temperatur.

Front 196

Det finns två typer av skapelser för folds.
* Böjning
* Flow Folds

Vad innebär dem?

Back 196

Böjning: Rörelse likt en kortlek.
Flow folds: Duktil bergart, olika delar böjs vid olika tillfällen.

Front 197

Vilka två fysiska fenomen ligger bakom skapandet av folds?

Back 197

Kompression och shearing.

(Ved folding skjer reorientering og/eller rekrystallisasjon)

Front 198

Hur går klövdannelse till?

Back 198

1. Kompression från botten och toppen
2. Kompression från sidorna.
= Vågformation där klövmaterial bildas.

Front 199

Domer och bassenger bildas var vid folds?

Back 199

Domer bildas på toppen av folds (Anticline topp)

Bassenger i dalen av folds (Syncline bunn)

Front 200

Fem betingelser är nödvändiga för bergartsdeformation med oljeförekomster.
* Kildebergart
* (1) Permeabel reservoar bergart
* (2) Upermeabel (tett) tak-bergart
* 1 & 2 må bilda en "trap"
* The trap måste bildas före oljan/gasen kommer.

Back 200

Front 201

Vilka 5 typer av silisiummineraler finns?

Back 201

* Enkla kedjor
* Dubbla kedjor
* Skikt
* Nettverk
* Enkla silikater

Front 202

Vad kännetecknar rhyolitisk lava?

Back 202

Hög viskositet, lägre smälttemp, mer silikatrik.

Front 203

Vad kännetecknar Granit?

Back 203

Silikatrik, grovkornad och utgör stora delar av kontinentalskorpan.

Front 204

Varför är ofiolittsekvenser intressanta?

Back 204

De representerar bevarad havsskorpa på land. (Tex efter kollission)

Front 205

Vilka två bindningar är avhängiga av polaritet?

Back 205

Wan der vaals & hydrogenbindningar

Front 206

Vilken silikatmineral delar alla oxygener?

Back 206

Nettverkssilikaten.

Front 207

Efter vad delas mineralgrupper in?

Back 207

Anjoner i den kjemiska formeln.

Front 208

Vad är namnet på basaltisk lava under vatten?

Back 208

Putelava

Front 209

Hur bildas tefra?

Back 209

Pyroklatiskt, luftburet material som exploderar ut ur vulkaner och som lägger sig på marken runt omkring. (Olitifierat)

Typisk rhyolitisk.

Front 210

Vad är tuff?

Back 210

Porös bergart som är rester av ett vulkanutbrott, har litifisierats.

Front 211

Vilka 3 mineraler tillhör silikaterna?

Back 211

Baryitt, Anhydritt, Gips

Front 212

Vad sker när voliatiler tillförs?

Back 212

Smälttemperaturen sjunker i området.

Front 213

Vad kännetecknar midhavsryggar?

Back 213

Divergens
Transformaförkastningar
Normalförkastningar

Front 214

Muskovitt tillhör vilken typ av silikatmineral?

Back 214

Skiktsilikaterna (Tänk takplattor)

Front 215

Kvarts tillhör vilken typ av silikatmineral?

Back 215

Nettverkssilikaterna (Delar alla oxygens)

Front 216

Vilken avsättningsmiljö kännetecknar EOLISKE sandstenar?

Back 216

Öken

Front 217

Vilken avsättningsmiljö kännetecknar FLUVIALE sandstenar?

Back 217

Älvar

Front 218

Vilken avsättningsmiljö kännetecknar LAKUSTRINE sandstenar?

Back 218

Insjöar

Front 219

Vad skiljer en slitsten & en lersten?

Back 219

Kornstorleken

Front 220

Vad är de tre viktigaste mekanismerna för skapandet av magma?

Back 220

Tryck, Värmeöverföring och Voliatiler

Front 221

Vad kallas sidobergsarter bevarade i intrusjoner?

Back 221

Xenoliter

Front 222

Vilken typ av sediment finner vi mest av på havsbottnen?

Back 222

Lera (Minsta möjliga kornstorlek som lyckats ta sig ned)

Front 223

Har skapas kalksten?

Back 223

Från skal av levande organismer.

Front 224

Def. Geologisk tid

Back 224

Tidsförloppet sedan jordens skapelse (4.57 milj år)

Front 225

Def. Historisk tid

Back 225

Den tidsperiod som är dokumenterad genom nedskriven historia.

Front 226

Relativ ålder:

Back 226

Ord som används "För/Efter"

Front 227

Numerisk (Absolut ålder):

Back 227

Specifik tidsfästning av en händelse givet antal år.

Front 228

7 principer för att bestämma relativ ålder:

Back 228

1. Aktualitetsprincipen (Processer idag=igår)
2. Opprinnelig horisontalitet (Sediment i lager)
3. Superposition (Yngst högst upp)
4. Lateral kontinuitet (Lik lagrekke på båda sidor)
5. Kryssande relationer (Yngre krossar äldre)
6. Stekta kontakter (Pluton trenger in i äldre)
7. Inneslutningar (Xenoliter är äldre etc)

Front 229

Inkonformiteter, 3 stycken:
(Representerar en gränsflata som skiljer yngre sedimentlag från mycket äldre sedimentlag)

Back 229

1. Vinkeldiskordans
2. Ikkekonformitet
3. Diskonformitet

Front 230

Vinkeldiskordans?

Back 230

Front 231

Ikkekonformitet?

Back 231

Front 232

Diskonformitet?

Back 232

Front 233

Varför är fossiler viktiga?

Back 233

För att få både relativ och numerisk ålder på sedimentära lagfölger.

Front 234

Tre kriterier för att skapa fossiler?

Back 234

* Anoksistisk miljö (Okygenfattig)
* Rask begravelse
* Organismer med hårda delar

Front 235

Vilka tre typer av fossiler finns?

Back 235

Helhet (Body fossils)
Sporfossiler (Tecken på verksamhet)
Kjemiska fossiler

Front 236

Arter utvecklas och avvecklas för alltid, detta kan ge kännedom om geologiska tidsperioder. Varför?

Back 236

En fossilart kan ha uppstått, giviet avtryck för att sedan försvinna och därmed inte dyka upp något mer i yngre sedimenter. Livslöpet kan därmed delas in i tre delar.

Front 237

Vilka två stora utrotningar vet vi om?

Back 237

Permian (250 milj år sedan)
Cretaceous (75 milj år sedan)

Front 238

Orsaker till massutrotningar?

Back 238

* Globala klimatändringar
* Tektonisk aktivitet
* Meteoritnedslag
* Stora vulkanutbrott
* Nya arter konkurrerar ut äldre

Front 239

Vad är en ledefossil?

Back 239

En art som existerat under kort geologisk tid och därmed är speciell för en viss geologisk tidsålder. (Ex: Amonitt snäckan)

Front 240

Hur bestämmer vi numerisk (absolut) ålder?

Back 240

* Isotoper
* Sesongsvariationer
* Magnetostratigrafi
* Fission tracks
* C14 dattering (50000 år)
* Aminosyre

Front 241

Vad är en isotop?

Back 241

Ett grundstoff kan inte brytas ned. (En typ av atom) Men de kan ha olikt antal neutroner. Dessa kallas isotoper.

Ex: 238U (146 neu) och 235U (143 neu)

Front 242

Hur kan man daterar isotoper?

Back 242

Några isotoper är ostabila, de bryts ned från föräldraisotoper till dotterisotoper. Detta kan mätas med halveringstiden. Med tiden blir det färre föräldraisotoper och fler dotterisotoper.

(Processen startar vid olika temp för olika stoff)

Front 243

Procedur för att datera med isotoper?

Back 243

* Samlar in bergsarter
* Knuser och tar ut nödvändiga mineraler.
* Tar ut föräldre/dotter isotoper tex med syra
* Bestämmer förhållet mellan föräldra/dotter.

Front 244

Exempel på säsongsbestämda vekthastighet?

Back 244

Årsringar på trädet. Maximalt 4000 år, går att se skillnad på ringarna givet klimat. (Varma somrar/kalla vintrar etc)

Front 245

Hur dateras det med magnetostratigrafi?

Back 245

Normal eller Reversed polaritet som skiftat.

Front 246

Vad menas med fission tracks?

Back 246

Radioaktiv nedbrytning skapar som ett ärr i en kristall.

Front 247

DEN STRATIGRAFISKE SØYLE ?

Back 247

Den geologiske historien i et område er dokumenter i det som kalles en stratigrafisk søyle.

Front 248

Förklara hur den geologiska tidsskalan er utvecklad.

Back 248

Jadu.. läs på!

Front 249

Vad menas med stratigrafisk formation?

Back 249

* En sedimentär sekvens som kan bli kartlagd över stora områden.
* Kan delas in i ett eller flera lag.
* Flera formationer --> "Stratigrafisk gruppe"
* En formation har en specifik geologisk ålder.
* Kontakt kallas grenseflaten mellan två formationer.

Front 250

Exempel på stratigrafisk formation söyle:

Back 250

Front 251

Vad visar ett geologiskt kart?

Back 251

* Fördelningen av bergarter & sediment på jordens yta
* Inkluderar förkastningar och stora strukturer (folds)

Front 252

DEN GEOLGISKE SØYLE....funktion?

Back 252

Ved å bruke stratigrafiske søyler frå mange ulike lokaliteter kan jordens geologiske historie sammenstilles.

Front 253

Den geologiske söyle är indelad i vadå?

Back 253

Eons: 100-1000 milj år
Era: 65-100 milj år
Period: 2-70 milj år
Epok: 10k-2milj år

Front 254

Bild på geologisk söyle:

Back 254

Front 255

Korrelation från lokala formationer innebär?

Back 255

Att man ser på lagren från "sidan" och kan sedan justera de efter dess vertikala förskjutning. Ikke konformitet sker när ett lager försvinner från ett lager på sidan.

Front 256

Kan en enkel lokalitet visa jordens historia?

Back 256

Ingen enkeltlokalitet på jorda har en komplettstratigrafisk søyle som viser hele jordensgeologiske historie frå dens dannelse og fram tili dag

Front 257

Vad kan man uppnå genom att korrelera lokaliteter och jämföra dem?

Back 257

Ved å korrelere strata/formasjoner/lag mellom de ulike stratigrafiske søylene kan einframstille (nesten heile) jorden si historie

Front 258

Är Jordens historia utifrån våra erfaringar komplett?

Back 258

Jordens historie er imidlertid ikkje komplett!
*Sedimentavsetningene på jorda er ikkje

kontinuerlige
*Erosion fjerner sedimenter og bryter ned bergarter

*Subduksjon fjerner bergarter

Front 259

Vad kan undersökningar i fält ge info om?

Back 259

* Avsetningsmiljø
* Havnivåendringer
* Tidligere tiders klima

Front 260

Hur kan havsnivåändringar uppdagas? Och skiljer de sig åt?

Back 260

Ändringar i litologin visar på havsnivändringar. Djuphavsavsättningar (Kalksten) och grundvannavsättningar (Sandsten) är olika.

Front 261

Vad innebär Paleoklima?

Back 261

Studie av tidigare klimat.
* Tropiske - korallrev, kullag
* Subtropiske - ørkener
* Polare - glasiale avsetninger

Front 262

Lager av Aske -> vulkanutbrudd
Lager av Isdroppa material (IRD) –> glasialer

Back 262

Lager av Aske -> vulkanutbruddLager av Isdroppa material (IRD) –> glasialer

Front 263

Karaktär för Hadikum perioden? 4.56-3.8 Mår.
(Skapelse)

Back 263

*Jordens indre stuktur – kjerne og mantel formes

*Jorden er varm og overflata består av et hav av magma

*Månen dannes ved at enprotoplanet kolliderer med Jorden

Front 264

Hadikum info!

Back 264

Vulkanske utbrudd ga en atmosfære bestående av bla N2, NH3, CH4, H2O, CO, og CO2

Front 265

Hadikum info!

Back 265

Meteoritter bombarderte jordens overflate for mellom 4.0 og 3.9 milliarder år siden.

Front 266

Hadikum info!

Back 266

Dannelse av hav-land konstellasjoner like etter 3.9 milliarder år (Funn av marinesedimentære bergarter på Grønland som er 3.85 milliarder år gamle)

Front 267

Arkeikum karaktärer? 3.8 - 2.50 Mår sedan:
(Stora ändringar)

Back 267

*Dannelse av kontinenter

*Ökte arealet av kontinental skorpe dramatisk

*Oksygeninnholdet i atmosfæren øker

Front 268

Arkeikum info!

Back 268

Liv oppstår
Eldste form for liv for ca 3.8-3.5 milliarder år
Fossila bakterier!

Front 269

PROTEROZOIKUM karaktärer? 2,50 milliarder år – 542 millioner

Back 269

Kontinentalskorpe fortsetter å dannes
Kollisjoner mellom kontinentene førte til dannelse av større kontinenter

Front 270

Proterozoikum info!

Back 270

* Økt innhold av O2
* Ozon-lag bildas i atmosfæren
* Rodinia superkontinent!
* Mer komplexa arter utvecklas.
* Stora klimatförändringar. (Moräne)

Front 271

PHANEROZOIKUM542 millioner år siden, vad hände?

Back 271

* Havnivåendringer flere ganger i Phanerozoikum

Front 272

Rodinia blev till Pannotia som sprack upp och blev?

Back 272

Gondwana (Sør Amerika, Afrika,Antarktis, India, Australia)
Laurentia (nord Amerika og Grønland)
Baltica (Europa)
Sibiria

Front 273

Vad innebär den Kambriske (Period) explosionen?

Back 273

Organismer som former harde skall opptrer for første gang på starten av Kambrium

Stor artmångfald under 20 milj år.

Dagens fossiler, Graptolite / Trilobitter

Front 274

När uppstod först planter på land?

Back 274

Planter på land oppstod først i seinOrdovisium

Front 275

Bild på mångfaldsutvecklingen: (Perioder)
(Massdöd (P/Tr) (Permian/Triassic) 250 milj)

(Massdöd (K/T) (Cretacerous/Teritary) 75 Milj 50%!)

Back 275

Front 276

Devon (Period) karaktärer:
LUNGOR OCH BEN!

Back 276

Varmere klima, Havnivået stiger ogoversvømmerkontinentene

Kaledonidene formes

Landplanter utvikler seg og sprer segover heile Jorden og de første skogeneformes

De første landdyrene oppstod i dennetidsperioden (skorpioner, insekter...)

Front 277

(Period) Karbon och PERM

Back 277

* Kaldere klima og havnivåfall
* Store isdekker utvikles
* Sumpområder med giga-insekter

Front 278

MESOZOIKUM (251- 65 mill år siden)

TRIAS – JURA - KRITT

Back 278

* Nye arter oppstod
* Svømmende og flygende reptiler
* Koraller ble de dominerede revbyggerne
* Første flygende reptiler

Front 279

* TRIAS - De første forfedrene til pattedyrene

Back 279

* TRIAS - De første forfedrene til pattedyrene

Front 280

Kritt ?
(Dinosaurene dominerer i Krittperioden)

Back 280

Varmere klima og stigende havnivå

Unormalt mye vulkansk aktivitet som førte til store utslipp av CO2-> oppvarming og smelting av iskapper over polområdene

Fisker slik vi kjenner de i dag er utvikla
Planter med blomster

Front 281

K/T massdöden?
KRITT-TERTIÆR

Back 281

Meteoritt (13 km i diameter)
Førte til et stort nedslagskrater og entsunamibølge
Omfattende skogbranner oppstod

Front 282

Bevis för metoritnedslaget?

Back 282

Bevis for nedlagskrater – tynt lag av planktonfri leire på K-Tgrensa i ellers planktonrike kalkavsetninger

Leirlaget hadde også eit høgt innhold av Iridium – et grunnstoffsom er vanleg å finne i meteoritter
Opphopning av Iridium på K-T grensen –> globalt

Front 283

(Chicxulub krateret) Metoritnedslaget K/T

Back 283

Radiometrisk datering viserat dette krateret ble dannet foromtrent ~65 millioner år siden.

Front 284

Vad heter dagens period?

Back 284

CENOZOIKUM (65-0 mill år siden)

Front 285

CENOZOIKUM (65-0 mill år siden)

Back 285

Endeleg oppsprekking av Gondwana– Australia river seg løs frå Antarktis

Grønland river seg løs frå Nord Amerika

Kontinentkollisjon:– Italia, Tyrkia, Iran, India, kolliderer med Eurasia– Alpene-Himalaya dannes

Front 286

Panamaeidet utvikles for 2.5 millioner år siden og avskjærer Atlanterhavet frå Stillehavet, vad hände?

Back 286

Ändring ihavsirkulasjonsmønster

Front 287

Vad innebar ändrade havscirkulationer i CENOZOIKUM tiden?

Back 287

Isdekke over Antarktis i Oligocen

Gjentatte isdekker over nordlege halvkule siste 2.5 millioner år

Front 288

CENOZOIKUM tiden innebar för djur och planter?

Back 288

Pattedyrene utvikler seg raskt

Mange av de største pattedyrene dør imidlertidut raskt (feks mamutter) – pga jakt

Menneskelignende skapninger oppstod for 2.4millioner år siden

Front 289

Jorden dannet for 4.57 milliarder år siden

Back 289

De første 600 millioner år (Hadeikum): Jordens overflate var et magmahav

Front 290

Arkeikum - dannelse av kontinental skorpe, vulkansk aktivitet, og enatmosfære som en ikke kunne puste i

Back 290

Proterozoikum - meir komplekse organsimer utvikles, O2 nivået i atmosfærenøkte

Front 291

Paleozoikum – havnivåstigning og havnivåfall, planter og insekter oppstår,superkontinentet Pangaea

Back 291

Mesozoikum – Pangaea splittes opp, dinosaurer, periodevis høgt havnivå,masseutdøden på Kritt-Tertiærgrensen

Front 292

Cenozoikum – pattedyrene utvikles, klimaet gradevis kjøligere, istider pånordlege halvkule

Back 292

Sant!